Interpellationssvar - Strukturella problem för vindkraften - 2023-12-11

Herr talman! En av mina favoritfrågor! Och Elsa Widding har ställt fyra frågor, så jag misstänker att det kommer att bli ett antal följdfrågor.

Den första frågan handlar om hur stor andel av energimixen jag bedömer det som realistiskt att vindkraften kan utgöra i det svenska elsystemet. Den andra frågan är om jag har initierat någon analys av hur stor ökning av fossilkraft den planerade vindkraftsutbyggnaden kommer att medföra, och hur mycket våra utsläpp av koldioxid kommer att öka som följd av denna utbyggnad, och om jag i sådana fall kan redogöra för resultatet av en sådan analys. Den tredje frågan är hur jag ser på nyttan med vindkraften kontra riskerna och kostnaderna för svenska skattebetalare givet vindkraftens strukturella problem, och om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av detta. Den fjärde frågan är om jag har tagit initiativ till en analys av hur viljan att bygga kärnkraft påverkas av en ökande andel vindkraft i det svenska elsystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ny elproduktion från alla fossilfria kraftslag och ett robustare och mer leveranssäkert elsystem behövs för att klara klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. En ökad andel vindkraft innebär dock utmaningar för elsystemet. Eftersom vindkraften bara producerar el när det blåser behövs planerbar elproduktion för att säkerställa att elen kan levereras under årets alla timmar.

Det går inte att ange en siffra för hur mycket vindkraft som ett elsystem "klarar av". Systemets förmåga att hantera intermittent kraftproduktion beror också på nivån av planerbar kraftproduktion, nätkapacitet och vilken typ av elkonsumtion som tillförs elsystemet, och det är elsystemets övergripande konstruktion samt vindkraftens egen teknikutveckling som avgör hur mycket vind som kan anslutas och nyttjas. Som ni förstår är det många faktorer.

Vindkraften byggs i dag ut på marknadsmässiga grunder, och intresset för att bygga vindkraft är fortfarande stort. Eftersom vi har en avreglerad elmarknad är det framför allt marknadsekonomiska incitament som styr var utbyggnaden sker. Vindkraft som byggts efter den 1 januari 2022 får inget ekonomiskt stöd alls, och vindkraft som färdigställdes innan dess fick stöd genom det marknadsbaserade elcertifikatssystemet. Regeringen arbetar nu för att säkerställa att alla kraftslag har jämförbara spelregler på elmarknaden, exempelvis genom att effektskatten samt energi- och koldioxidskatt för kraftvärme inom EU ETS har tagits bort.

Herr talman! Elsa Widding har också frågat om jag har initierat någon analys av sambandet mellan ökad fossilkraft och planerad utbyggnad av vindkraft. Jag skulle vilja bredda perspektivet något. Sverige har i dag en i princip fossilfri produktion av el. På längre sikt behövs ökad fossilfri elproduktion för att el ska ersätta fossila bränslen i andra sektorer såsom järn- och stålindustrin. Det finns flera analyser som är relevanta, till exempel Svenska kraftnäts långsiktiga marknadsanalys som delvis beskriver detta. Men jag utesluter inte att fler och mer riktade analyser behöver göras på området. Därför har regeringen satsat på en utökad energiplanering hos våra myndigheter.

Variabel elproduktion, som vindkraften, medför dock flera nya problem både vad gäller driftssäkerhet och tillräcklighet. Fortsatt utbyggnad av vindkraften kräver därför en ökning av annan fossilfri elproduktion och flexibilitet för att säkerställa ett leveranssäkert system.

Sveriges elsystem står inför en expansiv fas. Regeringen arbetar brett för att åstadkomma långsiktiga regler för leverans- och försörjningstrygghet. För att tydliggöra inriktningen för energipolitiken och energisystemets utveckling avser regeringen att lägga fram en energipolitisk inriktningsproposition som omfattar ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål för elsystemet. Och det arbetet kommer i sin tur att kräva flera verktyg. Regeringen arbetar därför målmedvetet även med verktyg som rör till exempel en utvecklad elmarknad, myndighetsöversyn, energiplanering på lokal och regional nivå samt en färdplan för ny kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar energi- och näringsministern för svaret.

Det som är regeringens främsta prioritering måste gå, säger ministern. Kanske, men knappast utan att importera naturgas i stor skala. Antingen gör man vätgas av naturgasen eller så reducerar man med naturgasen i stället för vätgasen. Då blir det brunt stål. Sådant tillverkas redan i världen.

Mindre koldioxid är självklart, bättre än stenkol och träkol blir det såklart, men det blir inte fossilfritt. Är det värt skattebetalarnas pengar och alla de risker som man utsätter landet för?

Analyserna av effekttillräckligheten i Sverige visar att en ökad elförbrukning utan betydande volymer och flexibilitet i kraftsystemet kan ge stora risker för effektbrist redan år 2035, inte minst när den ökade elförbrukningen kombineras med en stor utbyggnad av väderberoende elproduktion.

Slutsatsen som ingen vågar prata om, som jag redan har nämnt, är att det behövs mer, och det kommer att behövas mer, fossilkraft för att hjälpa systemet. Det kanske låter oroande, eller till och med orimligt, men det är faktiskt inte så om man sätter sig ned och räknar lite. Att öppna för fossil el kommer inte att innebära särskilt stora koldioxidutsläpp eftersom den produktionen bara behövs när förbrukningen är hög eller den väderberoende kraften producerar lite.

Enligt Energimyndighetens bedömning kan ytterligare 300-500 megawatt göras tillgängligt under kalla vinterdagar när elpriserna är höga. Tekniskt sett skulle även 1 000-1 500 avställda fossila anläggningar av el i områdena SE3 och SE4 kunna tas i bruk inom samma tidsspann. Precis som jag nämnde tidigare behövs en överbryggningspolitik till dess vi har fått tillräckligt med ny fossilfri elproduktion. Jag tycker definitivt att man bör överväga en återstart av Stenungsund.

Förra måndagen nettoimporterade Sverige 1 371 megawatt, och de kom från Polen och Tyskland. Utsläppen ökar då dramatiskt. Om Sverige eldar olja i Stenungsund eller Karlshamn blir det mindre mängd globala utsläpp. Det är så vi måste börja tänka. Det är självklart därför att kol är sämre än olja. Dessutom slipper vi överföringsförluster, och vi tillför dessutom den nödvändiga svängmassan i systemet.

Det är alltså riktigt dumt att importera kolkraft när det finns outnyttjade oljedrivna resurser i Sverige.

Vindkraften byggs i dag ut på marknadsmässiga grunder, och intresset för att bygga vindkraft är fortsatt stort, säger ministern. Vindkraftsinvesteringar är förknippade med extremt hög risk i kombination med låg lönsamhet, vilket jag tog upp med finansministern häromdagen. Jag tror dock inte att hon riktigt förstod.

Cirka 1 000 av Sveriges 5 000 kraftverk ingår i bolag som är nära konkurs - i varje fall går det väldigt dåligt för dem. Vi ser nu stora gap mellan offererade kostnader för vindkraft och verkliga kostnader för investering, drift och underhåll, kapacitetsfaktorer, livslängd och avveckling. Dessutom ökar vindkraftens kostnader hela tiden. Vi är i ett läge där vindkraften blöder både i Sverige och utomlands.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern säger att intresset fortfarande är stort, och det stämmer. I nästa anförande ska jag berätta varför intresset är stort.

Herr talman! Den här interpellationen spänner över många frågor, minst sagt. Jag vill börja med att understryka att vi nu försöker att föra en energipolitik som sätter Sveriges befolkning i centrum. För första gången på decennier har vi nu lagt fram en politik som rör elsystemet och dess leveranssäkerhet. Jag må bära titeln energiminister, men jag har medvetet - i alla fall under den här perioden - valt att inte ha Vattenfall i mitt hägn just därför att jag vill kunna ha ansvar för helheten i elsystemet. Vi har valt att sätta just leveranssäkerhet i fokus.

Jag tycker att man kan ta upp Öresundsverket som ett konkret exempel. Sedan regeringsuppdraget den 22 december förra året har vi systematiskt fokuserat på stärkt försörjningstrygghet. Det är mycket riktigt så att överföringskapaciteten i ett så stort och avlångt land som Sverige påverkas rätt dramatiskt om man inte har tillräckligt mycket baskraft i systemet. I ett ganska sårbart läge har vi haft behov av att kunna öka överföringskapaciteten genom att tillföra kraftproduktion i olika delar, i flera fall med Karlshamnsverket eller andra verk, till exempel Heleneholmsverket, Ryaverket och Öresundsverket. En del har använts aktivt; en del har vi kunnat använda mer som backup i systemet för att kunna öka överföringskapaciteten i svåra lägen.

Det som har hänt dels till följd av en kraftig utbyggnad av väderberoende kraftproduktion, dels på grund av Rysslands fruktansvärda invasionskrig i Ukraina är att vi har fått se enorma fluktuationer i elpriserna. Detta gör det svårt för dem som tittar på att göra tyngre investeringar i vindkraft eller kärnkraft att veta vilket pris de ska räkna på. Ena dagen har vi minuspriser, andra dagen har vi väldigt höga elpriser.

Denna volatilitet är ett problem i sig. Många företag - och till och med hushåll - har sagt att de kan tänka sig en något högre prisbild på elen bara de vet ungefär inom vilket spann priset ligger, så att de vågar sätta ned foten för sina investeringar eller sätta ned foten som familj. Det kan handla om att man vågar köpa en villa eller vågar göra ett inköp eftersom man vet hur kostnaderna kommer att se ut.

Sammantaget gör detta att det inte är tu tal om att det behövs mer kärnkraft om man vill brassa på med mer väderberoende kraftproduktion och mer vind. Ur det perspektivet hör de ihop. Man kan driva elsystemet på enbart kärnkraft, men det går i dagsläget inte, rent tekniskt, att driva det på enbart vindkraft - det blir alldeles för labilt.

Utöver detta vill jag trycka på att regeringen också arbetar för att säkerställa att befintlig produktion finns kvar; SVK:s avtal med Öresundsverket och omprövningen av vattenkraften är exempel på detta. Vi fortsätter arbetet i samma riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag skulle vilja säga att jag gärna hjälper till att tänka framöver, men jag är ju som sagt partilös.

Vind och kärnkraft passar inte ihop. Detta är ett stort problem. Jag kan försöka att förklara det här och nu.

Precis som ministern sa blir det väldigt volatilt med vinden. Kärnkraft har höga fasta kostnader. Kärnkraft måste gå som baslast - man måste köra 7 500 eller 8 000 timmar per år. Det är detta som definierar baslast.

I dag har vi 20 procent av produktionsmixen. Har man ännu mer blir det stora problem. Varför? Jo, därför att vi på sommaren har en topp på runt 14 000 megawatt. Vi har 5 000 megawatt vatten som bara rinner förbi. Om vi då har väldigt mycket vind måste kärnkraften reglera ned, och då får den inte köra sina timmar. Då blir den olönsam, för den har ju höga fasta kostnader som den måste få täckning för. Det är därför som ingen vill investera i kärnkraft.

Man måste bestämma sig. Vilket system vill man ha? Spanien har till exempel avvecklat kolet, vilket är jättebra, och har gas och vindkraft i stället. Det funkar bra, för vindkraft måste ha någonting som är snabbreglerat. Vi har ju vatten. Även vinden sliter dock på vattnet, för man måste reglera upp och ned så väldigt mycket hela tiden. Vi måste komma bort från det.

Vill man bygga ut kärnkraften, vilket regeringen föredömligt nog kämpar med att få till, är det jättebra om den vindkraft som körs i dag kan få gå ut. De kör bara i omkring 15 år, så det blir perfekt. Sedan får vi ha en övergångslösning med att köra lite fossilt till dess att vi får in kärnkraften, för det är det enda sättet. Jag är jätteledsen, men det kommer inte att gå på något annat sätt. Det är precis detta som alla rapporter från Svenska kraftnät visar.

Ministern sa att intresset för vindkraft är stort. Anledningarna till detta är framför allt billiga lån, bidrag och skatteupplägg. Resultatet har blivit en bransch som fortsätter att växa, precis som ministern sa, trots att det inte finns några vinster att göra. Pengar görs i stället på en kombination av räntesnurror, förlustavdrag, kreativa skatteupplägg och allsköns finansiell ingenjörskonst från ägande i utlandet. Jag ställde en skriftlig fråga till finansministern om varför dessa bolag inte betalar inkomstskatt i Sverige.

Redan med dagens nivåer - 20 procent av produktionsmixen - kannibaliserar vinden på de andra energislagen, som jag nämnde apropå kärnkraften, på elsystemets tillförlitlighet och på sig själv. När det blåser mycket går priset ned, och då tjänar man ingenting. Då blir det jätteproblematiskt.

Jag tycker faktiskt att regeringen måste ta till sig detta och försöka att förstå innebörden av vad Svenska kraftnät säger. Allt färre tror att Sverige kommer att kunna tillgodose det framtida elbehovet, framför allt med ett så lågt pris på elen som kalkylerna för de så kallade gröna investeringarna i norr faktiskt kräver.

Apropå Österlens Kraft kan jag nämna att det inte bara är problem för bagerierna. Österlens Kraft ansluter till exempel inte någon mer sol. Det går inte; det finns inte utrymme i nätet för detta.

Jag förstår att det finns en teoretisk verklighet som man måste förhålla sig till som politiker, men det är jätteviktigt att verkligen försöka förstå vad som går att göra. Det är också viktigt att tänka på att det inte är hela världen om vi inte lyckas med detta. Det kommer självklart att gå, men man måste ta det i rätt takt och kanske försöka att få in kärnkraften först för att sedan dra på med målen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! För att försöka att svara upp mot det som efterfrågades här vill jag säga att jag inte är orolig för 2045. Den stora utmaningen gäller vad man kan leverera för verkligheten 2025 eller 2030. Denna utmaning är mycket tuffare i ett läge där vi som sagt har ganska få ansökningar om anslutningar i södra Sverige, eftersom man vet att det många gånger helt enkelt inte går.

Det vi gör nu, herr talman, är att ändra energipolitiken från att fokusera på enskilda kraftslag till att fokusera på vilka egenskaper systemet behöver och på vilka egenskaper i elen, eller snarare i kraftproduktionen, som behövs för att vi ska kunna leverera tillräckligt mycket el där det behövs och när det behövs till vettiga priser både för hushållen och för företagen. Detta ändrar spelreglerna helt.

Jag håller med om att det har varit en usel situation att be kärnkraften att vara den som ska reglera upp och reglera ned, och det går inte lika snabbt som med vattenkraften för vindkraften som har kommit och gått. Kärnkraften har varit den stadiga relationen och det stadiga äktenskapet medan vindkraften har kommit och gått lite som hon har velat, och kärnkraften har inte fått ersättning för det.

Det handlar inte om att det är ett specifikt kraftslag vi förfördelar, utan det handlar om att det måste vara teknikneutralt. De har olika egenskaper. Vindkraften har gått från att vara ett barn i teknikväg till att bli en tonåring i teknikväg, och jag sa det rakt ut på en av Europas största vindkraftskonferenser att det är dags för vindkraften att växa upp. Ännu kan vindkraften inte leverera stödtjänster i form av dödnätsstart eller ödrift på det sätt vi behöver i ett väldigt sårbart läge. Det finns de som säger att vindkraften kommer att kunna göra det. Varsågod, gå i den riktningen då, för det är det vårt elsystem behöver för att kunna uppfylla vårt slutmål: tillräckligt med el där det behövs när det behövs till vettiga priser.

Jag håller med om att det är problematiskt om man tänker att kärnkraften ska vara reglerkraften, särskilt utan ersättning. Det är också ett problem när vattennivåerna plötsligt går kraftigt upp och kraftigt ned eftersom det påverkar miljön i våra vattendrag dramatiskt. Därför behöver vi ha en balans i energimixen - och det är bråttom. Det är bråttom att realisera färdplan kärnkraft eftersom det påverkar så många andra delar, och om detta uppfattar jag att vi är ganska överens.

Herr talman! Jag tackar ministern och påminner om att hon kan känna sig ganska lugn eftersom det inte är hon som har ställt till det i vårt land. Det går alltså att vara lite tuff. Det var nedläggningen av kärnkraftsreaktorerna som ställde till det så in i bängen, mycket för att vi förlorar så mycket svängmassa.

Jag var med och skrev energiöverenskommelsen 2009 med Maud Olofsson, och det var då man kom på att man skulle ha ett energisystem med tre ben i stället för två. Man trodde att en pall med tre ben skulle vara med stabil än en pall med två ben. Därför började man med vindkraft, vilket var väldigt trist för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt är att regeringen bestämmer sig för vilken typ av kraftsystem man vill skapa. Vindkraft i kombination med ett fossilt kraftslag går bra, men då kan man nog glömma kärnkraften. Vind och gas passar också bra ihop. När ett långsiktigt system finns på plats och fungerar kan man ta elektrifieringen till nästa steg.

Kärnkraften är viktig för Sverige men måste få en chans att köra som baslast, det vill säga runt 8 000 timmar, som vi har pratat om.

Som jag nämnde kom Entsoe nyligen med sin vinterprognos, och en liten kartbild visar att Europa har två områden där den maximala teoretiska elproduktionskapaciteten är mindre än 100 procent av elanvändningen, och det är två områden i Sverige.

Ständigt nya exempel ges på hur svårt det är att bygga ett robust elsystem baserat på intermittent elproduktion. På kort sikt är elbristen ett stort problem ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Investeringsbeslut skjuts upp, eller så investerar man i andra länder, vilket kan bli förödande för Sverige på lång sikt. Detta måste vi ta på allvar.

Om man gör en scenarioanalys på exempelvis 50 år skulle det säkert visa sig att något högre fossila utsläpp från elproduktionen i dag kommer att ge lägre fossila utsläpp från andra sektorer under lång tid framöver.

Jag tror att det finns mycket smartare sätt att lösa detta på.

Herr talman! Elsa Widding och jag har nu fått möjlighet att djupdyka något i två interpellationsdebatter. Jag kommer inte att gå in på detaljer i mitt slutanförande, men hela den energiproposition som vi har fört samtal med alla riksdagspartier om och som vi hoppas kunna lägga på riksdagens bord i vinter syftar till att rikta om systemet utifrån det Elsa Widding i stort efterfrågar.

De bilder och analyser av hur det ser ut i Europa som Entsoe visar i sin rapport använde regeringen faktiskt redan förra hösten, och då var det många som chockat frågade om det verkligen stämmer att södra Sverige sticker ut i hela Europa vad gäller sårbarhet och brist? Svaret är ja, och det är därför vi behöver lägga om politiken.

Men det går inte att trolla. Det kommer att ta tid och kräva ett långsiktigt, envetet arbete. Men klarar vi detta kan vi också leverera på det vi är satta att göra: rimliga spelregler som ger tillräckligt med el där det behövs när det behövs till vettiga priser för både hushåll och företag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.