Interpellationssvar - En ny bro eller tunnel över saltsjö-mälarsnittet i södertälje - 2023-09-28

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig om jag delar bedömningen om behovet av en ny passage över eller under Saltsjö-Mälarsnittet i Södertälje och hur jag avser att agera utifrån min bedömning. Ingela Nylund Watz har vidare frågat mig vilket uppdrag jag har lämnat till Trafikverket med anledning av uppdraget att föra en dialog med Södertälje kommun.

Jag är medveten om att det finns kapacitetsbrister i vägförbindelserna till och genom Södertälje, något som påverkar Södertälje, inte minst företag som Scania och Astra Zeneca, men också trafiken till och från Stockholmsområdet. Det är viktigt med ett väl fungerande, långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem för att hela Sverige ska fungera.

Behoven inom infrastrukturen är stora, och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det är viktigt att det görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. Regeringen har nyligen påbörjat arbetet mot en ny nationell plan för planperioden 2026-2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att inkomma med ett inriktningsunderlag för en ny planperiod. Detta uppdrag ska redovisas i januari nästa år.

Inom ramen för sitt uppdrag har Trafikverket ett ansvar att föra dialog med berörda aktörer i samband med planering samt brister och behov i den statliga transportinfrastrukturen. Jag förutsätter därför att Trafikverket för de dialoger som krävs. Det ankommer inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra myndighetens arbete i enskilda frågor. Hur Trafikverket interagerar med sin omvärld är däremot en av flera frågor som mina medarbetare och jag löpande följer upp i dialog med myndigheten.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag tror att statsrådet är väl medveten om bakgrunden till interpellationen. Det handlar om olyckan på motorvägsbron på E4:an den 27 juni 2016. Den illustrerar med all önskvärd tydlighet hur sårbart det svenska vägnätet är just över Saltsjö-Mälarsnittet i Södertälje.

Det finns fyra vägar att komma runt om den bron havererar. Ett sätt är att åka över den lokala Saltsjöbron. Man kan också åka över Strängnäs och Enköping. Vidare kan man ta sig via Mörkö över Skanssundet med färja till Botkyrka. Statsrådet hör vilka omvägar det blir - på vägar med betydligt mindre kapacitet. Det skulle helt enkelt bli kaos - vilket det också blev 2016 - om någonting händer igen med motorvägsbron, så att den på något sätt sätts ur spel och inte fungerar.

Det här tror jag som sagt att statsrådet är väl medveten om. Det som är bekymmersamt är att landets huvudstadsregion då får kraftigt försämrade möjligheter att klara sin försörjning av transporter av såväl varor och gods som personer. I Trafikverkets tidigare plan ingick en breddning till tre körfält, men detta är bortlyft ur planen. Trafikverket gör nu inget arbete i den här frågan.

Men detta är bekymmersamt även ur ett annat perspektiv än bara det faktum att det är en trafikpassage som kan täppas till. Det har ju också uppstått ett helt annat läge med tanke på hur vi ser på säkerhetsaspekterna i det svenska samhället just nu. Det är klart att en passage i huvudstadsregionen som i huvudsak bygger på ett mycket litet antal broar för järnväg och väg är ett väldigt sårbart system i en sådan kontext.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför känner jag att det svar som jag har fått av statsrådet, som visserligen säger sig vara väl medveten om situationen, i det här läget är lite passivt. Jag frågar inte om statsrådet har kännedom, kunskap och insikter om situationen för vår kommun, Södertälje, och stora delar av Mälardalen samt exportindustrin i Södertälje, utan jag frågar faktiskt om statsrådet delar bedömningen om behovet av en ny passage. Det tänkte jag att statsrådet skulle få chans att svara på nu.

Delar statsrådet för infrastruktur i Sverige bedömningen att det finns ett behov av en ny passage över Saltsjö-Mälarsnittet i Södertälje?

Fru talman! Jag vill tacka interpellanten för den ställda frågan och frågorna som ger upphov till den diskussion som vi har i dag. Låt mig understryka vad Ingela Nylund Watz säger: Detta är ett exempel på en sårbarhet i transportinfrastrukturen. Den olycka som interpellanten hänvisar till åskådliggör detta.

Inom ramen för det inriktningsuppdrag som vi nu har gett till Trafikverket att påbörja planeringen för nästa planperiod är det betydligt större fokus på totalförsvarets behov och på krisberedskap. Denna sårbarhet, som interpellanten pekar på och som jag nämnde i mitt svar, påverkar förstås Södertälje men också trafik till och från Stockholmsområdet och stora företag som är beroende av att ha en fungerande transportinfrastruktur. Jag är medveten om kapacitetsbristerna.

Jag vill i sammanhanget därför påminna om att kapacitetsförstärkning för E4/E20 och Södertäljebron fanns med i Trafikverkets förslag till nationell plan med byggstart 2025-2027. Men objektet togs bort i samband med den tidigare regeringens beslut.

I stället beslutade den förra socialdemokratiska regeringen, alltså interpellantens eget parti, att statliga medel inom utvecklingsramen skulle fördelas till bland annat E20, trafikplats Hovsjö, med 110 miljoner kronor och att Trafikverket skulle ha en fortsatt dialog med kommunen om redundansbehoven för vägtrafiken som korsar Södertälje kanal. Vi har nu att förhålla oss till den tidigare regeringens beslut, och i det ligger förstås ett uppdrag till Trafikverket att ha fortsatt dialog kring redundansbehoven.

Jag vill också påminna om att Trafikverket inom ramen för sitt uppdrag har ett ansvar för att föra dialog med berörda aktörer i samband med planering samt brister och behov i den statliga transportinfrastrukturen. Det svarar mot en av de frågor som interpellanten har ställt.

Med det sagt kan jag även konstatera att det saknas en samsyn mellan Trafikverket och Södertälje kommun om vilka kapacitetshöjande åtgärder som behövs. Trafikverket bedömer inte att en tunnel är samhällsekonomiskt motiverad i de underlag som har lagts in. Det är en uppfattning som inte delas på lokal nivå; det vill jag ändå att interpellanten ska notera. Men när regeringen nu har tagit det första steget genom att ge uppdraget till Trafikverket att ta fram ett inriktningsunderlag för nationell plan för 2026-2037 är det förstås viktigt med en dialog med Trafikverket både på kommunal och på regional nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag uppmuntrar, här i kammaren och när jag träffar lokalpolitiker och regionpolitiker runt om i landet, att man på regional nivå kommer överens om sina prioriteringar. Det är betydelsefullt för att regeringen ska få ett så bra underlag som möjligt att utgå ifrån i beslutet om nationell plan för nästa planperiod.

Detta underlag kommer förstås också att bygga på det Trafikverket nu kommer att ta fram, nämligen ett inriktningsunderlag. Där pekas just på krisberedskap och sårbarheter och att vi ska ha redundans och robusthet i vår transportinfrastruktur - av de skäl och med tanke på de behov som interpellanten pekar på när det gäller just det här specifika behovet.

Jag delar absolut synen på att det finns kapacitetsbrister. Jag är medveten om det. Men nu kommer Trafikverket att ta fram ett underlag utifrån konsekvenser av den förra regeringens beslut att avbryta de delar som gäller just kapacitetsförstärkning för E4/E20. Där låg dock ett uppdrag att ha en fortsatt dialog. Jag ser fram emot denna dialog, och jag är väl medveten om de kapacitetsbrister som finns.

Fru talman! Statsrådet ska ha en eloge för att han är tydlig i sin argumentation. Det är alldeles riktigt att Södertälje kommun inte alls delar Trafikverkets bedömning att en breddning till tre körfält på motorvägsbron är en hållbar lösning för regionen.

Skälet till det är de upplevelser som kommunen fick genomleva under den period som motorvägsbron var under renovering efter olyckan 2016, då trafiken i huvudsak - och i väldigt stor utsträckning - leddes genom staden, mitt i centrala Södertälje. Luftföroreningsproblematiken blev enorm, vilket också har fått till följd att andra statliga myndigheter kräver av Södertälje kommun att partikelhalter och annat i centrala Södertälje måste ned.

Ytterligare en lång avstängningsperiod för ett projekt som Trafikverket vill genomföra är inte hållbart för Södertälje kommun. Det finns också starkt stöd för kommunens uppfattning, inte minst bland de stora exportföretagen i Södertälje.

Jag vill bara ge en bild av hur den här delen av Sverige fungerar. En vanlig arbetsdag är det 22 000 personer som tar sig till och från arbetet på Scania och Astra. Det är enormt stora arbetsplatser. Dessutom har Södertälje med omnejd ytterligare 30 000 personer som rör sig till sina jobb. Samtidigt ska i denna passage i princip allt gods som går på väg transporteras till övriga delar, åtminstone de södra, av Stockholmsregionen. Det här är en vital trafikpunkt för hela Sverige.

Jag tänker att det är viktigt att få detta perspektiv. Det här är inte en liten lokal fråga; det är en stor fråga som har implikationer på till exempel den svenska exporten. Det är verkligen mer än en hembygdsfråga, och det tror jag att statsrådet delar min uppfattning om.

Jag är naturligtvis medveten om att statsrådet inte kan detaljstyra. Men statsrådet ska också veta att Trafikverkets företrädare har uttalat sig lokalt i medierna om frågan och sagt att de inte kan göra någonting mer i ärendet utan att regeringen explicit uttrycker ett sådant uppdrag.

Därför är det intressant att veta vad regeringen har för ståndpunkt i frågan. Är det här en angelägenhet för Sveriges regering både när det gäller trafikföringssynpunkt och redundans men också ur säkerhetssynpunkt? Det tror jag att både befolkningen i Södertälje och Stockholms södra delar och, inte minst, våra stora exportindustrier är intresserade av att få veta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En sak tror jag att statsrådet och jag är väl medvetna om. Statsrådet kan svara på samma sätt ända tills regeringen har lagt fram en ny nationell plan på bordet. Men det kan ju ta åratal innan ett sådant beslut kan komma till Sveriges riksdag. Därför vore det, inte minst med tanke på konkurrenssituationen för exportföretagen och den gröna omställningen, bra för alla inblandade om statsrådet kunde ge något uttryck för vad regeringen tycker i frågan.

Delar statsrådet bedömningen av behovet av ny passage över Saltsjö-Mälarsnittet?

Fru talman! Tack för frågorna från Ingela Nylund Watz och det engagemang som man märker av här i kammaren! Jag vill understryka att det behövs, för vi behöver ett ännu bättre och hållbart transportinfrastruktursystem i Sverige. Ett långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem är en grundläggande förutsättning för att hela Sverige ska fungera.

De siffror på antal trafikanter som passerar den här passagen understryker detta. Jag har själv varit på Scania och pratat med företaget, som är ett av Sveriges stora. Det är en viktig arbetsplats och även en viktig part i den gröna omställning som interpellanten hänvisar till. Vi ser i olika delar av Sverige att en fungerande transportinfrastruktur, oavsett trafikslag, är helt avgörande för att vi ska lyckas med den gröna omställningen och nyindustrialiseringen i olika delar i den samhällsomvandling som sker.

Jag kommer i dag inte att ta ställning för eller emot olika sträckningar. Det är därför vi har ett system med nationell plan, där olika prioriteringar vägs emot varandra. Men jag har i mina svar tidigare redogjort för vad regeringen pekar ut till Trafikverket inom ramen för arbetet med att ta fram ett nytt inriktningsunderlag.

Den förra regeringen lade fram den nationella planen väldigt sent under mandatperioden. Jag har tidigare sagt att min ambition är att vi ska få fram den tidigare. Därför fattade vi tidigt beslutet om att ta fram inriktningsunderlaget. Det är det första steget, och det ska Trafikverket återrapportera i januari.

Inom ramen för sitt uppdrag har Trafikverket ett ansvar att föra dialog med berörda aktörer i samband med planering samt brister och behov i den statliga transportinfrastrukturen. Jag upprepar att jag förutsätter att Trafikverket för de dialoger som krävs.

Jag tackar för förståelsen för att ett statsråd inte kan detaljstyra eller peka med hela handen. Vi har ett fungerande sätt där regeringen ger ett uppdrag till myndigheten. Sedan är det såklart en prioriteringsfråga som också kommer att underställas riksdagen när det kommer till ramarna. Regeringen kommer att ta fram ett förslag på och besluta om prioriteringar inom de ramarna.

Detta är någonting som är angeläget. Det hastar, och det är därför som regeringen har detta högt på agendan.

Jag har också tidigare i den här debatten konstaterat de kapacitetsbrister som ledamoten har pekat på, så i det skulle jag säga att det råder en samsyn. Regeringen får återkomma när vi har tagit de vidare stegen i ett förhållandevis högt tempo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår otåligheten, och jag förstår engagemanget. Jag delar det, och jag arbetar varje dag för att Sverige ska ha en hållbar och fungerande transportinfrastruktur som gör att människor kan resa utan att vara osäkra på om man kommer fram eller inte. Man ska kunna åka och hälsa på nära och kära, skjutsa barn till innebandyträning och ta sig till och från jobbet. Det ska också vara en fungerande transportinfrastruktur för vårt näringsliv, och det är därför som regeringens prioritet är just arbetspendling och godstrafik. Detta är utpekat till Trafikverket.

Det finns stor anledning att återkomma i frågan, och jag tackar återigen Ingela Nylund Watz för de frågor som hon ställt.

Fru talman! Av det samlade exportvärdet utgår 6 procent från den här lilla delen av Sverige, som naturligtvis är oerhört viktig för Sveriges tillväxtförutsättningar, och vi vill att det ska bli ännu mer. Vi vill ju att Scania, och Astra för den delen, ska vara fortsatt världsledande inom sina områden. Framför allt vill vi att den gröna omställningen ska bli verklighet i Stockholmsregionen liksom i resten av landet, och där bidrar Scania i allra högsta grad.

Jag noterar och får väl ta med mig från den här diskussionen att statsrådet tänker passa när det gäller allt detta till dess att underlagen från Trafikverket är framtagna och till dess att regeringen börjar samla ihop sig till prioriteringar i en ny nationell plan. Jag får alltså inte något besked om statsrådet delar bedömningen av behovet av en ny passage över kanalen i den här delen av vägnätet.

Jag kan formulera om det lite grann för att vi kanske ska kunna få någon aning om vartåt statsrådet lutar. Jag återkommer därför till att säkerhetsläget i Sverige ju har försämrats drastiskt de senaste åren. Vi lever med ett krig i Europa, i vår absoluta närhet, och vi stärker vår försvarsförmåga på alla möjliga sätt. Då tänker jag så här: Är det rimligt att tre broar för vägtrafiktransporter och två järnvägsbroar är de enda möjliga passagerna till och från Stockholmsregionen söderifrån?

Jag tänker att detta inte kan vara en särskilt lycklig situation från en säkerhetsaspekt. Delar statsrådet åtminstone den bedömningen?

Fru talman! Ledamoten kan inte förstå det som att jag passar på frågan om det finns ett behov. Jag har flera gånger i den här diskussionen konstaterat att det finns kapacitetsbrister i vägförbindelsen till och genom Södertälje, vilket påverkar näringslivet och Stockholmsregionen och som i ljuset av det säkerhetspolitiska läget är någonting som är viktigt att ha med som en konstaterad sårbarhet. Den frågan har jag alltså svarat på. Jag passar inte på den.

Svar på interpellationer

För att svara på ledamotens frågor behöver ett litet och exportberoende land som Sverige självklart en robust infrastruktur. En god tillgänglighet regionalt, nationellt och internationellt har stor betydelse för medborgare och näringsliv, för konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och välfärd. För den här mandatperioden, som vi är ett år in i nu, är regeringens prioriteringar därför att fortsätta förbättra den infrastruktur vi har - reparera där det behövs, förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt och göra kapacitetsförstärkningar där de med träffsäkerhet kan stärka arbetspendling och godstrafik.

Det handlar alltså om att både värna det vi redan har byggt och investera i ny infrastruktur där det behövs för bland annat företagens behov. Men jag kan inte i dag säga ja eller nej till olika tekniker, olika vägar eller olika lösningar för olika sträckor, utan det ligger i Trafikverkets uppdrag att ta fram detta utifrån det uppdrag som regeringen nu har gett dem.

När de gör det är det viktigt med en nära dialog med regioner och kommuner. Jag vill återigen uppmuntra regionen i Stockholmsområdet att tillsammans diskutera vad man har för syn på olika investeringsbehov och infrastrukturen så att man gemensamt har samma bild. Det ger en väldigt bra förutsättning för en fortsatt dialog, som jag ser fram emot.

Fru talman! Jag vill tacka för den dialog vi har haft i kammaren i dag och för engagemanget.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.