Interpellationssvar - Nystartsjobb - 2024-02-02

Herr talman! Teresa Carvalho har frågat mig om regeringen avser att ändra regelverket för nystartsjobb för att sätta stopp för fusket.

I sin fråga refererar Teresa Carvalho till Riksrevisionens nyligen publicerade granskning, Subventionerade anställningar - att motverka fel i ett system med allvarliga risker (RiR 2023:17).

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Arbetet för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott riktade mot det offentliga är högt prioriterat av regeringen. Självklart ska utbetalningar från välfärdssystemen vara korrekta.

Enligt regleringsbrevet för 2024 ska Arbetsförmedlingen bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Andelen felaktiga utbetalningar från de ersättningar som Arbetsförmedlingen hanterar ska därför minska. Arbetsförmedlingen ska redovisa måluppfyllelsen, genomförda åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna och en bedömning av åtgärdernas effekter.

Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 21 november med anvisning om att inom fyra månader från överlämnandet lämna en skrivelse till riksdagen med anledning av granskningsrapporten.

Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en sådan skrivelse i närtid.

Herr talman! En ny granskning från Riksrevisionen har som sagt visat att det fuskas hej vilt med subventionerade anställningar. Och högerns favoritåtgärd, nystartsjobben, pekas ut som särskilt problematiska.

Vi socialdemokrater har redan innan denna granskning kom lagt fram förslag om att kontrollen av nystartsjobben ska skärpas. Men det har Sverigedemokraterna och regeringen sagt nej till.

Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson är pigg på att peka ut fusk som begås av enskilda som ett stort problem, vilket det ju är. Men när det kommer till företag som fuskar och fifflar väljer han en betydligt slappare inställning.

Alla som kan arbeta ska arbeta, och alla som behöver hjälp att komma i arbete ska få hjälp. Därför är vi socialdemokrater mycket bekymrade och upprörda över att SD-regeringen nu mitt i en lågkonjunktur, när arbetslösheten ökar och varslen står som spön i backen, väljer att skära ned kraftigt på de aktiva arbetsmarknadsinsatserna. Detta drabbar framför allt dem som redan har en svag anknytning till arbetsmarknaden. För en del av dem kan en subventionerad anställning vara en bra åtgärd för att komma närmare egen försörjning.

Men med detta sagt måste dessa subventioner hanteras på ett klokt sätt. Och vi socialdemokrater har länge varnat för hur enkelt det är för företag att utnyttja dessa subventioner på ett väldigt dåligt sätt, vilket leder till ett omfattande slöseri med våra gemensamma skattepengar och samtidigt riskerar att slå ut seriösa företag.

Under vår regeringstid gjorde vi en rad saker för att försöka komma till rätta med detta fusk. Vi såg till exempel till att fackförbunden fick bättre förutsättningar att lämna in yttranden till Arbetsförmedlingen om en arbetsplats lämplighet att ta emot dessa bidrag. Men Johan Pehrson har meddelat att han tänker riva upp det nästa år.

Vi har också förgäves försökt få med Liberalerna på insikten om hur viktigt det är att företag som får ta emot dessa nystartssubventioner också omfattas av kollektivavtal, eftersom det givetvis är ett stort problem när personer som befinner sig i en utsatt situation förlorar mycket av det skydd som annars finns på arbetsmarknaden och de dessutom hamnar i klorna på oseriösa företag.

Vi socialdemokrater har, som sagt, föreslagit att det ska göras en arbetsmarknadspolitisk bedömning i varje enskilt fall av om denna nystartssubvention ska beviljas, helt enkelt för att få bort fusk, fiffel och utnyttjande av våra skattepengar.

Riksrevisionen har nu kommit med denna rapport som bekräftar den bild som vi har haft sedan tidigare, nämligen att det saknas en vettig kontroll. Och anledningen till att det brister är egentligen ganska enkel, nämligen att nystartsjobben, till skillnad från andra subventionerade anställningar, inte kräver någon egentlig bedömning. Om man uppfyller vissa kriterier räcker det i stort sett att man trycker på knappen och cashar in skattepengarna.

Detta tycker vi socialdemokrater är fel. Vi anser att en prövning måste till i varje enskilt fall för att det ska bli ordning och reda. Och givetvis ska företag som tar emot bidrag från staten omfattas av kollektivavtal.

Vi har lagt ett skarpt förslag på bordet. Allt som nu behövs är att Johan Pehrson tar sitt förnuft till fånga. Jag noterar att han inte riktigt vill svara på frågan om vad han tänker göra. Han vill fundera lite till.

Låt mig då fråga: Vad är det som får ministern att tveka?

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret, och jag tackar Teresa Carvalho för en bra interpellation.

Detta är en viktig fråga. Johan Pehrson brukar ofta säga att vi ska hushålla med våra skattemedel och resurser på ett effektivt sätt. Jag instämmer i den uppfattningen, att vi ska hushålla effektivt med våra resurser. Varenda krona ska användas till rätt ändamål.

De subventionerade anställningarna kostar 18 miljarder kronor varje år, och de berör cirka 150 000 människor. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att de subventionerade anställningarna finns och att de är en viktig åtgärd. Det finns nämligen väldigt många olika målgrupper, och människor har olika förutsättningar. Därför är det viktigt att det finns olika typer av statliga stimulanser och åtgärder för att hjälpa de människor som behöver stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Riksrevisionens rapport är ganska allvarlig och väldigt hård i sin kritik. Bland annat lyfter man fram att utformningen av stöden också kan underlätta missbruk, vilket Teresa Carvalho tog upp, och att framför allt delar av kontrollen är ineffektiva. Det finns också kritik mot riskerna med insatsernas utformning - bland annat skenanställningar och dåliga arbetsvillkor - och att insatserna också går till personer som inte har rätt till dessa anställningar.

Riksrevisionen lyfter särskilt fram nystartsjobben som vi diskuterar och som infördes av alliansregeringen - Johan Pehrsons vänner - i tron att ju mer pengar som pumpas ut till företag, desto fler kommer att få sysselsättning och arbete. Det som man då missade var att det blev som en rättighetsbaserad åtgärd som skulle gå till alla som uppfyller villkoren, vilket innebar att pengarna pumpades ut utan någon som helst kontroll. Detta lyfts fram ganska tydligt i Riksrevisionens rapport, där man menar att nystartsjobben är riskfyllda eftersom ersättningen är hög och kontrollerna är färre än för andra stöd.

Då kan det diskuteras varför man kontrollerar företag mindre än individen i detta fall.

Sedan kan man också konstatera att eftersom detta är en rättighetsbaserad åtgärd - alla som uppfyller villkoren får nystartsjobb - tar den resurser från andra åtgärder. Regeringen har lagt medel för arbetsmarknadspolitiska insatser och åtgärder på nystartsjobben. Det innebär att nu, när man inte får ut så många människor i nystartsjobben, lämnas pengarna tillbaka. Det vore intressant om statsrådet kunde säga någonting om denna ineffektivitet.

Regeringen har nu satsat helhjärtat på att nystartsjobben ska leda till att fler får jobb. Man tog bland annat bort extratjänster för att man tyckte att det var ineffektivt. Men extratjänsterna gick ju till målgrupper som behövde dem för att kunna komma ut i arbete.

I det här fallet kan man se att Arbetsförmedlingen i och med de minskade resurserna och anslagen har en minskad anvisningskapacitet. De klarar inte av att få ut alla människor i nystartsjobb, och det gäller inte minst i den ekonomiska krisen. Det måste ju finnas företag som tar emot människor.

Det vore intressant om statsrådet kunde säga någonting om omfördelningen av medel som går till nystartsjobben. Kommer vi att kunna se någon typ av förändring när det gäller nystartsjobben utifrån aspekten en rättighetsbaserad åtgärd? Det gäller inte minst de medel som finns avsatta för nystartsjobben. Kommer statsrådet att se över dessa resurser?

Herr talman! Låt mig först konstatera att riksrevisionsrapporten är väldigt viktig. Den pekar på allvarliga risker och att det i värsta fall förekommer rent organiserad brottslighet bakom detta. Omfattningen - hur stora problemen är - är man dock lite mer försiktig med att säga något om från Riksrevisionen.

Herr talman! Regeringen ser att det är 100-150 miljarder som omsätts i den grova organiserade brottsligheten. Det handlar om allt från utpressning till narkotikahandel, men det handlar också om att utnyttja de välfärdssystem som finns. Verksamheten har växt fram under många år och är i dag ett hot, egentligen ett systemhot, mot det svenska samhället, mot tilliten och mot demokratin.

Därför vidtar regeringen kraftfulla åtgärder för att rusta upp rättsväsendet och för att stärka myndighetssamverkan mot den grova organiserade brottsligheten. Det handlar om fler personer i rättsväsendet, nya verktyg till rättsväsendet och relevanta straff för de personer som ska vara inlåsta och inte vara i vare sig nystartsjobb eller på gatan. Det är personer som behöver mötas med en helt annan kraft. Detta gör regeringen. Vi tillskapade Utbetalningsmyndigheten för att få ned allt detta fusk, för tyvärr är det så att där det finns stöd finns det också risk för fusk.

Vi återkommer i sak enligt riksdagens begäran, herr talman, om rapporten inom den tid som riksdagen har bestämt.

Regeringen tror att det är av vikt att hålla i subventionerade anställningar. I själva verket kompletterar vi nu nystartsjobben med etableringsjobb för att se vad parterna, inte minst, kan göra tillsammans för att hjälpa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma in. De kan behöva ha ett stöd till en början för att sedan kunna få ett reguljärt arbete. Där spelar den här typen av stöd en viktig roll.

Jag tror att etableringsjobben mycket väl kan bli en viktig del för människor i stället för nystartsjobb. Regeringen har redan vidtagit åtgärder och gett detta viktiga uppdrag till Arbetsförmedlingen för att kunna stoppa oseriösa eller rent kriminella aktörer från att utnyttja systemet med nystartsjobb. Det handlar om möjligheten att kontrollera arbetsgivare inför beslut om subventionerade anställningar och om en effektivare behandling av personuppgifter.

Inte minst Arbetsförmedlingen själva pekar på den kraft de får genom digitaliseringen för att kunna göra detta bättre. Arbetsförmedlingen har fått ett förstärkt fokus på detta genom regleringsbrevet. Fusket ska kraftigt minska och helst elimineras, och det är Arbetsförmedlingens viktiga uppgift.

En effekt av hårdare kontroller kan vara att inte alla resurser används. Orsaken till att resurserna inte används kan ju vara att en hel del ansökningar stoppas för att man har sett att det inte står riktigt rätt till.

Herr talman! Med respekt för att regeringen senare under våren kommer att inkomma med en skrivelse som svar på Riksrevisionens granskning och kritik på området måste jag säga att om Johan Pehrson hade sett allvaret i kritiken och på allvar hade velat stoppa fusket och fifflet med nystartsjobben hade kan kunnat svara ja på min enkla fråga om regeringen är beredd att skärpa regelverket. Jag noterar att han har velat ducka. Han vill fundera lite till. Jag tycker att det är ett ganska talande svar.

Privatiseringen och låt-gå-liberalismen i arbetsmarknadspolitiken är lite av en röd tråd för Johan Pehrson. Jag tänkte läsa upp vad han skrev i sin sista budgetmotion innan han blev arbetsmarknadsminister just angående nystartsjobben. Han skrev: "Anställningsformen är också populär bland arbetsgivare, eftersom den inte kräver några arbetsmarknadsbedömningar. Liberalerna vill därför bygga ut denna form av subventionerade anställningar, samtidigt som andra mindre effektiva arbetsmarknadspolitiska insatser skalas ned. Det är samtidigt viktigt att notera att skillnaden i deltagande mellan kvinnor och män är som störst när det kommer till nystartsjobben."

Notera att det ändå är precis dessa subventioner, med den mest ojämställda profilen, som Johan Pehrson vill satsa mer på och i stället skala ned andra, behovsbaserade, stöd som har bättre träffsäkerhet utifrån ett jämställdhetspolitiskt perspektiv.

Det är sedan tidigare konstaterat att kvinnor får sämre stöd inom den arbetsmarknadspolitiska floran. För att ändra på denna skevhet lyfte vi socialdemokrater fram detta tydligt i det regleringsbrev som styr Arbetsförmedlingen när vi satt i regeringsställning. Men dessa skrivningar tog Johan Pehrson bort från regleringsbrevet förra året. Jag tycker att det här är intressant.

Det som jag just läste upp från den motion Johan Pehrson skrev innan han blev arbetsmarknadsminister är talande också på fler sätt. Förutom jämställdhetsaspekten skriver Liberalerna helt ogenerat att de vill satsa på nystartsjobben just för att de är populära bland arbetsgivarna eftersom de slipper göra bedömningen. Det är väl klart som tusan att det är populärt bland arbetsgivarna att slippa göra den här prövningen! Hela systemet är ju riggat på ett sätt som drar till sig oseriösa och rent av kriminella aktörer som kan nyttja det.

Det är mycket snack om att bekämpa kriminaliteten från SD-regeringen, men när det kommer till fusk och fiffel i arbetslivet är det en blind fläck. Det är tydligt att det är viktigare att det är billigt och enkelt för företag att tjäna pengar än att det är ordning och reda på arbetsmarknaden och sjysta villkor för de anställda.

Herr talman! Jag fick inte riktigt svar på mina frågor om hur statsrådet avser att hantera de utmaningar som finns med nystartsjobben.

Statsrådet tog upp att man vill bekämpa den grova brottsligheten, vilket är viktigt, och att man vill stärka rättssystemet, vilket också är viktigt. Rättsväsendet ska stärkas. Men om vi tittar på att bekämpa arbetslivskriminalitet ser vi att det inte finns mer resurser.

Hur Arbetsförmedlingen ska kunna hantera felaktiga utbetalningar har vi haft debatt om tidigare. Arbetsförmedlingen har betalat ut en halv miljard i felaktiga utbetalningar. Det finns inget om detta. Det handlar om ökade resurser till en myndighet som ska öka kontrollerna. Det står faktiskt i Riksrevisionens rapport att det tar lång tid innan misstänkta fel har utretts och att det är ovanligt att personer döms för att ha missbrukat insatserna.

För att kunna göra detta behöver Arbetsförmedlingen ha kapacitet. De behöver större resurser för att hantera detta med felaktiga utbetalningar. Det rör sig om en halv miljard i felaktiga utbetalningar, apropå att hushålla med våra gemensamma resurser. Dessutom går väldigt mycket till organisationer som göder kriminalitet, vilket Johan Pehrson tog upp. Om vi ska komma åt välfärdsbrottsligheten, vilket Johan Pehrson hänvisade till i regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen, och om Arbetsförmedlingen ska klara av det här behövs det mer resurser.

Återigen: Rättighetsbaserade åtgärder leder till felaktiga utbetalningar som göder kriminalitet. Vad avser statsrådet att göra för att sätta stopp för detta här och nu?

Herr talman! Det är ju inte förvånande att Socialdemokraterna springer ifrån sitt eget ansvar som en löning i januari - den bara rusar ut genom dörren. Efter åtta år med socialdemokratin har det byggts upp ett Sverige där det fuskas och fifflas. Man har varit slapp i brottsbekämpningen. Detta ändrar vi nu med all kraft.

Vad gäller nystartsjobben har Arbetsförmedlingen fått nya möjligheter och nya verktyg. Jag utesluter inte, herr talman, att dessa kan behöva skärpas ytterligare. Vi har dragit ned subventionsgraden i dessa stöd för att de inte ska vara för generösa; även detta har rimligen en effekt på användandet. Utbetalningsmyndigheten får, tillsammans med Arbetsförmedlingen, a-kassor och andra, kraft i att se till att det inte ska fuskas.

Jag var inne på vikten av att stärka polis och åklagare. Om det har begåtts brott är det ju de som ska utreda det. Vi har ett rättsväsen som i dag är satt under enormt hård press. Vad gör man då? Jo, då låter man rättsväsendet växa för att få tillbaka tilliten till och förtroendet för att människor som begår brott lagförs. Det finns ingen annan väg.

Detta sker nu, efter att man har suttit på händerna i åtta år. Det finns ingen som vill något annat än att brottslighet, också inom ramen för subventionerade anställningar, ska bekämpas. Vi kommer att återkomma till denna riksdag, precis som riksdagen har beställt, med vårt svar på hur vi ser på detta och vad vi vill göra ytterligare.

Det går aldrig att komma undan att det handlar om resurser till rättsväsendet och om att Arbetsförmedlingen får nya verktyg, vilket man har fått. Man ser till det inte betalas ut för mycket. Nyss fick jag kritik för att vi inte gör av med alla pengar, men det handlar om att man inte ger stöd till alla. Man kontrollerar, men man kan behöva göra ännu mer.

Det är heller inget snack om att ni från Socialdemokraterna har en enda tanke, nämligen extratjänster. Det är ju det som ni bidrar med. Vi ska ge pengar till kommunerna, som ska kunna anställa personer och placera undan människor utan att det ska leda till reguljära jobb.

Tro mig - det finns ingenting som är viktigare för den här regeringen än att bekämpa brottsligheten och den brottslighet som nu debatteras i denna interpellation.

Herr talman! Jag får börja med att tacka Johan Pehrson för den här debatten.

I nära nog varenda sektor som drabbas av högerns privatiseringsiver uppdagas det förr eller senare omfattande fusk. Vi har sett det inom marknadsskolan, inom vårdsektorn och när det gäller de privata HVB-hemmen. Nu ser vi också allt tydligare hur denna problematik äter sig in i arbetsmarknadspolitiken, men naiviteten inför detta är en blind fläck för Johan Pehrson.

Det är lite typiskt Johan Pehrson att vilja prata bort sin tid genom att ta upp Socialdemokraternas tidigare åtta år utan att ens med en stavelse nämna det inflytande han själv hade över arbetsmarknadspolitiken under dessa år. Han ville exempelvis inte medverka till att det skulle finnas krav på att dessa stöd omfattas av kollektivavtal.

Jag hade hoppats, men kanske inte förväntat mig, att vi skulle få ett tydligare svar här i dag om att regeringen kommer att skärpa regelverket för nystartsjobben. Vi socialdemokrater har som sagt föreslagit att det ska ske en prövning i varje enskilt fall för att företag ska kunna få ta emot dessa stöd. Vi anser att detta är rimligare än alternativet, som skulle vara att bygga upp jättestora och jättedyra kontrollapparater för att jaga fusket när det redan har skett.

Till sist, herr talman, vill jag säga att 2023 blev ett nattsvart år vad gäller dödsolyckor i arbetslivet. Tyvärr ser vi ett mönster: Många av dessa dödsolyckor sker i branscher som är hårt drabbade av fusk och fiffel med allt möjligt för att man ska maximera vinsten. Att i detta läge inte ha kontroll på nystartsjobben, som faktiskt ökar risken för fusk och fiffel, och att dessa inte omfattas av krav på kollektivavtal - med allt vad det innebär för försäkringar och så vidare - kan innebära att anhöriga går miste om efterlevandeersättning och begravningshjälp. Detta är ett sista exempel som visar varför Johan Pehrson behöver tänka om i den här frågan.

Herr talman! När riksdagen utövar sin väldigt viktiga kontrollmakt gentemot regeringen är det också viktigt att riksdagen och företrädare för till exempel interpellationsverktyget tar med sig hela bilden och vad som har gjorts tidigare - annars blir det väldigt svårt att ens diskutera detta.

Frågan om tillit och arbetet mot fusk, brottslighet och korruption är central. Där har Sverige enorma utmaningar just nu. Om man åker till mitt eget län Örebro och ser hur folktandvården fungerar, med direkt vänskapskorruption, ser man ett bevis på att vi inte ens i det offentliga kommer undan denna farsot. Det handlar om brottslighet, korruption och olika sätt att runda systemet.

Tyvärr är det viktigt med kontroll. Kontrollerna har skärpts. Satsningarna mot den arbetslivsrelaterade brottsligheten, som detta inbegrips i, är högt prioriterade. Stora insatser görs. Frågan om säkerheten - att man inte ska dö, skadas eller bli sjuk på sin arbetsplats - är väldigt viktig. Även här bedriver regeringen ett centralt arbete för tryggare jobb och för att människor ska kunna få nya jobb, vilket är mycket viktigt.

Avslutningsvis vill jag säga att nio av tio arbeten på den svenska arbetsmarknaden väl ändå omfattas av kollektivavtal. Jag vet att det finns en annan åsikt, nämligen att detta bara ska gå till de företag som har kollektivavtal. Men vi har en frihet i den svenska modellen, och det är upp till företaget att bestämma om man vill ansluta sig. Många företag använder sig av kollektivavtal. De flesta omfattas av detta. Det tycker jag är viktigt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.