Interpellationssvar - Plan för att möta ökade varsel och stigande arbetslöshet - 2023-11-21

Svar på interpellationer

Herr talman! Teresa Carvalho har frågat mig vad min och regeringens beredskap och plan är för att möta ökade varsel och stigande arbetslöshet.

Arbetslösheten och långtidsarbetslösheten är fortsatt hög trots en stark efterfrågan på arbetskraft sedan pandemin. Arbetsmarknadspolitiken behöver utformas så att fler kommer i arbete och så att den blir mer kostnadseffektiv.

I budgetpropositionen för 2024 föreslås en förstärkning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag på 200 miljoner kronor för att möta en ökad arbetslöshet och stärka kontrollarbetet. Dessutom har regeringen beslutat att genomföra de regeländringar som är nödvändiga för att anställningar med etableringsjobb ska komma på plats. Etableringsjobben väntas bidra till att öka nyanländas och långtidsarbetslösas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Nu vilar ett stort ansvar på parterna att se till att det sluts nödvändiga avtal för att etableringsjobben ska bli verklighet.

Tillsammans med andra förslag i budgetpropositionen, till exempel ett förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare samt fler platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen, bidrar de föreslagna satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken till att stärka arbetslinjen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I regleringsbrevet för 2023 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att bland annat fortsätta att stärka och utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter liksom att förbättra den yrkesmässiga och geografiska rörligheten bland arbetssökande.

Arbetsförmedlingen har en nationell varselhantering och stor erfarenhet av att agera vid större varsel. Myndigheten har utvecklat särskilda rutiner för dessa situationer och har beredskap att aktivera sin varselorganisation.

Jag följer noga utvecklingen på arbetsmarknaden och hur Arbetsförmedlingen genomför sitt uppdrag för att tillgodose behoven hos både arbetssökande och arbetsgivare.

Herr talman! Nu ökar arbetslösheten i Sverige. Sysselsättningen minskar. Fler skriver in sig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande; färre går därifrån vidare ut i jobb. Antalet annonser efter ny personal minskar, och varslen står som spön i backen. Detta sker samtidigt som många branscher och hela arbetsmarknadsregioner paradoxalt nog brottas med personalbrist.

Av detta borde man rimligtvis dra slutsatsen att det nu behövs mer satsningar på den aktiva arbetsmarknadspolitiken, på insatser för att rusta arbetslösa för de jobb som finns och de som kommer att växa fram när det vänder. Men Johan Pehrson väljer en helt annan strategi. Han driver nu igenom stora nedskärningar på jobbpolitiken - det som han nyss beskrev som kostnadseffektiviseringar.

Regeringens så kallade jobbpolitik kritiseras numera från både höger, vänster och mitten. Både LO och Svenskt Näringsliv ger tummen ned, för att inte tala om alla de arbetslösa som arbetsmarknadsministern har anklagat för att vara latmaskar samtidigt som han drar undan rustande insatser som de behöver för att efterfrågas på arbetsmarknaden.

Johan Pehrson påstår också att han förstärker Arbetsförmedlingen. Men i regeringens egen budgettabell framgår klart och tydligt att Arbetsförmedlingen 2023 fick drygt 7,6 miljarder och nästa år får knappt 7,4 miljarder, alltså närmare bestämt 250 miljoner kronor mindre för att möta, hjälpa och ställa krav på de arbetssökande. Att Johan Pehrson kallar detta för en satsning beror bara på att han från början hade aviserat en mycket större nedskärning. Att nedskärningen nu inte blir fullt lika stor som han från början hade tänkt är knappast detsamma som en satsning.

Dessutom är det inte bara själva myndighetsanslaget som drabbas av Johan Pehrsons nedskärningar utan även verktygslådan.

Om man lägger ihop de senaste årens högerbudgetar är vi snart framme vid en punkt där vi närmar oss en halvering av anslagen för de arbetsmarknadspolitiska insatserna, som finansierar bland annat arbetsmarknadsutbildningar, vägledning, starta-eget-stöd, kompetenskartläggningar, matchning, arbetsträning, introduktionsjobb och så vidare.

Så, herr talman, regeringens svar på min fråga om vad regeringen har för plan för att möta den nu stigande arbetslösheten imponerar inte. Jag vet faktiskt inte vad som är fräckast - att arbetsmarknadsministern inte riktigt klarar av att stå upp för sina egna nedskärningar utan försöker beskriva dem som kostnadseffektiviseringar och rent av satsningar eller att han först skär ned på resurserna och sedan säger åt myndigheten att stärka arbetet med desamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även Johan Pehrson måste inse att detta inte riktigt håller ihop. Ingen, inte heller liberaler, herr talman, kan både äta kakan och ha den kvar samtidigt.

Jag borde kanske ha ställt frågan annorlunda, så jag gör ett nytt försök: Har Johan Pehrson och regeringen en ambition att försöka trycka tillbaka arbetslösheten nu när den stiger, eller nöjer sig arbetsmarknadsministern med att följa arbetslösheten noga, för att citera svaret?

(Applåder)

Herr talman! Den aktiva arbetsmarknadspolitiken existerar inte i ett vakuum i ett kosmos, utan den är här och nu. Den påverkas av den verklighet vi ser i Sverige, där väldigt många människor är underutbildade och väldigt många människor tyvärr inte behärskar svenska. Allt detta försöker vi nu möta med olika insatser för att de ska kunna komma i fråga för jobb, som är grunden för samhällets välstånd, som Teresa Carvalho säger.

Var kommer då jobben ifrån? De kommer från att det finns människor som är beredda att driva företag, att ta en risk, och att det finns människor som är beredda på och förstår vikten av att utbilda sig och tar ett stort eget ansvar för detta.

Den utbildningsbrist som har rått under en längre tid är inte något man kan "diska av" på en dag eller ens ett år. Därför har en stor del av regeringens arbetsmarknadspolitik fokus på ordinarie utbildning. Jag är väldigt glad över att vuxenutbildningen nu får rejäla tillskott i denna svåra tid och att personer som har varit i arbetslöshet en längre tid har möjlighet att utbilda sig; det är väldigt viktigt. Inte minst är jag glad över att yrkeshögskolan, som faktiskt är ett liberalt påfund och inrättades under en tidigare liberal, borgerlig regering, också växer till allt högre nivåer, för många människor behöver verkligen ställa om. Att bli arbetslös är illa, men att inte ha möjlighet att utbilda sig är det värsta. En del jobb kommer, och en del jobb går. Vi vet att det nu kommer många jobb inte minst i samband med den gröna omställningen.

Åter till hur arbetstillfällen, jobb, skapas. Det sker efter goda möjligheter till utbildning, och där har vi en rätt omfattande budget. Jag ser att Teresa Carvalho faktiskt har den framför sig. Om talmannen ber ledamoten att slå upp den ser hon hur mycket pengar som omsätts - det är ganska rejält med resurser, vilket jag tycker är viktigt - för att hjälpa människor bort från utanförskap och arbetslöshet till egen försörjning och egenmakt att forma sitt liv och bidra i samhället.

Men vi måste också se att vi har en ekonomisk kris - i världen, på många sätt, och inte minst i Sverige. Vi drabbas väldigt hårt av hög inflation som leder till höga räntor, vilket gör att arbetsmarknaden nu är hårt pressad. Kommer man inte till rätta med det problemet först blir det väldigt svårt att se till att det skapas nya jobb, eller att de varsel som lades i Grums eller Lesjöfors nyligen inte verkställs utan man lyckas hantera detta hos företagen så att medarbetarna kan behålla sina jobb, om de vill det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En plan för att möta ett ökat antal varsel och en stigande arbetslöshet börjar alltså alltid med att ha en ekonomisk politik som ser till att Sverige kommer tillbaka till tillväxt.

Herr talman! Det är intressant att höra Johan Pehrson argumentera för att det behövs mer utbildning i arbetsmarknadspolitiken. Det håller jag helt med om.

Det är bara det att Johan Pehrsons vurmande för vuxenutbildningen, som ju var det han framför allt pratade om, ekar tämligen tomt med tanke på att han så sent som förra året drog ned statens resurser till vuxenutbildningen med drygt 1 miljard kronor. Att han nu lägger tillbaka en del av det är inte tillräckligt. Det blir fortfarande mindre pengar till vuxenutbildningen nästa år än vad som fanns i S-regeringens sista budgetproposition.

Jag börjar känna igen mönstret. Johan Pehrson skär ned på budgetanslagen, och så kallar han det för en satsning. Det börjar bli tröttsamt, och det är absurt! Det verkar uppenbarligen inte hjälpa att jag hänvisar till budgettabellerna, så låt mig för tydlighets skulle försöka illustrera det hela på ett annat sätt.

Vi tänker oss att Johan Pehrson har tio äpplen. Så kommer Jimmie Åkesson och tar tre äpplen, men Johan Pehrson tjatar på Åkesson att inte ta så många, så Åkesson kastar tillbaka ett äpple. Johan Pehrson har då åtta äpplen i sin korg. Men han skäms lite för det, så berättar för folk att han har fått ett äpple, trots att alla vi andra kan se att det som har hänt är att han har blivit av med två äpplen. Johan Pehrson har färre äpplen kvar i sin korg, inte fler, till årets sats av äppelmos.

Herr talman! En annan viktig utbildningsform inom arbetsmarknadspolitiken är arbetsmarknadsutbildningarna. Vi socialdemokrater föreslår i vårt budgetalternativ en dubblering av antalet platser inom arbetsmarknadsutbildningarna. Men i sitt svar nämner Johan Pehrson inte arbetsmarknadsutbildningarna över huvud taget, vilket jag först tyckte var tämligen anmärkningsvärt. Men sedan insåg jag att det var ganska logiskt med tanke på att Liberalerna i sin sista budgetmotion i opposition föreslog att arbetsmarknadsutbildningarna skulle skäras ned med 829 miljoner kronor år 2024.

Därför tänker jag att det är hög tid att ställa frågan till Johan Pehrson hur han ser på arbetsmarknadsutbildningarnas framtid. Har han ändrat uppfattning om arbetsmarknadsutbildningarna sedan 2021, alltså för två år sedan? Har det hänt något sedan dess på Arbetsmarknadsdepartementet när det gäller analysen av detta? Eller ska vi nu vänta oss att arbetsmarknadsutbildningarna står näst på tur för de kraftiga nedskärningar som Johan Pehrson ska fortsätta att driva igenom på arbetsmarknadspolitikens område?

(Applåder)

Herr talman! Äppelmos, snömos och pulvermos - det är en himla massa mos som kommer här!

Socialdemokraterna lade fram en budget som det sista de gjorde innan de fick sparken av svenska folket. Där ingick att man skulle ta bort pandemistödet. Det är ändå bra gjort, tycker jag. De lade fram en budget som visade att pandemin var över. De fortsatte inte med de extrasatsningar på utbildning som hade funnits under pandemin. Extrasatsningarna togs bort, och vi levde i post-pandemi-världen. Jag hoppas att vi lever kvar där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När man återgår till en annan politik efter pandemin och har åtta äpplen, vilket var ursprungsläget, och lägger till ett eller två äpplen blir det faktiskt fler. Jag skulle vilja att Teresa Carvalho kunde visa mig den sista socialdemokratiska budgeten på storbildsskärm här. Då kommer det att framgå att det var nada, avklippt, tomt, stopp och återvändsgränd - pandemin var slut, och satsningen hade löpt ut. Jag tycker att detta i grunden var bra. Vi har lagt till resurser efter det.

Sedan når vi inte upp till full pandeminivå. Man jag hoppas att pandemin är puts väck och att den nu håller sig borta.

Jag får också frågor om arbetsmarknadsutbildningarna. Det är väl 93 miljarder, eller vad står det i budgeten som ni har framför er? Det är ju ändå rejäla resurser som vi tar av skattebetalarnas pengar för att hjälpa människor och minska den klyfta som finns. Det finns en utbildningsbrist och en brist på kunskaper i svenska språket när det gäller att människor ska kunna ta det ansvar man förväntas ta som vuxen och frisk i Sverige, det vill säga att man går och jobbar och inte alltid är så kräsen.

Arbetsmarknadsutbildningar har jag haft interpellationsdebatter om här flera gånger. Där finns det ett tydligt uppdrag från den här regeringen, precis som från den tidigare regeringen, att verksamheten ska utformas nära ihop med näringslivet i regionen för att vara ett sätt att få in människor på ett arbete genom några månader eller lite längre i arbetsmarknadsutbildning. De har ganska hög träffsäkerhet.

Detta uppdrag kommer jag att förstärka. Vi har en ny styrelse. Arbetsförmedlingen förväntas fokusera på de kontakter som är så viktiga, så att man får en arbetsmarknadsutbildning som ligger nära den efterfrågan som finns i en viss region.

Jag tycker alltså att arbetsmarknadsutbildningar är viktiga. Jag tycker att man behöver göra mer från Arbetsförmedlingens sida. Det har jag signalerat i tidigare interpellationsdebatter. Detta är också något som vi har en vass och tydlig pågående dialog om med Arbetsförmedlingen.

Jag återkommer ändå till att vi måste vara försiktiga med medborgarnas pengar. Regeringen är tydlig med att vi kräver effektivitet och ansvar. Vi jagar fusk, fel och bedrägerier i systemet. Till exempel är jag glad över att vi i denna tuffa tid - som vi ska få att bli så kort som möjligt - nu kommer med etableringsjobb efter alla de år då Socialdemokraterna inte nådde ända fram. Nu är etableringsjobben på plats, och jag hoppas att de kommer att göra stor nytta i ett läge av fortsatt svår konjunktur nästa år.

Herr talman! Det var alltså inte Socialdemokraterna som skar ned på vuxenutbildningsplatserna förra året, utan det var Johan Pehrson. Det var tydligen en öm tå jag trampade på när jag påminde om detta.

När arbetslösheten stiger behövs åtgärder för att säkra svenska jobb och familjernas ekonomi. Men tyvärr har den här regeringen bara ägnat sig åt en enda sak när det kommer till jobbpolitiken, och det är nedskärningar.

Johan Pehrson försöker komma undan genom att beskriva nedskärningarna som kostnadseffektiviseringar och rent av som satsningar. Men en spade är en spade. Krig är inte fred. Nedskärningar är inte satsningar. Det Johan Pehrson förstärker är inte arbetslinjen utan passiviseringslinjen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När man tar ifrån snickaren både såg och hammare blir varken väggar eller tak byggda. På samma sak är det med jobbinsatserna. Fråntar man Arbetsförmedlingen de aktiva insatserna kommer fler människor att hamna i passivitet. Då kommer fler människor att förbli arbetslösa.

Lägg därtill att regeringen har tvingat Arbetsförmedlingen till en avmagringskur som innebär färre arbetsförmedlare, färre lokalkontor och sämre förutsättningar att hantera alla de varsel som nu läggs.

Herr talman! Nu stiger alltså arbetslösheten i Sverige. Därför har jag frågat arbetsmarknadsministern vad regeringen gör. Då får jag svaret att man mycket riktigt skär ned i budgeten, och man lämnar in en tom propositionsförteckning till riksdagen för att man ska ha råd att sänka skatten på snus och plastpåsar. Detta sa inte ministern, men det är ju så det är.

Detta är en urusel prioritering. Men, Johan Pehrson, stå för den åtminstone! Det är det minsta man kan begära av landets arbetsmarknadsminister.

(Applåder)

Herr talman! Under åtta år med socialdemokratisk regering lade man ned inte 10, inte 20, inte 30, inte 40, inte 50 och inte 60 av Arbetsförmedlingens kontor, utan man lade ned nästan hur många kontor som helst - allt för att få sitta vid makten. Samtidigt monterade man ned välståndets grunder i form av en fungerande energiförsörjning. Nu undrar man varför arbetslösheten ökar.

Man måste vara lite försiktig. Jag tänker inte ge mig i den här skuggboxningen och när det gäller den slöja man drar fram för att dölja saker och ting. Vi kan när som helst sätta oss var som helst och ha högläsning tillsammans: Vad stod det i den sista budgeten från den socialdemokratiska regeringen avseende utbildning? Man sa att pandemiåtgärderna skulle löpa ut. Den budgeten gick igenom, och sedan gick åtgärderna ut - och då kallades det en minskning, därför att det varit ett regeringsskifte. Det handlade om den politik som Socialdemokraterna själva gick till val på och genomförde, fru talman. Jag tycker alltså att man ska vara lite försiktig.

Jag tackar dock för debatten. Jag är glad att man har ännu högre ambitioner för effektivitet och ansvar för skattebetalarnas pengar, och jag utgår också ifrån att det finns en önskan om att vara tydlig med att individen också har egna skyldigheter att vara och bli anställbar - med stöd och hjälp från det offentliga, eftersom livet kan ha varit tuffare för andra än vad det varit för mig och Teresa Carvalho.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.