Interpellationssvar - Den havsbaserade vindkraften i halland - 2024-02-06

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är trevligt att få äntra talarstolen igen för att besvara en interpellation från Christofer Bergenblock.

Christofer Bergenblock har frågat mig vad regeringen och jag avser att göra för att säkra den nödvändiga utbyggnaden av havsbaserad vindkraft utanför Hallandskusten och i övriga delar av landet. Ledamoten har även frågat mig om jag avser att ta några initiativ i enlighet med förslaget om att låta vindkraftsexploatörerna bygga stamnätsanslutningar och sedan sälja dem till Svenska kraftnät.

Regeringen välkomnar all ny elproduktion som stärker elsystemet och som snabbt kan bidra till elsystemets utbyggnad. Vindkraften har potential att bistå med ökad elproduktion, vilket behövs för att möjliggöra elektrifieringen av samhället. Regeringens utgångspunkt är att alla produktionsslag ska bära sina egna kostnader. Principen om att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska därför upprätthållas även till havs.

Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder för att möjliggöra den gröna omställningen. Det handlar bland annat om åtgärder för att öka förutsättningarna för att bygga ut den fossilfria elproduktionen i Sverige, inklusive havsbaserad vindkraft.

Förutom att fatta beslut om tillstånd i de ärenden som Christofer Bergenblock lyfter, Kattegatt Syd och Galene, har regeringen även gett Vattenfall tillstånd att lägga ut de undervattenskablar som krävs för att driva den planerade vindkraftsparken Kriegers flak i Södra Östersjön.

Regeringen har också gett flera länsstyrelser i uppdrag att bereda ansökningar om tillstånd för havsbaserade vindkraftsparker enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon, bland annat vindkraftsparkerna Västvind utanför Göteborg och Dyning i Östersjön, mellan Nyköping och Gotland. Det är spexiga namn på alla dessa projekt!

Regeringen tillträdde i oktober 2022, för den som har missat det, och ansökningarna för de vindkraftsparker som Christofer Bergenblock nämner i sin fråga fick tillstånd i maj 2023. Jag delar därför inte Christofer Bergenblocks uppfattning om att handläggningen av ärendena har tagit lång tid.

Jag vill i sammanhanget också framföra att regeringen i maj 2023 beslutade att tillsätta utredningen En ordnad prövning av havsbaserad vindkraft (dir. 2023:61). Utredaren ska analysera hur regelverket för användning av havsområden vid etablering av vindkraft kan förbättras samt se över hur tillståndsprövningen av vindkraft i Sveriges ekonomiska zon kan bli mer effektiv och tydlig. Syftet är bland annat att åstadkomma en prövningsordning som ger förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

Jag avser inte att ta några initiativ rörande förslaget om att låta vindkraftsexploatörerna bygga stamnätsanslutningar och sedan sälja dem till Svenska kraftnät. Som jag nämnde inledningsvis är regeringens utgångspunkt att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar. Dessutom är en eventuell försäljning av anläggningsdelar en civilrättslig fråga mellan de berörda aktörerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Världen befinner sig i en klimatkris, och 2023 uppmättes som det varmaste året hittills sedan mätningarna började. Av detta märktes i stort sett ingenting i den klimathandlingsplan som regeringen presenterade i december. I stället för att man tar tag i problemen leder regeringens politik till ökade utsläpp av koldioxid - omkring 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2030 - när vi i stället behöver minska på utsläppen. Det blev ingen klimatplan; det blev en utredningsplan.

Däremot, fru talman, är jag överens med regeringen om behovet av att bygga ut svensk elförsörjning. Totalt sett ser vi att behovet av el sannolikt kommer att fördubblas framemot 2040-2045. År 2023 producerade Sverige 170 terawattimmar, varav 20 procent gick på export netto. Fram till 2045 beräknas vi behöva åtminstone 300 terawattimmar själva. Det behövs för att klara elektrifieringen av fordonsflottan, produktionen av fossilfritt stål, tillverkningen av batterier med mera. Förutsättningen för att klara den gröna omställningen är alltså en ordentlig utbyggnad av fossilfri och förnybar elproduktion.

Alla fossilfria källor behövs; det har även regeringens företrädare sagt. Men frågan utifrån interpellationen är ändå om de verkligen menar det. Det råder stor konsensus om att land- och havsbaserad vindkraft är den energikälla som har störst potential på kort och medellång sikt att växa ordentligt. Kanske kan vi ha ny kärnkraft om 10, 15 eller 20 år, men fram till dess måste fokus ligga på att släppa fram det som är möjligt. Och där spelar den havsbaserade vindkraften en helt avgörande roll.

Det var därför med bestörtning som branschen mottog beskedet om de förändrade villkoren när regeringen beslutat att kostnaderna för att ansluta de nya parkerna till stamnätet skulle belasta projekten i stället för Svenska kraftnät, så som det var sagt sedan tidigare i Energiöverenskommelsen. Detta betecknades med rätta som en del i det kulturkrig som Tidöpartierna har bedrivit mot vindkraften där ledande företrädare har ägnat valrörelsen åt att polarisera mellan kraftslagen och benämnt vindkraften i termer av oändliga stålskogar av vindkraftverk som ska tryckas på svensken.

Den 2 december frågades Vattenfalls vd Anna Borg ut i Ekots lördagsintervju och meddelade då att det inte alls är säkert att deras havsbaserade vindkraftsprojekt kommer att bli av utifrån de nya förutsättningar som regeringen nu gett. I första hand talade Anna Borg om just Kriegers flak, som statsrådet nämnde, som är tänkt att producera 2,7 terawattimmar. Men i förlängningen handlar det också om det stora projektet Kattegatt Syd utanför Hallandskusten med en tänkt produktion på 5 terawattimmar.

Anna Borg förslog även en lösning som statsrådet är väldigt tydlig med att man inte har tänkt använda sig av. Den går ut på att exploatören bygger anslutningarna och sedan säljer dem till Svenska kraftnät, så som har gjorts i andra länder.

Min andra fråga handlade om vad regeringen tänkt göra för att säkra utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften i Kattegatt och i övriga delar av landet. Där tycker jag att svaret var något otydligt. Jag återkommer därför till frågan: Vad avser regeringen att göra för att säkra den nödvändiga utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen har arbetat med att förenkla för den havsbaserade vindkraften på många sätt. Vi har vidtagit en rad åtgärder. Den havsbaserade vindkraften har potential att bistå med ökad elproduktion, som krävs för att möjliggöra elektrifieringen. Här tycker Bergenblock och jag samma sak, fru talman.

Havsbaserad vindkraft har fler fullasttimmar, det vill säga årsproduktionen av el i relation till installerad effekt, än landbaserad vindkraft. Den kan bidra med stora volymer el och hög effekt. Men den levererar inte varje dag, årets alla dagar.

Det som har skett i och med att vi nu försöker förhålla oss lite mer teknikneutralt till kraftslagen i stället för att säga att det ska vara ett specifikt kraftslag är att vi har utjämnat konkurrensvillkoren mellan den havsbaserade vindkraften och den landbaserade vindkraften.

Detta gör också att vi har ett vuxet samtal direkt med vindkraftsbranschen och säger: Vi behöver att ni deltar och bidrar i dessa totalförsvarstider. Vi behöver att ni också kan vara med och erbjuda den typ av egenskaper som elsystemet behöver som helhet, det vill säga att man klarar av att överföra tillräckligt med el mellan olika landsändar. Det handlar om dödnätsstart, ödrift och alla de viktiga delar som behövs för att ett komplext system ska fungera. Det ska kunna fungera i fredstid och därmed kunna vara ett draglok för svensk konkurrenskraft, arbetsskaparna och jobbskaparna, det vill säga företagen. Det ska också bidra till att vi klarar den gröna omställningen genom elektrifiering. Klarar man det i krigstider och i tuffa tider kommer det att gå riktigt, riktigt bra i fredstider.

Den typen av direkt diskussion med vindkraftsbranschen har inte funnits förut. Det har gjort att vi har gått miste om tekniksprång och teknikmognad i vindkraftsbranschen; det är min bedömning. Detta ser vi nu att fler aktörer vill vara med och svara upp emot. Vi ser att det är olika aktörer som klarar sig olika bra i dessa tuffa ekonomiska tider. Men det är flera som fortsätter att ånga på, och vi tar regelbundet beslut som rör kontinentalsockellagen och intressen av att bygga havsbaserad vindkraft i Sverige. Branschen har noterat att vi fortsätter att bana väg för detta.

Vi har också tillsatt den här utredningen om en ordnad prövning av havsbaserad vindkraft. Utredningen ska bland annat föreslå under vilka ytterligare omständigheter som regeringen bör ha möjlighet att pröva frågor om tillstånd enligt miljöbalken och då också utreda om regeringen bör pröva ärenden som rör Natura 2000-tillstånd för vissa verksamheter i Sveriges ekonomiska zon. Vi ser även över de nationella havsplanerna. Det sker alltså väldigt mycket på detta område.

Om jag får rikta kritik tillbaka här, fru talman, måste jag säga att det blir lite tröttsamt när Bergenblock lyfter ganska gammal och trött kritik och pratar om något slags kulturkrig kring vindkraften. Det handlar om fysikens lagar. Det handlar om vad elsystemet behöver för att vi inte ska gå miste om tusentals arbetstillfällen när svenska mammor och pappor behöver kunna sätta mat på bordet till sina barn och även klara sin egen försörjning. Det är detta det handlar om: att ha tillräckligt med effekt där det behövs när det behövs, oavsett vilket kraftslag som levererar den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Ebba Busch för svaret.

Ja, det handlar om vad elsystemet behöver. Så är det definitivt. Elsystemet behöver framför allt mer el, och el behöver levereras alla dagar året runt. Vi kan dock konstatera att inget av de energislag vi har levererar el året runt, mer än möjligen vattenkraften. Kärnkraften gör det inte. Den står ju still med jämna mellanrum. Vindkraften gör det inte heller, av den anledningen att den i viss mån är väderberoende.

Dock är den havsbaserade vindkraften inte alls så väderberoende som den landbaserade vindkraften. Där har vi i stort sett en produktion året runt.

Det är bra att vi har olika ägg i korgen så att vi kan producera el på olika sätt och på det viset också komplettera. Vi behöver kärnkraften framöver; det är ingen tvekan om det. Men det som har den stora potentialen just nu är vindkraften, både den landbaserade och den havsbaserade. Framför allt finns det väldigt stora möjligheter i den havsbaserade vindkraften, som inte på samma sätt stör människor i deras boendemiljöer.

Fru talman! Ministern säger att regeringen nu har intagit ett teknikneutralt förhållningssätt. I svaret på interpellationen säger ministern också att regeringens utgångspunkt är att alla produktionsslag ska bära sina egna kostnader. Jag tycker att det hade varit mer rimligt, fru talman, om hon hade varit tydlig med att man förhåller sig kostnadsneutral till de olika kraftslagen och därmed kan konstatera att just anslutningarna är någonting som nätägaren bör stå för och inte de enskilda produktionsanläggningarna. Oberoende av om det är vattenkraft, kärnkraft eller vindkraft vi bygger ut hade det varit ett neutralt sätt att förhålla sig.

Däremot är ju inte regeringen kostnadsneutral i förhållande till de olika kraftslagen. Regeringen har varit väldigt tydlig med att man är beredd att pytsa in 400 miljarder i statliga kreditgarantier för att säkra kärnkraftens möjlighet att byggas ut. När det sedan konstateras att det ändå inte kommer att gå att bygga ut kärnkraften ens med dessa 400 miljarder sätter man igång en utredning på uppdrag av finansmarknadsminister Niklas Wykman för att titta på riskdelnings- och finansieringsmodeller för kärnkraften som i slutändan, om man tittar på hur det ser ut i andra länder, kommer att innebära stora statliga subventioner av kärnkraften.

Det är inte kostnadsneutralt. Det är inte teknikneutralt. Tvärtom väljer man då väldigt tydligt att favorisera ett kraftslag framför andra. Man ger kärnkraften ett slags ekonomisk gräddfil i systemet.

Likväl ligger investeringarna i kärnkraften rätt långt bort i tiden. Framför allt ligger det väldigt långt bort i tiden att vi har någon effekt in på nätet.

Det vi däremot ser nu är att det finns möjlighet att få igång utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften på riktigt. Frågan är hur regeringen kommer att se till att möjliggöra detta. Tar man inte den kritik och den oro på allvar som Vattenfalls vd Anna Borg meddelade i början av december är det oroande. Risken finns att såväl Kattegatt Syd och Kriegers flak som alla de andra stora projekten inte blir av med regeringens politik. Jag vill därför gärna veta hur regeringen nu ser till att genomföra fler av dessa projekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan börja med att meddela att det ser lite olika ut för alla de här olika vinstdrivande privata företagen. Exempelvis meddelade OX2 att de gick vidare med projektet och bekostade anslutningen på egen hand. Det har pekats på att Svenska kraftnät inte skulle vara lämpade att bygga den här sortens kablar, men de har ju mig veterligen byggt i princip alla våra kablar från utlandet. Det är också de som ska bygga de två nya kablarna till Gotland, vad det verkar - eller snarare är det de som har byggt den som finns i dagsläget. Det ser alltså lite olika ut för olika aktörer, och det får man ändå respektera.

Men vi har alltså inte stått för anslutningsavgiften för den landbaserade vindkraften, till exempel. Om man vill påstå att det fanns en motsättning när vi gav beskedet kring anslutningskostnaden för den havsbaserade vindkraften och ställa detta mot kärnkraften menar jag att man går snett. Vad som skett är att det har varit en möjlig snedvridning mellan den landbaserade vindkraften och den havsbaserade.

Jag underströk själv tidigare precis som Bergenblock, fru talman, och jag vill understryka det igen, att den havsbaserade vindkraften har fler fullasttimmar, det vill säga årsproduktion av el i relation till installerad effekt, än den landbaserade vindkraften. Den kan därmed bidra med ökade volymer el, vilket kan ha ett värde, och framför allt hög effekt, vilket är positivt. Men jämför då den landbaserade vindkraften, som ligger på 9-11 procent, med kärnkraften! Bergenblock påpekade, fru talman, att kärnkraften också står still ibland, men det är ganska stor skillnad mellan att ligga på 9-11 procent och att ligga på 74 procent. Nu ska vi se till att värna de kraftslag vi har och se till att de kan leverera mer och att det går att få ut mer effekt ur dem.

Och så har vi den fantastiska vattenkraften, som jag brukar säga är något av det vackraste vi har i det här landet, som levererar på 84 procent - men som just nu, med ganska kraftig miljöpåverkan på kringliggande natur och annat, tvingas vara det som reglerar uppåt och nedåt beroende på hur vindkraften kommer och går, vilket den gör lite som den vill.

Här vill vi utöka lagringsmöjligheter och annat, men vi är inte där i dagsläget. Då finns det några få kraftslag som kan leverera och har den typ av egenskaper som gör att vi får tillräckligt med el där det behövs, när det behövs och till vettiga priser. Det är för dem vi nu försöker bana väg, och där ser vi absolut att havsbaserad vindkraft kan vara en viktig del framåt. Jag menar att vi också har tagit flera beslut de gångna snart ett och ett halvt år som vi suttit i regeringsställning för att trovärdiggöra det.

Fru talman! Jag noterar att statsrådet uppenbarligen inte känner någon oro över det som statliga Vattenfalls vd sagt med tydlighet i Ekots lördagsintervju - att med de förutsättningar som regeringen nu har gett är det väldigt osäkert om man går vidare med de stora havsbaserade vindkraftsprojekten.

Samtidigt vet vi allihop i den här kammaren att de projekten behöver genomföras. Vi måste ha en utökad elproduktion i det här landet fram tills eventuell ny kärnkraft finns på plats, för vi vet inte när den finns eller ens om den finns. Även där var Anna Borg rätt tveksam eftersom det, som hon sa, inte kommer att gå att bygga någon ny kärnkraft i Sverige på kommersiella grunder. Det finns ingen möjlighet, utan principen med riskdelning och finansieringsdelning med staten är en nödvändighet för att kunna gå vidare även med kärnkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vi har som ligger om hörnet är den havsbaserade vindkraften, och det är därför det är så viktigt att regeringen ser till att bli en möjliggörare för den. Det är bra med de utredningar som har satts igång nu, men det är bättre att fatta beslut om effektivare hantering av till exempel tillståndsprocesserna och ännu bättre att faktiskt fatta beslut om ny havsbaserad vindkraft. Det ligger sex ansökningar direkt på regeringens bord och ytterligare sju stycken fördelade på länsstyrelserna som väntar på beslut.

Vi behöver se till att det här möjliggörs, men det regeringen hittills har gjort är att försvåra genom att ändra de ekonomiska förutsättningarna. Man kan tycka vad man vill om den överenskommelse som fanns från 2016, men det var långsiktiga spelregler som marknaden hade och som regeringen ändrade och tog ifrån den. Därav kommer den osäkerhet som finns för den havsbaserade vindkraft som vi så väl behöver i Halland, i Kattegatt och i övriga delar av landet.

Fru talman! Den som vill läsa en sågning på akademisk byråkratsvenska av den tidigare energiöverenskommelsen kan läsa Riksrevisionens rapport om den tidigare regeringens energipolitik. Den publicerades förra sommaren och är en fröjd att läsa.

Det är också anledningen till att regeringen och samarbetspartierna lagt om energipolitiken framåt - den hängde inte ihop. Den var en uppgörelse av politiska överenskommelser som inte funkade i mötet med verkligheten. Jag är stolt över att vi lägger om den.

Jag vill understryka att vi har fattat flera beslut som handlar om att göra det lättare, bland annat om mer tilldelning till länsstyrelserna för att kunna hålla tempot i tillståndsprocesser. En utvecklad energiplanering bidrar till klimatmålen, till näringslivsutveckling och till ett samhälle med ökad motståndskraft. Insatser kommer självklart att krävas på nationell nivå, regional nivå och lokal nivå. I budgeten har regeringen avsatt 230 miljoner kronor under de kommande tre åren i ett nytt anslag till myndigheter som bland annat länsstyrelser, kommuner och regioner för att de ska kunna utveckla arbetet med energiplaneringen.

Vi har också en ny elmarknadsutredning på gång, som vi har presenterat den nya utredaren för. Det är viktigt med utvecklingen av de finansiella instrumenten för att produktionen ska kunna byggas.

Men återigen, fru talman, handling talar så mycket högre och tydligare än ord. På åtta år fattade de två förra regeringarna - varav den under den sista fyraårsperioden stöttades av Centerpartiet - beslut om ett havsbaserat vindkraftverksprojekt, på åtta år, medan den nu sittande regeringen har fattat beslut om två nya havsbaserade vindkraftsparker på åtta månader. Vi ämnar fortsätta i den riktningen men med elsystemet och Sveriges bästa i fokus.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.