Interpellationssvar - Effektiv kapitalbeskattning vid utflyttning - 2024-01-30

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Mathias Tegnér har frågat mig om jag anser att det finns problem med den nuvarande så kallade tioårsregeln och om jag avser att vidta åtgärder för en effektiv kapitalbeskattning vid utflyttning från Sverige.

Bland annat Skatteverket och Riksrevisionen har uppmärksammat att det finns problem med tioårsregelns effektivitet.

Som jag förklarat i tidigare interpellationsdebatter med bland annat Mathias Tegnér under 2023 bereds frågan om en reformering av tioårsregeln fortsatt inom Regeringskansliet. Frågan om förändringar av den befintliga utflyttningsbeskattningen är komplex, och det finns olika lösningar på de problem som har uppmärksammats. Sverige är en liten och öppen ekonomi som bygger sitt välstånd på handel och export. Det är därför viktigt att ett eventuellt nytt regelverk i Sverige inte medför negativa effekter på företagande och näringslivsklimat eller försvårar rekrytering av utländsk kompetens på ett omotiverat sätt. Det är också viktigt med klara och tydliga regler som inte skapar onödigt krångel.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka finansminister Svantesson för svaret. Vi har nu under ett års tid debatterat frågan om en exitskatt och den nuvarande tioårsregelns problem. På vissa sätt uppskattar jag dagens svar mer än de tidigare. I tidigare svar har det framstått som att regeringen kommer att försöka täppa till den lucka som finns i vår skattelagstiftning. Men nu uppfattar jag svaret tydligare. Svaret är - förvisso på politiska: Vi kommer inte att göra ett jäkla dugg. I sak beklagar jag såklart det, men det är ändå rimligt att ni står upp för vägvalet. Tack för det, finansministern!

För er som inte kan tioårsregeln på era fem fingrar handlar det om följande: Den nuvarande regeringen valde att lägga ned den så kallade exitskatteutredningen i januari förra året. Exitskatteutredningen tillsattes av den tidigare socialdemokratiska regeringen 2022. Syftet var att undersöka möjligheten att täppa till en lucka i våra skatteregler som gäller personer som flyttar från Sverige med orealiserade kapitaltillgångar. I praktiken handlar det ofta om framgångsrika medelstora företag värderade till över 10 miljoner svenska kronor där ägaren eller ägarna vill sälja bolaget och gärna göra det utan att betala skatt på reavinsten eller på obeskattade reserver i bolaget. Historiskt har det funnits en enighet här i Sveriges riksdag om att den här typen av transaktioner ska beskattas i Sverige. Det är vinster som har skapats i Sverige, och enligt internationella skatteprinciper ska de också beskattas här.

Riksdagen var enig när reglerna infördes 1983. Finansministerns moderata företrädare Anders Borg drev igenom förändringar av tioårsregeln när den inte fungerade för ett decennium sedan. Det som faktiskt är anmärkningsvärt i dag är att regeringen vet att tioårsregeln inte fungerar. Den lägger ned en utredning som ska åtgärda problemet, och i stället väljer den att göra precis ingenting.

Fru talman! Det som oroar mig är att finansministern kanske har tagit intryck av den tendensiösa debatt som förts på ledarsidor och andra ställen kopplat till en exitskatt. Jag tror att samma tidnings ledarsida som häromdagen kallade finansministern för vänster har kallat tidigare förslag till för exitskatteregler för ett DDR för företagare i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då vill jag påminna kammaren om att andra DDR-länder här i vår närhet som Danmark, Norge, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Spanien och Kanada. Alla dessa länder har nämligen fungerande exitskatteregler. Anledningen till att jag tar upp detta är för att debatten om en exitskatt faktiskt i många stycken varit helt rasande oseriös.

I sitt svar säger finansministern att frågan nu bereds på Regeringskansliet. Som jag nämnde tolkar jag det i den här kontexten som att regeringen inte tänker göra ett enda dugg. Jag vill ställa frågan till finansministern: Är det så att regeringen inte tänker göra någonting?

Då behöver vi inte ha de här interpellationsdebatterna, hur trevliga de än är. Jag kan arbeta annorstädes för att få till en rättvis beskattning i Sverige, och finansministern kan vara på andra sidan vattnet på Regeringskansliet. Om det nu är så att finansministern hävdar att regeringen ser problemet och tänker göra någonting behöver svenska folket få reda på vad regeringen tänker göra.

Därför undrar jag, finansministern: Är tolkningen riktig? Är det så att ni inte tänker göra ett enda dugg åt detta hål i den svenska skattelagstiftningen?

(Applåder)

Fru talman! Tack, Mathias Tegnér, för idoghet!

Vi har diskuterat den här frågan tidigare. Jag kommer att upprepa vad jag sagt i tidigare svar. Regeringen ser allvarligt på både skatteflykt och skatteundandraganden. Vi vill självklart slå vakt om det svenska skattesystemet för att vi ska kunna förbättra välfärden och säkra statens grundläggande uppgifter. Det är därför som det är så viktigt att arbeta för att minska den aggressiva skatteplaneringen och skatteflykten.

Vad gäller problemen med tioårsregeln har både Skatteverket och Riksrevisionen upplyst om problemen. Det gäller bland annat att skatteavtalen inte tillämpas fullt ut. På samma sätt skulle en exitskatt ha problem i sin tillämpning. Det gäller bland annat att det innebär en beskattning av en ännu inte realiserad kapitalvinst. Det är oklart hur det skulle fungera inom EU.

Med det sagt arbetar vi såklart hårt med att motverka både skattefusk och aggressiv skatteplanering. Som jag sagt tidigare här i kammaren prioriterades det arbetet när vi hade ordförandeskapet i EU. Det gjordes till exempel genom att vi ledde arbetet med en uppdatering av EU:s förteckning av de icke samarbetsvilliga jurisdiktionerna på skatteområdet. Den förteckningen uppdaterades i oktober, och nu finns det tre nya som har lagts till.

Allt detta är viktigt för att motarbeta och motverka skatteflykt och skatteundandragande. I vårt arbete med skatteavtal arbetar vi dessutom med att aktivt förbättra våra samarbeten mellan länder vad gäller skatteflykt. Men mer behöver absolut göras. Där är därför vi också bedriver ett väldigt aktivt arbete här på hemmaplan.

Jag har det senaste året bland annat fått möjligheten att ta emot två utredningar på området. En är en utredning om åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier. Den andra är ett delbetänkande från en annan utredning om en översyn av vissa skatteförfaranderegler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Båda dessa utredningar har så fort de kom in på Finansdepartementet skickats ut på remiss. Vi kommer självklart att jobba med dessa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Mathias Tegnér och jag har debatterat den här frågan flera gånger här i kammaren. Jag hoppas att Mathias känner att han kommer lite närmare svaret. Han har fått ett svar. Det här är mitt svar. Det är dessutom mitt avslutande anförande den här gången. Jag kommer inte att lägga till något ytterligare i den här debatten. Jag önskar interpellanten en fortsatt trevlig vecka.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänker att det är viktigt att zooma ut när man diskuterar den här typen av skattefrågor. Skattefrågorna är extremt viktiga för sammanhållningen i vårt samhälle.

Om man zoomar ut en aning vet vi att ojämlikheten ökar i världen och har gjort det under flera decennier. En busslast av världens rikaste människor äger lika mycket som halva jordens befolkning. I vårt land äger fem personer mer än vad 5 miljoner svenskar gör. Sedan 2020 har enligt Oxfam världens fem rikaste män fördubblat sina förmögenheter samtidigt som 5 miljarder människor blivit fattigare.

Sedan ska man förstås vara seriös när man diskuterar statistik. Kriser brukar minska ojämlikheten. Det har också skett i vissa avseenden. Vi vet till exempel att den rikaste procenten i världen just nu äger ungefär 45 procent av jordens totala tillgångar, vilket är marginellt mindre än 49 procent för 20 år sedan. Men jag tror ändå att det faktum att vi kan konstatera att 1 procent av jordens befolkning äger 45 procent av jordens totala tillgångar visar på att jorden är en orättvis plats att leva på.

Världen är frapperande ojämlik. Därför behövs en aktiv politik för att minska klyftorna. Därför behövs det en regering som aktivt arbetar med frågor om klyftor i vårt land men också arbetar med frågor kopplat till ojämlikhet och kopplat till skatteflykt och skatteundandragande.

Fru talman! Regeringen har tvärtom sänkt skatten för de rikaste och lagt ned utredningar som skulle kunna göra Sverige mer rättvist. Vi vet att ökad ojämlikhet brukar leda till lägre tillit mellan medborgare och mellan medborgare och stat. Det är inte vad Sverige behöver i dag.

Det Sverige behöver är att skatteflyktslagen utvidgas till att omfatta exempelvis källskatt på utdelningar. Vi behöver uppdatera de bilaterala skatteavtalen inte bara mot Tyskland och Frankrike utan också mot andra länder där det gör skillnad. Vi måste öka trycket mot skatteparadis. Vi måste se till att Skatteverkets resurser prioriteras. Vi måste stoppa skatteregler också inom EU som skapar lågskattejurisdiktioner inom unionen. Vi behöver se över 3:12-reglerna.

Slutligen, som vi diskuterar här i dag, behöver troligen tioårsregeln uppdateras så att även Sverige får en effektiv exitskattereglering. Utöver det, som diskuterades i den förra interpellationsdebatten, skulle Sverige även må bra av en bankskatt.

Som finansministern tar upp i sitt svar behöver Sverige också bra regler för företagande och tillväxt. Härom är vi helt eniga. Sverige är en liten öppen ekonomi som bygger sitt välstånd på handel och export.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hade finansministern velat driva en mer effektiv företagarpolitik hade vårt budgetförslag med 175 miljoner kronor mer till Vinnova varit ett bra exempel. Eller varför inte återinföra en aktiv politik för startup- och scaleup-företag och stärka innovationsinfrastrukturen och kanske stoppa omgörningen av vår framgångsrika exportstrategi, som man just nu håller på att göra om av ideologiska skäl? Eller varför inte ta ansvar för den gröna omställningen? Det finns mycket att göra för att förbättra Sverige som företagarland.

Fru talman! Slutligen, finansministern, skulle ni också kunna ta fram mina gamla utredningar om trygghetssystemen för företagare. Jag råkar faktiskt ha med mig en upplaga till finansministern som jag hade tänkt lämna över om en liten stund.

(Applåder)

Finansministern anmäler att hon avstår från att hålla fler anföranden i denna interpellationsdebatt.

(Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M): Fru talman! Jag tackar Mathias Tegnér för kvällslektyren.)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.