Herr talman! Vi debatterar i dag EU:s nya vattendirektiv. Och jag måste börja med att säga att jag är otroligt glad över att vi äntligen har detta direktiv på plats, åtminstone efter dagens votering. Men det kommer också att krävas insatser för att få detta på plats.
Vattenförvaltningen har i dag många djupgående brister. Det är mycket som faktiskt behöver åtgärdas även i Sverige för att vi ska få en säker kvalitet och kvantitet på dricksvatten i Sverige.
När vi inför detta nya dricksvattendirektiv krävs det en nivåhöjning av det svenska arbetet. Precis som ledamoten före mig räknade upp innefattar det nya direktivet att vi ska ha ett rent och hälsosamt dricksvatten i hela EU. Det ska vara fritt från skadliga föroreningar, fritt från mikroorganismer, fritt från parasiter och hälsoskadliga ämnen. Det kan låta självklart, men så är det inte överallt i dag.
Det är också nytt att det omfattar dricksvattnets hela väg från en dricksvattentäkt, genom ledningar, genom rening och ända ut i kranen och fram till ett glas vatten.
Man ska också ta hänsyn till hur klimatförändringarna påverkar vattenresurser, och man ska använda kunskapen om de åtgärder som har genomförts inom ramdirektivet för vatten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv
Det är stora saker som ska göras, och det är hela kedjan. Och många intressenter är inblandade, ofta från kommunens va-bolag som ska se till att man har dricksvatten där till reningsverk, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och andra som ska övervaka detta. De ska till och med se till att det inte finns läckage i kedjan, och de bestämmer också vilka material som ska finnas i kedjan för vattnet. Detta är, som sagt, väldigt bra saker. Dricksvatten är kanske det viktigaste livsmedlet som vi har och grunden för allting.
Men jag tycker att regeringen missar flera saker som borde ha tagits med när detta nu genomförs.
Herr talman! Ett välfungerande va-system för dricksvatten och avloppsrening är också grunden för ett fungerande och hälsosamt samhälle. En stor del av det system som vi har i Sverige i dag kom till på 50- och 60-talen, och nu ser vi att vi har ett brådskande behov av att förnya, underhålla och förbättra dessa system. Vi ser att många städer växer. Och i takt med att fler människor flyttar in får vi också större belastningar på systemen, men de är inte utbyggda för detta.
Branschorganisationen Svenskt Vatten säger att investeringstakten i Sverige för va-strukturen är omkring 20 miljarder kronor per år. Det är mycket pengar. Men enligt samma organisation skulle det krävas 31 miljarder kronor för att modernisera den. Det fattas alltså mer än 50 procent. Skulle man förnya i den takt som görs i dag skulle det ta 200 år innan systemet har byggts ut och förnyats till den standard som behövs. Det säger sig självt att det inte är tillräckligt. Att skjuta på underhåll av vatten- och avloppsledningar är dyrt ekonomiskt, och det kan också bli allvarliga konsekvenser för både miljö och människors hälsa.
Om vi ska klara att leva upp till det nya dricksvattendirektivet anser Miljöpartiet att kommunerna och andra huvudmän behöver tydligare ramar.
Till skillnad från regeringen anser vi att det är huvudmännens, oftast kommunernas, underhållsansvar. Det behöver förtydligas i lagen om allmänna vattentjänster. Vi tycker också att det behövs en kontrollstation tre år efter införandet för att man ska se hur direktivet har trätt i kraft och om resultat har uppnåtts.
En annan del av genomförandet av direktivet där vi vill annorlunda gäller bestämmelserna om vissa ämnen, till exempel när det gäller riskbedömningar och gränsvärden för vissa ämnen. En sak som vi ser att regeringen har missat, och som har påtalats av flera remissinstanser, är att det saknas gränsvärden i fråga om hormonstörande ämnen som bisfenol A. Det används ofta i så kallad relining i olika ledningssystem och är ett hormonstörande ämne som vi ska fasa ut. Men det finns inte med som ett av de ämnen man ska övervaka. Det här tycker vi är fel - man borde införa det.
En annan sak som vi också tycker att man borde ha med är hur dricksvattentäkter övervakas och vilka ämnen som får finnas där. Bara den senaste hösten har ämnen som PFAS kanske blivit allmängods i människors vetande. I våra dricksvattentäkter finns det otroligt många främmande ämnen som sedan hamnar i vårt dricksvatten men inte finns med på listan över det som ska övervakas. Vi tycker att man borde ta fram en nationell lista och ge både Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen i uppdrag att se till att det alltid finns en lista på det som ska övervakas, med gränsvärden utifrån rådande kunskapsläge och rekommendationer från Efsa, som man kan kalla vår europeiska kemikalieinspektion. Detta finns inte i dag, men vi vet att vi hela tiden får nya ämnen. Det som hänt i till exempel Kallinge, med PFAS i dricksvattentäkter, får aldrig hända igen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv
Herr talman! Då man någon gång 2013-2014 insåg att det fanns PFAS i dricksvattnet i Kallinge var det inte många som visste vad PFAS var. Nu ser vi att det är ett ämne som vi använder högt och lågt, så att säga. Det finns i våra läkemedel. Det finns förmodligen i massor i en telefon. Och det är cancerframkallande.
Det finns över 10 000 olika sorters PFAS. Det kommer framför allt ut i naturen nära brandövningsplatser, försvarsverksamhet och andra övningsplatser - vad vi har sett i Sverige i alla fall. Nu kommer det också ut på andra ställen. Halterna kan vara enorma. Människorna i Kallinge har alltså fått i sig det här cancerframkallande ämnet ovetande genom att dricka kranvatten.
Herr talman! Högsta domstolen fastslog i höstas att de 150 boende i Kallinge som väckt talan har rätt till skadestånd. Det är det kommunala bolaget som hålls ansvarigt för att kompensera dessa personer för den skada som skett. Det här ska inte behöva ske igen. Vi tycker att det är bra att de har fått rätt, men vi måste se till att göra allt vi kan för att det inte ska ske igen. Vi behöver förhindra spridningen av PFAS. Vi behöver stoppa spridningen av ytterligare PFAS. Vi behöver ha regler som utformar hur en enskild medborgare ska kompenseras om den drabbas och vad som händer om den får PFAS i sin brunn. Vi anser också att kommunerna, som kanske inte har de ekonomiska möjligheterna att få till rening, ska få hjälp av staten för att kunna rena vattnet. Där skiljer vi oss från regeringen.
Herr talman! Sist men inte minst måste vi ha fungerande miljöövervakning. Tyvärr är det här ett område som jag ser att regeringen på många ställen har skurit ned på. Vi har tagit upp detta i många debatter med miljö och jordbruksutskottet. I det här fallet är det samma sak. Om vi ska veta vad som finns där ute och vilka åtgärder som hjälper måste vi ha fungerande miljöövervakning. Detta har vi också en reservation om.
Herr talman! Jag står förstås bakom alla våra reservationer i detta betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 4 under punkt 5. Det är en reservation som handlar om statligt stöd för att rena dricksvatten från PFAS.
