Interpellationssvar - Transportsektorns omställning från fossilt till fossilfritt - 2023-10-17

Fru talman! Elin Söderberg har frågat mig hur jag menar att regeringen ökat omställningstakten i transportsektorn från fossilt till fossilfritt.

I enlighet med klimatlagen (2017:720) utgår regeringens klimatpolitiska arbete från att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen gör stora satsningar på omställningen av transportsektorn i årets budget. Parallellt fortsätter arbetet med regeringens klimatpolitiska handlingsplan, där transportsektorns omställning kommer att vara en viktig del. Handlingsplanen kommer i enlighet med klimatlagen att lämnas till riksdagen innan årets slut.

För att klara klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen behöver Sverige ta ytterligare steg avseende elektrifiering av industri och transport. Klimatomställningen kräver därför en förstärkning av vår elproduktion. Sverige behöver planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar 2045. Därför vill regeringen att elsystemet byggs ut så att människor och företag i hela Sverige får en trygg elförsörjning med stabila och konkurrenskraftiga elpriser som inte minst kan bidra till omställningen av vår transportsektor.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen stora satsningar på åtgärder för att öka takten i transportsektorns klimatomställning. På så sätt skapas förutsättningar för eldrivna vägtransporter att snabbare ersätta fossila drivmedel.

Regeringen föreslår en förstärkning av Klimatklivet med 800 miljoner kronor 2024. Det innebär att anslaget totalt uppgår till cirka 5 miljarder kronor nästa år, vilket är mer än någonsin tidigare. Klimatklivet finansierar, som ledamoten säkert vet, en rad åtgärder som är helt centrala för transportsektorns omställning, bland annat investeringar i laddinfrastruktur, biodrivmedelsproduktion och stöd till fossilfria fordon.

Vidare föreslås ett nytt tillfälligt marknadsintroduktionsstöd för lätta ellastbilar som under 2024 uppgår till 450 miljoner kronor. Anslaget beräknas sedan öka till 550 miljoner kronor 2025 och till 660 miljoner kronor 2026. Regeringen föreslår även införande av en tillfällig skrotningspremie för den som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor och i stället köper eller leasar en elbil. För detta avsätter regeringen 250 miljoner kronor under 2024 och lika mycket under 2025. Därtill avser regeringen att genomföra en bred översyn av skattevillkoren för lågutsläppsbilar. Regeringen kommer att återkomma om detta.

Inom vissa fordonssegment, fru talman, har elektrifieringen inte kommit lika långt. För att snabbt få ut eldrivna och miljövänliga tunga fordon och arbetsmaskiner föreslår regeringen kraftigt ökade anslag för marknadsintroduktion av ny klimatsmart teknik. Ytterligare 992 miljoner kronor föreslås för 2024, 1 493 miljoner kronor för 2025 och 2 023 miljoner kronor för 2026. Sverige går även före när det gäller utbyggnaden av laddinfrastruktur för eldrivna transporter. I budgeten föreslår regeringen riktade satsningar för att öka och förlänga stödet till laddinfrastruktur för lätta och tunga fordon för åren 2025 och 2026.

För att underlätta elektrifieringen har regeringen utöver budgetsatsningarna gett Transportstyrelsen i uppdrag att utforma försöksverksamhet med tyngre lastbilar, som drivs av alternativa bränslen, på B-körkort.

Klimatarbetet begränsas inte till nationella insatser. Sverige är pådrivande inom EU för att ställa om transportsektorn i Europa. Under Sveriges ordförandeskap i EU antogs flera väsentliga rättsakter i EU:s klimatpaket Fit for 55. Enligt nya beslutade koldioxidkrav kommer inga nytillverkade lätta fordon med utsläpp att få säljas inom EU från 2035. Ett nytt utsläppshandelssystem kommer att införas för bland annat vägtransporter vilket sätter ett gemensamt pris på utsläppen från transportsektorn inom EU och på sikt kommer att möjliggöra en utfasning av fossila drivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

EU:s institutioner har också enats om bindande krav på utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur, liksom krav på minskade utsläpp från sjöfarten och flyget. Det är viktiga beslut som påverkar omställningen av vår transportsektor. Under gårdagen kunde jag även personligen bidra till att vi fattade beslut om skärpta koldioxidkrav för tunga fordon.

Fru talman! Det är anmärkningsvärt att klimat- och miljöministern på en direkt fråga om transportsektorns omställning väljer att inte nämna det nationella målet för transportsektorns omställning till 2030 utan i stället lyfter fram Sveriges nationella mål för alla territoriella växthusgasutsläpp till 2045.

Min fråga rörde klimat- och miljöministerns påstående vid den särskilda debatten om klimatanpassning att regeringen arbetar hårt för att nå Sveriges satta klimatmål genom att öka omställningstakten i transportsektorn från fossilt till fossilfritt. Påståendet är direkt felaktigt. I klimatbilagan till regeringens budgetproposition går att läsa: "Till följd av beslut som fattats mellan den 1 juli 2022 och 1 juli 2023, beräknas utsläppen öka med 5,9-9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030." Skälet är huvudsakligen beslut som den nuvarande regeringen tagit och som påverkar omställningstakten just i transportsektorn från fossilt till fossilfritt i fel riktning.

Det är felaktigt att påstå att omställningstakten ökar. Vi har i dag inte ens en omställningstakt. Det regeringen håller på med för transportsektorn är snarare en tillbakaställning till fossilberoende.

Varför nämner inte miljö- och klimatministern 2030-målet för transportsektorn? Och varför påstår klimat- och miljöministern att regeringen ökar omställningstakten från fossilt till fossilfritt när den fossila andelen i transportsektorn och de fossila utsläppen väntas öka till följd av regeringens politik?

Fru talman! Innan jag fortsätter interpellationsdebatten vill jag uttrycka min djupa sympati och sorg för de familjer och anhöriga som drabbats av gårdagens fruktansvärda terrordåd. Två liv har gått förlorade, och en person är skadad. Jag känner en blandning av sorg och chock men även oro. Alla indikationer pekar på att denna ondskefulla attack var särskilt riktad mot svenskar.

Terrorns mål är att underminera vår demokrati, vår yttrandefrihet och vårt sätt att leva. Det är därför viktigt att vi står enade bakom våra värderingar och inte viker en tum för terrorismens ondska.

Med det sagt vill jag gå in på denna interpellation. Jag vill börja med att ställa en fråga. Det pratas mycket om att vi ökar användningen av det fossila bränslet och de fossila utsläppen från transportsektorn. Vad har Sveriges ambitiösa reduktionsplikt egentligen åstadkommit? Från rödgrönt håll framstår det ofta som att reduktionsplikten, i synnerhet den svenska reduktionsplikten, ska rädda klimatet. Men är det verkligen fallet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vår reduktionsplikt är i dag tre gånger så stor som i andra jämförbara länder. Flera indikatorer pekar på att den är ekonomiskt ohållbar för samhället och att den spär på inflationen. Den påverkar landsbygden, där höga dieselpriser redan nu utgör en tung börda. Den påverkar också bönder och transportsektorn negativt. I slutänden påverkar det oss konsumenter.

Miljöpartiet bryr sig dock sällan om konsekvenser, eller också ser de inte vilka konsekvenser deras politik leder till. Jag vet inte vilket som är värst, fru talman. Men jag kan i alla fall konstatera att konsekvensanalys inte har varit Miljöpartiets starka sida. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är inte direkt kända för att se saker komma.

Vi måste också komma ihåg att biodrivmedel även har en ekologisk kostnad. När det gäller den globala påverkan har Sverige nästan hälften av HVO-produktionen i Europa och cirka 30 procent av den globala produktionen. Det innebär att världsmarknaden skulle ha svårt att möta en helt utbyggd reduktionsplikt.

Om andra länder skulle försöka följa efter, vilket de rödgröna ofta framhäver, skulle det snabbt bli uppenbart att det inte finns tillräckligt med råvara. Miljöpartiet och de rödgröna skulle få springa ensamma med sin symbolpolitiskt gröna ledartröja för att sedan upptäcka att ingen springer efter; det är helt enkelt inte möjligt. Kanske skulle det gå om man skövlar varenda regnskog och bara odlar till biodrivmedel. Men det skulle leda till en humanitär och ekologisk katastrof.

Vår uppfattning är att biodrivmedel även påverkar den globala marknaden. Vi importerar en stor mängd djurfetter från slakteriavfall från länder som Argentina och Australien. Det tvingar i sin tur ofta dem att använda fossila oljor. Det blir helt enkelt vad man brukar kalla ett nollsummespel.

Inte ens Naturvårdsverket kan med säkerhet säga vilken faktisk klimatnytta vår nuvarande reduktionsplikt medför. Det visar på ett akut behov av att omvärdera vår strategi och skapa en politik som är ekonomiskt hållbar och som faktiskt effektivt minskar våra klimatutsläpp. Det ska inte bara se fint ut på pappret. Det är något som denna regering och inte minst vår miljöminister jobbar mycket hårt med.

Fru talman! Vi debatterar nu transportsektorns omställning från fossilt till fossilfritt. Men mina tankar går först och främst till offren för gårdagens fega terrordåd och till deras anhöriga.

När det gäller ämnet för denna interpellationsdebatt är det viktigt att omställningen till fossilfritt görs på ett realistiskt sätt. Jag gläder mig därför åt regeringsskiftet och bytet av miljöminister.

Riksrevisionen har granskat reduktionsplikten och dess genomförande. Man pekar i rapport nummer 13 på att det ursprungliga beslutet om reduktionsplikten riskerar att leda till direkta och indirekta klimat- och miljöeffekter i Sverige och andra länder. Riksrevisionen fastslår att mängden biomassa är begränsad och att det finns risk att råvaror som används till biodrivmedelsproduktion ersätts med fossila råvaror i sina alternativa användningsområden, precis som vi hört min partikamrat Beatrice Timgren berätta.

Ytterligare efterfrågeökningar från Sverige och andra länder kan också resultera i att länder med regelverk som har svagare miljökrav i stället köper in biodrivmedel som har mycket sämre klimatnytta. Beräkningar har visat att palmolja till och med leder till större klimatavtryck än fossila drivmedel om nyodling sker i regnskogsområden. För bara några år sedan accepterade den rödgröna regeringen sådana biodrivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta betyder att den klimatnytta som skulle uppnås med höga biodrivmedelsinblandningar riskerar att bli en chimär när konkurrensen om biodrivmedlen blir för stor. Ja, visst skulle det uppfylla EU:s krav på Sverige. Men då blir den globala klimatnyttan inte verklig. Trots det fokuserar den offentliga diskussionen i Sverige endast på att nå de mål vi har förbundit oss att nå. Det hörde vi i inlägget från Miljöpartiet.

Jag undrar vad statsrådet tänker om betydelsen av att nå minskade globala utsläpp när vi kämpar med att nå de mål som Sverige har förbundit sig att nå. Och vad tänker statsrådet om den tidigare regeringens strategi i detta avseende?

Fru talman! Det första jag vill lyfta upp är att ledamoten Söderberg nämner att det är anmärkningsvärt att jag inte lyfter upp transportmålet. Jag ska förklara varför det inte är ett dugg anmärkningsvärt. Det beror på att jag, till skillnad från Miljöpartiet, inte vill tala endast om vilka mål vi har och att vi har en klimatkris. Jag vill tala om lösningarna. Det är en av de stora anledningarna till att jag från första början sökte mig till Folkpartiet och inte till Miljöpartiet, trots att jag var en väldigt klimatengagerad ung person. Jag hörde nämligen mycket tal om problemen men väldigt få diskussioner om lösningarna.

Tittar man på vilka behov vi har av att på allvar ställa om inte endast vår transportsektor utan även vår industri ser man att det handlar om mängden el och energi. Att lägga ned kärnkraftverk vore väldigt dumt, och att fatta beslut om politik som ser till att man lägger ned kärnkraftverk är väldigt dumt för klimatomställningen och för transportsektorns omställning. Om vi på allvar vill ställa om inte endast personbilstrafiken utan även tunga transporter och andra större fordon som rullar på våra vägar hela dagarna med laster och annat som ska fram och tillbaka i vårt avlånga land krävs det el. Då krävs det att man inte utesluter enskilda energislag.

Fru talman! Utöver detta har reduktionsplikten diskuterats. Jag vill lyfta upp en aspekt som inte togs upp här. Jag instämmer i bilden att det inte är ambitiös politik att ställa stora krav på biodrivmedel som man lever upp till genom HVO-importer. Det driver upp priserna i andra länder och gör att de inte kan ställa om och att de exporterar produkter på ett orimligt sätt. Det är oansvarigt. Det är en verklighet som regeringen får ta hand om när dieselpriset går upp med 60 procent på två år, som en konsekvens av både reduktionspliktens takt och kriget som härjar i Ukraina. Det är anledningen till att reduktionsplikten nu skruvas ned.

Fru talman! Något som vi inte talar om tillräckligt ofta är att det inte fanns något regeringsalternativ i valrörelsen som talade om att behålla bränslepriserna på den nivå de var på. Och bränslepriserna var en konsekvens av bland annat reduktionsplikten, som var anledningen till att den förra regeringen lyckades nå ett av Sveriges många klimatmål: omställningen på kort sikt för specifikt transportsektorn.

Det fanns inget regeringsalternativ, fru talman, som inte ville ändra i bränslepriserna. Det är anmärkningsvärt. Jag noterar hur Sveriges största parti Socialdemokraterna fortfarande inte ger några besked om hur de ställer sig i frågan. Då är det enkelt att i stället endast tala om mål - att tala om att det finns mål, att de ska följas, att det råder klimatkris i Sverige och i världen. Det stämmer, och vi är överens om det. Därför blir det mer relevant att prata om vad man faktiskt vill göra åt saken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Även elbilsbonusen har lyfts fram. Man indikerar att regeringen inte vill ställa om transportsektorn eftersom vi har plockat bort elbilsbonusen. Här vill jag lyfta fram den starka kritik som har förts fram av både Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet mot att lägga sådana stora summor på att finansiera helt nya elbilar. Vi märkte när bonusen togs bort att elbilspriserna gick ned och att elbilsförsäljningen fortsätter i kraftig takt. Det är ett av många kommande exempel på att den här regeringen bedriver effektiv och ambitiös klimatpolitik, till skillnad från den förra regeringen.

Fru talman! Det är trevligt att det blir många inlägg i debatten. Då får vi möjlighet att förtydliga en hel del saker.

För oss i Miljöpartiet handlar klimatpolitiken om att skydda befolkningen från risk. Jag anser att ett av de absolut viktigaste uppdragen för en regering är att skydda hela sin befolkning från risker, oavsett om det handlar om yttre hot mot vår stat, inre hot eller i det här fallet klimatrelaterade hot.

Samtidigt ser vi en fantastisk potential att tillvarata de möjligheter som klimatomställningen innebär. Klimatomställningen är en fantastisk drivkraft för innovation, samhällsutveckling och bättre utveckling till ett hållbart samhälle med bättre luft, bättre livskvalitet, renare lokalmiljöer och trevligare stadsmiljöer samt bättre samhällsservice i lands- och glesbygd. Vi kan ta till vara omställningen för att bygga ett bra och hållbart samhälle i hela landet.

Det är mot den bakgrunden som jag anser att flera av inläggen i debatten behöver ses. Vad händer om vi inte levererar klimatpolitik - om vi, som regeringen gör, ökar utsläppen i transportsektorn, vilket innebär att vi inte når Sveriges åtaganden inom EU till 2030, och då inte heller det svenska klimatmålet för transportsektorn till 2030? Då bidrar vi till en förvärrad klimatförändring och därmed förvärrade klimatrelaterade risker.

Jag är öppen för att diskutera alla möjliga lösningar när det gäller klimatomställningen. Miljöpartiet har presenterat en lång rad förslag på klimatområdet i våra budgetmotioner i år och i fjol. När vi satt i regeringen jobbade vi med en lång rad åtgärder för att bygga ett mer transporteffektivt samhälle, för att få en omställning av fordonsflottan genom inte minst elektrifiering och för att få en omställning av drivmedel i den befintliga fordonsflottan - där reduktionsplikten var ett viktigt verktyg, men inte det enda.

Klimatpolitiken behöver genomföras med realism, och jag anser att det mest realistiska är att möta risker på ett adekvat sätt; vi ska hantera de klimatrelaterade risker och konsekvenser vi står inför. Då behövs en klimatpolitik som faktiskt minskar utsläppen.

Transportsektorn är också den sektor där det finns störst potential att minska utsläppen i närtid. Det är summan av utsläpp över tid som avgör vår påverkan på klimatet. IPCC är ytterst tydliga med att vi måste minska utsläppen kraftigt i närtid för att hantera klimatkrisen. Det är summan av utsläpp över tid som samlas i atmosfären och bidrar till den globala uppvärmningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mina frågor kvarstår: Varför presenterar regeringen politik som aktivt ökar utsläppen i transportsektorn och påstår samtidigt att man arbetar för att öka omställningstakten i transportsektorn? Då är målet relevant. Samtliga klimatmål är relevanta, men just nu pratar vi om transportsektorns omställning. Varför nämnde inte klimat- och miljöministern detta under sitt inledningsanförande?

Fru talman! Att vi ska ha en realistisk miljöpolitik är jag och ledamoten Söderberg överens om. Men i frågan om vad som är en realistisk miljöpolitik skiljer vi oss åt. Jag menar att regeringen och vår miljöminister gör ett bra jobb för att se till att utsläppen sänks. Det handlar inte om att göra något som ser bra ut på papperet genom att flytta utsläppen så att de inte sker i Sverige utan någon annanstans. Detta är reduktionsplikten ett exempel på, som inte kan skalas upp.

Därför anser jag att det är anmärkningsvärt att hållningen hos Miljöpartiet och den förra regeringen är att öka utsläppen. Deras idé för att minska utsläppen är att lägga stor vikt på reduktionsplikten. Man säger att man ska skydda sin befolkning från risker, men det är inte med reduktionsplikt som vi skyddar Sveriges eller världens befolkning från klimatrisker. Det beror på att klimatfrågan är global.

Fru talman! Vi fick höra en fråga från Miljöpartiet: Vad händer om vi inte levererar klimatpolitik? Svaret är att det inte blir någon skillnad alls om inte klimatpolitiken leder till minskningar av de globala utsläppen. Det är viktigt att ha med sig.

Min andra fråga handlar om den påstådda kostnadsfördelen för reduktionsplikten som metod för att nå klimatmålen. Riksrevisionen har även här understrukit att felaktiga bedömningar gjordes vid införandet under den rödgröna regeringen. Revisionen konstaterar att kostnadsfördelen gentemot andra sätt att nå klimatmålen har minskat genom den prisökning som redan i dag har skett på biodrivmedel, som ministern tar upp. Riksrevisionen skriver att reduktionsplikten hittills har drivit upp priset på diesel i Sverige mer än vad som var förväntat genom en oförutsedd ökning av priset på HVO. Det fångades inte upp i de konsekvensanalyser som den förra regeringen lät göra. Och det är inte så konstigt eftersom Riksrevisionen anser dem vara undermåliga.

Sverige importerar en tredjedel av det globala utbudet av HVO, enligt Riksrevisionen. Det betyder att Sveriges efterfrågan redan i dag kan resultera i prishöjningar både i Sverige och i omvärlden - allt annat lika. Men allt annat kommer inte att vara lika. Andra länder tänker också öka sin biodrivmedelsanvändning. Det betyder att situationen där utbudet inte matchar efterfrågan kommer att bli ett fortsatt fenomen om Sverige har en hög inblandning, och troligen kommer problemet att öka. En sådan situation kommer att driva upp marknadspriserna på biodrivmedel ännu mer. Vilka är statsrådets tankar om detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig börja där ledamoten Eklöf avslutade, nämligen i vad vi ska göra i stället för den politik som tidigare regering bedrev. Den här regeringen är långt mer intresserad av att minska utsläppen på riktigt, alltså se till att vi inte genererar utsläpp i vår transportsektor genom att elektrifiera och genom att öka takten i vilken vi ställer om vår transportsektor till en eldriven sektor.

Fru talman! Jag brukar när jag talar med yngre begåvningar i vårt land - barn, helt enkelt - referera till att tågen förr i tiden gick på kol och lät "tuff-tuff" men numera svischar förbi på el. Det är det vi vill ska hända med vår transportsektor i övrigt - att bilar och lastbilar också svischar förbi utan att brumma.

Det vi främst behöver göra för att åstadkomma ett sådant samhälle, som även har stora miljönyttor i och med att det är tystare och en trevligare arbetsmiljö för våra lastbilschaufförer och andra som kör hela dagarna, är att se till att infrastrukturen finns där och att laddinfrastrukturen är tillgänglig inte endast för boende på Södermalm utan i hela vårt avlånga land. Det är att se till att vi på olika sätt sänker trösklarna för tunga fordon, då det är svårare att introducera elektrifierade sådana i vår transportflotta. Allra främst är det att inte lägga 7 miljarder på att finansiera elbilar, personbilar, som nu inte ligger i den prisklass de gjorde när de en gång i tiden introducerades på vår marknad.

Det är där det är så trevligt, fru talman, att vara en del av en regering som bedriver inte bara ambitiös utan även effektiv klimatpolitik. Vi tar helt enkelt till oss av den kritik som framförs i ekonomiska aspekter av politiken vi för. När Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet påpekar att skattemedel går till spillo i ineffektiv politik lyssnar den här regeringen och ser till att tillämpa åtgärder som är effektiva och lägga pengarna där de faktiskt gör skillnad.

Det är lite av det vi har introducerat hittills i våra budgetar. Det kommer självklart mer i hur vi ser till att ändra strukturerna så att vi får en transportsektor som är mer elektrifierad i sin helhet.

Fru talman! Låt mig också kort nämna den här idealistiska bilden av vad reduktionsplikten kan innebära för transportsektorn. Man målar upp en bild av att det rör sig om rester från svensk skogsproduktion som omvandlas till något magiskt som blandas in i vår bensin och diesel. Verkligheten är att vi importerar stora mängder HVO och att vi inte bara bidrar till ganska smutsiga sektorer runt om i världen med våra medel utan också driver upp priserna på ett sätt som gör att andra länder vill sakta ned sin omställning.

Där, fru talman, vill jag avsluta genom att peka på det regeringen genom mig återkommande kommer att fokusera på, nämligen att man inte är ett föredöme om inte resten av världen följer efter. Vi måste på allvar se till att det inte bara handlar om att vi i Sverige ska sätta flaggan i marken och vara klara först och ensamma utan att vi verkligen gör det här tillsammans i EU och i världen.

I detta anförande instämde Staffan Eklöf och Beatrice Timgren (båda SD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan konstatera att det här egentligen inte är en debatt om reduktionsplikten specifikt. Det kommer en sådan senare i år, och jag ser fram emot att ta den.

Jag har inte heller vid något tillfälle under den här debatten sagt att reduktionsplikten nödvändigtvis måste höjas så att det är specifikt den som jag är försvarare av.

Det jag är försvarare av är en klimatpolitik som minskar utsläppen. Jag är beredd att lyssna på alla olika förslag för att minska utsläppen. Men om Sverigedemokraterna till exempel absolut vill ta bort reduktionsplikten skulle jag önska att Sverigedemokraterna presenterade en egen klimatpolitik som minskar utsläppen lika mycket som Miljöpartiets för att vi ska kunna debattera olika vägar till att nå klimatmålen, hur vi begränsar utsläppen och hur vi skyddar befolkningen från klimatrelaterade risker.

Jag har inte sett någon sådan klimatpolitik. Alla de förslag som presenteras såväl av Sverigedemokraterna i dag som av den sittande regeringen leder till ökade utsläpp och förvärrade klimatförändringar och därmed förvärrade klimatrelaterade risker.

För att klara omställningen i transportsektorn behöver vi jobba med alla de tre benen - ett transporteffektivt samhälle, ökad utbytestakt för fordonsflottan genom elektrifiering och att byta drivmedel även i den befintliga fordonsflottan - eftersom klimatarbetet är en kamp mot klockan.

Fru talman! Det är oerhört oroväckande att följa hur den nuvarande regeringen hanterar klimatfrågan. Vid budgetutspelen aviserade klimat- och miljöministern klimatsatsningar motsvarande 4 miljarder, men bara dagar senare aviserade regeringen skattelättnader på fossila drivmedel för över 6 miljarder. En större del av reformutrymmet gick alltså till att öka de fossila utsläppen, så varför påstår klimat- och miljöministern att regeringen ökar omställningstakten i transportsektorn?

Fru talman! Låt mig raskt gå till vad vi ska göra i stället för reduktionsplikt och elbilsbonusar, något som ledamoten efterfrågar.

Vi ska utöka Klimatklivet, en insats som vi ser har gett stor effekt i vissa avseenden. Vi bygger vidare på det, och det kommer nu att uppgå till cirka 5 miljarder kronor. Det är mer än någonsin tidigare, och det finansierar transportsektorns klimatomställning genom investeringar i laddinfrastruktur, genom investeringar i biodrivmedelsproduktion och genom stöd till fossilfria fordon.

Utöver det introducerar vi ett marknadsintroduktionsstöd för lätta lastbilar, då vi ser ett behov av att elektrifiera den delen av transportsektorn. Vi har även finansiering av annat slag för de tunga fordonen.

Vi har föreslagit införandet av en tillfällig skrotningspremie. Det är något som vi avsätter pengar för för att det ska öka elektrifieringen av vår transportsektor. Vi ska alltså inte dopa våra fossila fordon med importerade biodrivmedel utan i stället på allvar se till att de släpper ut noll.

Vi har också sett att det inom vissa fordonssegment finns ett behov av att få ut arbetsmaskiner, och därför har vi ökat anslagen för marknadsintroduktion av klimatsmart teknik. Det är summor som är så stora att jag knappt kan hålla reda på nollorna när jag ska redogöra för dem här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är det som blir det relevanta när man talar om detta, fru talman, nämligen att våra budgetar är större än alla som Miljöpartiet lyckades få igenom under sin tid i regering. Våra klimat- och miljöbudgetar är stora, och vi satsar på det som fungerar. Att fokusera endast på ändringar av bränsleskatter är att fokusera på våra åtgärder för hushållens ekonomi, inte på de stora insatser vi gör för att öka takten på klimatomställningen i Sverige.

I detta anförande instämde Staffan Eklöf och Beatrice Timgren (båda SD).

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.