Arbetsplenum - Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning - 2024-01-17

Fru talman! Som utskottets ordförande ber jag härmed att få överlämna och anmäla för riksdagen resultatet av konstitutionsutskottets årliga höstgranskning.

Innan jag går in på själva granskningen vill jag säga några ord om kontrollmakten. I en demokrati är den central; det handlar om granskning, insyn och maktdelning. Vad händer om vi koncentrerar all makt till en instans utan granskning? Riskerna är uppenbara, och det finns många exempel på det runt om i världen.

Fru talman! När Sverige 1809 stiftade ny grundlag insåg man detta. Man ville garantera maktdelningen mellan kungen och ständerna, och man ville utveckla parlamentarismen. En smart och diversifierad kontrollmakt formades med riksdagen som bas och centrum. Justitieombudsmannen föddes. Konstitutionsutskottet instiftades med befogenhet att både åtala statsråd och begära deras entledigande. Möjligheten att ställa interpellationer i riksdagen växte fram. Detta är funktioner som ännu i dag lever kvar.

Begreppet kontrollmakt låter skarpt, vilket det också är, men det finns många nyansskillnader. I dag är verkligen en dag då vi har fått se exempel på det. Tidigare i dag prövade vi ett av kontrollmaktens och riksdagens allra skarpaste vapen, nämligen misstroendeförklaringen. Här och nu ska vi ta till en av de kanske mer mjuka kontrollfunktionerna, nämligen konstitutionsutskottets höstgranskning.

Det kanske inte låter så roligt att granska regeringens administrativa arbete eller mer allmänna frågor, som KU gör varje år under hösten, men det är roligare och mer intressant än vad man kan tro. Vi blir lite som en god revisor som hittar brister och kan peka på förbättringspotential i regeringsarbetet. Och även om vi tillhör olika partier är vi alla måna om att regeringsarbetet ska fungera väl och att regeringens samarbete med riksdagen är tillfredsställande. Regeringen behöver ju, som ni alla känner till, riksdagens tolerans enligt hur vårt parlamentariska system är utformat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Fru talman! Hur viktigt är det egentligen att diariet i Regeringskansliet hålls uppdaterat? Fattas regeringsbesluten enligt den ordning som våra lagar föreskriver? Finns det rutiner som säkerställer en likabehandling och rättssäkerhet i handläggningen av ärenden? Hur snabb eller långsam är regeringen på att svara på riksdagsledamöternas angelägna frågor? Styr regeringen de statliga bolagen på ett bra sätt? Ges det rimliga förutsättningar för viktiga lagar att processas fram? Har Lagrådet fått tillräckligt med tid för att granska regeringens propositioner? Detta är några av de frågor som vi har ställt oss i höstens granskning.

Ämnen för höstgranskningen bestämmer vi i utskottet tillsammans. Dels är det vissa frågor som vi med några års mellanrum brukar följa upp och återkomma till, dels är det frågor som utskottet på ett eller annat sätt har uppmärksammat som konstitutionellt intressanta bland de frågor som har dykt upp i vårt löpande arbete under året.

Fru talman! Min avsikt med det här anförandet är inte att gå in på ärendena i detalj. Det är jag säker på att mina utskottskollegor kommer att göra, så vi besparar kammaren detta. Men jag kan i korthet säga vad vi konstaterar i årets granskning:

När regeringen handlägger vissa förvaltningsärenden, såsom ärenden som rör utlämning för brott från Sverige, är det viktigt att vi säkerställer en enhetlig hantering. Sådana ärenden innehåller inte sällan inslag av väldigt ingripande tvångsåtgärder mot enskilda, till exempel beslut om frihetsberövanden. Karaktären på dessa ärenden ger därmed också skäl för en noggrann och rättssäker hantering.

Vidare konstaterar vi i utskottet att svarstiderna på interpellationer och skriftliga frågor inte följs i den utsträckning som vi förväntar oss. Andelen försenade interpellationssvar är fortfarande anmärkningsvärt stor. Vi förutsätter att regeringen löpande arbetar för att motverka fördröjda interpellationssvar så att de kan besvaras inom den tid som anges i riksdagsordningen.

Vi anser också att regeringen bör upphäva förordningar som i praktiken inte längre tillämpas och som har blivit obsoleta. Det tillhör en god rättsvård.

Vi understryker också vikten av en god dialog mellan regeringen och EU-nämnden så att EU-nämndens behov av information så långt som möjligt kan tillgodoses.

Styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag är en omfattande granskning som utskottet har ägnat ganska mycket tid åt. Där konstaterar vi bland annat att det kan vara rimligt med variationer i hur staten styr, men att det också kan vara rimligt att säkerställa likartade rutiner som säkerställer till exempel att ägardialoger genomförs med jämna mellanrum och att dokumentationen vid ägardialogerna fungerar.

Vi konstaterar också att regeringens möjlighet att använda sig av så kallade särskilda regeringsbeslut är viktig, men att detta utgör ett undantag från huvudregeln om kollektiva regeringsbeslut och ska tillämpas enligt den ordningen.

En av våra granskningar som är särskilt viktig är hur regeringen hanterar lagstiftningsprocessen: Har Lagrådet fått tillräckligt med tid för att granska regeringens lagrådsremiss? Har remissinstanserna fått nog med tid för att titta på utredningen och förslaget? Har tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens proposition varit nog? Har tiden mellan regeringens proposition och det att lagstiftningen börjar gälla varit tillräcklig?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Fru talman! Det är lätt hänt att vi i dagens tidevarv dras med i att det ska gå snabbt, men snabbt kan också innebära fel. När det gäller lagstiftningsfrågor är det viktigt att det ges god tid så att noggranna analyser hinner göras så att lagstiftningen blir bra.

Fru talman! Avslutningsvis ska jag säga att varje höstgranskning är ett steg i att peka på förbättringsområden i regeringens arbete. Vi använder kanske sällan överord i vår granskning; ej heller försöker vi partipolitisera vår granskning. Det gör att det vi säger kanske är tråkigt och lågmält, men det gör också att när vi väl yttrar oss uttalar vi oss seriöst och gediget - det finns ett värde i det. Det betyder något. Vi förväntar oss också därmed att det bidrar till förbättringar i regeringsarbetet.

Fru talman! Jag vill börja med att önska er alla en god fortsättning och tacka både mina utskottskollegor och tjänstemännen i KU för ett gott samarbete.

Ett av konstitutionsutskottets viktigaste uppdrag är att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. I år har vi granskat nio områden som berör regeringsärendenas handläggning. Det finns mycket intressant i höstens granskning, och jag hänvisar alla till att läsa granskningsbetänkande KU10 för en mer komplett genomgång. Betänkandet finns att ta del av på nätet. I detta anförandet kommer jag dock att hålla mig till tre av de nio granskade ärendena.

Utskottet har under hösten granskat svarstiderna för interpellationer och skriftliga frågor. Syftet med granskningen har varit att skapa en överblick över hur andelen fördröjda svar har utvecklats över tid. För att få ett mer komplett underlag har svarstiderna under riksmötena 2014-2023 granskats.

Frågeinstituten, det vill säga interpellationer samt skriftliga och muntliga frågor, är en del av riksdagens kontrollmakt. De fyller en viktig funktion genom de möjligheter till information, debatt och kontroll av regeringen som de ger riksdagen.

Under lång tid har utskottet konstaterat att svarstider för interpellationer, trots upprepade påpekanden från utskottet genom åren, åsidosatts i en mycket stor del av fallen. Under åren 2014-2023 var andelen fördröjda interpellationssvar i snitt nästan 50 procent, medan andelen fördröjda svar på skriftliga frågor var 5-20 procent. Andelen fördröjda svar på skriftliga frågor har dock minskat de senaste åren, något som är positivt och som utskottet även noterar i betänkandet.

Inom Regeringskansliet pågår också ett löpande arbete för att motverka fördröjda interpellationssvar. Numera tillämpas en ordning med schemalagda interpellationssvar, och tid för interpellationsdebatter bokas i statsrådens kalendrar. Det är viktigt att frågeinstituten fungerar tillfredsställande, att statsråden respekterar gällande reglering och praxis och att fördröjda svar i möjligaste mån undviks. Förhoppningsvis går utvecklingen nu åt rätt håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Fru talman! Ett annat ärende där de olika tidsaspekterna har undersökts gäller planeringen av lagstiftningsprocessen. Här är det i stället tvärtom. Det är inte alltid som tiden är tillräckligt lång mellan regeringens beslut om propositionen och lagförslagets ikraftträdande. Utskottet har sedan tidigare konstaterat att alltför korta tidsramar för riksdagens behandling av propositioner kan påverka negativt både genom att motionstiden förkortas och genom att tiden för beredning blir alltför kort.

Utskottet är dock medvetet om att det i vissa brådskande situationer kan vara nödvändigt att tiden mellan regeringens beslut om proposition och lagens ikraftträdande är kortare än normalt. I betänkandet konstaterar utskottet att tillämpningen av brådskande riksdagsbehandling, genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap inom Regeringskansliet, bör kunna begränsas till de fall där det är absolut nödvändigt.

Fru talman! Ett annat område som utskottet granskat är styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Syftet har varit att på en övergripande nivå se över formen för regeringens styrning av bolagen. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl.

Samtliga dessa bolag ska hålla årsstämma senast den 30 april, vilket är en känd förutsättning. Ändå visade det sig vid utskottets granskning att ägarens förslag till beslut på årsstämman, bland annat om nominering av styrelsens ordförande och ledamöter, saknades i mer än hälften av kallelserna - trots att det i Regeringskansliets riktlinjer anges att förslag till beslut ska skickas till bolaget i så god tid att dessa förslag kan tas med i kallelsen till bolagsstämman.

Det är också stor variation mellan bolagen när det gäller ägardialogerna. Vid ägardialogerna är det av betydelse att minnesanteckningar förs, och dessa bör även diarieföras. I granskningen framkom att denna ordning inte tillämpats för de bolag som förvaltas av Kulturdepartementet. Men vid granskningen fick vi beskedet att framtida ägardialoger med dessa bolag kommer att dokumenteras.

Fru talman! Konstitutionsutskottets granskning av regeringen och den höstgranskning vi gör varje år, som inte handlar om alla KU-anmälningar utan om de mer övergripande saker som utskottet självt väljer, är en föreställning som kanske inte drar till sig riktigt lika många besökare på läktaren som det som föregick denna debatt: partiledardebatt, misstroendeomröstning och annat som är politiskt dagsfärskt. Folk kanske inte tycker att det är riktigt lika kul.

Men, fru talman, låt mig påminna om att det inte går att stava till "kul" utan KU. Detta är något som är värt att komma ihåg. Det är nämligen mer spännande än man först tror. Det är intressant, inte bara utifrån det dagspolitiska perspektivet eller utifrån vad som får rubriker här och nu eller skapar stora pressuppbåd utanför kammaren. Det handlar om något större.

Det handlar om vården av vår gemensamma demokrati. Det handlar om att hålla samman det som vi alltid måste kunna vara tämligen överens om: hur grundreglerna för styrelsen av vårt land ska se ut och följas. Det är detta vi tittar på. Som konstitutionens väktare följer vi upp detta kontinuerligt. Det gör att man, oavsett om man sitter i opposition eller i regering, har förväntan på sig att klara av denna uppgift, att göra den välavvägt och försöka göra den i samförstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

I en tillvaro som präglas av allt större svallvågor, allt större överord, hårdare retorik och större splittring mellan människor i allmänhet, och kanske inom politiken i synnerhet, har denna roll en särskild funktion, vill jag mena. Denna funktion är att samlas kring just det som är gemensamt och att ha som utgångspunkt att varje röst alltid ska räknas. Alla har lika stor rätt att vara en del av vår demokrati. Vi vet att reglerna ska efterföljas och att vi kan lita på varandra, så till den grad att vi vet att ingen kliver in i denna kammare i syfte att göra landet sämre. Vi har bara olika visioner när det gäller vad som är bättre. Det är där vi landar i vårt arbete - inte i villfarelser om att det finns illasinnade människor som är här för att förstöra, utan i samsynen om att vi vill olika. Vi respekterar detta, och vi respekterar de gemensamma grundreglerna. Där kommer KU in, och det är där vår granskning tar sin utgångspunkt.

Några av de saker som tas upp i detta granskningsbetänkande handlar om just dessa grundläggande processer; lagstiftningsprocessen är en. Den har varit uppe för diskussion inte minst de senaste dagarna. Det har funnits synpunkter på hur snabbt regeringen går fram, och så har man en diskussion om det. Jag tycker att detta är ganska intressant och vitaliserande.

I denna granskning konstaterar vi att de flesta lagstiftningsprocesser har den gång som sådana processer brukar ha. I vissa fall kan det finnas skäl att skynda på. Vi tittar inte på enskilda processer på det viset. Det har konstitutionsutskottet gjort i andra granskningar och framfört synpunkter. Vi kommer tveklöst att få skäl att återkomma till detta.

Men även hela den här riksdagens roll som kontrollorgan ska det såklart slås vakt om. Interpellationer och skriftliga frågor är en del av detta. Det ska självfallet eftersträvas att svarstiderna respekteras. Vi påpekar att det behövs ett fortsatt arbete med detta. Vi konstaterar att det senaste år vi kunde överblicka - den här regeringens första - innebar en reduktion i antalet försenade svar på interpellationer och skriftliga frågor.

Men det finns fortfarande mycket arbete kvar att göra, inte minst efter ett år som det förra, då vi som land innehade ordförandeskapet i Europeiska unionen. Det var en monumental - eller, som Carl Bildt skulle ha sagt, pyramidal - uppgift för Sverige. Detta var såklart något som gjorde att arbetsanhopningen i Regeringskansliet blev så omfattande att det ibland var svårt att hålla svarstiderna, framför allt för de statsråd som drog ett extra stort lass i detta arbete.

Sedan har jag en hjärtefråga, något som vi i konstitutionsutskottet många gånger har återkommit till i vårt arbete och vår granskning. Det gäller relationen mellan å ena sidan riksdagen, genom EU-nämnden, och å andra sidan regeringen.

Vi, tillsammans med något enstaka ytterligare land, har den ordningen att regeringen, innan de åker på möten i Bryssel eller någon annanstans i EU för att föra fram Sveriges ståndpunkt, måste förankra denna i parlamentet. Det är en mycket demokratisk ordning som torde vara förebild för många andra länder, där en regering inte bara kan åka och fatta beslut på eget bevåg utan måste förankra dem i parlamentet med de parlamentariska förutsättningar som där finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Detta förutsätter att EU-nämnden har den information den behöver för att kunna fatta beslut om vad den egentligen tycker och hur den ser på regeringens förslag till ståndpunkt. Det förutsätter att dialogen däremellan fungerar väl, och det förutsätter ett ömsesidigt förtroende när det gäller att man försöker göra det så bra som möjligt.

Vi har under flera granskningar, inte minst denna, kunnat konstatera att det fortfarande finns saker att jobba med på detta område för att se till att EU-nämnden känner sig trygg med den information man har och att regeringen lämnar över den information som är relevant och som kan behövas, men inte för mycket information så att EU-nämndens ledamöter dränks i pappersarbete och läsning som gör att man kanske missar det som är viktigt eller helt enkelt inte hinner sätta sig in i hela materialet. Man bör få information vid den tidpunkt i processen då detta är relevant, och man bör ha tillräckligt mycket information på bordet för att det ska vara värdefullt för EU-nämnden och på det viset se till att man får ett värdefullt samråd. Men den bör inte lämnas tidigare då saker och ting ännu inte har landat och man inte riktigt vet allt, för detta riskerar bara att skapa förvirring och oklarhet och risk för fler problem än vad som löses.

Detta är en svår balansgång, och det förutsätter en dialog mellan riksdagen och EU-nämnden å ena sidan och regeringen å andra sidan för att se till att det fungerar på ett så bra sätt som möjligt.

Med detta, fru talman, yrkar jag såklart inte bifall, eftersom vi inte ska fatta beslut, men jag rekommenderar varmt alla politiskt intresserade att läsa vår granskning, som är en handbok i vård av demokrati.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Fru talman! Jag måste säga att det är speciellt att stå i talarstolen i dag när, precis som tidigare talare har varit inne på, en annan del av riksdagens kontrollmakt har utövats genom misstroendeförklaringen och testandet av den. Dessutom har vi under de senaste timmarna haft en partiledardebatt där fokus i stort sett enbart legat på det som skiljer våra partier åt, vilka frågor vi tycker är viktiga och, som ledamoten Ottoson pratade om, vilka lösningar våra respektive partier ser på de problem och utmaningar som Sverige har.

Och så kommer vi här från KU, som man inte kan stava "kul" utan. När det gäller bevakningen är vi kanske inte lika många i kammaren här nu, och vi kanske inte är lika intressanta eftersom det som oftast är intressant i dagens debatt är när det finns en konflikt. Vi står ju här och är eniga om de frågor som vi har granskat i utskottet. Detta gör att intresset kanske inte alltid är lika stort, men det är icke desto mindre viktigt, fru talman.

Precis som tidigare talare har varit inne på gör konstitutionsutskottet två granskningar, en på våren och en på hösten. I dagens betänkande redovisar vi resultaten från årets höstgranskning. Man blir väldigt upprepande när man kommer en bit ned i talarlistan, och precis som sagts tidigare är granskningen inriktad på regeringens och statsrådens administrativa handläggning och arbete.

Vi har som sagt tittat på nio olika ärenden. Vissa är årligen återkommande, och vissa är kopplade till aktuella händelser eller rör kanske något som har återkommit i våra vårgranskningar och gjort att vi velat ta ett större grepp om det i årets höstgranskning. Jag vill, precis som tidigare talare, uppmärksamma några av de resultat som vi funnit i vår granskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Fru talman! På temat frågor som är återkommande och som vi ofta tittar på i vårt utskott på olika sätt har vi svarstider på interpellationer och skriftliga frågor, och förra året tittade vi på utvecklingen där. Dessa instrument är enormt viktiga, särskilt för oss riksdagsledamöter, för att vid aktuella händelser eller viktiga frågor som vi vill följa upp kunna ställa frågor till statsråden om dem och få svar inom en rimlig tid. Det är därför viktigt att de fungerar tillfredsställande. Där konstaterar utskottet att det fortfarande är en anmärkningsvärt stor andel där svaren på främst interpellationer är fördröjda.

Det finns helt enkelt en fortsatt stor utvecklingspotential, och vi förutsätter att Regeringskansliet fortsätter att arbeta mot målet att alla interpellationer ska besvaras i tid. En egen liten reflektion, som utskottet kanske inte delar fullt ut, är att vi verkligen får hoppas att de betydande resurstillskott som Regeringskansliet har fått på senare år används just till att värna dialogen mellan regeringen och riksdagen och helt enkelt svara på riksdagens frågor i tid.

Fru talman! Ett annat välbekant ämne i årets granskning är det som tidigare talare varit inne på, nämligen samspelet mellan regeringen och EU-nämnden, som nästan alltid är ett ämne för vårgranskningen. Där konstaterar och påpekar vi att det är viktigt att EU-nämnden får ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen bör överlämna det så fort det är praktiskt möjligt. Vi uppmanar också Regeringskansliet att överväga vilken typ av underlag som det är bäst att bifoga när det inte finns några dokument från ministerrådet tillgängliga.

Frågan om dialog och, som tidigare talare också varit inne på, förtroendet mellan oss partier som är i opposition och de som sitter i regeringsställning för stunden är en fråga som jag tror är återkommande just nu och där det finns en önskan hos alla partier att känna att man har fått den information som krävs för att kunna fatta välgrundade beslut.

I de ärenden som vi har tittat på exempelvis när det gäller styrningen av statliga bolag handlar det också om att värna det institutionella minne som finns och att det finns minnesanteckningar och möjlighet för regeringar som kanske har kommit till efter ett regeringsskifte att följa utvecklingen, följa upp frågor som har varit aktuella och att inte handla i blindo.

När vi har granskat de statliga bolagen har vi, precis som tidigare talare har varit inne på, sett att det finns en del skillnader i hur de har hanterats. Detta har berott lite grann på vilket departement som har ansvarat för ägardialogen. Ibland finns det minnesanteckningar, men i vissa fall finns det inga minnesanteckningar. Ibland har staten haft flera dialoger, men ibland kanske man inte har haft någon dialog på ett år. Där tycker vi, som en liten rekommendation eller inriktning från utskottets sida, att det är bra att ha minst en ägardialog per bolag, om man ska vara en aktiv och närvarande ägare och kunna följa ett statligt bolag.

Slutligen, fru talman, har vi också granskat regeringens planering av lagstiftningsprocessen. Jag ser att jag har överskridit min talartid, så jag ska försöka sammanfatta den lite kort.

Precis som tidigare talare har varit inne på är jag övertygad om att alla partier och alla ledamöter i denna riksdag vill kunna göra ett så gott jobb som möjligt, oavsett om man är i opposition eller i regeringsställning. Då behöver vi också värna de instrument och den process som faktiskt har tagits fram under århundraden. Vi behöver värna vårt remissväsen. Vi behöver ge Lagrådet och andra remissinstanser gott om tid. När vi får en proposition till riksdagen behöver vi ha en process där vi har möjlighet att fatta välgrundade beslut och som inte påskyndas när det inte är absolut nödvändigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Fru talman! Jag tror att jag stannar där. För om jag ska prata om när och hur det är absolut nödvändigt med förkortad motionstid och förkortad behandling tror jag inte att vi kommer att vara eniga längre.

Fru talman! Den 9 juni är i år ett viktigt datum. Då är det nämligen valdag i Sverige. Det är ett val där vi ska utse ledamöter som ska representera oss i Europaparlamentet under de närmaste fem åren.

Tyvärr har de flesta svenskar ingen aning om detta. En mätning från den gångna veckan visar att mer än hälften av svenskarna inte vet att det är val i år. Vi i den här salen som är politiskt engagerade har förstås full koll och börjar som bäst förbereda en valrörelse. Och det är också upp till oss att se till att prata om EU och varför EU behövs och förklara sakfrågor som faktiskt avgörs på EU-nivå. För det som vi kallar EU-politik är faktiskt till stor del nationell politik som påverkar vår vardag här och nu.

Men, tänker kanske vän av ordning nu, varför ska vi prata om EU i den här debatten? Den rör faktiskt KU10, alltså konstitutionsutskottets höstgranskning. Jo, för att ett av de nio ärenden som har granskats av KU under hösten rör just EU, närmare bestämt hur frågor som avgörs på EU-nivå vid de rådsmöten som våra ministrar deltar i förankras i riksdagen. Innan ett svenskt statsråd åker till ett rådsmöte för att förhandla med ministrar från övriga 26 EU-länder behöver hen nämligen söka riksdagens mandat för sin förhandlingsposition.

Fru talman! KU har vid flera tillfällen under de senaste åren haft anledning att granska hur denna förankringsprocess sköts av regeringen. Och här finns helt klart en förbättringspotential. Förra året uttalade KU i sin vårgranskning att regeringen har ett informationsövertag om vad som sker i förhandlingarna inom EU och därför också har ett ansvar att se till att riksdagens EU-nämnd får de underlag som krävs, detta för att ge riksdagens samtliga partier insyn i och inflytande över den process som leder till viktiga beslut för Sverige. Vi påpekade då i KU att EU-nämnden och därmed riksdagens alla partier måste kunna ha förtroende för att regeringen lever upp till detta ansvar.

I höstens granskning har KU särskilt tittat på de skriftliga underlag som ligger till grund för de möten som regeringen har med EU-nämnden och som vanligtvis sker på fredagsförmiddagar då alla riksdagens partier finns representerade i Skandiasalen. Och KU framhåller här att för att ett samråd mellan regeringen och EU-nämnden ska bli meningsfullt måste EU-nämndens ledamöter få ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt av regeringen och så fort som det är praktiskt möjligt. Det är visserligen förståeligt att det under intensiva förhandlingar på EU-nivå, där positioner och därmed skrivningar ändras, ibland inte är möjligt för regeringen att skicka aktuella rådsdokument till EU-nämnden eftersom sådana helt enkelt inte finns tillgängliga. Men när rådsdokument saknas bör det enligt KU övervägas om någon annan typ av underlag kan vara ändamålsenliga, detta för att skapa goda förutsättningar för ett meningsfullt samråd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Vi i KU understryker vikten av dialog mellan regeringen och EU-nämnden, så att EU-nämndens behov av information så långt som möjligt kan tillgodoses. Detta är viktigt för att så långt som möjligt tillförsäkra en transparens om vad som händer på EU-nivå. I förlängningen har detta faktiskt betydelse för att svenskarna ska ha förtroende för EU och för att vårt medlemskap i EU är viktigt och därmed också för att svenskar ska gå och rösta i de EU-val som äger rum vart femte år.

Fru talman! Det andra ärendet i höstgranskningen som jag vill lyfta fram för att jag tycker att det är en så pass viktig fråga är regeringens planering av lagstiftningsprocessen och hur den har sett ut över tid. Denna granskning har vi gjort för att se vilka förutsättningar som ges för remissinstanser, för Lagrådet och för riksdagen att behandla olika lagförslag. I denna granskning inryms bland annat hur beredningskravet, alltså kravet på att ny lagstiftning ska få en noggrann genomlysning av olika intressen genom ett remissförfarande, efterlevs i praktiken.

KU har vid höstgranskningen såväl 2021 som 2022 tittat på just detta beredningskrav och då bland annat funnit att det har blivit allt vanligare att departement remitterar promemorior som har utarbetats av tjänstemän inom Regeringskansliet i stället för av externa aktörer. Dessa remissunderlag hade i regel kortare svarstid och remitterades till färre instanser än de som har utarbetats av externa aktörer. Jag tycker ändå att det är viktigt att påminna om detta och om att vi ska vara vaksamma och varsamma för att försäkra oss om att ny lagstiftning föregås av ett arbete där sakfrågorna blir allsidigt belysta.

Fru talman! Vi vill ha god kvalitet i vår lagstiftning. Och för detta krävs att de olika momenten i lagstiftningsprocessen genomförs på ett sätt som ger tillräckligt utrymme för inläsning, analys och överväganden. I denna process fyller Lagrådet en mycket viktig funktion, där Lagrådet förhandsgranskar regeringens lagförslag innan de läggs fram i riksdagen. Detta skriver vi alla i KU under på. Det har vi uttalat i vår gemensamma process, och det är det som vi lägger fram i dag.

Därför måste denna del av lagstiftningsprocessen också få det utrymme som krävs. KU framhåller även vikten av att det avsätts tillräckligt med tid inom Regeringskansliet för beredning av de synpunkter som lämnas av Lagrådet.

Varför är allt detta så viktigt? Jo, det är det för att ingen vinner på lagstiftning som är av dålig kvalitet och som är svår att tillämpa och därmed inte får de effekter som politiken har utlovat.

Slutligen vill jag säga någonting om tiden mellan regeringens beslut om proposition och lagens ikraftträdande. Det kan i vissa fall vara nödvändigt att denna tid är kortare än normalt. Det är vi överens om. Men KU framhåller att effekterna som det för med sig på förutsättningarna för riksdagen och dess partier inte ska negligeras.

Jämförs de olika perioderna i granskningen konstateras en viss ökning av fall med kortare tid än normalt mellan beslut om proposition och lagens ikraftträdande. Med kortare tidsramar påverkas förutsättningarna för riksdagens behandling negativt genom till exempel förkortad motionstid och kortare tid för beredning. Det är ett påpekande som vi i KU gör i denna granskning som är tillbakablickande, det vill säga rör det som har varit. Men i dessa dagar aktualiseras just detta igen då vi har flera lagstiftningsprodukter på gång där just denna tid har kortats. Det kommer därför säkerligen att finnas skäl att återkomma till just denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Fru talman! Som några har varit inne på är det lite speciellt att stå här precis i början av vårterminen och debattera ett betänkande som vi i konstitutionsutskottet arbetade fram under en ganska stor del av hösten. Det är lite speciellt inte bara för den stora kontrast som denna debatt utgör gentemot de debatter som var under förmiddagen med misstroendeomröstning och partiledardebatt utan också för att det betänkande som vi nu debatterar har hunnit ligga till sig rätt ordentligt sedan vi justerade det i december.

Som andra talare redan har hunnit beskriva gäller dagens debatt den årliga granskningen av statsrådens tjänsteutövning och framför allt, i det här fallet, regeringsärendenas handläggning. Vissa områden granskas återkommande med vissa intervall, medan andra kan lyftas av någon särskild anledning. Till den senare gruppen hör granskningen om underlag inför samråd med EU-nämnden, som kom upp som en följd av utskottets granskning av KU-anmälningar mot statsråd under vårgranskningen.

En förutsättning för att ett samråd mellan regeringen och EU-nämnden ska bli meningsfullt är att EU-nämnden får ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt så fort det är praktiskt möjligt. Regeringskansliet menar i sitt svar att det över tid skett en förändring så att en större del av förankringsarbetet nu sker i riksdagens fackutskott och att regeringens ståndpunkt som regel framkommer av den kommenterade dagordningen. Det har vi från konstitutionsutskottets sida inga invändningar emot.

Granskningen visar också att Regeringskansliet inkluderar relevanta Coreperdokument om ett aktuellt rådsdokument inte finns tillgängligt. Det kan finnas situationer då det kan vara nödvändigt att gå till väga på det viset, men det bör ändå övervägas om någon annan typ av underlag skulle kunna användas för att ett meningsfullt samråd ska vara möjligt om rådsdokument saknas. Det är också önskvärt att de kommenterade dagordningarna så långt som möjligt innehåller hänvisningar till dokument som faktiskt är tillgängliga.

En annan granskning gäller svarstider på interpellationer och skriftliga frågor. Det finns ju ett skäl till att svarstider är uppsatta, och det är att svaret ska ges när en fråga är aktuell. Den sammanställning som har gjorts visar att en stor del av interpellationssvaren över tid har fördröjts, särskilt inom vissa arbetstyngda departement, oberoende av regering. Det är viktigt att arbetet fortsätter så att interpellationssvar kan besvaras inom uppsatt tid. Vi konstaterar också att det är positivt att andelen fördröjda svar på skriftliga frågor har minskat under senare år.

Fru talman! Jag vill också nämna granskningen av regeringens planering av lagstiftningsprocessen. Där har olika steg i processen granskats: remisstiden, tidsåtgången för Lagrådet, tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om propositionen samt tiden mellan beslut om proposition och lagförslagens ikraftträdande. De perioder som har studerats är propositioner som olika regeringar har beslutat våren 2007, våren 2015 och våren 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Från utskottets sida understryker vi vikten av god planering, som flera tidigare talare har varit inne på, och att varje moment får tillräcklig tid för inläsning, analys och övervägande i syfte att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Korta remisstider bör endast förekomma vid extraordinära situationer.

Den genomsnittliga tidsåtgången för Lagrådets granskningar har varierat. Tidsintervall kortare än en månad mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition har blivit mindre vanliga. Vi utgår från att det finns en väl fungerande dialog mellan Regeringskansliet och Lagrådet och att det finns tillräckligt med tid att bereda de synpunkter som framförts av Lagrådet.

Granskningen visar på en viss ökning av fall med kortare tid än normalt mellan beslut om proposition och lagens ikraftträdande, något som kan påverka förutsättningarna för riksdagens behandling. Utskottet framhåller att behovet av brådskande riksdagsbehandling bör kunna begränsas till de fall där det är absolut nödvändigt. Samtidigt vet vi också hur det är när en allmän opinion trycker på och säger "ni är för långsamma". Men det finns en anledning till att man kan behöva skynda långsamt.

Fru talman! Med dessa axplock från det drygt 400 sidor långa granskningsbetänkandet vill jag, liksom en tidigare talare, rekommendera läsning av detsamma.

Fru talman! Jag har gjort ungefär samma axplock som många av mina kollegor. Det blir därför lite upprepning, kanske med något nytt perspektiv någonstans.

Först vill jag understryka att konstitutionsutskottets granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning görs på eget initiativ av utskottet och alltså inte bygger på anmälningar från våra kollegor i riksdagen, som den mer spektakulära och intressanta vårgranskningen.

I år omfattar det betänkande som granskningen har lett till ett dokument med nio avsnitt. Jag har liksom andra valt tre av dem. Det ska understrykas att vi är eniga om betänkandet, men det hindrar inte att vi som enskilda individer, partiföreträdare och ledamöter kan ha lite olika perspektiv som i den bästa av världar kompletterar varandra på ett konstruktivt sätt.

Jag lämnar en del av granskningen, till exempel om regeringens sammansättning, arbetets organisation och regeringsprotokollen, utan närmare kommentarer men fastnar vid svarstiderna på interpellationer och skriftliga frågor. Någon nämnde även muntliga frågor. Dem har vi inte tagit ställning till, men även det tillhör vår arsenal av möjligheter. Vi får helt enkelt anta att de besvaras direkt.

När det gäller de skriftliga frågorna och interpellationerna har utskottskansliet gjort en förtjänstfull och noggrann genomgång av hur det ser ut - stort tack för det! En skriftlig fråga, för att ta dem först, ska som bekant besvaras inom en vecka. Detta sker i nio fall av tio, under det senaste året till och med i nitton av tjugo fall.

Möjligen kan man fundera över att antalet skriftliga frågor varierar ganska mycket, från cirka 1 000 senaste riksmötet till mer än tre gånger fler två år tidigare. En iakttagelse är att första riksmötet i denna och de två föregående mandatperioderna har haft ett betydligt lägre antal skriftliga frågor än senare år. Det kan ju vara att nybörjare som jag inte har varit riktigt vaksamma på den här möjligheten första året, och så kommer det igång lite mer senare. Det må vara hänt, men det är ändå en iakttagelse som man kan fundera över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Interpellationerna är däremot kanske mer av sorgebarn där periodvis uppemot hälften av svaren försenats.

Fru talman! De skriftliga frågorna och interpellationerna är viktiga som en del av den demokratiska strukturen, det demokratiska samtalet och, icke att förglömma, som en del av kontrollmakten. Självklart är det därför angeläget att svarstider respekteras så långt det över huvud taget är möjligt. I fallet med interpellationer handlar det också om respekt för frågeställarens tid. Alla ledamöter är som bekant inte bosatta i Stockholm och har kanske inte samma möjligheter att planera om på kort varsel när man får ett besked om att det inte gick den dagen som var tänkt utan till exempel fredagen efter.

De skriftliga frågorna är av en helt annan sort. De når över hela landet med ljusets hastighet när de väl skickas.

Fru talman! Mitt andra ärende handlar om EU-nämnden, något som även andra varit inne på.

EU-nämnden är som bekant en nämnd med speciella förutsättningar där regeringen enligt regeringsformen ska informera och samråda med riksdagen om vad som sker inom EU-samarbetet.

I begreppet "samråd" innefattas att diskutera och ge EU-nämnden en möjlighet att stödja eller argumentera för förändringar i svenska ståndpunkter inför beslut i Europeiska unionens råd. Det är förvisso inte bindande för regeringen, men KU har tidigare pekat på att det ska handla om att riksdagen ska kunna ha ett rejält inflytande. Av detta följer med viss logik att det är angeläget att nämndens ledamöter har ett fullgott underlag för att kunna ta ställning, diskutera och förankra det i sina partigrupper. Det var något som Riksdagskommittén pekade på för mer än 20 år sedan.

Jag vill ändå ägna några meningar åt regeringens informationsövertag, som vi bland annat diskuterade i fjolårets vårgranskning i två fall. I de fallen handlade det om vilken information regeringen ansåg vara lämplig och/eller möjlig att delge nämndens ledamöter i förväg. Det är min förhoppning att dessa ärenden bidrar till en extra genomgång när liknande fall kommer upp i framtiden. Informationen från Bryssel är ju inte något som regeringen styr över utan snarare något att hantera, vilket ibland kan innebära förseningar.

En annan sak som jag har fått höra är att förhållandet att ett parti ingår i regeringsunderlaget utan att sitta i regeringen vid flera tillfällen har skapat situationer där regeringens ståndpunkt eller ställningstagande har kommit att ändras efter att underlaget har skickats till nämndens ledamöter men före nämndens möte. Detta är olyckligt och ökar det informationsövertag som regeringen har i förhållande till nämnden.

Fru talman! Min sista reflektion handlar om det som i betänkandet kallas planering av lagstiftningsprocessen. Det är ju förvisso så att bestämmelserna i regeringsformen är ganska kortfattade. Avsikten är att inte göra regeringsarbetet till något som är helt bundet av regler bestämda i förväg. Det gynnar inte någon men ger samtidigt regeringen en frihet som till exempel kan handla om hur en utredning ska organiseras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Allt detta handlar ytterst om kvaliteten på den lagstiftning som vi som riksdagsledamöter ska ta ställning till och i bästa fall finna så pass angelägen och välskriven att vi ställer oss bakom den. Eftersom vi i någon mening är sist, eller i alla fall bland de sista, i leverantörskedjan får vi ta en del av de ackumulerade förseningar som har uppstått under resans gång. Detta är något som företag och organisationer i alla branscher och sektorer är väl bekanta med och något som har uppmärksammats mycket genom olika typer av fokus och förändringar.

I går diskuterades bland annat propositionen om vistelseförbud och tillfälliga förbud mot att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige. Så sent som i går fick jag också ett meddelande om en försenad utredning avseende ledamöter i lärosätenas styrelser.

Inom utskottet har vi i betänkandet understrukit värdet och nödvändigheten av god planering genom hela processen. Remisstiderna är en sådan punkt. Det är förstås tillfredsställande att det ser ut som att de faktiskt genomsnittligt blir längre snarare än kortare, men detta hjälper inte när enstaka propositioner faller utanför det som kan anses som anständigt. Det handlar ju inte om gungor och karuseller här, som sammantaget ger en bra bild, utan om att alla remisser och därtill hörande remisstider ska ge dem som svarar rimlig tid att svara, förankra och själva fördjupa sig i eventuella kontroversiella frågeställningar. Undantagen från en sådan syn är det fåtal ärenden där brådska uppenbart är av nöden.

Lagrådet - denna guldgruva av kunskap, vishet och erfarenhet - ska förstås också mötas med den respekt som det förtjänar. Lagrådet är en kvalitetssäkring som vi som lagstiftare, som är sist i leverantörskedjan, definitivt inte ska avstå från.

Fru talman! Med detta sagt vill jag, som andra, föreslå att denna rapport läggs till handlingarna.

Fru talman! Jag tänkte passa på att förklara vad vi håller på med för den skolklass som jag misstänker sitter på läktaren. Det kanske inte är helt uppenbart för den som kommer in här vad vi pratar om.

Vi som sitter här och debatterar just nu är konstitutionsutskottet. Vi har i uppdrag att granska regeringen och att regeringen utövar sin makt på ett sådant sätt att man håller sig inom de ramar som finns och handlägger de ärenden som man tar hand om på ett korrekt sätt.

Detta utskott är väldigt ofta - nästan alltid - enigt, speciellt när utskottet granskar regeringen. Vi tycker att det är viktigt att säkerställa att demokratins spelregler fungerar oavsett vilken regering som sitter vid makten. Jag måste tyvärr göra er som kanske hade hoppats på en het politisk debatt här besvikna!

Det finns ett par saker i den årliga höstgranskningen, som vi nu håller på att debattera, som jag vill lyfta fram.

Riksdagens granskning av regeringen sker ju på olika sätt. Frågeinstrumentet är ett sådant. Ledamöter kan genom skriftliga frågor och interpellationer utöva riksdagens kontrollmakt. Frågor och interpellationer ska, av skäl som många av mina kollegor har varit inne på tidigare, besvaras inom vissa tidsramar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Denna granskning visar att andelen fördröjda svar på interpellationer har legat på ungefär samma nivå över tid. De två senaste mandatperioderna har andelen fördröjda svar i genomsnitt varit 45 procent. Första året av den här mandatperioden har andelen varit 41 procent.

När det gäller skriftliga frågor ser vi att det över tid har skett en förbättring. Den senaste mandatperioden dröjde svaren på i snitt 11 procent av frågorna.

Det kan finnas skäl till att svar dröjer - exempelvis behövde statsråden prioritera att leda förhandlingarna under Sveriges ordförandeskap i EU. Det arbete som nu pågår inom Regeringskansliet för att motverka fördröjningar är dock viktigt, precis som vi konstaterar i utlåtandet.

Fru talman! Ibland kan det säkert upplevas som att vår lagstiftningsprocess är ganska lång och krånglig, men det är tack vare att lagförslagen blir allsidigt belysta som vi får lagar av god kvalitet. Genom remisser kan myndigheter, civilsamhälle och experter yttra sig över de förslag till lagar som finns och bidra till att lagstiftningen blir både bättre och mer förankrad.

Av granskningen framgår att remisser med kortare svarstid än tre månader har blivit något mindre vanliga och att det som har ökat är remisser med just tre månaders svarstid. Andelen med ännu längre svarstid har varit ganska konstant över tid.

Det kan ibland vara nödvändigt med kortare beredningstider vid brådskande ärenden; det såg vi inte minst under pandemin. Det är dock väldigt viktigt att detta begränsas till de fall där det är absolut nödvändigt.

Ordning och reda är viktigt. Granskningen är ett sätt att sätta ljus på rutiner som behöver uppdateras för att säkerställa detta. Exempelvis visar granskningen att det finns en del förordningar om statligt stöd som det inte längre avsätts medel till och som man behöver se över samt att det finns omotiverade variationer när det gäller formerna för avskrivning och avslut av vissa förvaltningsärenden. Genom att vi i vårt utlåtande sätter ljus på detta bidrar vi till den ordning och reda som jag tror att alla förväntar sig av svensk statsförvaltning.

Avslutningsvis vill jag passa på att tacka för det viktiga och gedigna arbete som vårt utskottskansli gör för att vi ska kunna lägga fram ett sådant här granskningsutlåtande.

Fru talman! För den som besöker Systembolaget, lämnar in en tipsrad på Svenska Spel eller för den delen tar en tur i ett skogsområde som kanske ägs och förvaltas av Sveaskog är det kanske inte alltid självklart att sätta detta i samband med att verksamheten som sådan bygger på balansen mellan politiska beslut och affärsmässiga överväganden. De tre bolag som jag nämnde har, liksom 19 andra bolag, särskilda samhällsuppdrag som går utöver de riktlinjer som gäller för alla de 43 statligt ägda bolagen. Samhall och SOS Alarm är två andra.

Under höstens granskning har konstitutionsutskottet tittat på styrningen av just statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Syftet har varit att på en övergripande nivå se över formerna för regeringens styrning. Det har gjorts en genomgång av årsakter och tittats på diarieförda särskilda ärenden inom ramen för förvaltningen. Den särskilda akten för utskick till samtliga bolag med statligt ägande har också gåtts igenom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Enligt de riktlinjer som riksdagen har ställt sig bakom, som man beslutade om våren 1996, ska alla statligt ägda bolag följa principerna om att arbeta under krav på effektivitet, avkastning på det kapital som företaget representerar och strukturanpassning.

Styrningen av de statliga bolagen är ytterst regeringens ansvar, även om bolagen på sina årsstämmor utser styrelser och har att verka som aktiebolag - i de flesta fall i konkurrens. Totalt omfattar verksamheterna över 130 000 anställda och har ett sammanlagt värde av 850 miljarder kronor. Vi som är medborgare, och i många fall också kunder, ska vara förvissade om att företagen som är ägda av det allmänna sköts väl. Därför är frågor om insyn, öppenhet och kontroll av stor vikt.

Fru talman! Konstitutionsutskottets ställningstagande innehåller några iakttagelser som jag här vill redogöra för.

I den löpande förvaltningen, och i kontakten med bolagen, företräds ägaren av ansvarigt statsråd. Statsrådet med ansvar för bolagen med statligt ägande har även fått regeringens bemyndigande att företräda och utöva rösträtt för staten som ägare vid bolagsstämmor. Det kan nämnas att vi som enskilda riksdagsledamöter har en stående inbjudan till årsstämmorna, där vi också kan följa arbetet.

När det gäller regeringens bemyndiganden anser utskottet att den nu gällande ordningen är tillräckligt tydlig givet att statsrådets ansvarsområde framgår av det förordnande som statsministern beslutar om med stöd av regeringsformen.

I fråga om bolagsstämmorna har granskningen tagit fasta på reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning om att nomineringsförslag till styrelsen inkluderas i kallelsen till bolagsstämmorna. Utskottet har dock viss förståelse för att det ibland kan dra ut på tiden med beredningsprocessen, och vi noterar att förslaget åtminstone alltid publiceras på bolagets webbplats innan själva stämman äger rum.

Ägardialogerna är viktiga för att följa upp mål och de uppdrag som riksdagen och regeringen beslutat om. Utskottet vill understryka betydelsen av att det i ägardialogerna förs minnesanteckningar som diarieförs i respektive bolags årsakt. I granskningen har det förekommit att detta inte tillämpats för bolag som förvaltades av Kulturdepartementet. Så kommer dock, såvitt utskottet noterat, att ske framöver.

I fråga om kontakter med bolagens revisorer konstaterar KU att Regeringskansliet i sitt svar anför att revisorsmötena kommit att minska i betydelse. Utskottet ser inga skäl till att någon annan bedömning ska göras men anser ändå att Regeringskansliets riktlinjer bör ses över för att återspegla dagens förhållanden.

Frågan om bolagsförvaltarens dubbla roller berörs också i betänkandet, och utskottet vill i sammanhanget understryka att det i alla avseenden som rör förvaltningen av bolagen tillämpas en ordning som innebär att intressekonflikter minimeras.

Utöver vad vi i utskottet redan uttalat i fråga om dokumentation och aktbildning vill vi även framhålla vikten av en god offentlighetsstruktur.

Vi kan också notera att Regeringskansliet konstaterar att ytterligare arbete återstår med att säkerställa att de riktlinjer som gäller för bolagsförvaltningen får fullt genomslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

KU förutsätter att regeringen i det fortsatta arbetet kommer att vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga utifrån vad utskottet uttalat såväl i fråga om en god offentlighetsstruktur som i arbetet i övrigt.

Fru talman! Slutligen några ord om punkten 2, Regeringsprotokollen. I detta ärende har en översiktlig genomgång gjorts av huvudprotokollen för perioden januari-december 2022. En översiktlig genomgång har också gjorts av Utrikesdepartementets och Socialdepartementets underprotokoll, serie A och B, för samma period.

Det redovisas också statistik över antalet avgjorda regeringsärenden grundad på en sammanställning från Statsrådsberedningen. Av denna framgår att det under 2022 avgjordes totalt 5 699 regeringsärenden vid regeringssammanträdena. Den största ärendegruppen var anställningsärenden, följt av regleringsbrev samt anslags- och bidragsäskanden. Mest ökade antalet överklaganden.

Sammantaget kan sägas om granskningen av regeringsprotokollen att den inte ger anledning till något uttalande från konstitutionsutskottet.

Jag vill härmed framföra att höstgranskningen i KU10 kan läggas till handlingarna.

Fru talman! Det brukar sägas att kultur äter strategi till frukost. Kanske är det just det vi talar om här, kulturen, hur man har arbetat. När man läser granskningsbetänkandet får man många tankar om att detta arbetssätt har vuxit fram under lång tid men att det kanske skulle kunna gå att göra lite annorlunda i dag. Här har det lyfts fram flera exempel på områden där man faktiskt borde kunna göra saker lite annorlunda - utan att för den skull säga att det är fel som det är i dag.

En regering och ett regeringskansli ska både genomföra den politik man har fått stöd för i ett val och möjliggöra granskning av att man sköter sig på rätt sätt. Det är klart att rutiner har utvecklats över tid, men de är inte alltid de mest ändamålsenliga i dag.

Samtidigt som vi skriver tröghetens, pålitligheten och förutsägbarhetens lov och möjligen gör oss till kufar, vilket för övrigt också stavas med KU, ska vi också vara medvetna om att man i framtiden måste hitta metoder att både lösa problem och kommunicera som är anpassade till dagens teknik och sätt att arbeta. Detta är kanske det stora värdet med denna granskning. Överlag fungerar det på ett acceptabelt sätt, men det finns kanske möjligheter att göra annorlunda. Då kommer vi in på det som ordföranden började med att säga: Se det som en tipskatalog över saker man kan titta på!

I likhet med övriga ska jag lyfta fram några punkter. Vi har granskat vissa förvaltningsärenden. Det handlar i huvudsak om utvisningar. I de fall där utvisningen är genomförd eller där det finns verkställighetshinder går det att avsluta ärendet. I fall där det inte är genomfört avslutas inte alltid ärendena utan är öppna. Men den som ska utvisas kommer knappast att anmäla att ärendet inte är avgjort, för denne har ju allt att vinna på att det inte avslutas. Därför måste man hitta en rutin för att hantera detta så att inte en stor mängd ärenden ligger öppna. Detta är lätt att säga, men det är kanske svårt att hitta en praktisk lösning. Därför påpekas det bara utan att det sägs hur det ska lösas.

Vi har diskuterat de förordningar som vi skämtsamt kallar spök- eller zombieförordningar. Det införs ett system via en förordning med avsatt budgetutrymme, men när budgetutrymmet försvinner ligger förordningen ändå kvar, vilket kan föranleda någon att tro att den fortfarande kan tillämpas trots att det saknas finansiering. Hur kan man lösa detta? Vi påpekar det men säger inte hur det ska lösas. Man bör dock tänka över det om denna konstruktion blir alltmer vanlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Vi har också de så kallade kommandoärendena. Det finns en viss ärendetyp där försvarsministern under statsministerns överinseende kan fatta beslut. Det gäller till exempel besök av främmande statsfarkoster i Sverige. Vad innebär "under statsministerns överinseende"? Regeringen har ju ett kollektivt ansvar. Innebär det att statsministern ska kika försvarsministern över axeln? Eller innebär det att han i efterhand ska godkänna beslutet för att göra det till ett kollektivt regeringsbeslut?

Man har kanske inte hittat den bästa formen för detta, och därför lyfter vi upp det. Men vi överlämnar också ödmjukt till Regeringskansliet att fundera på hur man kan göra systemen mer ändamålsenliga. Det finns en katalog med drygt 400 sidor med tips här. Se till att Sverige fungerar! I huvudsak fungerar det bra i dag, men det kanske går att göra en del annorlunda - därav betänkandet.

Det är glädjande att alla i KU står bakom att en regering ska kunna genomföra sin politik och att det ska vara möjligt att granska och göra en översyn av regeringen och att vi därför är eniga i betänkandet. Likt alla övriga säger jag: Läs det gärna, men ta också intryck av den allmänna bilden. Sverige funkar bra, men vi behöver utveckla arbetsformer som är anpassade till dagens teknik.

Överläggningen var härmed avslutad.

Utskottets anmälan lades till handlingarna.