Interpellationssvar - Oljeutsläppet i pukaviksbukten - 2023-12-04

Fru ålderspresident! Magnus Manhammar har frågat mig vad jag avser att göra för att förebygga stora oljeutsläpp, som det som skett i Pukaviksbukten, i framtiden.

Oljeutsläppet i Pukaviksbukten har drabbat befolkningen och det marina ekosystemet i området. Svenska myndigheter, länsstyrelsen och kommuner har varit på plats snabbt och fortsätter att göra ett fantastiskt arbete med att sanera och minimera effekterna av utsläppet.

Fartyget är nu bortbogserat men de boende i området, de som har sin näring från havet och inte minst det marina ekosystemet, kommer att påverkas under lång tid framöver. I jämförelse med om olyckan skett med en oljetanker är utsläppet dock litet, vilket pekar på behovet av att minimera riskerna generellt och särskilt i känsliga områden.

Ledamoten konstaterar att den svenska miljölagstiftningen inte är tillräckligt kraftfull för att förhindra olyckor. Jag vill i detta sammanhang påpeka att bestämmelser som syftar till att förhindra olyckor till havs inte finns i miljölagstiftningen utan i sjöfartslagstiftningen.

Både fartygssäkerhetslagen (2003:364) och lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg ställer krav på olika certifikat som bevis på att fartyg uppfyller gällande säkerhetskrav. Lagstiftningen innehåller straffbestämmelser som bland annat träffar situationer där någon har använt ett fartyg som saknar nödvändiga certifikat. I sjölagen (1994:1009) finns också bestämmelser om ersättningsansvar och försäkringsskyldighet.

Därutöver gäller straffbestämmelserna i miljöbalken. Här kan jag konstatera att den som har orsakat ett oljeutsläpp uppsåtligen eller genom oaktsamhet kan dömas för grovt miljöbrott om brottet medfört varaktiga skador av stor omfattning. Straffskalan för grovt miljöbrott rymmer fängelse i upp till sex år.

Svensk miljölagstiftning innehåller alltså redan i dag kännbara straff för den som har orsakat ett oljeutsläpp. En sittande utredning har fått i uppdrag att se över miljöstraffrätten och föreslå straffskärpningar.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att Magnus Manhammar och jag delar uppfattningen att ett brott som har lett till storskalig miljöförstörelse, till exempel genom oljeutsläpp, är ett allvarligt brott som behöver bestraffas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Tack, ministern, för svaret! Tidigt på morgonen den 22 oktober i år gick en färja med lastbilar på grund strax utanför Blekinges kust.

Det som sedan hände är en katastrof på många olika sätt, inte minst för oss som bor i regionen. Själv är jag riksdagsledamot från Blekinge, och jag vet hur detta påverkar ekosystem och människor som bor i området. Vi vill gärna diskutera detta, ha denna debatt och föra upp de här frågorna tillsammans med miljöministern för att man ska kunna hitta lösningar framöver.

Det som är slående hemma i Blekinge är att man har mötts av ett otroligt stort engagemang. Människor har gått man ur huse för att volontärarbeta och hjälpa till med att få upp olja. Men man möts också av en rädsla inför framtiden. Kan det hända igen, och vad händer i sådana fall med oss som bor här?

Senast i dag på morgonen var det ett inslag i lokalradion i Blekinge där man konstaterade att flera fartyg som går från södra Sverige, bland annat från Karlshamn, fortsätter att ha tjockolja som bränsle. Just i detta fall, med Marco Polo, var det ett fartyg som hade dispens för tjockolja. Tjockolja är egentligen förbjudet men används fortfarande på dispens.

Diesel och annat bränsle skadar också naturen, men tjockolja skadar tyvärr naturen extra mycket. Det finns helt enkelt all anledning att fundera på vad vi kan vi göra för att den här och liknande oljekatastrofer inte ska kunna upprepas.

Det finns mycket att göra framöver för att man ska kunna återställa de ekosystem som har blivit skadade i Pukaviksbukten och i omkringliggande områden, både längs kusten och i havet. Det finns verkligen funderingar på vad vi kan göra framöver.

Något som nämns i frågan till statsrådet handlar om vilka straffskärpningar vi kan göra.

Det är hittills två av besättningsmännen som har blivit dömda för brottet. De två besättningsmännen har blivit dömda till 50 dagsböter vardera för denna miljökatastrof. 50 dagsböter är väldigt lite pengar, och i sammanhanget är det egentligen ingenting. Det visar på många sätt att den lagstiftning vi har tyvärr inte är till fyllest.

Det är kanske inte heller besättningsmännen som först och främst är skyldiga till miljökatastrofen. Det kan mycket väl vara någon helt annan. Vem är det i sådana fall? Det kan man fundera på. Jo, det är den som äger fartyget, kanske den som är den högsta chefen på just detta färjeföretag, som heter TT-Line, ett tyskt bolag. Det är förmodligen den personen som inte har tagit sjösäkerheten på allvar, som på många sätt har försummat säkerhet och andra saker, vilket tyvärr gjorde miljökatastrofen möjlig.

Därför kräver jag och många andra här i riksdagen en hårdare miljölagstiftning, och jag vet att det pratas om det i nästan alla partier. Man pratar om ekocidlagstiftning. Senast jag hörde något positivt var det faktiskt från regeringen själv, när statsministern på EU-nämnden sa att han var positivt inställd till hårda straff för miljöbrott eller miljöförstöring i stor skala. Det talas mycket om det. Man kan säga att det som sker i Ukraina är ekocid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En typ av oljeutsläpp som det här kan också ses som ekocid, så jag vill gärna höra lite grann om vad ministern tycker att vi kan göra för att det här inte ska hända igen.

Fru ålderspresident! Det finns många generella aspekter av de här frågorna, så för att inte fastna för mycket i det enskilda ärendet, som man skulle vilja stöta och blöta, förhåller jag mig som företrädare för regeringen mer formellt och presenterar det arbete som vi genomför nationellt och det arbete som också pågår inom EU kring frågor som berör detta.

Jag vill lyfta det som är aktuellt i det här hänseendet, bland annat att det finns många olika bitar av svensk lag, till exempel bestämmelser om försäkringsansvar och ersättningsansvar, som reglerar sådant här. Dessa funktioner ska träda i kraft vid sådana här händelser, så att enbart titta på de dagsböter som landat hos besättningen ger inte en fullgod helhetsbild. Vi behöver helt enkelt se till helheten när det gäller så omfattande brott som har skett här.

Utöver det arbete som pågår finns det i dag i den svenska miljölagstiftningen ganska kännbara straff med fängelse i uppemot sex år. Det finns också en utredning som tittar just på frågorna om att se över miljöstraffrätten och då också föreslå eventuella straffskärpningar.

Det är med detta i åtanke inte så förvånande att statsministern också har lyft detta. Det är något som regeringen har ett särskilt intresse för. Om man ser till de medel som har utökats i våra budgetar kan man lägga märke till att vi har ett stort intresse av att få bukt med de här problemen.

Något som man också kan nämna och som jag inte tog upp i mitt första inlägg är att miljöbrottsdirektivet behandlas inom EU. Där ska maxstraffet för miljöbrottslighet som lett till storskalig miljöförstöring vara minst åtta års fängelse. Sverige har såklart varit pådrivande för den regleringen, och vi har drivit på för höjda straff för storskalig miljöförstöring.

Som ledamoten nämner är alltså detta en fråga där det finns en bred samsyn, och vi ser att vi behöver komma åt detta. Möjligen fokuserar regeringen främst på att se över miljöstraffrätten och att på andra sätt förändra hur vi straffar dessa brott, inte specifikt genom att utforma en ny slags ekocidlagstiftning utan genom att skärpa nuvarande lagstiftning i de fall där vi ser ett behov av det.

Fru ålderspresident! Tack för svaret, och tack för det här samtalet! Jag tycker att det är jättebra att kunna ha ett samtal och inte nödvändigtvis en debatt om hur vi löser det här.

Jag har tre förslag som jag skulle vilja lyfta och gärna höra ministerns kommentarer kring. Det handlar såklart bland annat om ekocid, som vi kan prata lite mer om strax.

Jag satt själv i Miljömålsberedningen då vi tittade på möjligheter att minska risken för sådant här, och en möjlighet är att leda om fartygstrafik från känsliga områden i havet. Det kan vara långt ute i havet, men det kan också vara kuststräckor som är extra känsliga för den här typen av olyckor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill gärna höra ministerns synpunkter kring om det vore en möjlig väg framåt. Just då, bara för ett par år sedan, fanns det stöd från alla partier. Det hade varit fantastiskt om vi från alla partier kunde hjälpas åt att göra det till verklighet.

Det hade varit väldigt bra i det här fallet. Det område som har blivit skadat i Pukaviksbukten är ett område som många av oss har drömt om och som jag skulle säga vore fullt möjligt att göra till en nationalpark framöver, även om bukten just nu är allvarligt skadad. Hade en sådan lagstiftning redan funnits skulle den här båten förmodligen inte ens ha gått i närheten, och även om man som i det här fallet hade kört fel hade man förmodligen varit mycket längre bort.

Det andra förslaget handlar om tjockolja. Jag skulle gärna vilja höra hur regeringen ser på tjockolja som drivmedel till havs. Vi vet att det är extremt farligt och extremt skadligt. Hur funderar regeringen kring det här? Jag vet att HaV till exempel tittar på att förbjuda skrubbrar. En skrubber är det som i dag gör tjockoljan möjlig genom rening. På så sätt kan man ha den här typen av dispenser trots att tjockolja är så pass farligt. Det innebär att om man förbjuder skrubbrar så kommer även tjockolja indirekt att bli förbjudet.

Jag skulle gärna vilja höra hur ministern ser på det, för hade det inte varit just tjockolja som kom ut i Pukaviksbukten hade skadan förmodligen inte alls varit lika allvarlig. Även om det trots allt hade varit en allvarlig skada hade det inte varit lika allvarligt framför allt för djurlivet längs kusten, som nu har tagit väldigt stor skada.

Det tredje som jag funderar på är just ekocidlagstiftningen. Jag är glad att regeringen tittar på det och att man har varit positiv också på EU-nivå. Jag är väldigt tacksam för att ni ser positivt på det och vill gärna att vi över partigränserna kan driva det tillsammans och hjälpas åt, för en ekocidlagstiftning behövs på global nivå. Även de som utreder miljölagstiftning på internationell och nationell nivå säger att det behövs en global miljölagstiftning som är verkningsfull, där en vd eller till och med länder som allvarligt förstör miljön kan ställas inför rätta. Tanken är att man ska kunna ställas inför rätta vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag och kunna hamna i fängelse länge.

Skulle vd:n för TT-Line ha riskerat fängelse skulle han eller hon förmodligen ha sett till att säkerheten, tekniken och mycket annat på det där fartyget hade varit något helt annat än vad det var i dag. Även om vi har en miljölagstiftning har havet på många sätt blivit ett laglöst land där många företag och rederier inte tar miljön på allvar och därmed inte heller tar naturen eller människors möjlighet att leva i framtiden på den här jorden på allvar. Det är tråkigt att se. Inte minst Östersjön som jag själv lever bara ett stenkast ifrån är tyvärr redan nu väldigt förstörd. Men det hoppingivande är att om man ger naturen och miljön en möjlighet så har den en enastående förmåga att återhämta sig.

Jag skulle gärna vilja höra ministerns synpunkter på de åtgärder som jag nämner. Kan vi på något sätt driva fram en ekocidlagstiftning? Kan vi förbjuda tjockolja som bränsle till havs? Slutligen, kan vi leda om fartygstrafik från känsliga områden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Som jag har redogjort för finns det en bred vilja att ta tag i de här frågorna. Frågan är hur man gör det på lämpligast sätt. Att exempelvis, som några socialdemokratiska ledamöter har motionerat om, ta initiativ till att komplettera Romstadgan med skrivningar om ekocid som ett internationellt brott ser vi inte som aktuellt i nuläget. Det finns lite skillnader partier emellan hur vi ser på själva genomförandet av sådana skärpningar och hur man kan hantera en utveckling där vi i allt högre grad behöver förbereda oss på risker som kan följa av att oljetransporter och fartygstrafik särskilt över Östersjön och Västerhavet förväntas öka.

Vi behöver göra insatser för att säkra Sverige och för att säkra våra vatten och hav, och det gör vi på många olika sätt. Inte minst på straffsidan, om man ska stanna vid den, pågår det mycket arbete. Det nämnde jag i mitt tidigare inlägg, så jag kanske snarare kan nämna de många andra aspekter av det här problemet som man skulle behöva titta på.

Det handlar exempelvis om kompetensförsörjning och kunskapsöverföring mellan myndigheter och de aktörer som är på plats. Där finns det också möjlighet att förbättra arbetet och se till att det vid olje- och även kemikalieutsläpp finns ett kunskapsstöd. Vi arbetar kontinuerligt med exempelvis MSB, Kustbevakningen och också HaV som nämnts, olika myndigheter som på olika sätt kan optimera sina skyddsåtgärder och se till att just nu utforma en ny struktur för kunskapsstödet under ledning av MSB.

Det pågår alltså mycket sådant arbete, och vi vet att kompetensstödet behövs för att vi ska kunna hantera olika miljökonsekvenser som följer av akuta situationer som uppstår. Här behöver man se till att det är lämpliga utförare, att kunskapen finns på plats och att man kan ta hand om situationen så gott det bara går.

Jag vet inte om det har framkommit ny information, men om jag har förstått det rätt var det väl så att det även fraktades tjockolja. Det var alltså inte så att man hade tjockolja ombord enbart som eget drivmedel, utan man fraktade även tjockolja. Det var anledningen till att det var så stora mängder just i detta fall.

Som ledamoten tog upp var det också så att fartyget inte befann sig på den väg som det hade tillåtelse att färdas längs, utan fartyget hade helt enkelt kommit ifrån sin rutt och - vilket var en fruktansvärd otur - hamnat i ett Natura 2000-område, där olyckan skedde.

Det ska alltså mycket till för att på olika sätt kunna förhindra att sådana här situationer uppkommer. Gällande hur man på olika sätt kan leda om trafiken är det absolut en fråga att titta på. Hur kan vi på olika sätt säkra våra hav givet att vi har en prognos som säger att turerna förväntas öka inom fartygstrafiken? Vi behöver alltså absolut se till att stärka detta på olika sätt.

Regeringen arbetar just nu med att se över hur straffen är utformade och även med hur kunskapsöverföringen kan ska på allra bästa sätt, så att vi har kunskapen om hur vi hanterar dessa akuta situationer när de uppkommer.

Fru ålderspresident! Tack för ett jättebra svar, ministern! Det känns hoppfullt, för även om vi inte tycker exakt lika i allt tycker vi likadant i mycket. Det är glädjande att höra. Jag vill verkligen sträcka ut en hand för samarbete över blockgränsen och mellan partier i dessa frågor, för det är otroligt viktigt att vi kommer framåt tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en hel del på gång, men vi som bor i Blekinge upplever det som att det ute på Östersjön går en motorväg på havet. Det är fraktfartyg, oljefartyg och även färjor och så vidare. Många av dem transporterar farligt gods, och olja är en av de sakerna. Sedan kriget mellan Ukraina och Ryssland började har vi tyvärr sett att det är allt sämre båtar som går från Ryssland. På grund av kriget har de kanske inte tillgång till samma båtar som de har haft tidigare, och de kanske inte följer samma bestämmelser som de har gjort tidigare.

Det många i alla fall vittnar om är att även vanliga fraktfartyg nu har olja ombord, vilket de inte ska ha. Det ska ju helst vara dubbelskrov och annat om man fraktar olja. I fallet med just Marco Polo var det dock tjockolja för fartygets egen drift, vad jag har förstått. Det handlar alltså ändå om så pass mycket; det var en tank på 163 ton som gick sönder, och de hade ytterligare 200 ton på båten - men den tanken gick tack och lov inte sönder.

Det som behövs är helt enkelt ett förbud mot tjockoljan. Det finns på många sätt redan en konsensus kring det; vi behöver bara ta bort de dispenser som finns. Vi är oroliga, för om det varje dag passerar så många fartyg - runt hundra - utanför vår kust som alla riskerar att skapa denna typ av miljökatastrofer måste det ske något nu.

Jag tror att alla de tre saker jag nämnde behövs. Vi behöver inte ha hårdare straff mot besättningen i sig utan snarare mot dem som äger bolagen. Det är det som behövs. Då handlar det om en ekocidlagstiftning, och jag tror tyvärr att det är nödvändigt för att vi verkligen ska kunna se till att detta inte händer igen.

Fru ålderspresident! Jag tackar ledamoten, som väcker en mycket viktig fråga.

Jag tror att vi inte ska låta tiden rinna iväg. När en sådan här situation har uppkommit och belyst behovet av en skärpning av det arbete vi från statens sida kan genomföra när dessa situationer uppstår är det något att ta vara på. Jag uppskattar den konstruktiva tonen och viljan att samarbeta - här kan vi som sagt verkligen hitta en gemensam syn kring grundbultarna. Förhoppningsvis kan vi på olika sätt skärpa arbetet med att förebygga att dessa olyckor sker, liksom hur vi från statens sida kan hantera dem när de väl uppkommer.

Ledamoten har i större utsträckning än jag, som endast besökte platsen vid ett tillfälle, lokal förankring. Jag tror att han ser vilket otroligt bevis det är på vad det svenska samhället kan lyckas med när vi kommer samman - sättet man har lyckats hantera denna fruktansvärda situation på, där man verkligen har använt alla resurser man får tag i och samarbetat över gränser mellan såväl myndigheter och kommuner som alla möjliga organisationer.

Det är om inte annat ett gott exempel på hur vi kan hantera situationerna när de uppstår, men det är också ett tillfälle att ta vara på genom att se hur vi kan vidareutveckla detta och arbeta framåt. Därför säger jag återigen tack för en mycket viktig fråga. Jag ser fram emot att samtala vidare kring detta viktiga ärende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.