Interpellationssvar - Hyressättningssystem - 2023-12-11

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Alireza Akhondi har frågat infrastruktur- och bostadsministern om det är statsrådets och regeringens avsikt att genomföra en hyresreform under denna mandatperiod och, om svaret är ja, om vi då kan vänta oss en reform som grundar sig på den redan genomförda utredningen om fri hyressättning i nyproduktion. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

För att på sikt komma till rätta med de strukturella problem som finns på bostadsmarknaden behövs flera åtgärder. Dagens hyressättningssystem leder till inlåsningseffekter, brist på hyresrätter på marknaden och långa kötider. Det minskar rörligheten på bostadsmarknaden och gör det svårare för till exempel unga personer att ta sig in på hyresbostadsmarknaden.

En friare hyressättning i nyproduktion kan öka drivkraften att bygga nya hyresrätter genom att det blir mer lönsamt. Det kan också bidra till att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Det underlättar för människor att flytta dit där det finns arbeten och för företag att rekrytera personal. Hyrorna kan också bli mer rättvisa genom att hyresgästers värderingar av sitt boende ges större vikt. Jag är därför i grunden positiv till en förändring i den riktningen.

Samtidigt är det viktigt att större förändringar av hyressättningssystemet genomförs på ett ansvarsfullt sätt med beaktande av de olika intressen som finns. Det behövs noggranna analyser av de frågor som uppkommer och de konsekvenser som en förändring av dagens system kan leda till.

Sedan förslagen i den utredning som tillsattes av den förra regeringen lämnades har det skett en ekonomisk utveckling med stigande inflation och höjda räntor, vilket haft en stor påverkan på bostadsmarknaden. Det väcker frågor om hur hyrorna skulle utvecklas under hyrestiden. Det behöver beaktas vid ett ställningstagande till om en reform kan grundas på förslagen i utredningen. Jag kan inte i dag ge några närmare besked om när en eventuell reform av hyressättningssystemet skulle kunna genomföras eller exakt hur den ska utformas.

Regeringen arbetar med flera reformer för att få en bättre fungerande bostadsmarknad. Det handlar bland annat om att öka tillgången till byggbar mark, genomföra betydande förenklingar av reglerna för att bygga och att korta ledtider i plan- och byggprocessen.

I syfte att skapa goda förutsättningar för att bygga nya hyresbostäder har regeringen gett en utredare i uppdrag att se över reglerna om ändring av hyrorna för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror. Översynen är efterfrågad av hyresmarknadens parter. Utredaren ska också föreslå åtgärder som underlättar privatpersoners uthyrning av bostäder. Detta är viktigt för att befintliga bostäder ska kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Uppdraget i den del som avser presumtionshyror ska redovisas i september 2024 och övriga delar i mars 2025. Jag ser fram emot utredningens förslag.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag hoppas att statsrådet inte är alltför trött efter så många debatter i olika ämnen. Vilken spännande portfölj Gunnar Strömmer har!

Bostadsmarknaden är, som statsrådet vet, väldigt skör. Varselvågen har nått min egen absoluta närhet, där ett flertal personer har blivit varslade. Det handlar om högutbildade civilingenjörer, arkitekter, lantmätare och andra. Vi vet också att en mycket stor andel av privatpersoners bostadslån kommer att behöva omsättas i år. Den beska effekten, så att säga, av allt som har följt i inflationens spår kommer under 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådets tredje termin på posten lider nu mot sitt slut, och detsamma gäller infrastruktur- och bostadsministern. Det som är bekymmersamt är att statsrådet och regeringen verka stå rätt handfallna inför det faktum att bostadsmarknaden håller på att krascha.

Vi ser i prognoserna att bostadsbyggandet har minskat från drygt 60 000-70 000 bostäder per år till under 20 000. Vi ser också att inflationen förvisso går åt rätt håll men att man fortfarande inte har lyckats få grepp om den. Extra alarmerande är till exempel arbetslöshetssiffrorna från den amerikanska marknaden, som har sjunkit till 3,7 procent. Detta gör att Feds möjligheter att agera och sänka räntorna, som i hög grad påverkar också ränteläget i Sverige, blir mer begränsade. Vad ECB, Europeiska centralbanken, och Riksbanken gör är höljt i dunkel. Det finns många olika åsikter om vad som kommer att hända.

Mot denna bakgrund blir det svårt att acceptera och hantera den frustration som finns i denna kammare över att det inte finns några propositioner för riksdagen att ta ställning till.

Vi ser att staten drar sig ur avtal, till exempel när det gäller höghastighetsbanan och de nya stambanorna, vilket får jättestora konsekvenser för de kommuner som har valt att bygga stadsdelar i hopp om att stambanorna skulle komma. Vi ser också att investeringsstödet med alla dess brister tas bort, till och med för ansökningar som kom in i god tid och i rätt ordning.

Man kan lägga ihop detta med vad som står i statsrådets svar, att det är ett jättebra förslag som skulle kunna förbättra läget men att man väntar med en proposition till 2024, eventuellt till hösten 2025. Vi som känner till Regeringskansliets arbetsmetoder vet ju att propositionen då kommer tidigast 2025. Då blir man extra frustrerad när man läser statsrådets svar, som lika gärna kunde vara skrivet av en centerpartist. Så pass positiv verkar statsrådet vara till förslaget i sig.

När det nu finns en färdig utredning, Gunnar Strömmer, varför då inte ta vara på den och försöka bidra till att hålla bostadsmarknaden under armarna under denna svåra tid?

Fru talman! I sin interpellation skriver ledamoten Alireza Akhondi: "Nyligen nåddes vi av nyheten att Sverigedemokraterna öppnat för att genomföra en hyresreform." Här handskas ledamoten Alireza Akhondi ovarsamt med sanningen, skulle jag vilja påstå.

Det jag har sagt är samma sak som jag sa i mars i år och som jag för den delen också har sagt tidigare, nämligen att vi kan tänka oss att prata om alla frågor inom samarbetet med Tidöpartierna. Det gäller inte särskilt denna fråga utan generellt för alla frågor. Jag tycker det är fel att måla upp röda linjer och att säga nej till att förhandla om vissa frågor redan innan man ens har börjat prata om dem.

Under den föregående mandatperioden hade jag en debatt med ledamoten Ola Möller från Socialdemokraterna, också angående det faktum att SD sagt att vi kan diskutera och förhandla i alla frågor, kopplat till frågan om marknadshyror alternativt hyressättning i nyproduktion. Det visar hur fult det politiska spelet kan bli, för samtidigt som Ola Möller stod i talarstolen och diskuterade med mig satt Socialdemokraterna och förhandlade fram det förslag om fri hyressättning i nyproduktion som vi senare fällde regeringen på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ledamoten Ola Möller gjorde samma fultolkning då som ledamoten Alireza Akhondi gör nu, alltså att det faktum att man, generellt för alla frågor, kan tänka sig att förhandla är samma sak som att man har bytt ståndpunkt i en fråga.

Jag är givetvis glad att ledamoten Alireza Akhondi nu vill förhandla med Sverigedemokraterna. Det välkomnar jag. Dock verkar ledamoten Alireza Akhondi inte riktigt förstå vad det betyder att förhandla i frågor där man inte är överens. Kanske är det så att Centerpartiet genast byter åsikt i förhandlingar där de har ett ingångsvärde, men så fungerar det inte i mitt parti. Man kan i alla fall få uppfattningen att det fungerar så i Centerpartiet, med tanke på Centerpartiets agerande i utskottet, där man försökte väcka ett utskottsinitiativ utan att ha stöd från något annat parti där.

Vid tillfälle ska jag ta och prata med ledamoten Alireza Akhondi om hur man förhandlar så att man inte alltid förlorar förhandlingen. Vi förhandlar utifrån våra väljares intresse och ser till att få så mycket gehör för våra åsikter och förslag som möjligt. Det kan mycket väl bli så att de övriga Tidöpartierna låter våra förslag vinna i slutändan.

I fråga om hyressättning försvarar vi den svenska modellen, men det finns ibland anledning att skruva i regelverk även om man i grunden är för en modell i stort. När det gäller presumtionshyror behövs det en översyn, enligt oss. Det har tillsatts en utredning som, om de siffror jag har fått stämmer, ska presentera sitt delbetänkande om presumtionshyror senast den 2 september 2024. Givetvis är det min förhoppning att det kan gå snabbare än så.

Fru talman! Låt mig först bara säga några ord om värdet av att bekämpa inflationen. Det råder ingen tvekan om att det är en utomordentligt stor press på den svenska ekonomin. Det gäller de svenska hushållen, det gäller Sveriges kommuner och regioner och för den delen även staten, men det gäller också i hög grad viktiga delar av det svenska näringslivet. Bostadssektorn är dessvärre inget undantag från detta.

Det viktigaste vi kan göra är att bedriva en ekonomisk politik som så snart som möjligt trycker tillbaka inflationen. Det fanns en tid när det var enkelt i svensk politik att få gehör för en ekonomisk politik ägnad att trycka tillbaka inflationen och stärka arbetslinjen. Det är regeringens riktning, och när vi väl får detta grepp kommer det att vara väldigt gynnsamt för de frågor som vi nu diskuterar.

Det råder ingen som helst tvekan om att vi har ett mycket bekymmersamt läge med både ett för lågt byggande, låg rörlighet, långa kötider, inlåsningseffekter, brist på hyresrätter och brist på nyproduktion. Detta motiverar, enligt min uppfattning, reformer av hyressättningssystemet. Det ska vi be att få återkomma till vad det lider.

Jag har också sagt att vi gör en rad olika saker redan nu som är ägnade att komma åt flera av de problem vi nu ser. Jag ska nämna några av dessa saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi gör en tillfällig höjning av taket för rotavdraget, vi ökar tillgången på byggbar mark med en rad olika åtgärder, exempelvis stimulanser till kommuner som antar detaljplaner, och vi gör betydande förenklingar av byggreglerna. Boverket har fått i uppdrag att föreslå lättnader för byggkraven när det gäller studentlägenheter. Den 1 maj ändrades plan- och bygglagen, bland annat genom att möjligheten att ge tidsbegränsade bygglov för nybyggnad för bostadsändamål förlängdes med fem år och så vidare.

Presumtionshyrorna har nämnts, och det finns en pågående utredning om detta som har efterfrågats av parterna. Att det skulle råda stiltje på detta område vill jag med kraft säga emot. Vi har tvärtom vidtagit åtgärder både på lagstiftningsområdet och i budgeten ägnade att både hantera de kortsiktiga utmaningar som vi står inför och långsiktigt göra reformer som är strukturellt viktiga.

För egen del är jag av den uppfattningen att detta också bör omfatta förändringar av hyressättningssystemet, just för att få upp rörligheten, öka nyproduktionen med mera.

Vad gäller den utredning som har nämnts här och som Alireza Akhondi refererade till är det en realitet att också den utredningen rymmer sina utmaningar, som det heter.

Det ena var att den genomfördes på kort tid. Den hade delvis genom sina direktiv ett ganska svårt uppdrag att ta fram någonting som var hållbart över längre tid. Verkligheten har lite grann kommit ikapp en del av antagandena som låg till grund för utredningen. Det andra var att utredningen aldrig remitterades.

Det är alltså inte riktigt så att det finns färdigutredda och färdigberedda förslag på hyllan i Regeringskansliet som det bara är att sätta i verket, utan detta är nu en del av det arbete som görs för att vi ska se på vilket sätt vi kan komma framåt till gagn både för bostadsbyggandet i landet och därmed för de medborgare som ska hyra sina bostäder eller för den delen äga sina bostäder.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaren.

Jag ska börja med att kommentera det märkliga inlägget från min sverigedemokratiska kollega här. Jag förstår helt ärligt inte hur det är relevant för denna interpellationsdebatt.

Vi vet mycket väl att själva frågeställningen inte handlar om marknadshyror. Det finns system med presumtionshyror. Och när man talar med företag som bygger dessa bostäder säger de allra flesta att de inte kan ta ut mer hyra än vad människor är beredda att betala, även om det innebär att de inte får kalkylen att gå ihop.

Jag ska ta upp något som är bekymmersamt, och detta blir lite svårt för statsrådet att, ursäkta ordvalet, slingra sig undan. Regeringens lagstiftningsförslag passerar utskotten här i riksdagen. Och det är i civilutskottet som dessa frågor i allt väsentligt handläggs. Där finns inga förslag som löser de problem som vi har på bostadsmarknaden.

Vi har sedan 2006 haft över 62 offentliga utredningar som rör bostadspolitiken. Därför finns rätt mycket som är färdigutrett i Regeringskansliet, och väldigt mycket har remitterats. Sedan förstår jag naturligtvis att det kanske inte går att rakt upp och ned ta alla dessa delar. Men samtidigt finns det också snabbspår med departementspromemorior som man skulle kunna använda för att påskynda dessa processer, som statsrådet är väl medveten om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varje gång man lyfter fram dessa angelägna frågor med Gunnar Strömmer eller Andreas Carlson - jag kommer att ha en interpellationsdebatt med Andreas Carlson lite senare i dag - om behovet av att agera, och det har varit fyra, fem eller sex interpellationer det senaste året, hänvisar de till att det pågår arbete i Regeringskansliet. Och jag har all respekt för att processerna tar tid. Men samtidigt är läget alarmerande. Då kan man inte bara säga att man jobbar med frågorna och att man jobbar med regelförändringar och hänvisa till utredningar i frågor som tidigare har utretts, och i vissa fall flera gånger om. Det går inte att ducka.

Vi vet att det är långa ledtider i bostadssektorn. Det tar i genomsnitt nio år från början till slut. Samtidigt ser vi att de kompetensförsörjningsproblem som har varit i denna sektor förstärks av att personal som nu varslas kanske söker sig till andra arbeten. Men när man får inflationen under kontroll finns det kanske inte folk som kan och vill jobba i denna sektor. Det är det som skrämmer mig mest när det finns förslag. Nu omprövar man lite grann. Strandskyddsutredningen är ett klockrent exempel på att regeringen till sist har tagit sitt sunda förnuft till fånga och ändå är beredd att göra vissa saker i väntan på ytterligare åtgärder. Men jag hoppas verkligen att statsrådet, som verkar vara positiv till en sådan reform, använder de verktyg som finns i Regeringskansliet och lägger fram förslag som åtminstone tillfälligt räddar situationen.

Fru talman! Nu var det ledamoten Alireza Akhondi som genom att fultolka vad jag har sagt blandade in mig i denna interpellationsdebatt.

Sedan tycker jag att ledamoten Alireza Akhondi har en lite tråkig syn på att det skulle hända lite för tillfället. Jag tycker att det händer en hel del. Vi hörde ju ministern räkna upp ett antal saker, och jag skulle kunna lägga till ytterligare saker. Lantmäteriets uppdrag om digitalisering för att underlätta och snabba på processerna är en viktig del som också sker just nu.

Men för att återgå till den ursprungliga frågeställningen är frågan om presumtionshyror kanske det som förhoppningsvis kommer upp nästa gång. Det ser jag med stor tillförsikt fram emot och vad denna utredning egentligen kommer fram till. Vi behöver nämligen en friare hyressättning, dock kanske inte så fri hyressättning som Centerpartiet har föreslagit. Det är inte riktigt så enkelt som att man bara kan säga att man inte kan sätta högre hyror än vad människor är beredda att betala. Så ser det tyvärr inte ut på en bostadsmarknad som har den extrema bostadsbrist som råder i dag. Det är ett arv som vi har efter den regering som Centerpartiet var med och stöttade tillsättandet av för lite mer än nio år sedan, tror jag att det blir.

Hade man gjort mer tidigare hade det varit mindre som man var tvungen att göra nu. Men tyvärr har vi kommit fram till att det saknas en hel del. Då handlar det om att börja bygga från grunden. Och jag ser fram emot den fortsatta debatten här framåt kvällen. Bostadsministern kommer också hit senare, och då kommer vi nog att fortsätta att debattera vad som egentligen borde ha gjorts och vad som är gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I grund och botten vill jag upprepa vad jag har sagt hittills. Om det vore så att det fanns färdigutredda, väl genomarbetade, väl preparerade och väl beredda förslag som låg och väntade i Regeringskansliet med en precision som skulle kunna göra att de skulle kunna genomföras på en gång är det klart att vi skulle vara i ett läge då vi kunde överväga det. Nu är det inte på det sättet.

Vad det i grund och botten handlar om är att det utredningsarbete som gjordes under den förra mandatperioden gjordes under en ganska stor tidspress och med ganska besvärliga ingångsvärden, och utredningen blev aldrig remitterad. Dessutom har omvärldsförutsättningarna gjort att en hel del av premisserna bakom denna utredning har förändrats på ett sådant sätt att också väsentliga delar i den modellen inte på samma självklara sätt låter sig tillämpas här och nu.

Jag säger ingenting av detta för att lägga saker och ting permanent på hyllan utan bara för att understryka att om man ska ge sig på en större reform av hur hyresmarknaden fungerar måste det vara någonting som är väl genomarbetat och väl avvägt. Det ska inte vara en del av en kortsiktig krislösning utan i så fall en långsiktig reform ägnad att verkligen lösa de grundläggande problemen på bostadsmarknaden.

Det är klart att det i det korta loppet inte råder någon tvekan om att det finns ett konjunkturellt problem som drabbar byggsektorn. Utan att ta ut några segrar i förskott, som det heter, brukar konjunkturella problem trots allt vara av övergående art.

Nu talar vi om långsiktiga reformer och hur bostadsmarknaden ska fungera på sikt. Där kan vi i ett historiskt perspektiv se att svensk bostadsmarknad dras med ett antal rätt besvärliga problem. Det är inlåsningseffekter, brist på hyresrätter och långa kötider. Sedan är frågan vad som är hönan och vad som är ägget. Men den låga rörligheten på bostadsmarknaden är långsiktigt, oavsett konjunkturen här och nu, ett problem när vi ska få fart på Sverige igen, stärka konkurrenskraften och öka tillväxten på ett sådant sätt att det blir till gagn för medborgarna. Detta är frågor som vi enligt min uppfattning måste ta itu med.

Men medan detta bereds på det sätt som måste göras när man ska ägna sig åt den typen av mer långsiktiga reformer gör regeringen med stöd av Sverigedemokraterna en rad andra viktiga saker. Jag upprepar dem gärna igen. Det handlar om den tillfälliga höjningen av taket för rotavdraget, om att öka tillgången på byggbar mark med en rad olika åtgärder och om betydande förenklingar av byggreglerna. Presumtionshyrorna har vi redan diskuterat. Det handlar också om lättnader av byggkraven vid byggande av studentbostäder och andra saker.

Att det skulle råda stiltje på detta område vill jag alltså inte alls vidgå. Jag vill heller inte vidgå att det finns färdiga reformer på hyllan som det bara är att tuta och köra med. Arbetet pågår, och vi kommer att återkomma när vi har väl avvägda förslag att lägga fram.

Avslutningsvis vill jag ändå komma tillbaka till den ekonomiska politiken och konstatera att regeringens främsta prioritet på området är att få koll på inflationen och trycka tillbaka den. Även det faktum att medborgarnas pengar tappar i värde gör så att säga sitt för bostadsmarknaden. Vi måste få grepp om den ekonomiska situationen och, när vi väl har fått det, underbygga arbetslinjen och stärka konkurrenskraften med en rad reformer på bostadspolitikens område, liksom på andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ska ta upp några saker.

Det går lite rykten i korridorerna om att frågan om hyressättning ändå bereds i någon form på Regeringskansliet. Skulle statsrådet möjligen kunna utveckla vad det är för typ av diskussioner som förs kring denna fråga?

Statsrådet hänvisar också till att frågorna inte är färdigberedda, men det låg ju en proposition på riksdagens bord under den förra mandatperioden. Uppenbarligen finns det alltså en hel del saker som, med någon typ av modifiering, skulle kunna hanteras rätt omgående.

Bostadssektorn står för 10 procent av Sveriges bnp. Det finns frågor där det finns en stor majoritet i denna kammare, till exempel slopandet av skärpt amorteringskrav och andra typer av frågeställningar, som kanske inte är den långsiktiga lösningen på de strukturella problem vi har i bostadssektorn men som ändå skulle kunna anses vara något slags lindring givet situationen.

Jag vill ägna de sista sekunderna av min talartid åt att vädja till justitieministern. Man kan inte vänta tills saker har förstörts i en sådan utsträckning att det blir svårare och tar mer tid att bygga upp dem igen. Min poäng är, Gunnar Strömmer: Ta vara på den här tiden! Förstör man tillräckligt mycket kommer det nämligen att ta ännu längre tid att städa upp de strukturella problemen.

Fru talman! Jag tackar för möjligheten att diskutera dessa angelägna frågor i dag.

Till att börja med vill jag säga följande: Under de drygt tolv månader som jag kan överblicka har regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna och såväl inom ramen för budgetsamarbetet - med två budgetar som har gått igenom i Sveriges riksdag utan stök och bök - som genom en rad åtgärder på lagstiftningsområdet, fört dessa frågor framåt på ett utmärkt sätt.

Jag tror att regeringsskiftet ger oss förutsättningar att arbeta med dessa frågor långsiktigt på ett annat sätt än tidigare, både för att det finns en grundläggande reformkraft och för att det kommer att gå att bygga majoritet kring de reformer som regeringen så småningom går fram med. Det är en enorm styrka, och jag tror att det är väldigt viktigt inte minst på detta område, som är i behov av långsiktigt stabila spelregler.

Jag har nämnt flera av de saker som redan har gjorts under året, alltifrån den tillfälliga höjningen av rotavdraget och förenklade byggregler vad gäller studentbostäder till den utredning om presumtionshyror som pågår och annat. Min egen uppfattning är att det också kommer att krävas långsiktiga och mer strukturella reformer på bostadsmarknaden.

Det var dessvärre inte så att det låg en proposition på bordet gällande detta område under den förra mandatperioden, utan det fanns en utredning som inte remitterades färdigt. Det var så att säga det vi fann på hyllan när vi klev in. Vi har dessutom en omvärldsutveckling som har gjort att rätt väsentliga delar av de antaganden som låg till grund för utredningen kanske får omprövas i ljuset av inflationen med mera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill bara bekräfta att reformambitionen är hög även på detta område. Jag vill också bekräfta behovet av det både för bostadsmarknaden som sådan - för hyresgästerna och bostadsrättsinnehavarna - och för Sveriges långsiktiga tillväxt och konkurrenskraft.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.