Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig hur jag ska agera för att skapa de bästa förutsättningarna för att alla aktörer ska kunna bidra till ett starkt civilt försvar.
Ett starkt civilt försvar bygger på att alla som kan ska bidra. Erfarenheterna från Ukraina visar på vikten av att hela samhället är delaktigt i att skapa motståndskraft. För att stärka förutsättningarna för de olika aktörerna att bygga det civila försvaret har regeringen vidtagit flera åtgärder.
Inrättandet av en ny struktur för statliga myndigheter har skapat en tydlighet när det gäller hur beredskapsarbetet ska bedrivas på nationell nivå. Med en indelning av statliga myndigheter i beredskapssektorer skapas en organisatorisk plattform för såväl planering som operativ hantering av fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig.
Kommuner och regioner är centrala i arbetet med att stärka och utveckla det civila försvaret. Regeringen har därför i budgeten bland annat gjort en satsning på 100 miljoner kronor årligen från och med 2024 på utökade bidrag till kommunernas och regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar. Även i budgetpropositionen för 2023 tillförde regeringen 100 miljoner kronor till dessa aktörer, alltså kommunerna.
En annan central aktör är näringslivet. Regeringen tillsatte i början av 2023 det tvärsektoriella näringslivsrådet för totalförsvar och krisberedskap. Regeringen har under 2023 genomfört fyra möten i rådet. Näringslivsrådet ska på strategisk nivå verka för ömsesidigt informationsutbyte och rådgivning i frågor som är av gemensam vikt för näringslivet, arbetstagarorganisationerna och staten. Under året har rådet diskuterat hur näringslivet kan engageras i uppbyggnaden av totalförsvaret samt inspel till den kommande nationella säkerhetsstrategin och hur Sveriges försörjningsberedskap kan stärkas.
En robust försörjningsberedskap utgör en av grundpelarna i ett motståndskraftigt civilt försvar. Utifrån det rådande omvärldsläget med krig i Europa och med erfarenheterna från pandemin i färskt minne är det angeläget att hitta snabbspår som säkerställer ett högt tempo parallellt med den långsiktiga uppbyggnaden av försörjningsberedskapen.
Regeringen har därför givit två uppdrag, ett till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Tillväxtverket om att ta fram en modell för en sammanhållen funktion för information till företag samt ett till MSB och Socialstyrelsen om att genomföra en försörjningsanalys av beredskapssektorn Hälsa, vård och omsorg. Dessa uppdrag är några av flera viktiga steg för att se till att arbetet med att säkerställa en god försörjningsberedskap sker skyndsamt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En betydelsefull del när det gäller att bygga vår beredskap och motståndskraft är den enskilda individen. Samhällets förmåga att motstå kriser och krig hänger på vår personliga beredskap, försvarsvilja och kristålighet. Myndigheterna kan stödja detta genom utbildning och information. MSB ger till exempel ut generella råd för hemberedskap, vilket efterfrågas och uppskattas av många. Det är dock viktigt att tydliggöra att i Sverige är alla mellan 16 och 70 år totalförsvarspliktiga. Det innebär att vi alla tillsammans efter bästa förmåga ska bidra till totalförsvaret.
En viktig del i att skapa förutsättningar för samhällets fortsatta utveckling av det civila försvaret är det arbete som Försvarsberedningen nu gör. I sin rapport Kraftsamling redogör Försvarsberedningen för totalförsvarets inriktning och det civila försvarets utformning.
Senare i vår lämnar beredningen sin rapport om det militära försvaret och ekonomiska förutsättningar för både det militära och det civila försvaret. Den redovisningen kommer tillsammans med andra underlag att utgöra grunden för den totalförsvarsproposition om totalförsvarets fortsatta inriktning och utformning som regeringen avser att lämna till riksdagen i höst.