Interpellationssvar - Utveckling i arbete hos samhall - 2023-10-26

Fru talman! Jim Svensk Larm har frågat mig dels om jag avser att agera för att säkerställa att Samhall erbjuder bättre utveckling i arbetet för sina anställda, dels om jag avser att inom mitt ansvarsområde verka för att vikten av utveckling i arbetet förtydligas i ägaranvisningar till Samhall.

Jag välkomnar Riksrevisionens granskning av Samhall, som Jim Svensk Larm refererar till. Anställningar hos Samhall fyller en mycket viktig funktion på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning som inte bedöms kunna få annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser.

Det är fortsatt centralt att Samhall uppfyller sitt viktiga samhällsuppdrag. Det innebär bland annat att det arbete som Samhall erbjuder ska vara både meningsfullt och utvecklande för individen.

Regeringen kommer att återkomma till riksdagen på sedvanligt sätt om den fortsatta hanteringen av Riksrevisionens rapport. Jag kan dock redan nu säga att regeringen avser att göra en grundlig översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar.

Det har gått 30 år sedan Samhall ombildades till aktiebolag. Under den tiden har det skett påtagliga förändringar i såväl bolagets verksamhet och förutsättningar som målgruppens behov. Jag ser framför mig att eventuella behov av förtydliganden i ägaranvisningen eller annan styrning kommer att vara en fråga för översynen.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och möjligheten att få debattera och diskutera Samhalls viktiga verksamhet.

Mina frågor grundar sig på den rapport som Riksrevisionen kom med före sommaren, och även om flera saker som tas upp i rapporten har påpekats tidigare utgör granskningen en viktig del för att fortsätta att utveckla Samhall.

Alla som kan jobba ska jobba. Vilket stöd som behövs för att komma i arbete är olika beroende på vilken individ det är. Därför är det viktigt att staten har en bredd av insatser för att hitta rätt insats till rätt person. En av de insatserna är anvisning till Samhall, som Arbetsförmedlingen kan göra.

Samhalls uppdrag är att främja sysselsättning av och utveckling för personer med funktionsnedsättning. Bolaget har också en viktig roll i att främja social inkludering och mångfald på arbetsmarknaden och i samhället i stort.

Jag har haft möjligheten att besöka Samhall vid ett par tillfällen det senaste året. Oavsett om det har varit besök i den lokala butiken, på Arlanda eller i Samhalls egna produktionslokaler har jag alltid mötts av professionella medarbetare som är stolta för att de är en del av samhällsbygget i Sverige. Samhalls verksamhet är i stora delar bra, men som i all verksamhet finns det saker som går att utveckla.

I Riksrevisionens rapport framkom bland annat kritik över att Samhall har låtit affärsperspektivet väga för tungt på bekostnad av det mänskliga perspektivet. Det har medfört att arbetsmiljön för personalen har blivit lidande och att personer har utfört olika arbetsuppgifter som av olika skäl inte har passat för dem. För många företag är affärsmässigheten en central aspekt, men när det gäller Samhall är det tydligt att det behövs en bättre balans och att det läggs större fokus på att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för de anställda.

När det gäller arbetsmiljön för anställda på Samhall har ett arbete påbörjats. Det är oerhört viktigt att alla arbetsplatser har en bra arbetsmiljö. Det är något som debatterades i förra veckan med statsrådet Brandberg, och det gäller inte minst för de anställda på Samhall.

Fru talman! Arbetsmarknadsministern ger inte så många svar på mina frågor. Det vi får veta är att regeringen avser att göra en grundlig översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar. Men när förväntas översynen göras? Vilken ingång kommer utredningen att ha? Kommer arbetsmarknadsministern att göra någonting innan den här översynen är klar eller kommer ägaranvisningen att vara oförändrad fram till dess?

I nästa debatt kommer vi att diskutera lite omfördelningar inom det anslag som pengarna till Samhall går från. Jag tänker att vi tar den diskussionen då. Men det kan väl inte vara det enda som arbetsmarknadsministern tänker göra när det gäller Samhall? Det har ju inte direkt varit ett jättestressigt år för arbetsmarknadsministern, med ett förslag förra året och inget förslag nu i höst. Men arbetsmarknadsministern kan kanske svara på när översynen förväntas göras, vilken ingång utredningarna kommer att ha och om någonting kommer att ske innan översynen är klar.

Fru talman! Jag skulle vilja inleda med att tacka ledamoten Jim Svensk Larm för att han lyfter en så viktig och angelägen fråga som just hur Samhall kan ge möjlighet till utvecklande arbeten för sina medarbetare.

Samhall har ju som många vet ett väldigt viktigt samhällsuppdrag i att ge många av våra medborgare som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ett meningsfullt och utvecklande arbete, vilket sedan kanske kan leda till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Ledamoten nämnde i sitt anförande den rapport från Riksrevisionen som ligger till grund för den här interpellationsdebatten. Som tidigare nämnts pekade rapporten på ett flertal områden där Riksrevisionen bedömer att Samhall inte riktigt uppfyller hela sitt samhällsuppdrag. Det pekas på brister inom flera områden, såsom i arbetet med att ge utvecklande arbeten och i styrning och organisation.

Ett av de områden som Riksrevisionen påpekar brister på är den glesa bemanningen i chefsleden, särskilt hos första linjens chefer. Detta är ett problem som jag skulle vilja lyfta fram lite extra.

I en enkät som Riksrevisionen genomfört hos cheferna inom bolaget uppger cirka 70 procent av alla chefer att de har 30 underställda medarbetare eller mer, och 25 procent uppger att de har 40 medarbetare eller mer. Det finns också exempel på chefer med 70 till 80 underställda medarbetare.

Enkätsvaren pekar också tydligt på att alltför många chefer anser att de inte har tillräckligt med tid för att på riktigt kunna arbeta med sina medarbetare - de har inte tid för utveckling, stöttning eller feedback. Riksrevisionen redogör också för att Samhalls chefer inte bara har många underställda utan också har medarbetare som arbetar på många olika platser vid olika tidpunkter, vilket givetvis försvårar arbetet.

Riksrevisionen pekar på att forskningen säger att det finns risker med så stora chefsområden. Bland annat nämner man dålig arbetsmiljö, stress och hög personalomsättning. Riksrevisionen skriver att när rekryteringen av chefer går ut på Arbetsförmedlingen läggs fokus på branschkännedom och affärstänk, inte på erfarenhet av att arbeta med människor som har funktionsnedsättning.

För att kompensera för dessa stora personalgrupper per chef har Samhall skapat en form av mellanliggande chefsled med drifts- och teamledare, anför Riksrevisionen. Tanken är att dessa teamledare ska ansvara för planering, ledning och uppföljning av daglig drift. Det går dock att konstatera att de ofta tar ett ansvar som är större än det de egentligen är anställda för.

De problem som Riksrevisionen beskriver med för stora personalgrupper per chef är problematiska. Samhalls samhällsuppdrag är ju att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning är en grupp som inom ramen för sin anställning kan tänkas vara i behov av extra stöd jämfört med andra människor på arbetsmarknaden. Detta är stöd som vanligtvis ska komma från närmaste chef. När Riksrevisionen pekar på att en chef kan ha så många som 70 till 80 underställda medarbetare är det nog lätt att göra antagandet att det blir svårt för chefen att arbeta nära och aktivt med sina medarbetare.

Med anledning av Riksrevisionens rapport vill jag fråga statsrådet hur han och regeringen avser att hantera de brister som framkommer i rapporten, både generellt och särskilt riktat till chefsleden.

Fru talman! Jag vill rikta ett stort tack till Jim Svensk Larm och Jonathan Svensson för engagemanget i Samhall, detta aktiebolag som den tidigare regeringen tyckte att det var så viktigt att behålla. Det skulle vara ett aktiebolag, och det skulle drivas som ett bolag med det regelverk som gäller för dessa, dock med en statlig ägare.

Det finns ju stora fördelar med att staten är ägare och tar det enorma sociala ansvar som det innebär att ge många människor en meningsfull vardag och förmåga att försörja sig själva. Det betyder mycket för de individerna. Det betyder också mycket för deras barn, för deras föräldrar och familjen i övrigt att vi har den starka sociala prägeln på Samhall.

Men det är också korrekt som både Jonathan Svensson och Jim Svensk Larm lyfte fram att det inte alltid har fungerat smärtfritt. Det är en mycket svår balansgång, som att gå på lina, mellan att ta social hänsyn och samtidigt agera på någon form av marknad. Med de kraftiga miljardstöd som vi använder medborgarnas skattepengar till för att få Samhall att existera gäller det att de har en verksamhet som är väldigt nära arbetsmarknaden i övrigt och att det är ungefär samma villkor som gäller, så att personerna en dag eventuellt - om det är möjligt - kan ta steget över från Samhall till en reguljär anställning på arbetsmarknaden. Den balansgången har varit svår under många år.

Jag är lite rädd att jag måste göra er besvikna, för jag kan inte berätta nu exakt hur detta ska gå till. Vi har fått Riksrevisionens rapport, och den är ju central. Den listar ett antal utmaningar. Sedan kommer vi tillbaka med ett svar till riksdagen. Jag skulle föregripa grundlagen och det regelverk vi har i den svenska konstitutionen om jag skulle berätta nu vad det ska stå i den. Det ska ju regeringen göra i en skrivelse. Sedan kommer ledamöterna, inte minst i utskottsarbetet, att kunna behandla detta och redovisa sina ståndpunkter gällande hur man ser på rapporten och lägga det på regeringen. Detta är vad som ligger framför oss.

Ägardirektiven håller vi också på med, och jag kan inte berätta för er vad som kommer att stå i dem just nu. Men det är inte någon jättevild gissning, fru talman, att en hel del av det som berörs i Riksrevisionens rapport kommer att tas upp i ägardirektiven för den verksamhet som är så viktig. Samhall verkar naturligtvis också i ett annat, större sammanhang där dess tjänster och dess produktion är beroende av svensk ekonomi i övrigt. Och vårt land står ju inför ganska svåra utmaningar, som bekant, vad gäller att det blir allt svårare för exporten och att vi har en krona som sjunker i värde och som importerar inflation.

Det är många saker som påverkar. Men vi vet en sak, och det är att Samhalls framtid, precis som det mesta i Sverige, är mycket väl betjänt av att vi driver en ansvarsfull ekonomisk politik som pressar ut inflationen ur den svenska ekonomin. Det kommer att gynna Samhall och alla deras duktiga medarbetare.

Fru talman! Jag vill passa på att tacka Jonathan Svensson som deltar i debatten och lyfter fram en viktig del i granskningen. En god arbetsmiljö och styrning underlättas om det finns ett närvarande ledarskap. Det är oerhört viktigt.

Som jag sa i mitt förra inlägg förtjänar även personalen på Samhall en god arbetsmiljö, en arbetsmiljö där arbetsuppgifterna anpassas utifrån särskilda behov för personalen och som även möjliggör utveckling.

För att effektivisera stödet och inkluderingen av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden är det nödvändigt att det sker en förbättring av informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall. Det är någonting som pekas ut i Riksrevisionens rapport. En kritik som framkommer är att Samhall inte får en heltäckande bild av den enskilda individens förutsättningar i anvisningarna från Arbetsförmedlingen. Det kan i sin tur leda till att det blir ett dubbelarbete i och med att Samhall behöver göra en egen utredning när det gäller vilka behov som en viss person har. Samtidigt finns det en risk för att arbetsmiljön blir lidande för den person som kommer till arbetet.

På samma sätt finns det kritik mot att Samhall inte informerar i tillräckligt stor utsträckning till Arbetsförmedlingen om vilka arbetsuppgifter som finns tillgängliga - vilka arbetsuppgifter och tjänster som finns att utföra hos Samhall. Därför är det viktigt att detta informationsutbyte förbättras på något sätt för att gynna både individen och effektiviteten i stödprocesserna. Det är ett viktigt samarbete som behöver fungera bra mellan dessa organisationer, så att det är ett effektivt informationsutbyte för att personer med funktionsnedsättning ska nå sin strävan efter meningsfulla arbeten.

Fru talman! Samhall är en viktig arbetsmarknadspolitisk insats. Men granskningen från Riksrevisionen visar att det inte syns så tydligt i styrningen. Alltför stort fokus har legat på den ekonomiska styrningen, vilket jag även berörde i mitt förra inlägg.

I en interpellationsdebatt den 24 januari sa Johan Pehrson att han skulle ha ett möte med Samhall för att se vad de behövde för hjälp och stöd. Det är viktigt att ha löpande dialoger med både myndigheter och statliga bolag för att få reda på vilka förändringar som behövs utifrån deras horisont.

Jag undrar vad arbetsmarknadsministern fick med sig från detta möte med Samhall. Var det någonting speciellt utöver att Samhall ansåg att nivån på merkostnadsersättningen behöver höjas? Samhall ska vara en viktig insats som riktar sig till dem som inte får hjälp av andra insatser. Därför är det viktigt att Samhall erbjuder arbetsuppgifter som har en bredd för att det ska gå att erbjuda rätt arbetsuppgift till rätt person.

Men även här menar Riksrevisionen att Samhall inte erbjuder en tillräckligt bred portfölj av olika arbetsuppgifter. En stor del sker inom lokalvården, som inte passar alla medarbetare. Samtidigt bedömer 71 procent av Samhalls chefer att de personer som anvisas dit har för låg arbetsförmåga i förhållande till vad arbete på Samhall kräver. Detta är ett stort problem.

Hur tänker arbetsmarknadsministern agera innan den stora översynen sker? Statsrådet nämnde lite grann om ägaranvisningarna. Han gav en hint om att det kan komma någonting. Men hur tänker man agera för att förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall men även bredden på Samhalls olika tjänster för att det ska finnas någonting som passar för varje individ som ska få sitt arbete på Samhall?

Fru talman! Vi ser givetvis fram emot regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport. Det är bra att regeringen presenterar ett dokument till arbetsmarknadsutskottet. Det behövs.

Riksrevisionen pekar tydligt på vilka problem som finns med de stora personalgrupperna per chef. Jag skulle vilja bygga vidare lite grann på den problembeskrivningen.

I mitt vanliga yrkesverksamma liv jobbar jag på en statlig myndighet som i vissa fall arbetar relativt nära Samhall när det gäller deras medarbetare. Jag har själv exempel på när jag har behövt komma i kontakt med medarbetares närmaste chef. När jag då har ringt upp den närmaste chefen och har haft frågor om dennes medarbetare framgår det ibland ganska tydligt att chefen först är lite osäker på vem jag pratar om. Jag kan helt ärligt säga att det i samtalet tog en liten stund innan chefen förstod vem jag pratade om. Även efter samtalet framgick det tydligt att chefen saknade djupare kunskaper om sin medarbetare.

Fru talman! Detta är problematiskt. Samhall har ett väldigt viktigt uppdrag som statligt bolag att ge meningsfulla och utvecklande arbeten till sina medarbetare. Det är därför av vikt att regeringen ser till att bolaget klarar av att hantera sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt.

Med anledning av detta vill jag likt ledamoten Jim Svensk Larm återigen fråga statsrådet hur han och regeringen, innan översynen görs, avser att hantera de brister som framkommer i rapporten.

Fru talman! Jag tackar Jonathan Svensson för detta starka vittnesbörd från yrkeslivet utanför uppdraget som riksdagsledamot.

Detta är svårt. Som jag sa är det en balansgång att klara att leverera som aktiebolag. Det är någonting som jag har ärvt från tidigare regeringar, alltså att det är viktigt att denna mycket socialpolitiskt präglade insats för arbetsmarknaden drivs i aktiebolagsform. Jag uppfattar att det är en åsikt som ledamöterna här från Socialdemokraterna fortfarande delar, alltså att detta är bra och till fyllest. Det är nämligen också en diskussion som förs när det görs en total översyn: Är det så här som det ska vara? Är detta det bästa sättet? Det har inte alltid sett ut så. Men jag förstår att det är så det ser ut.

Jag förstår också känslan av att man som riksdagsledamot vill påverka kraftigt, utöver att man stiftar lagar, fastställer statens budget och utövar den kontrollmakt över regeringen som är så viktig och som utövas exakt nu när jag står här och ni sitter där. Det är viktigt. Men det är lika viktigt att man upprätthåller andra delar i vår konstitution, det vill säga att det svaras på skrivelser i vederbörlig ordning.

Bolaget, i detta fall Samhall, styrs på det sättet att man meddelar ett ägardirektiv. Det hindrar inte att det i Regeringskansliet, som består av tusentals personer varav väldigt få är politiskt tillsatta oavsett vilken regering som styr detta land, sker löpande kontakter från de enheter som har ansvar - som statligt bolag hos Finansdepartementet men också hos mig på Arbetsmarknadsdepartementet vad gäller mycket av innehållet i Samhall och vad man får ut av det. Dessa kontakter sker löpande.

Jag kan då bekräfta att den fråga som lyfts fram om informationsutbytet för att undvika dubbelarbete eller att någon faller mellan stolarna, så att säga, är i högsta grad närvarande. Och jag ser framför mig en tänkbar situation att detta åter kommer att beröras i de dokument som man styr myndigheterna med. I samband med att budgeten fastställs görs det också ett regleringsbrev, utöver den instruktion som styr, om vi pratar om Arbetsförmedlingen.

Jag har varit på många Samhallsenheter och träffat dess ledning genom åren, och jag har varit på arbetsförmedlingar runt om i vårt vackra land. Men det är ingen som har sagt att de vill ha bristfällig information och ett bristfälligt utbyte mellan Samhall och Arbetsförmedlingen. Alla vill att detta ska vara bra. Jag är därför glad över att Jim Svensk Larm och Jonathan Svensson också har denna åsikt och att vi ska driva på i fråga om det. Det hoppas jag att vi kan göra sida vid sida.

Varje besök som ni gör är viktigt, eftersom ni då får information och de tar emot signaler om att ni tycker att detta är viktigt. Jag ska se till att jag med den styrning som jag utövar i form av till exempel regleringsbrev och ägardirektiv trycker på från detta håll. Men det är så Sverige styrs.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Det är lite glädjande att statsrådet vill gissa lite vad som kommer framöver och inte bara hänvisar till att det kommer en skrivelse. Jag uppskattar att vi får någon sorts inblick i vad som kan tänkas komma.

Jag vill också passa på att tacka arbetsmarknadsministern för debatten. Samhall är precis som statsrådet säger ett oerhört viktigt företag som har en stor roll i att ge fler stöd i arbete. Den kritik som vi har diskuterat här i dag och som framkommer i Riksrevisionens rapport visar dock att det kan bli ännu bättre. Detta är någonting som vi behöver se över: Vilken väg tar vi framåt för att förbättra Samhall och ge fler möjlighet att komma till Samhall, få ett meningsfullt arbete på Samhall och också komma vidare från Samhall i övergångar till den reguljära arbetsmarknaden? Detta är nämligen också en viktig del i Samhalls uppdrag.

Jag ser fram emot regeringens skrivelse i höst och att få se hur den översyn som arbetsmarknadsministern pratar om verkligen kommer att landa. Vi får se om det som vi har diskuterat här i dag är saker som kommer upp i den översynen och även i ägaranvisningarna framöver. Jag vill dock återigen trycka på vikten av att vi inte bara lutar oss tillbaka och väntar in översynen utan att det sker en löpande dialog och utveckling tillsammans med Arbetsförmedlingen och Samhall för att se hur vi kan utveckla informationsutbytet och tillsammans med Finansdepartementet utveckla styrningen av Samhall. Jag tror att detta är oerhört viktigt att göra.

Jag vill även passa på att uppmana arbetsmarknadsministern att göra många besök ute på Samhall, även om han sa att han hade varit på många ställen. Det är via sådana besök vi får en inblick i hur många tycker att det är. Många är stolta och glada medarbetare, och det ger mycket energi att komma ut och förstå hur viktig denna verksamhet är.

Fru talman! Jag tackar för denna interpellationsdebatt, där vi är rätt eniga om inriktningen och målen om än kanske inte om utfallet. Jag vill bara säga att jag ser hur svårt det är. Här har socialdemokrater i åtta år kämpat på för att lösa de utmaningar som nu redovisas i Riksrevisionens rapport, men det är svårt. Jag ska fortsätta att göra mitt bästa för att komma till rätta med dessa tillkortakommanden.

Ingenting är så viktigt eller så värt att vara stolt över som de insatser som görs via Samhall för att skapa mening i tillvaron för den enskilda individen och ge denna en chans att känna att man är en del i en större gemenskap. Det får en enorm effekt för barn, föräldrar och alla andra i en familj att se att den här kvinnan eller mannen går till ett arbete på dagarna och vad detta gör för att bryta inte minst ensamhet. Vi vet också vilka positiva hälsoeffekter det har att få vara med i ett sammanhang. Här har vi ett stort ansvar.

Det är också därför regeringen, vill jag säga så här avslutningsvis i debatten, skjuter till rejäla resurser till Samhall. Samhall har ju de senaste åren tenderat att alltid ligga precis på gränsen till att gå runt. Men återigen: Vid sidan av detta måste vi göra vad vi kan för att få fart i svensk ekonomi igen och bekämpa inflationen. Det påverkar också situationen för Samhall och alla andra bolag som inte har det enormt starka statliga stöd som Samhall har.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.