Interpellationssvar - Marknadiseringens konsekvenser inom förskolan - 2024-02-09

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig vilka generella åtgärder jag avser att vidta med anledning av att kvaliteten på förskolor riskerar att försämras när vinster prioriteras. Eva Lindh har också frågat mig vilka generella åtgärder jag avser att vidta för att motverka att föräldrar och barn blir oroliga och upprörda med anledning av vad som beskrivs i interpellationen.

Alla barn och elever ska få en bra start i livet. Att bedriva utbildning inom skolväsendet i Sverige innebär att man förvaltar samhällets förtroende för det uppdraget. Många förskolor bedriver en verksamhet av hög kvalitet, men tyvärr finns det också förskolor och huvudmän som inte gör det.

Regeringen anser att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet. Därför startar vi nu en helrenovering av det svenska friskolesystemet, som ska städa undan de osunda drivkrafterna men samtidigt värna valfriheten. Enskilda huvudmän som driver förskolor eller skolor med låg kvalitet ska inte få ta ut vinst.

Regeringen beslutade den 6 juli 2023 om tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan (dir. 2023:109). Utredaren ska bland annat föreslå en utvidgad ägar- och ledningsprövning, vissa vinstutdelningsförbud eller annan vinstutdelningsbegränsning och kraftigt skärpta sanktioner - ett paket med olika åtgärder som ett svar på alla de fall där barns och elevers rätt till en bra utbildning inte tillgodoses. Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 28 februari 2025.

För regeringen är det viktigt att reformen även omfattar förskolan. Det ska inte vara möjligt att tjäna pengar genom att dra ned på kvaliteten, varken vid fristående skolor eller förskolor. Vi vet till exempel att förskollärartätheten är lägre i fristående förskolor jämfört med kommunala förskolor. Till skillnad från det direktiv som den förra regeringen beslutade om innefattar vårt direktiv till utredningen fullt ut även förskolan. Alla barn och föräldrar ska kunna lita på att enskilda huvudmän som driver fristående förskolor sätter barnens rätt till god utbildning och omsorg före ägarnas vinster.

Fru talman! En norsk miljardkoncern köpte upp tre förskolor i Norrköping. Nu flyr personal och föräldrar eftersom det har blivit uppenbart att ägandet främst handlat om att tjäna pengar, inte barnens omsorg. Samma företag har fått stänga grundskolor i Sollentuna och Nacka efter massiv kritik.

Under 2022 tog koncernen, där de tre förskolorna i Norrköping ingår, ut 10,9 miljoner norska kronor i aktieutdelning. De tre förskolorna i Norrköping ägs alltså av det norska företaget Dibber. Det är en multinationell koncern som finns i tio länder. De första förskolorna i Sverige köptes 2017. I dag har de 91 förskolor och 13 skolor från Malmö till Bollnäs. På några år har de blivit en stor koncern i Sverige, och de omsätter mångmiljonbelopp.

Privata storkoncerner av det här slaget är vanliga i skolans värld men ännu inte lika vanliga i förskolans värld. Den situationen kan förstås förändras om det blir märkbart att vinster kan göras på bekostnad av verksamhetens kvalitet.

I Norrköping ville koncernen till exempel få in så många barn som möjligt även om lokalerna var begränsade. Barnen skulle då köras runt i lådcyklar för att minska antalet barn i lokalerna. Som tur var godkändes inte detta av Norrköpings kommun, men det visar att vinstjakten faktiskt är desperat och kan komma att ske på bekostnad av barnen.

Hur ser då läget generellt ut i Sverige? Jo, precis som statsrådet nämnde minskar till exempel förekomsten av förskollärare. Man har alltså en lägre andel utbildad personal i privata än i kommunala förskolor. Det är också så att andelen förskolor som bedrivs av bolag ökar, och några stora koncerner får en alltmer dominerande roll. Risken finns att oseriösa aktörer och vinstjakt - precis som i grundskolan och gymnasiet - får allt större negativ påverkan på förskolans likvärdighet och kvalitet.

Vad behöver då göras? Vi socialdemokrater tycker att ett vinstförbud behöver utredas och införas även på förskolans område och att tillsynen av förskolan behöver förstärkas. Färre utbildade pedagoger innebär nämligen skillnad i verksamheten. En förskola ska inte bara vara en plats att vara på. Den ska också innehålla en pedagogik och uppfylla det som läroplanen säger. I Norrköpings fall finns det endast en utbildad förskollärare per barngrupp.

Vi vet att förskolan och pedagogiken där spelar stor roll för barnen här och nu men även för deras framtida kunskapsutveckling i skolan. Det var därför jag också ställde frågan om vilka åtgärder statsrådet avser att vidta när kvaliteten försämras på grund av vinstjakten.

Fru talman! Norrköping är min hemkommun. Där har jag och mina barn vuxit upp, och där har mina barn gått i förskola. Där har jag också under ganska många år varit kommunpolitiker och jobbat med olika kommunala frågor - naturligtvis även förskolan.

Min erfarenhet är att föräldrar och barn är väldigt förtjusta i förskolan. Jag upplever att man är mer förtjust i förskolan än i grundskolan eller gymnasiet. Den känslan förändras med åren. Det betyder ju någonting; förskolan fyller en viktig funktion för barn och föräldrar.

Sedan miljardkoncernen Dibber tog över förskolor i Norrköping har det hänt väldigt mycket. Det är inte så vanligt i förskolevärlden, men det har hänt. De tog över tre förskolor: Gården, Hagen och Kolmårdstrollen. Kolmårdstrollen är dessutom ett härligt namn!

Det handlar om tre olika typer av förskolor. Gården ligger i centrala Norrköping, Hagen i Hageby, som är ett mer socioekonomiskt utsatt område, och Kolmårdstrollen ute på landsbygden. Det är alltså olika områden, men utvecklingen har varit likadan på alla tre. Barnen och föräldrarna har flytt från förskolan sedan miljardkoncernen tog över. Skälet till det är att man upplever att det har blivit kraftiga och stora försämringar. Man upplever inte att det är någon bra verksamhet. Man har flyttat i protest.

Föräldrarna har försökt påvisa det här. De har uppmärksammat det och skrivit brev. De har anmält till Skolinspektionen att förskolan inte fungerar. Norrköpings Tidningar har också granskat detta på ett väldigt bra sätt och visat upp problemen. Då har det också kommit fram att det har anmälts till Arbetsmiljöverket att personalen inte trivs på förskolan. Man har flytt som personal. Det har minskat rätt kraftigt. I dag har man en förskollärare per grupp på tio barn. I kommunen i övrigt ligger det någonstans mellan två och tre förskollärare per grupp. Det är klart att det handlar om att jaga pengar.

Det absolut värsta jag hörde var att de som jobbar i köket får ta med sig egna köksmaskiner för att de ska kunna ge barnen frukost och lunch; det investerar man inte i längre. Det blir så uppenbart att det bara handlar om att en norsk miljardkoncern ska tjäna pengar.

Förskolan har varit viktig för att våra barn ska få en bra pedagogisk verksamhet på dagarna och för att kvinnor och män ska kunna jobba. Vi har en hög sysselsättningsgrad i Sverige. Både kvinnor och män finns ute i arbetslivet, och en av de absolut starkast bidragande orsakerna till det är förskolan.

Det blir egentligen samma fråga igen till statsrådet Lotta Edholm. Håller inte statsrådet med om att vi måste få stopp på ett system där det bara är vinsten som räknas och där någon ska tjäna pengar på barnen? Det viktiga med förskolan är att barnen får en pedagogiskt bra utbildning och att kvinnor och män kan jobba på dagarna. Det är det som skapar utveckling och tillväxt i Sverige.

Fru talman! Det viktigaste med förskolan är precis det som Mattias Ottosson lyfter fram; förskolan byggdes ut kraftigt för att mammor skulle kunna förvärvsarbeta. Sedan har verksamheten under årens lopp fått en alltmer pedagogisk inriktning, en inriktning som jag helt ställer mig bakom. Förskolan är viktig för barns utveckling men också för att de så småningom ska ha bättre förutsättningar i grundskolan.

Det finns naturligtvis problem även i förskolan kopplat till fristående alternativ, precis som inom skolans värld. Det är därför regeringen har valt att lägga in förskolorna i den utredning om friskolor som nu är tillsatt. Den tidigare regeringen valde att låta det vara en frivillig del för utredaren, men vi menar att det finns problem även inom fristående förskolor och att de bör behandlas på samma sätt som för friskolorna i stort.

Sedan är det klart att det är lite mer krångligt när det gäller förskolorna, eftersom det är kommunerna som beviljar tillstånden och också utövar tillsynen. Ett väldigt stort ansvar åvilar alltså kommunerna: att se till att de fristående alternativ som man godkänner inspekteras och att de följer den lagstiftning som finns. Jag vet av egen erfarenhet som tidigare skolborgarråd i Stockholm att det är en grannlaga och viktig uppgift för en utbildningsnämnd att se till att verksamheten är av den kvaliteten att den ska ha tillstånd. I Stockholm drog vi in många tillstånd under årens lopp av skiftande anledningar. Ofta handlade det precis om det som interpellanten är inne på, nämligen bristande kvalitet. Därför är det viktigt att den här utredningen om vinster i skolan nu också omfattar förskolan.

Fru talman! Förskolans betydelse för barn kan inte överskattas. Det är otroligt viktigt att både barn och föräldrar känner sig trygga med den omsorg och pedagogik som barnen får på förskolan. Det gör mig därför otroligt upprörd när sådant här uppdagas: att pengar är viktigare än barnens omsorg.

Det som kanske skiljer oss från regeringen är att vi tycker att vinstförbud ska gälla. Vinstjakten ska förbjudas inom skolan. Vi föreslår att det ska bli så även på förskolans område. När vi nu ser att det här händer på allt fler förskolor också är det viktigt att ta tag i det och förbjuda vinstjakten. Pengar ska aldrig få vara styrande när det gäller förskolornas kvalitet.

Det är naturligtvis viktigt att nu ha tydlig och bra tillsyn för att vi ska kunna upptäcka om det finns brister i kvaliteten. Den behöver verkligen förstärkas. Men under tiden som tillsynen pågår kan det ju också förekomma problem. Att dessa åtgärdas är naturligtvis viktigt varje år och varje dag för barnen som går i förskolan. Därför tycker vi att ett vinstförbud ska införas, så att de här riskerna inte ska uppkomma.

Utöver tillsynen är det av största vikt att kommunerna har ett avgörande inflytande över etableringarna av fristående skolor. Det betyder mycket, för föräldrar väljer ofta en förskola som finns i närheten. Det handlar naturligtvis om att kunna klara av vardagen. Jag vet många föräldrar som säger att de inte har något annat val, antingen för att det inte ligger någon annan förskola i närheten eller för att de fristående har blivit så många att man inte kan välja en kommunal som finns i närheten.

Vi måste få stopp för vinstjakten i förskolor, grundskolor och gymnasier. Vi kan inte riskera att barn och ungdomar får en sämre utbildning för att pengajakten är det överordnade. Vi behöver gemensamt sätta stopp för detta.

Fru talman! Vi lever i en tid när det är ganska tufft ekonomiskt. Kommunerna går just nu igenom ett stålbad, och Norrköpings kommun är inget undantag. Då är det klart att det sticker ännu mer i ögonen när någon utnyttjar systemet på det här sättet. Man blir tvungen att stänga igen kommunala förskolor som har två tre förskollärare anställda i varje barngrupp. Men i de fristående förskolor som jag nämnde har man en förskollärare på tio barn och försöker hela tiden jaga kostnader för att plocka in pengar till de norska ägarna. Jag tycker att det sticker i ögonen när man gör på det sättet.

Jag tycker att exemplet med de oanvända lådcyklarna säger alltihop. Man skulle försöka utnyttja systemet och trycka in fler barn. Men de skulle inte få plats på förskolorna utan cyklas runt i staden. Vid dåligt väder skulle man gå in på stadsbiblioteket. För mig är detta helt sanslöst. Det är ett sätt att lura skattebetalarna. Skulle det vara så att det här kunde drivas på ett effektivt sätt tycker jag att man skulle sänka skatten i stället. Jag blir upprörd när jag tar del av att detta kan få förekomma.

Det är klart att vi måste ha en förskola som är till för barnens bästa och för att föräldrarna ska kunna gå till jobbet. Det är därför vi har en förskola, och det är därför jag tycker att regeringen måste agera på en gång och sätta stopp för de här vinstuttagen. Det som händer just nu är inte klokt.

Fru talman! Det är nu extremt viktigt att vi kommer till rätta med de problem som finns. Det är väldigt viktigt att den utredning som nu sitter ska ge förslag som rör förskolan även om både tillstånd och tillsyn av den hanteras av kommunerna till skillnad från grundskola och gymnasieskola.

Vad ska då utredningen göra? Den ska till exempel lägga fram förslag om skärpt ägarprövning när man startar eller köper och tar över befintlig förskola. Det ska finnas betydligt bättre ekonomiska garantier.

Ett problem i skolsektorn och särskilt i förskolesektorn - skulle jag säga, och som Skolinspektionen också har pekat på - är att det finns många verksamheter som är väldigt sköra. Man har väldigt lite ekonomiska medel bakom sig om det till exempel uppstår problem.

Utredaren ska också lägga fram förslag om hur man ska kunna återkräva till exempel skolpeng vid brottslig verksamhet. Det är viktigt att ägare inte kan komma undan och få skolpeng och sedan använda pengarna till brottslig verksamhet.

Vinstutdelning för nya friskolor ska utredaren också lägga fram förslag om. Det gäller även vinstutdelningsförbud för förskolor och skolor som inte har en tillräcklig kvalitet eller där det finns stora problem.

Utredaren ska föreslå sanktionstrappor för att se till att kvaliteten förbättras. Utredaren ska också föreslå möjligheter till tvångsförvaltning av skolor som inte uppfyller kraven.

I dag går det att tvångsförvalta kommunala skolor. Det har bara använts vid ett enda tillfälle. Utredaren ska nu föreslå detta även på skolans och förskolans område för de fristående skolorna. Det är naturligtvis ett viktigt instrument. Barnen behöver inte byta verksamhet utan skolan kan helt enkelt tvångsförvaltas.

Utredningen jobbar nu och kommer att lägga fram sitt förslag om ungefär ett år. Då kommer vi att se ett regelverk som skärpts betydligt i jämförelse med hur det är i dag, och förskolan kommer också att omfattas till skillnad från de direktiv som den förra regeringen lade fram.

Fru talman! Andelen förskolor som drivs av bolag ökar. Några stora koncerner intar en alltmer dominerande roll. Risken ökar för oseriösa aktörer och vinstjakt precis som i grundskolan och i gymnasiet. Vi kommer att få en alltmer negativ påverkan på kvaliteten på förskolans likvärdighet och barnens omsorg. Marknadiseringen av förskolan, skolan och gymnasiet har gått för långt. Vi måste få stopp på vinstjakten nu.

Statsrådet nämner att man ska stoppa vinstutdelning för nya skolor och för dem som inte uppfyller kraven. Åtminstone Liberalerna har sett och kanske börjat förstå att det får negativa konsekvenser. Men det vi vill är att stoppa vinstjakten på totalen.

Det är upprörande att pengar som vi skattebetalare gemensamt har beslutat ska gå till barnens omsorg på förskolorna för att ge dem en bra förskola och en bra kvalitet går till vinst. Föräldrar ska kunna gå till jobbet och känna sig trygga med att den förskola som barnen går på håller en hög kvalitet och ger deras barn en bra dag.

Nu sker det på bekostnad av att någon ska ta ut pengar för att leva ett godare liv. Det sticker verkligen i ögonen på mig och så många andra. Vi måste få slut på vinstjakten nu. Därför undrar jag bara: Vad tycker statsrådet när man ser att det här förekommer? Känns det inte ont i hjärtat även på statsrådet?

Fru talman! Skälet till att utredningen nu sitter är att regeringen ser de problem som finns. Det gäller till exempel möjligheterna att ta ut vinst och att det ibland är låg kvalitet i både förskolor och skolor.

Vi ser stora problem inte minst i storstadsområden med extremism i en del skolor. Skolinspektionen har också dragit in tillstånd för ett antal fristående skolor just av detta skäl. Det är viktigt att det fortsätter.

Regeringen anser att det behövs ytterligare åtgärder för att se till att det inte är främst vinsten som är drivkraften när man startar en förskola eller en skola. Det ska vara en omsorg om kvaliteten. Det kan vara att man till exempel har en pedagogisk idé om hur verksamheten ska bedrivas.

Det är därför som utredningen nu har fått tilläggsdirektiv som också handlar om förskolan. Den här regeringen ser att förskolan också måste omfattas av direktiven för att vi ska kunna få till stånd en förändring. Det är barnens rätt till en pedagogiskt bra verksamhet som är huvudsaken och inte möjligheterna att ta ut vinst.

Sedan är det i dagsläget också viktigt att kommunerna tar sitt ansvar när det gäller både tillstånd och tillsyn. Där har lagstiftningen skärpts redan i dag skulle jag säga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.