Fru talman! Låt mig först bara säga några ord om värdet av att bekämpa inflationen. Det råder ingen tvekan om att det är en utomordentligt stor press på den svenska ekonomin. Det gäller de svenska hushållen, det gäller Sveriges kommuner och regioner och för den delen även staten, men det gäller också i hög grad viktiga delar av det svenska näringslivet. Bostadssektorn är dessvärre inget undantag från detta.
Det viktigaste vi kan göra är att bedriva en ekonomisk politik som så snart som möjligt trycker tillbaka inflationen. Det fanns en tid när det var enkelt i svensk politik att få gehör för en ekonomisk politik ägnad att trycka tillbaka inflationen och stärka arbetslinjen. Det är regeringens riktning, och när vi väl får detta grepp kommer det att vara väldigt gynnsamt för de frågor som vi nu diskuterar.
Det råder ingen som helst tvekan om att vi har ett mycket bekymmersamt läge med både ett för lågt byggande, låg rörlighet, långa kötider, inlåsningseffekter, brist på hyresrätter och brist på nyproduktion. Detta motiverar, enligt min uppfattning, reformer av hyressättningssystemet. Det ska vi be att få återkomma till vad det lider.
Jag har också sagt att vi gör en rad olika saker redan nu som är ägnade att komma åt flera av de problem vi nu ser. Jag ska nämna några av dessa saker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi gör en tillfällig höjning av taket för rotavdraget, vi ökar tillgången på byggbar mark med en rad olika åtgärder, exempelvis stimulanser till kommuner som antar detaljplaner, och vi gör betydande förenklingar av byggreglerna. Boverket har fått i uppdrag att föreslå lättnader för byggkraven när det gäller studentlägenheter. Den 1 maj ändrades plan- och bygglagen, bland annat genom att möjligheten att ge tidsbegränsade bygglov för nybyggnad för bostadsändamål förlängdes med fem år och så vidare.
Presumtionshyrorna har nämnts, och det finns en pågående utredning om detta som har efterfrågats av parterna. Att det skulle råda stiltje på detta område vill jag med kraft säga emot. Vi har tvärtom vidtagit åtgärder både på lagstiftningsområdet och i budgeten ägnade att både hantera de kortsiktiga utmaningar som vi står inför och långsiktigt göra reformer som är strukturellt viktiga.
För egen del är jag av den uppfattningen att detta också bör omfatta förändringar av hyressättningssystemet, just för att få upp rörligheten, öka nyproduktionen med mera.
Vad gäller den utredning som har nämnts här och som Alireza Akhondi refererade till är det en realitet att också den utredningen rymmer sina utmaningar, som det heter.
Det ena var att den genomfördes på kort tid. Den hade delvis genom sina direktiv ett ganska svårt uppdrag att ta fram någonting som var hållbart över längre tid. Verkligheten har lite grann kommit ikapp en del av antagandena som låg till grund för utredningen. Det andra var att utredningen aldrig remitterades.
Det är alltså inte riktigt så att det finns färdigutredda och färdigberedda förslag på hyllan i Regeringskansliet som det bara är att sätta i verket, utan detta är nu en del av det arbete som görs för att vi ska se på vilket sätt vi kan komma framåt till gagn både för bostadsbyggandet i landet och därmed för de medborgare som ska hyra sina bostäder eller för den delen äga sina bostäder.