Interpellationssvar - Indexering av sjuk- och aktivitetsersättning - 2023-12-20

Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig om jag kommer att ta initiativ till att förändra indexeringen av sjuk- och aktivitetsersättningen för att säkerställa att dessa ersättningar håller jämna steg med ökande levnadskostnader och därigenom behåller sitt värde över tiden. Jessica Rodén har också frågat mig vilka andra åtgärder jag avser att vidta för att stärka den ekonomiska tryggheten för individer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Indexeringen av sjukersättningen och aktivitetsersättningen är utformad för att säkerställa att ersättningarna håller jämna steg med ökande levnadskostnader. Sjukersättning och aktivitetsersättning räknas upp årligen med prisbasbeloppet, som följer prisnivån enligt konsumentprisindex. Den 1 januari 2024 höjs prisbasbeloppet med 9,14 procent. Hel sjukersättning i form av garantiersättning för den som har fyllt 30 år ökar därigenom med cirka 1 100 kronor per månad. Personer med inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning kan få cirka 1 900 kronor mer i månaden. Det är en lämplig ordning att sjukersättning och aktivitetsersättning, i enlighet med gällande rätt, värdesäkras med prisbasbeloppet för att kompensera för just de ökade kostnaderna.

Sverige befinner sig i ett pressat ekonomiskt läge. Det känner vi väl till. Regeringen tar ansvar i denna utmanande situation genom att bedriva en återhållsam finanspolitik. En alltför expansiv finanspolitik riskerar att skapa ett sämre ekonomiskt läge för Sverige med ännu högre inflation under längre tid och ytterligare försämring av hushållens köpkraft.

Samtidigt vidtar regeringen åtgärder för att stötta hushåll som drabbas särskilt hårt av prisökningarna. En sådan åtgärd är förslaget i regeringens budgetproposition för 2024 om att ytterligare förlänga det tillfälliga tillläggsbidraget inom bostadsbidraget.

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret!

Sjukförsäkringen är en central del av välfärden och utgör ett viktigt samhällskontrakt mellan samhället och individen. Försäkringen ska ge trygghet vid inkomstförlust eller när man saknar arbetsförmåga.

Sjukersättningen och aktivitetsersättningen är två försäkringar till dem som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Dessa ersättningar syftar som sagt till att kompensera för förlorad inkomst och stödja den enskilde i att upprätthålla en rimlig ekonomisk trygghet och livskvalitet.

Det finns cirka 250 000 personer i Sverige som har sjuk- och aktivitetsersättning, och cirka 60 procent av dessa är kvinnor. Garantinivån i sjuk och aktivitetsersättningen för en person som är över 30 år är i dag 12 163 kronor före skatt. Är man under 30 år kan ersättningen vara lägre.

Sjukersättningen i form av garantiersättning utgör grundskyddet i sjukersättningssystemet och är kopplat till prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet speglar prisutvecklingen och används för att skydda värdet för sjuk- och aktivitetsersättningen, och höjningen är en anpassning till inflationen. Syftet är att det ska gå att köpa lika mycket för pengarna och att levnadsstandarden ska hållas på samma nivå.

Men att ersättningarna räknas upp med prisbasbeloppet är ingen garanti för oförändrad levnadsstandard. Under tider med låg inflation minskar prisbasbeloppets värde i låg takt, och under tider med hög inflation minskar prisbasbeloppets värde mycket fortare. Det medför att de personer som har ersättningar som är kopplade till prisbasbeloppet får en sänkt levnadsstandard. Försäkringskassan skriver i en färsk rapport att sjukersättningen inte är skyddad mot den höga inflationen. När den nya nivån på prisbasbeloppet började gälla i januari i år hade dess värde fallit till under 93,7 procent av det ursprungliga värdet.

Fru talman! Ja, Sverige befinner sig i ett pressat ekonomiskt läge. Statsrådet skriver i sitt svar att en alltför expansiv finanspolitik riskerar att skapa ett sämre ekonomiskt läge för Sverige med ännu högre inflation under längre tid. Därför vill jag be statsrådet förklara för mig varför satsningar på att sänka skatten för höginkomsttagare inte eldar på inflationen, medan satsningar för att stärka sjuk- och aktivitetsersättningen skulle göra det.

(Applåder)

Fru talman! Ja, Sverige befinner sig i en vinter. För någon vecka sedan hade vi snöbelagda härliga gator, något hala, men de vittnade om att det var vinter. Men vi har också vinter i den svenska ekonomin, som ledamoten också påpekade.

Konjunkturläget har försvagats och svensk ekonomi bedöms vara i lågkonjunktur, och det kommer att vara så under hela 2023 och även framåt 2024. Den högsta inflationen på 30 år och högre räntor tillsammans med vikande omvärldsefterfrågan är de främsta skälen till att konjunkturen viker.

Många familjer och hem har den senaste tiden fått se hushållskassan krympa, mycket på grund av de höga matpriserna och höga räntor. Regeringen och andra centrala aktörer, Riksbanken och arbetsmarknadens parter, har tagit ett stort gemensamt ansvar för att motverka att inflationen biter sig fast på höga nivåer. Inflationen är i särklass hushållens absolut största fiende. Ju längre den biter sig fast, desto djupare gröper den sig in i hushållens plånböcker. Därför är inflationsbekämpningen den bästa åtgärden för att stärka den ekonomiska tryggheten för alla hushåll.

Den budget som regeringen presenterar för 2023, och även för 2024, är återhållsam för att inflationen ska bekämpas. Men utöver att den är återhållsam har vi ändå valt att prioritera att stötta hushållen och välfärden. För att motverka att priser höjs mer än nödvändigt men för att stötta de som är särskilt utsatta har vi vidtagit flera åtgärder. Skatten var ledamoten själv inne på, men jag vill tala om skatten på drivmedel, som sänks nästa år. Kommuner och regioner får omfattande tillskott för att stärka välfärden, och det tillfälliga tilläggsbidraget genom bostadsbidraget för barnfamiljer med särskilt svag ekonomi förlängs ytterligare sex månader. Därtill sker kraftiga uppräkningar av sjukersättningen och aktivitetsersättningen med prisbasbeloppet på 9,14 för 2024, som jag tog upp inledningsvis, och var 8,6 för 2023.

Fru talman! Jag uppfattade inte att jag fick svar på min fråga. Vi testar igen.

Den nuvarande modellen gör att inkomstskillnaderna i samhället ökar, det vill säga den ekonomiska ojämlikheten ökar. Inspektionen för socialförsäkringen menar att inkomstutvecklingen i hushåll som saknar anknytning till arbetsmarknaden och som främst försörjer sig via garantiersättningar har halkat efter den genomsnittliga inkomstutvecklingen.

Den ekonomiska ojämlikheten har växt sig starkare, och dess inverkan sträcker sig långt bortom plånbokens räckvidd. För nästan fyra decennier sedan var Sverige en förebild för jämlikhet, där vi tillsammans byggde en välfärdsstat som stödde alla medborgare. Men tyvärr ser vi en oroande trend. Klyftorna mellan samhällsgrupper ökar, och det är inte bara en fråga om fördelning av resurser utan också en angelägenhet för vår nationella hälsa och vår sociala sammanhållning.

Den ökade ojämlikheten påverkar vår psykiska hälsa på ett alarmerande sätt. Forskningen visar tydligt att i samhällen med större ekonomiska klyftor ökar den psykiska ohälsan. Det är inte bara en fråga som berör dem som kämpar med sin ekonomi, utan det är en fråga som berör oss alla och som underminerar vår kollektiva självkänsla. Ojämlikheten påverkar alltså vårt samhälles välbefinnande och den påverkar livslängden. Barnadödlighet och andra hälsorelaterade indikatorer påverkas negativt när klyftorna ökar.

Det är också viktigt att förstå att ekonomisk ojämlikhet inte enbart är en fråga om materiell välfärd. Det handlar om värderingar, vår syn på varandra och den sociala struktur vi vill ha. I ett jämlikt samhälle ges alla möjlighet att blomstra och bidra till vår gemensamma framtid. I en tid när vi behöver mer solidaritet och sammanhållning och när vi behöver mer ekonomisk jämlikhet satsar regeringen och Sverigedemokraterna i stället på att höja taket för rotavdraget 2024. Man ökar på den ekonomiska klyftan genom att införa det åttonde jobbskatteavdraget, som inte omfattar personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Man prioriterar alltså att sänka skatten för dem som redan har så att de klarar sig och låter sjuka och personer med funktionsnedsättningar betala mer skatt än de som lönearbetar.

Regeringen stöttar alltså dem med allra mest pengar på bekostnad av sjuka och personer med funktionsnedsättningar. Det är anmärkningsvärt att regeringen gör denna prioritering, särskilt nu när vi befinner oss mitt i en ekonomisk kris. Dessa prioriteringar anser jag ökar klyftorna i samhället.

Fru talman! Jag frågar än en gång: Kan statsrådet förklara för mig varför satsningar på att sänka skatten för höginkomsttagare inte eldar på inflationen medan satsningar på att stärka sjuk- och aktivitetsersättningen skulle göra det?

(Applåder)

Fru talman! Inflationen är hushållens värsta fiende. Den här regeringen har haft strategin från dag ett att bekämpa inflationen, och det kommer även fortsättningsvis att vara vår strategi. Även nu om kriget mot den höga inflationen inte är vunnet ser vi nu effekterna av regeringens politik, och vi ser en lägre inflationstakt. Men här måste vi även fortsättningsvis vara uthålliga så att inte detta slår tillbaka.

Vi kommer att fortsätta att värna hushållens ekonomi genom att se till att inflationen just pressas tillbaka, samtidigt som vi fortsätter att stötta de mest utsatta hushållen i dessa ekonomiskt tuffa tider.

Det är alltid lätt att kräva mer, men det är inte alltid lätt att göra rätt. I mitt tidigare uppdrag som kommunstyrelsens ordförande handlade det ofta om att fatta tuffa beslut som inte alltid uppskattades för stunden men som i det långa loppet visade sig vara rätt. Samma sak gäller nu när jag är statsråd. Jag är helt övertygad om att fokus på att just bekämpa inflationen är helt rätt och riktigt. Det är den höga inflationen som är hushållens värsta fiende.

Regeringen värnar just hushållen, det vill säga indexuppräkning, tillskott till barnfamiljer och inflationsbekämpning i alla delar, samtidigt som vi alltid är beredda att vidta ytterligare åtgärder om krisen skulle fördjupas.

En väl avvägd budget i detta läge handlar om en inflationsbekämpning och att vi stöttar de mest utsatta hushållen.

Fru talman! Jag verkar inte kunna få svar på min fråga varför satsningar på att sänka skatten för höginkomsttagare inte eldar på inflationen medan satsningar på att stärka sjuk- och aktivitetsersättningen skulle göra det.

Precis som statsrådet sa är det en mörk vinter, och mörkare kommer det kanske att bli. Hushållen har förlorat tio års reallöneökningar, och andelen hushåll som kämpar med att få ekonomin att gå ihop har ökat markant. Det larmas om längre köer till kyrkornas hjälpcenter, och det är inte bara de som redan hade små ekonomiska marginaler som oroar sig för hur man ska ha råd med julklappar och julmat i år.

Var fjärde person med en funktionsnedsättning har en låg ekonomisk standard. Enligt FUB är det nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen som är den främsta orsaken till fattigdom hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. I sin rapport Fångad i fattigdom? skriver FUB att en person med sjuk- och aktivitetsersättning kan gå back med cirka 1 700 kronor i månaden.

Mellan 2003 och 2020 ökade medellönen med 52 procent. Under samma period har sjuk- och aktivitetsersättningen ökat med 29 procent.

Den ekonomiska ojämlikheten får som sagt inte bara konsekvenser i plånboken, fru talman. Skillnader i inkomst påverkar hela vårt samhälles välbefinnande.

Jag som är socialdemokrat är övertygad om att en gemenskap mäts efter hur väl vi tar hand om de mest sårbara. Att stärka den ekonomiska tryggheten för personer som är sjuka eller har en funktionsnedsättning är inte bara en investering i deras välbefinnande utan också en investering i ett starkare och mer inkluderande samhälle.

Därför skulle jag så här några dagar före jul vilja önska mig att vi tillsammans kunde arbeta vidare för en gemenskap där ingen lämnas i skuggan och där varje individ ges möjlighet att blomstra oavsett de utmaningar de möter.

(Applåder)

Fru talman! Stort tack till interpellanten för den här debatten!

Jag kan konstatera att för oss moderater står det inte i motsatsförhållande att sänka skatten genom ett jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare - det träffar också hushåll som har det tufft just nu; inflationen lämnar ingen oberörd - och samtidigt höja sjuk- och aktivitetsersättningen och räkna upp den med 9,14 procent.

Detta är åtgärder som finns med i budgeten för 2024. Men som jag sa i mitt tidigare anförande följer jag den här frågan mycket noga. Vi ser nu att inflationstakten avtar, och förhoppningsvis ser vi en ljusning där framöver. Men vi håller fortfarande i den frågan och bevakar den noga så att det inte vänder tillbaka givet att det är det som skulle förvärra ekonomin allra mest, särskilt för dem som har sämst ekonomi just nu.

Vi är inte heller främmande för att vidta andra åtgärder om vi ser att den här krisen förvärras ytterligare, för det är just de särskilt utsatta hushållen som den här regeringen väljer att lägga krutet på.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.