Fru talman! Låt mig hugga tag i några av de berättigade frågor som Lars Isacsson lyfter upp.
När det gäller samspel mellan olika myndigheter vill jag verkligen ta fasta på den, som jag uppfattar det, genuina viljan att samverka som finns mellan statliga myndigheter. För att börja med de som är omedelbart berörda av de frågor som vi diskuterar kan återigen nämnas Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kronofogden, och man kan fortsätta väldigt brett.
Det finns ett samspel mellan myndigheter när det gäller den grova ekonomiska brottsligheten som har kommit långt. Den efterfrågan som nu finns är att få ännu effektivare verktyg och att olika hinder för samspel ska rivas ned. Vi har en viktig gemensam uppgift att åstadkomma det.
Jag vill gärna ha det sagt att vi vet att det finns motstående intressen när det gäller sekretessfrågor. Det finns integritetskänslig information i andra änden. Det måste göras på ett rättssäkert och balanserat sätt. Jag känner mig ändå rätt trygg när efterfrågan kommer från myndigheter av det här slaget som har en stor erfarenhet av att hantera det och som verkar i en miljö där vi värderar både offentlighet och sekretess väldigt högt.
Låt mig också säga att vi kommer att återkomma till riksdagen med en ny nationell strategi mot den grova organiserade brottsligheten. En väldigt viktig del där kommer att handla om att strypa den kriminella ekonomin och på olika sätt understödja en bättre samverkan mellan olika aktörer på det här området.
När det gäller det brottsförebyggande uppdraget hade ledamoten helt rätt i att det var en kanske något rund formulering i svaret att det är en berättigad fråga. Det är det.
Jag vill inte här och nu strössla ut de här uppdragen, men låt mig bara bekräfta att ett par av de myndigheter som Lars Isacsson har nämnt också är sådana som har efterfrågat ett tydligare brottsförebyggande uppdrag. Bolagsverket hör dit. Jag har träffat Lantmäteriet som har en mycket viktig roll när det gäller fastighetsrelaterade frågor. Jag vet att fastighetsköp är ett utmärkt sätt att tvätta pengar. Man kan också bli förvånad när man inser hur svag regleringen kring fastighetsköp är när det gäller till exempel kontroll av den bakomliggande identiteten hos både företag och privatpersoner som köper fastigheter.
Både sakfrågorna som de här myndigheterna bevakar och myndigheterna i sig talar för att fler myndigheter bör få ett sådant uppdrag. Sedan ska det ske i nära samspel med de aktuella myndigheterna så att det blir rätt, effektivt och målrationellt.
Men låt oss återkomma till konkretiseringen av svaret på den mycket berättigade frågan. Revisionsplikten tycker jag är en mycket intressant fråga, för här ser vi också en målkonflikt. Bakgrunden till de reformerna har förstås inte handlat om att göra det enklare för kriminella aktörer att ta sig in och använda företag som brottsverktyg, utan det är att vi som land har ett väldigt starkt intresse av att skapa långsiktigt goda förutsättningar för företagande, tillväxt och stärkt konkurrenskraft.
De bakomliggande motiven när det gäller förändringar av revisionsplikten har jag lätt att förstå och instämma i. Jag kan också notera att det finns iakttagelser som kan tyda på att en mindre grad av kontroll också har kunnat användas av kriminella aktörer för att ta sig in i företagsamhet, och jag tycker att de frågor som Lars Isacsson väcker är berättigade också på det området.
Exakt hur detta ska hanteras framöver får vi återkomma till, men det är en realitet att revision och tillsyn, också av den privata företagsamheten, är en otroligt viktig sak för de enskilda företagen men också för att undvika att företag används som verktyg för brottslighet.