Interpellationssvar - Översyn av regler för natura 2000-områden - 2023-10-17

Fru talman! har frågat mig om jag avser att verka för att regler för Natura 2000-områden ska revideras och om jag avser att ta några andra initiativ som gör att Natura 2000-områden inte sätter stopp för utvecklingen på landsbygden.

Grunden för de svenska bestämmelserna i miljöbalken om Natura 2000 återfinns i EU:s art- och habitatdirektiv samt i fågeldirektivet.

Av miljöbalken framgår att en verksamhet som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Ett sådant tillstånd får enligt samma kapitel 28 b § miljöbalken lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas och inte heller medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt är landsbygdernas utveckling avgörande för hela Sveriges framgång. En levande landsbygd är viktig, och möjligheten, inte minst för unga, att bo, leva och verka i hela landet behöver främjas. Regeringen bedömer att det är alltför höga trösklar in på bostadsmarknaden och har bland annat ett samlat fokus för att stärka villkoren för att bo, leva och verka i landsbygderna. Regeringen fokuserar även på att förbättra situationen bland annat genom att öka tillgången till byggbar mark.

Beträffande regelförenklingar inom miljöområdet har regeringen i juni beslutat om kommittédirektiv (2023:78), där en särskild utredare ska se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Syftet med översynen är att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsvilja och främja en effektiv industriell klimatomställning, vilket bidrar till att klimat- och miljömålen nås. Utredaren ska bland annat analysera det svenska genomförandet av EU-regelverk på miljöområdet, däribland art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Analysen ska bidra till att genomförandet och tillämpningen blir mer förutsägbara och effektiva än i dag. Syftet med detta är helt enkelt att utreda hur det svenska regelverket kan förändras så att den svenska lagstiftningen inte ställer högre eller överlappande krav i förhållande till vad EU-regelverken kräver där det inte av nationella skäl är motiverat med striktare krav.

Jag är övertygad om att Sveriges Natura 2000-områden och andra nationella bevarandeskydd bidrar med stora värden, inte endast för naturen utan också för turism och människors behov av rekreation och friluftsliv, vilket inkluderar såväl boenden som besökare.

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation som jag har lämnat in.

Jag vill använda tiden och interpellationsdebatten för att gräva djupare i denna typ av fråga och verkligen problematisera det som människor stöter på när det gäller Natura 2000-områden och just byggnation ute på landsbygden. Det går tyvärr inte alltid ihop.

Vi har haft Natura 2000-områden i Sverige i lite mer än 20 år. Det är precis som det låter. Det infördes i början av 2000-talet i hela EU. Det är ingenting som bara Sverige har. Det är landets länsstyrelser som ansvarar för detta. De tar fram förslag på nya områden som sedan skickas till Naturvårdsverket för granskning. Sedan ger man nya förslag till regeringen på var Natura 2000-områden kan införas.

Vi har inom Sveriges gränser beslutat hur vi ska tolka bestämmelser om Natura 2000-områden och bygga upp våra regelverk. Det är mycket som tolkas tillbaka på hur det är skrivet inom EU och av EU-kommissionen. Jag har gjort besök runt om i landet och sett på den här typen av frågor.

Det är en fråga där länsstyrelsen på många håll hävdar att man inte kan göra på ett annat sätt och att riksdagen på något sätt äger frågan. Ska man ändra i regelverket är det riksdagen som måste besluta om det. Det är därför som jag har valt att ställa interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag träffar många människor runt om i landet får jag höra att länsstyrelserna tolkar Natura 2000-regelverket på olika sätt beroende på vilken länsstyrelse det är i landet. Det blir en osäkerhet för många som bor på landsbygden och kanske vill bygga inom ett Natura 2000-område.

I svaret från statsrådet hänvisar man till utredningen om tillståndsprövning enligt miljöbalken. Vi hörde också statsrådet kommentera detta. Statsrådet säger i svaret att man ser landsbygden som en viktig del. Jag kommer att komma tillbaka till detta längre fram.

De regelverk vi har kopplat till Natura 2000-områden och även till andra bör gå hand i hand så att inte ett regelverk sätter stopp för utvecklingen på landsbygden. Just i fallet med Natura 2000-områden går det inte alltid riktigt ihop.

Jag hade två frågor till statsrådet. En av dem var kopplad till om statsrådet vill verka för att kunna revidera det regelverk som finns för Natura 2000-områden för att inte sätta stopp eller käppar i hjulet för att exempelvis kunna bygga inom Natura 2000-områden på landsbygden. Jag känner att just den frågan inte riktigt blev besvarad.

Utifrån det svar som jag fick och att man har gett direktiven om tillståndsprövning enligt miljöbalken vill jag här fråga statsrådet om det i direktiven för tillståndsprövning enligt miljöbalken finns med något som är kopplat till regler för Natura 2000-områden och just byggande i Natura 2000-områden.

Fru talman! Det är två kloka frågor som har ställts här. Den ena gäller hur Sverige avser att agera kring Natura 2000-områden. Det är därigenom som vi hänvisar till den pågående utredningen, som är tillsatt eftersom regeringen har identifierat en brist i hur vi i Sverige väljer att tillämpa olika typer av lagstiftningar.

Utredaren ska bland annat analysera det svenska genomförandet av regelverk på miljöområdet, och det inkluderar art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Utöver detta tittar utredningen på hur vi tillämpar miljöbalken. Det är den man använder sig av när man exempelvis bedömer situationer som i det särskilda fall interpellanten nämner. Du förstår säkert att jag som statsråd inte ska påpeka något specifikt kring detta fall, eftersom det inte är så det går till.

Men generellt har vi identifierat ett behov av att helt enkelt se över och utreda hur det svenska regelverket kan förändras så att vi inte ställer högre eller överlappande krav i förhållande till EU-regelverken.

Många olika länder tillämpar regelverken på olika sätt. Så som regelverket är utformat är alla EU:s medlemsstater skyldiga att genom nationella bestämmelser skydda dessa områden i enlighet med de krav som framförs i art- och habitatdirektivet.

Utgångspunkten är att skyddet för Natura 2000-områden ska vara likvärdigt i alla medlemsstater. Men de nationella regelverken är det som genomför hur kraven utformas, och här kan man identifiera vissa skillnader.

Om man jämför Sverige med andra EU-länder kan man exempelvis se att vissa länder har pekat ut få, men väldigt stora, Natura 2000-områden. I Sverige har vi i stället pekat ut ett stort antal Natura 2000-områden, men många av dessa har vart och ett en liten areal. Det kan såklart påverka prövningen av verksamheter och åtgärder på så vis att de svenska Natura 2000-områdena överlag inte innehåller särskilt stora kompletterande ytor med lägre naturvärden. Där kan sådan typ av verksamhet annars få plats. Det är en aspekt att ta med i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man tittar särskilt på Sverige ser man att många Natura 2000-områden här även är skyddade som naturreservat. Det är också någonting som påverkar arbetet med detta.

Men för att återgå till frågorna finns det aspekter att ta in av hur andra EU-länder väljer att tillämpa regelverken. Vi har en utredning som tittar på hur både miljöbalken och EU-regelverken tillämpas eftersom vi har identifierat frågeställningar liknande dem som framkommer i ledamotens interpellation.

Fru talman! Jag tackar även nu statsrådet för svaret, och jag delar synen i det som statsrådet säger: I det enskilda fallet ska inte statsrådet gå in och kommentera. Detta är verkligen ett enskilt exempel, och det är helt rätt att statsrådet inte ska kommentera det.

Det fall som jag bygger interpellationen på handlar om en händelse i Uppvidinge kommun i Kronobergs län, där en person äger skog och mark som sedan många år tillbaka är ett Natura 2000-område. Det är som sagt denna persons mark, men det har varit svårt att kunna komma fram och bygga just utifrån att det är ett Natura 2000-område.

Ser man på hur Sverige är uppbyggt i dag märker man att generationer tidigare har brukat skog och mark runt om i landet. Då gick det bra att kunna leva, bo och verka men också att klara av att bruka marken på något sätt. Det är det som är viktigt att komma ihåg när man ska bevilja nya bostäder inom ett Natura 2000-område. Då är det inga stora bostadsområden som ska byggas, utan det kanske är en enskild bostad.

I det här fallet är det en person som vill flytta ut med fru och barn till en mindre ort i Uppvidinge kommun. Detta kan också ses som att man får tillgång till fler elever för den lokala skolan och ett rikare föreningsliv när fler väljer att engagera sig.

Statsrådet skriver i svaret att regeringen ser behovet av en aktiv och bra landsbygdspolitik över hela landet. Men vad innebär det när vi har de här delarna och regelverken som verkligen sätter käppar i hjulet? Jag är den förste att skriva under på att vi behöver ha en aktiv och attraktiv landsbygd i hela landet, och då måste man verkligen ta bort de problem som finns med de regelverk man har.

Statsrådet säger i svaret utifrån bostadssituationen att det finns höga trösklar. Jag skulle säga att detta är en hög tröskel, men den är inte omöjlig att åtgärda utifrån att man går igenom de regelverk som finns för att se över hur man på ett lättare sätt ska kunna bevilja byggande inom Natura 2000-områden.

Det här är en fråga som jag vet diskuteras i Uppvidinge kommun, hemma hos folk på landsbygden vid deras köksbord. Det är en typisk fråga för den lilla människan på landsbygden.

Det är det här som är viktigt att komma ihåg: Vi i Sverige står inför stora utmaningar med gängvåldet och allt som eskalerar runt om i vår omvärld. Vi behöver därför kunna hålla två saker i huvudet samtidigt och koncentrera oss både på de stora frågorna och på de små frågorna, som den lilla människan på landsbygden verkligen pratar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är ändå glad att statsrådet hänvisar till att man vill se över detta och undersöka hur det fungerar på andra håll i EU. Det är kopplat till frågan om att kanske få en mer likvärdig syn på Natura 2000-områden och även göra det enklare för människor att kunna bygga om de har mark inom ett sådant område.

Därför skulle jag vilja ställa min andra fråga, som har framkommit under interpellationsdebatten. Om man ser över ett sådant här regelverk inom ramen för den utredning som nu pågår - hur säkerställer regeringen och statsrådet att det blir liknande över hela landet när man tolkar regelverket?

Fru talman! Det är precis som ledamoten nämner: regelverk som sätter käppar i hjulet. Den formuleringen är helt i linje med det vi både har redogjort för i Tidöavtalet och raskt har skridit till verket med när vi kom in på departementet.

Det handlar om att göra en ordentlig utredning som kan leda till förändringar av hur vi tillämpar våra tillståndsprocesser. I det har vi identifierat att staten talar med flera olika röster och att det är ett problem. Således ser vi ett behov av att implementera ett regelverk som ser till att länsstyrelser och andra som företräder staten har en stark och tydlig enad röst så att det blir mer förutsebart och enkelt att förhålla sig till de regelverk vi har i Sverige.

Vi har då också identifierat behovet av att utreda hur det svenska regelverket kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa högre eller överlappande krav. Sedan ska vi tillämpa EU-lagstiftning på ett gott sätt; det kommer vi att fortsätta med. Inte minst bidrar ju det på många olika sätt till turism och annat som gynnar vår landsbygd i Natura 2000-områden. Sett till hur mycket turism som finns inom dessa skyddade områden är det någonting som är positivt för landsbygden.

Vi har raskt satt igång med utredningen. Den särskilda utredaren ska se över och lämna förslag på detta, och uppdraget redovisas den 15 december 2024. Det är tufft att höra ett sådant datum när man inte har tålamod. Vi vill såklart så snabbt som möjligt, fru talman, se till att hela vårt land och rike kan ha en kraftfull verksamhet, levnad och miljö. Men man måste helt enkelt utreda saker och ting, och vi tittar just på detta i utredningen. Det ska lämnas nödvändiga författningsförslag.

Vi ser alla fram emot utredarens resultat och hoppas att det inte minst ska kunna säkra näringslivets konkurrenskraft och öka investeringsviljan i alla delar av vårt land - något vi verkligen ser ett behov av. Det handlar också om att främja en effektiv omställning så att vi får till mycket av den verksamhet som, även den, behöver miljötillstånd.

Fru talman! Tack, återigen, till statsrådet för svaret! Detta är som sagt en viktig fråga för många på landsbygden. När man är ute på besök och ser hur det ser ut i landet förstår man att natur och boende måste kunna gå hand i hand. Vi måste kunna klara av att på vissa håll skydda värdefull natur, men vi får inte heller sätta käppar i hjulet för att utveckla boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också trycka på någonting som statsrådet sa om att se hur man kan utveckla Natura 2000-områden bland annat kopplat till turism, eftersom det gynnar landsbygden. Det är helt klart; det gör det verkligen. Men landsbygden är ju mycket mer än turism. Precis som statsrådet sa är landsbygden folket som bor där. Det handlar om skola och näringsliv. Det handlar om precis samma frågor som det handlar om i Stockholm, i Göteborg och i Malmö - människors livsresor, människors livssituationer.

Detta tycker jag är viktigt att trycka på i den här typen av frågor: När det gäller att möjliggöra byggande inom ett Natura 2000-område behöver det inte vara några stora bostadsområden vi pratar om. Det kanske är ett enskilt hus på någons mark som man långt tillbaka har sagt att man vill avsätta som Natura 2000-område. Det bör gå att hitta vägar framåt i det.

Jag kommer att fortsätta följa den här frågan. Jag tror att den i likhet med naturreservatsfrågor och andra frågor kopplade till tillståndsprocesser och dylikt är en viktig fråga som människor i Uppvidinge och på andra håll i landet pratar om vid sina köksbord. Det är nog inte sista gången statsrådet och jag står och diskuterar denna fråga i riksdagens kammare.

Jag vill tacka för en bra debatt och kommer att fortsätta följa regeringens arbete i denna fråga.

Fru talman! Jag vill till slut bara lyfta fram det som ledamoten pekar på, nämligen vikten av att vi möjliggör ett levande liv i hela vårt land, så att säga - att vi möjliggör de här livsresorna. Det tar sin grund, fru talman, i våra båda partiers vilja att se till att alla människor i vårt land har friheter och möjligheter att tillvarata. Vi måste verkligen se till att det inte blir någonting isolerat till de områden där näringslivet har sin verksamhet och där skolorna, socialtjänsten och polisen kan hålla kvalitet och annat. Hela vårt land måste leva.

Det finns mycket politik som pågår för detta. En del i detta arbete är just att se över hur vi tillämpar miljölagstiftningen i Sverige så att det blir förutsägbart och möjliggör en levande och starkt skyddad miljö runt om i hela vårt avlånga land.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.