Interpellationssvar - Naturvårdsverkets arbete med värdefull natur - 2024-02-16

Fru talman! Isak From har frågat mig om jag avser att ta några generella initiativ rörande Naturvårdsverkets arbete med värdefull natur och åtgärder kopplade till invasiva arter.

Inledningsvis vill jag bemöta Isak From angående det exempel på en invasiv främmande art som han tar upp, nämligen stenmård. Arten hittades för första gången i Sverige år 2018, och flera fynd har gjorts i nordöstra Skåne och västra Blekinge. Naturvårdsverket har med hjälp av Svenska Jägareförbundet gjort viktiga insatser mot denna art, vilket sannolikt har begränsat utbredningen. Experter vid Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet bedömer att stenmården inte utgör en stor risk för ekosystemen. Baserat på sådana vetenskapliga fakta har Naturvårdsverket inte heller föreslagit för regeringen att arten ska tas med i förteckningen över nationellt prioriterade invasiva främmande arter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens förslag på nationellt prioriterade arter och regleringar för de enskilda arterna bereds för närvarande i Regeringskansliet. Efter att förslagen har remitterats kan de utgöra grund för att komplettera nationella författningar om invasiva främmande arter och därmed stärka insatserna mot dessa arter.

Invasiva främmande arter är ett uttalat hot mot den biologiska mångfald som finns i den nya miljö dit en art kommit med människans hjälp. Introduktionen kan ha varit avsiktlig eller oavsiktlig. Detta är ett globalt problem, även om en enskild invasiv arts hot mot naturligt förekommande arter skiljer sig åt mellan olika ekosystem. Sverige har ställt sig bakom internationella mål om att förebygga introduktion och spridning av invasiva arter under konventionen om biologisk mångfald.

Utöver det har Sverige även skyldigheter att vidta åtgärder mot invasiva främmande arter enligt Europaparlamentets och rådets förordning nummer 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.

Som ett direkt svar på Isak Froms fråga om vilka initiativ jag avser att ta rörande Naturvårdsverkets arbete med värdefull natur och åtgärder kopplade till invasiva främmande arter vill jag föra fram följande: I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen en ökad finansiering av insatser för att förebygga introduktion och spridning av invasiva främmande arter i naturmiljön. Förslaget innebär att 50 miljoner tillförs statsbudgeten årligen för detta syfte under perioden 2024-2026.

Satsningen förstärker insatserna mot landlevande invasiva växter och djur som utgör ett hot mot biologisk mångfald, ekosystemtjänster, olika näringar och människors hälsa. Arbetet kommer bland annat att inriktas på att stärka koordineringen av de nationella insatserna, öka regionalt vidtagna bekämpningsåtgärder och utveckla effektiva bekämpningsmetoder. Vidare handlar det om åtgärdsuppföljning, kommunikationsinsatser, nationell vägledning och tillsynsvägledning.

För att återkoppla till den invasiva art som Isak From tar upp, stenmård, måste jag påpeka att bara för att den inte finns med på myndigheternas lista över prioriterade invasiva arter innebär det inte att den inte kan bekämpas. Satsningen som regeringen har gjort kommer att stärka myndigheternas arbete mot invasiva arter generellt, och dessa resurser kan användas även för bekämpning av stenmården.

Fru talman! Jag tackar klimat- och miljöministern för svaret.

Nu ska vi prata om en gullig liten rackare som enligt många med mig, inklusive Jägareförbundet, anser är lika invasiv som minken, som ju inte heller borde finnas i vårt habitat. Stenmården har funnits länge i Europa, och det finns forskning från inte minst Nederländerna som visar att den kan orsaka ganska stor skada på häckande kustlevande fågelarter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Klimat- och miljöministern redogör för högerregeringens budget, och vi vet båda väldigt väl att det särskilt inför budgeten 2023 gjordes stora neddragningar på anslaget till arbete med värdefull natur. Jag kanske i en senare interpellation tar upp de minskade anslagen till rovdjursinventering, till skötsel och underhåll av leder och skyltar och till underhåll av våra nationalparker. Men till just arbetet mot invasiva arter har regeringen och klimat- och miljöministern tillfört pengar.

Låt mig ordagrant läsa upp vad som står i Naturvårdsverkets svar på Svenska Jägareförbundets ansökan om fortsatt projektfinansiering av det uppdrag man har haft från Naturvårdsverket om att just bekämpa och avlägsna stenmården från svenskt habitat. "Naturvårdsverkets budget har de senaste åren påverkats av minskade anslag avseende åtgärder för värdefull natur. Naturvårdsverket har tagit del av Svenska Jägareförbundets ansökan och inser att beslutet kan få konsekvenser om stenmården etablerar sig och sprider sig i landet. Samtidigt behöver Naturvårdsverket förhålla sig till en mycket lägre anslagsnivå, och därför prioritera hårt bland åtaganden. Mot bakgrund av detta ser sig Naturvårdsverket tvingat att avslå ansökan."

Regeringens budget för skydd av värdefull natur får alltså den konsekvensen att stenmården, som förutom fågelägg äter kabel och isolering i hus och bilar, blir väldigt kostsam för de privatpersoner som drabbas av stenmårdens härjningar i hus och bilar. Det blir försäkringsbolagen och hus- och bilägarna som får stå för kostnaderna på grund av en art som aldrig har funnits och inte bör finnas i Sverige. Den är som sagt lika invasiv som minken.

Detta är alltså en politisk prioritering med konsekvenser för enskilda, just nu i huvudsak i Skåne eftersom stenmården etablerat sig i Bromölla. Men därifrån kan den sprida sig.

Vad avser klimat- och miljöministern att göra för att stoppa spridningen och få bort stenmården?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en intressant fråga att få diskutera så här en fredagseftermiddag.

Vi behöver göra samlade bedömningar av hur vi genomför insatser mot invasiva främmande arter. Här behöver vi prioritera. Ledamoten pratar om en politisk prioritering. Men regeringens naturvårdspolitik måste bygga på fakta, och det gör den. Artdatabankens bedömningar och Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens uttolkning av dessa bedömningar är en viktig och konkret grund för hur regeringen väljer att fatta kommande beslut om nationella förteckningar, och de fakta som vi fått till oss ligger till grund för hur vi bör bedöma stenmården framöver.

Det behövs en samlad bedömning av hur insatserna mot invasiva främmande arter bör prioriteras. Det är viktigt att försöka väga in tidiga insatser mot nya invasiva främmande arter och behovet av att hantera arter som redan har lyckats sprida sig i vår naturmiljö.

Vi är tacksamma över det fantastiska initiativ som har tagits där Naturvårdsverket med hjälp av Svenska Jägareförbundet har lyckats med sina viktiga insatser mot denna art, vilket sannolikt har begränsat utbredningen. Det är därför experterna vid Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet bedömer att stenmården inte utgör en risk för våra ekosystem. Det är baserat på sådana vetenskapliga fakta som Naturvårdsverket förslår för regeringen att stenmården inte ska tas in i förteckningen över nationellt prioriterade invasiva främmande arter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Enligt den vetenskapliga bedömning som har gjorts angående risken som stenmården utgör för vår naturmiljö och för ekosystemen har arten begränsade förutsättningar att sprida sig i Sverige. I denna bedömning bör man också läsa in risken att stenmården skulle komma att utgöra ett hot som skadedjur med den inverkan det skulle ha på materiell egendom.

Riskbedömningar av arternas potentiella hot som invasiva främmande arter görs återkommande, och nya rön och erfarenheter kan leda till att man uppgraderar en viss art till en högre riskklass. Det betyder att förteckningen över de nationellt prioriterade främmande arterna kan komma att uppdateras och att nya arter kan omfattas.

Regeringen gör en stor satsning mot landlevande invasiva främmande arter med 50 miljoner kronor per år. Dessutom disponerar Havs- och vattenmyndigheten 15 miljoner kronor under 2024 för insatser mot invasiva främmande arter i vattenmiljön. Både jag och ledamoten är väl medvetna om att det är extra svårt att komma åt dessa arter eftersom det är svårare att genomföra insatser i våra havs- och vattenmiljöer. Vi vet också att Naturvårdsverkets avtal med Svenska Jägareförbundet har varit framgångsrikt och har inneburit att specialtränade jägare har kunnat sättas in för att skjuta eller fånga invasiva främmande däggdjur och fåglar, såsom mårdhund, stenmård, mink och nilgås.

Vi kommer att arbeta allt vad vi kan för att på olika sätt motarbeta invasiva främmande arter. Man kan göra det på många olika sätt. Självklart hade man kunnat önska att budgetutrymmet hade tillåtit en expansiv finansiering av detta arbete även i dessa tider, men så är det när den ekonomiska situationen ser ut som den gör. Just nu är vi väldigt glada över att kunna ha dessa pågående särskilda satsningar både mot landlevande invasiva arter men även mot invasiva arter i havs- och vattendrag.

Fru talman! Klimat- och miljöministern pratar om fakta. Fakta är att stenmården orsakar miljardskador på kontinenten. I Tyskland, Nederländerna och Schweiz käkar och biter den här gynnaren sönder infrastruktur och bilar för miljarder kronor.

Under Svenska Jägareförbundets arbete med utrotning av stenmården i Bromölla med omnejd har det uppmärksammats skador på hus och bilar. Det har varit totalt 24 konstaterade skador under en projekttid på tre år, med konstaterade ekonomiska skador på uppemot miljontals kronor inom ett ganska litet område.

Tillåter vi att stenmården etablerar sig i större områden kommer skadorna att öka. Eftersom stenmården inte har funnits här tidigare vet vi inte heller vad konsekvenserna kan bli till exempel för den svenska skogsmården. Är det särskilt bra att dessa två arter möts? Det vet vi inte. Vi kan konstatera att när olika arter möts får den ena eller den andra oftast ge vika.

Utifrån svaret från klimat- och miljöministern ser jag det som relevant att fråga om anslag 1:3 för Naturvårdsverket som handlar om skador på infrastruktur. Får de pengarna, eller de nya tillförda pengarna för bekämpning av invasiva arter, användas för bekämpning av stenmården? Om Svenska Jägareförbundet gör en ny ansökan om särskilda insatser från tilläggsanslagen, kommer då Naturvårdsverket att ha möjlighet att bevilja ett sådant projekt utifrån att stenmården inte är en art som tidigare har funnits i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig återigen påpeka för ledamoten varför jag nämner fakta som argument här. Det är inte för att referera till en bedömning av en viss arts påverkan i Schweiz eller andra platser i Europa utan för att utgå från det vetenskapliga underlag som jag har att tillgå som företrädare för regeringen.

Jag vill att regeringens naturvårdspolitik ska bygga på fakta från Naturvårdsverket och från de experter som arbetar inom Artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet. Det är självklart intressant att höra om stenmårdens utbredning i andra delar av Europa, men jag ser det inte som ett faktaunderlag att nyttja vid den bedömning som vi behöver göra.

Enligt den vetenskapliga bedömning som har gjorts angående risken som stenmården utgör för naturmiljön och för ekosystemen har denna art begränsade förutsättningar att sprida sig i Sverige. Det är den bedömningen av experter som jag behöver förlita mig på - inte på min bedömning utifrån vad jag ser för diskussioner och behov utan på den faktamässiga grunden. Där vill vi ta avstamp.

Självklart gör regeringen nu ett arbete med att bereda det underlag som kommer in och se över de bedömningar som görs av andra instanser för att sedan fatta beslut om en kommande nationell förteckning.

Fru talman! Vi kan stå här dagarna i ända och diskutera ett kommande beslut om en nationell förteckning, men den intressanta frågan är om det är där vi bör lägga vårt fokus. Jag anser att det inte är det utan att fokus ska ligga på hur vi på olika sätt kan utveckla de många möjligheter vi har att arbeta mot invasiva arter.

Hur kan vi se till att ytterligare främja det samarbete som sker mellan Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet? Hur kan vi se till att ha fler välfungerande samarbeten även internationellt? Det finns arbetsmetoder som har använts mot till exempel mårdhund som har utvecklats inom ett Life plus-projekt där Sverige, Danmark och Finland har samarbetat under åren 2010-2013 för att minska spridning och förekomst. Hur kan vi på olika sätt också nyttja det som framkommer från andra länders vetenskapliga instanser, universitet eller myndigheter kring exempelvis vilken effekt stenmården får för skogsmården och annat som vi ännu inte vet om? Hur kan vi nyttja de möjligheterna till samarbete som finns i detta?

Vi kan självfallet diskutera precis hur den nationella förteckningen kommer att se ut. Innan det beslutet är fattat kan jag endast säga att det kunskapsunderlag som har kommit mig till handa redogör för att stenmården som art har begränsade förutsättningar att sprida sig i Sverige. Det är utifrån detta som regeringen kommer att hantera denna fråga. Att peka ut en enskild art i en nationell förteckning medför bland annat större krav på markägarna att hindra att arten finns på den egna marken.

Det behöver alltså göras en samlad bedömning av hur man ska prioritera bland alla dessa främmande arter som finns i vårt land. I den bedömningen anser jag att det finns ett högt värde att inte utgå från den anekdotiska bevisföringen och magkänslan utan tvärtom ta ansvar för att svensk naturvårdspolitik bygger på de fakta och den vetenskap som redogörs och framförs till regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Fakta är att regeringen har dragit ned på naturvårdsanslaget. Fakta är också att Naturvårdsverket inte har beviljat en fortsättning av Svenska Jägareförbundets stenmårdsprojekt. Fakta är att regeringen nu för över stenmårdens eventuella skadeverkningar till de enskilda som drabbas: markägare, husägare och bilägare.

Fakta är också att stenmården har tagit sig till Sverige. Man kan spekulera i om den har fått hjälp av människan. Det troliga är att den har liftat med lastbilar från Danmark och etablerat sig i Bromölla med omnejd. Om stenmårdsprojektet inte fortsätter eller om man inte tar tag i detta är det troligt att stenmården fortsätter att breda ut sig.

Klimat- och miljöministern svarade inte på min fråga: Kan Naturvårdsverket använda anslag 1:3 som gäller skador på infrastruktur för att bekämpa stenmården? Kan Svenska Jägareförbundet söka ett nytt projekt utifrån det nya anslaget för arbete mot invasiva arter?

Det är fortfarande så att stenmården inte har funnits i Sverige tidigare och borde benämnas som invasiv.

Fru talman! Situationen när det gäller det ämne vi diskuterar är som så att Svenska Jägareförbundet i samarbete med och med finansiering av Naturvårdsverket har lyckats undanröja 50-100 stenmårdar. Det är gott så.

Stenmården är en främmande art, och om ett livskraftigt bestånd bildas kan den orsaka stora materiella skador och utgöra ett ekologiskt hot mot våra ekosystem, allra främst mot vissa fågelarter. Det är inte så att vi inte delar den bilden.

Naturvårdsverket har dock i sin expertbedömning, som jag inte kan bortse från eller avfärda till förmån för andra fakta som jag tillgodogör mig personligen, inte föreslagit att stenmården ska listas som en prioriterad invasiv art. Skälet till detta är att den inte förväntas ha en förmåga att sprida sig och få fotfäste i Sverige. Detta beror i sin tur på att stenmården i så fall måste konkurrera med exempelvis skogsmården och på att hela det lilla svenska stenmårdsbeståndet bedöms härstamma från enstaka individer och att stenmårdsbeståndet alltså kan förväntas vara drabbat av inavel.

Mycket av detta är den faktagrund som kommer till mig när vi ska fatta liknande beslut, och det hade varit välkommet att i dag också diskutera de arter som i stället sätts upp på listan över prioriterade invasiva arter, nämligen parkslide och sjögull. Parkslide är en extremt livskraftig och farlig växt som är mycket svår att bekämpa och som kan ha sönder avloppsrör och växa rätt igenom både husgrunder och asfalt.

Vi behöver göra prioriteringar i detta, och jag förlitar mig på den faktagrund som våra myndigheter redogör för, även om jag sannerligen uppskattar att få diskutera denna fråga och att framöver se över hur vi kan förbättra arbetet med exempelvis sådana avtal som Naturvårdsverket har haft med Svenska Jägareförbundet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.