Arbetsplenum - Strategisk exportkontroll 2022 ? krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden - 2023-06-08

Herr talman! Den här debatten handlar om regeringens skrivelse om svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden 2022. När man läser skrivelsen känner man igen mycket. Det låter ungefär som det brukar göra när vi får de här skrivelserna.

Sveriges export av försvarsmateriel uppgick 2022 till ett värde av 15,2 miljarder kronor. 83 procent av den försvarsmaterielen gick till etablerade samarbetsländer som vi har arbetat med under många år. Till exempel gjorde Brasilien den största affären när de köpte Jas 39 Gripen för nästan 3 miljarder. Sedan kom USA som för 2,6 miljarder köpte framför allt markstridssystem och marint artilleri. Sedan kom Tyskland som för 1,3 miljarder köpte bland annat missilsystem. Det är som sagt ungefär så det brukar se ut i skrivelserna.

Det svenska regelverket för vapenexport är ett av världens striktaste. Det blev ännu stramare 2019 då vi bland annat införde ett särskilt demokratikriterium i regelverket. Det ska väga tungt när den ansvariga myndigheten hanterar och behandlar ansökningarna om att få exportera materiel.

Jag var ansvarig minister för att ta fram den nya lagstiftningen 2018/2019. Jag är glad över att vi i god samarbetsanda och över blockgränsen lyckades få till stånd en lagstiftning med brett stöd i riksdagen. Sex av åtta partier i riksdagen stod bakom den nya lagen.

Till det kommer att vi har en parlamentarisk insyn i de här affärerna, vilket också är unikt internationellt sett. Känsliga affärer prövas i det parlamentariskt sammansatta Exportkontrollrådet, EKR, där alla partier är företrädda. Det är ofta oerhört svåra avvägningar. Det handlar om utrikespolitik, om säkerhetspolitik, om försvarspolitik och om näringspolitik. Det är av stor vikt att affärer av det här slaget prövas av partierna i ett tidigt skede. Och det sker i Exportkontrollrådet.

Det finns de som säger att den här exporten inte är särskilt viktig, att vi kunde ha avvarat den. De säger att det bara gäller 15 miljarder. Den totala exporten i Sverige uppgår ju till över 3 000 miljarder sammanlagt. Då finns det de som menar att pengarna från den här exporten inte är så viktiga och att vi kunde ha varit utan den exporten.

Jag menar att det inte är så. Sverige skulle inte ha någon egen försvarsindustri utan vår export av försvarsmateriel. Det som vi köper till det svenska försvaret bär helt enkelt inte upp en egen försvarsindustri.

En egen försvarsindustri har i alla tider varit en enormt viktig del för vårt försvar och i förlängningen vårt nationella oberoende. Det blir ännu viktigare i ett läge då den säkerhetspolitiska situationen har försämrats så dramatiskt som det senaste året. Då blir det ännu viktigare att Sverige som få andra länder och som så gott som inga andra länder i vår storlek har en egen försvarsindustri.

Sverige är till exempel det enda landet i Norden som har en egen stark försvarsindustri. Det är en tillgång i det här läget men också när vi förhoppningsvis är på väg att ta steget in i Nato. Även i det sammanhanget blir svensk försvarsindustri en tillgång när vi tar oss an uppgiften att tillsammans med andra försvara vår del av världen. Då är de 15 miljarderna av krigsmaterielexport avgörande. Utan export har vi ingen försvarsindustri. Så enkelt är det.

Men det måste förstås göras på ett ansvarsfullt sätt. Det är precis så lagstiftningen är uppbyggd. Krigsmateriel får endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och om det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Och känsliga affärer prövas alltså av partierna i EKR. I vissa fall kan ärenden också lyftas till regeringen. Det är klart att det är en styrka för Sverige att det finns en bred politisk samsyn om lagstiftningen på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Jag sa inledningsvis att skrivelsen ser ut ungefär som de brukar göra. Det är den 39:e skrivelsen i ordningen. Men det finns en sak som gör 2022 unikt. Det handlar inte om vad vi har sålt utan om vad vi har skänkt bort. År 2022 blev det år då vi för första gången sedan år 1939 skänkte bort större mängder försvarsmateriel till ett annat land för att detta land skulle kunna försvara sig mot ett annat lands aggressivitet.

År 1939 gjorde vi det med anledning av Sovjetunionens anfall på Finland. Stalin hade gått ihop med Hitlers Tyskland om att dela upp östra Europa mellan sig. Nazityskland anföll Polen i september 1939, och det kommunistiska Sovjetunionen anföll Finland i november samma år. Det skulle sedan bli vinterkriget.

I solidaritet med Finland skickade Sverige en stor mängd vapen. Det var luftvärnskanoner, det var pansarvärnspjäser, det var granatkastare, det var kulsprutor, det var granater och det var gevär och mycket mer - till exempel 50 miljoner gevärspatroner. Det var ett mycket omfattande stöd till Finland vid den tidpunkten.

År 2022 gjorde vi detta igen, men den här gången till Ukraina efter Rysslands anfall den 24 februari förra året. Jag var inrikesminister vid den tidpunkten och hade ansvar för vapenexporten. Jag minns mycket väl de dagarna förra året. Rysslands anfall på Ukraina försatte Europa i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.

Under de dagarna diskuterade vi mycket i den socialdemokratiska regeringen hur vi skulle förhålla oss och hur vi skulle agera. Vi kom mycket snabbt fram till att det bara fanns en enda slutsats att dra i det läget. Det var att den demokratiska världen måste gå samman för att med alla medel stödja Ukraina och trycka tillbaka den ryska angriparen. Så blev det också.

Den 24 februari anföll Ryssland Ukraina. Bara fyra dagar senare, den 28 februari, beslutade den svenska regeringen att skicka försvarsmateriel till Ukraina. Vi var ett av de första länderna som gjorde det. Det var hjälmar, det var skyddsutrustning, det var fältransoner och det var 5 000 pansarskott.

Det var ett unikt beslut, som sagt det första sedan 1939, där Sverige skänkte vapen och annan försvarsmateriel till ett annat land för att det skulle kunna försvara sig. Sverige var alltså ett av de första länderna som gjorde det.

Dessa tidiga vapenleveranser visade sig vara enormt viktiga för Ukraina. Det kunde jag se med egna ögon när vi för några veckor sedan besökte Ukraina med en delegation från utrikesutskottet. Vi besökte bland annat de områden norr om Kiev som Ryssland intog och höll under en månads tid förra året - Butja, Borodjanka och Irpin.

Putins tanke var att snabbt kunna ta Kiev med ett anfall norrifrån i mars 2022. Och de var mycket nära att lyckas. Som närmast stod de ryska styrkorna bara en mil från Kievs stadskärna innan de tvingades tillbaka.

Om Ukraina inte hade fått de omfattande vapenleveranser de då fick från många länder, inklusive Sverige, kunde det mycket väl ha blivit så att kriget hade tagit slut väldigt tidigt under förra året - och då med rysk seger. Då hade demokratin krossats och det politiska ledarskapet i Ukraina dödats, och Ukraina som stat hade upphört att existera och i stället införlivats i Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Nu blev det inte så. Tack vare det ukrainska folkets heroiska motstånd men också tack vare den försvarsmateriel som Sverige och andra länder snabbt bistod med blev utgången en annan. Jag får säga att jag är enormt stolt över att vi kunde fatta de besluten så snabbt som vi gjorde.

Ukrainska företrädare är djupt tacksamma för detta, vilket blev mycket tydligt när vi var där. De var djupt tacksamma för det Sverige hade gjort - men också lite förvånade över att just Sverige var så snabba med att besluta om militärt stöd. De känner ju väl till vår historia av alliansfrihet och ovilja att blanda oss i konflikter på kontinenten. Den här gången var vi dock väldigt snabba med att fatta dessa beslut, och det var historiska beslut som den socialdemokratiska regeringen som sagt fattade den 28 februari 2022.

Sedan dess har Sverige fattat beslut om ytterligare ett antal stödpaket till ett sammanlagt värde av över 10 miljarder kronor. Det har handlat om vapen, ammunition, luftförsvarssystem, pansarterrängbilar och om ekonomiska bidrag. Det har hjälpt Ukraina att trycka tillbaka det ryska angreppet.

I de områden som befriats - som Butja, som vi besökte - avslöjas alla de fruktansvärda krigsbrott som ryska styrkor har begått. I Butja hittade man över 400 civila dödsoffer, män, kvinnor och barn, varav över 100 hade grävts ned i en meterdjup massgrav bakom en kyrka. De låg sida vid sida i plastsäckar. Övriga dödsoffer hittades skjutna på gatan, till synes helt slumpmässigt och urskillningslöst.

Så ser det ut även i resten av de ockuperade områdena: tusentals dödade civila, sexuella övergrepp på kvinnor och barn, tortyr och tusentals ukrainska barn som har kidnappats till Ryssland. Vi kommer sannolikt att få se mer av detta för varje kilometer som Ukraina förhoppningsvis kan återta med den offensiv de nu förbereder. Om Ryssland kunde göra detta i Butja, som de höll i bara en månad, vad har de då inte hunnit göra i de områden de nu har hållit i kanske över ett år? Vi kommer förmodligen att få se fler exempel på den typen av övergrepp.

Att Rysslands grymhet inte känner några gränser såg vi ytterligare ett exempel på häromdagen när de uppenbarligen sprängde dammen i Kachovka, vilket har lett till en enorm naturkatastrof. Tiotusentals människor har drabbats av översvämningar och förlorat sina hem. Dricksvattenförsörjning, mat och åkrar har förstörts. Hela ekosystem har slagits ut. Till Rysslands krigsbrott fogas nu också ekocid, det vill säga en avsiktlig och storskalig miljöförstöring.

Det är naturligtvis Ryssland som ligger bakom. De hade ockuperat kraftverket, och anledningen är såklart att försvåra Ukrainas offensiv. Ryssland kan förstås neka hur mycket de vill, men det är naturligtvis de som har gjort detta. De förstör ju allt annat i sin väg, så det är väl högst troligt att de inte tvekar att förstöra också denna damm, utan minsta tanke på människor och miljö.

Detta brott måste fördömas med kraft. Det visar att Ryssland inte bryr sig ett dugg om det land de ockuperar och de människor som lever där. Det aktualiserar också frågan om att göra ekocid, alltså storskalig miljöförstörelse, till ett eget internationellt brott i Romstadgan. Det är en fråga vi socialdemokrater driver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Det står nu mer klart än någonsin att Ukraina måste vinna detta krig och att Sverige ska fortsätta stödja Ukraina till den dag kriget är vunnet - till den dag den sista kvadratmetern av Ukrainas mark är befriad och den sista ryska soldaten har lämnat territoriet.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Morgan Johansson för anförandet.

Morgan Johansson satt ju i den regering som var med och tog fram det regelverk för export av krigsmateriel som trädde i kraft 2018. Jag tänkte passa på att fråga om Morgan Johansson är nöjd med resultatet. Syftet var att skärpa exportkontrollen av krigsmateriel till icke-demokratiska stater, och det var väl lovvärt. Men jag tycker att regelverket hittills har varit tämligen tandlöst: Bland köparna av svenska vapen återfinns fortfarande en rad diktaturer, krigförande stater och länder som begår grova och omfattande brott mot mänskliga rättigheter.

Det finns kryphål i lagen som möjliggör detta, till exempel detta med följdleveranser. Är det inte på tiden att vi försöker täppa till dessa kryphål så att regelverket verkligen lever upp till sitt syfte?

Herr talman! Jag är väldigt stolt över den uppgörelse vi lyckades träffa 2018 och som sex av åtta partier står bakom. Den förbereddes av en särskild utredning, den så kallade KEX-utredningen. Den gjorde att ett av världens stramaste regelverk blev ännu striktare, bland annat genom införandet av ett nytt demokratikriterium. Den har också inneburit att vi i ökad utsträckning har kunnat följa upp var den materiel vi exporterar hamnar någonstans.

Som jag sa i mitt anförande exporterade vi förra året för 15 miljarder. Av det vi exporterade gick 83 procent gick till våra 39 samarbetsländer, som vi har jobbat med länge - det är Brasilien, USA, Tyskland och övriga EU-länder. Sedan har vi förstås ett antal länder som vi inte exporterar till: Kina har vi ingen export till, och vi har naturligtvis ingen export till Ryssland. Vi exporterar inte till Iran eller Nordkorea.

Sedan finns det några länder dit vi gör följdleveranser utifrån gamla affärer som vi har gjort. Men när det gäller länderna i Mellanöstern fanns det inga nya beslut förra året, utan det var endast följdleveranser - och då i kategorin övrig krigsmateriel, alltså inte krigsmateriel för strid. Jag tycker att det är bra att det ser ut på det sättet. Man kan också notera i skrivelsen att det har gjorts ett antal avslag från ISP. Det gäller till exempel affärer där man har velat exportera till Bahrain och Qatar, liksom till Israel och Tunisien. Sådana avslag har meddelats på olika sätt.

Jag skulle alltså vilja säga att den lagstiftning vi har just nu är väl avvägd, och det är som sagt ett av världens striktaste regelverk. Det är också ett av de mest öppna och transparenta system som finns.

Herr talman! Jag tackar för svaret, men jag känner mig inte helt nöjd med detta. Det är nämligen så att exporten ökar till icke-demokratiska stater, och jag tycker att det är ganska skamligt att ett land som Sverige - som ändå står upp för folkrätt, mänskliga rättigheter och så vidare - fortsätter att exportera vapen. Även om det gäller följdleveranser fortsätter vi ändå att exportera vapen till länder som i allra högsta grad är auktoritära och odemokratiska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Det handlar till exempel om länder som deltar i kriget i Jemen, vilket av FN beskrivs som en av världens värsta humanitära kriser. Sverige har sedan bombningen av Jemen startade exporterat krigsmateriel till sex av staterna som deltar i denna koalition. Bland mottagarna av exporten 2022 finns flera av de stridande parterna med, nämligen Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Jordanien och Kuwait. Endast under 2022 gäller det export av krigsmateriel till ett värde av 7,5 miljoner.

Vi skulle kunna upphöra med detta och se till att täppa till hålen så att man inte längre tillåter dessa följdleveranser, som ju är ett resultat av att exporten fortfarande pågår. Jag tycker att det är ganska skamligt att vi exporterar vapen till dessa odemokratiska, krigförande länder.

Herr talman! Förra året fanns det ingenting till Mellanösternländerna annat än följdleveranser och då i kategorin övrig krigsmateriel, det vill säga inte krigsmateriel för strid.

Lotta Johnsson Fornarve nämnde Förenade Arabemiraten. Den affären handlade inte om krigsmateriel för strid såsom kanoner, kulor och krut utan om ett radarsystem, det vill säga övrig krigsmateriel. Det är ett avtal som vi naturligtvis ska fullfölja.

Det blir väldigt svårt för ett land att över huvud taget kunna ha någon vapenexport om gamla affärer inte ska gälla. I lagstiftningen finns en bifallspresumtion för följdleveranser, och det är därför vi måste göra det här. Inga länder skulle ju annars vilja handla med oss om de visste att leveransen av reservdelar för de system de köper in när som helst kan strypas. En sådan balans måste man ha.

Jag tror att Vänsterpartiets kritik i stor utsträckning handlar om att man inte vill ha någon export av vapen och krigsmateriel över huvud taget. Som jag pekade på i mitt anförande är exporten nödvändig, vad man än tycker om den, för att vi alls ska kunna ha en egen försvarsindustri. Den dag då vi avvecklar exporten kommer försvarsindustrin att försvinna, och det skulle innebära ett avbräck i en väsentlig del för svensk säkerhetspolitik och i förlängningen vårt oberoende.

Herr talman! Jag vill till att börja med yrka bifall till reservation 2 från Sverigedemokraterna.

Sveriges försvarsindustri går på högvarv, och vår krigsmateriel är mer efterfrågad än på mycket länge. Detta är i det rådande säkerhetspolitiska läget mycket positivt, och det är ett konkret bidrag till vår avskräckande verksamhet mot de aggressiva diktaturerna, som tydligast representeras av Rysslands aggressiva krig i Ukraina.

Sverige har en viktig roll som demokratiernas vapensmedja, vilket vi ska vara mycket stolta över. Det som utgjort ett hinder för Putins invasion av Ukraina har varit de ukrainska försvararna som är beväpnade med vapen från västvärlden, där Sverige spelar en stor roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Rysslands krig i Ukraina blir alltmer brutalt. Bara denna vecka har vi kunnat se hur en stor damm har sprängts i Ukraina, vilket lett till en omfattande förstörelse. Massakrer utförda av Ryssland har uppdagats i områden som Ukraina har befriat, och det är rimligt att förutsätta att Ryssland begått fler och än mer omfattande illdåd i de områden som varit ockuperade under en lång tid. Ukraina behöver därför befria de ockuperade områdena så snabbt som möjligt, och för detta behövs vapen från väst. Det är kanske det tydligaste exemplet som visar på behovet av en ökad export av krigsmateriel från Sverige.

Politiken på detta område har under decennier tyvärr varit inriktad på att begränsa och försvåra för export och tillverkning av krigsmateriel. Detta har försvårat och fortsätter att försvåra för Sveriges möjligheter att tillverka krigsmateriel både till vårt eget försvar och för export.

Den senaste utredning som gjorts i frågan hade titeln Skärpt exportkontroll av krigsmateriel och inriktades på att utifrån olika parametrar begränsa exporten. Det var en naiv utgångspunkt redan vid utredningens start 2015 och är en linje som är ohållbar i dagens värld med aggressiva diktaturer.

Nu är det hög tid att vi får en ny inriktning för politiken på plats, och behovet av detta har lyfts fram från flera håll. I propositionen om svenskt Natomedlemskap som regeringen lagt på riskdagens bord påpekade flera remissinstanser detta, bland annat Inspektionen för strategiska produkter och Utrikespolitiska institutet. Dagens exportkontrollregelverk är inte anpassat för vare sig ett Natomedlemskap eller för den nya säkerhetspolitiska värld som kräver att både vi i Sverige och andra länder har krigsmateriel så att vi kan försvara oss mot aggressiva diktaturer.

Herr talman! En ny utredning behöver göras så snabbt som möjligt om hur regelverket kan anpassas efter den nya situation som Sverige befinner sig i. Varje dag som går utan att en sådan utredning påbörjats innebär att Sverige och våra samarbetsländer riskerar att hamna i en situation där vi inte kommer att ha tillräcklig tillgång till vapen.

Vi menar att det är oansvarigt att inte omgående påbörja en sådan utredning. Det behövs en utredning snabbt om hur regelverken kan anpassas så att Sverige kan spela en viktig roll som producent av de vapen som vi och allierade länder behöver för att försvara oss mot aggressioner likt den som nu utspelar sig i Ukraina.

För att undvika att man som land utsätts för en så brutal invasion som den vi ser i Ukraina behöver man ha som grund att arbeta förebyggande genom sitt försvar. På så sätt kan man uppnå en avskräckande effekt. För detta behövs naturligtvis vapen, vilket är svårt att införskaffa i efterhand. Därför är det oerhört angeläget att svensk försvarsindustri ges förutsättningar att redan nu kunna förse oss och våra allierade med de vapen som behövs för att avskräcka en motståndare.

Herr talman! Sverige behöver också förbereda sig för en hotbild som kommer att finnas under lång tid. Därför behöver vi öva mot olika scenarier. Ett av de värsta scenarierna, som tyvärr är aktuellt, är om vi på olika sätt utsätts för massförstörelsevapen och hur vi då ska agera. Ryssland hotar för närvarande med att sätta in kärnvapen, och landet har med hjälp av kemiska vapen attackerat motståndare i olika stater. I framtiden kan även Sverige utsättas för olika former av massförstörelsevapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

För att kunna hantera dessa situationer så bra som möjligt behöver de av våra myndigheter som berörs öva tillsammans, något som tidigare gjorts genom så kallade icke-spridningsövningar. Dessa övningar har tyvärr inte genomförts i samma utsträckning de senaste åren. Det är dags att trappa upp övningarna så att Sverige kan hantera insatser med massförstörelsevapen mot landet.

Herr talman! Det behövs också tillräcklig och rätt kompetens inom området exportkontroll för att kunna hantera den situation som uppstått i och med att Sverige är en stor exportör av både krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Tyvärr är inte fallet så i dag och har inte varit det under ett antal år. Den militära kompetensen på myndigheten ISP, som kontrollerar dessa produkter, har nämligen minskat i förhållande till det totala antalet anställda. I dagsläget är den mindre än någonsin då antalet anställda har ökat.

Behovet av militär kompetens för att kunna värdera de försvarspolitiska skälen för olika exporter har dock inte minskat utan ökat radikalt i förhållande till den upprustning som pågår. Redan 2017 pekade Riksrevisionen på behovet av specialistkompetens på ISP, men tyvärr har det inte blivit åtgärdat. I stället har vi en situation där juridiska bedömningar äger företräde framför försvarspolitiska. Detta leder till och har under många år lett till negativa konsekvenser för den svenska krigsmaterielexporten och för vårt försvar.

Herr talman! Från årets skrivelse om strategisk exportkontroll och produkter med dubbla användningsområden finns också flera positiva områden som är värda att uppmärksamma. Det handlar bland annat om att Sverige för första gången godkänt export av krigsmateriel till Mellanösterns enda demokrati, Israel. Det är banbrytande för svensk exportkontroll, och ett ökat utbyte med Israel på krigsmaterielområdet vore mycket välkommet av flera skäl. Dels handlar det om en väl utvecklad demokrati, dels är det ett land som har en högteknologisk försvarsindustri som Sverige kan tjäna mycket på att ha ett nära samarbete med.

Jag noterar också att arbetet med efterkontroller fortskrider, vilket är en viktig del för att ha kontroll över den krigsmateriel som exporteras och tillse att den inte hamnar på avvägar. Det är nu viktigt att de första kontrollerna på plats kan genomföras så snabbt som möjligt.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag påpeka att man i skrivelsen kan konstatera att saker går åt rätt håll men att det sker för långsamt. Då talar jag främst om behovet av en ny utredning, som jag nämnde. Framsteg har även gjorts av nuvarande regering, som avskaffat kravet att ISP ska lägga stora resurser på att bedöma andra staters inrikespolitiska prioriteringar och att den feministiska utrikespolitiken ska beaktas även inom detta område. Tvärtom är nu en resa påbörjad som kan innebära att Sverige solidariskt ställer upp och exporterar vapen till våra allierade. Inte minst kan vi underlätta för vår Natoanslutning genom att anpassa regelverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Sverigedemokraterna står utanför den uppgörelse som vi gjorde om krigsmaterielexporten 2018. När man lyssnar på Yasmine Erikssons inlägg förstår man att hon helt enkelt vänder sig mot den lagstiftningen.

Vad gjorde vi då 2018? Vilka var de stora förändringar som skedde då? Jo, det ena var att vi införde ett särskilt demokratikriterium. Vid prövningarna av de här affärerna ska man fästa särskild vikt, till och med central vikt, vid demokratikriteriet när det gäller vilka länder vi exporterar till. Jag tycker att det är en viktig del för att kunna upprätthålla legitimiteten för hela systemet. Vi vänder oss i första hand till andra demokratier som vill försvara sin frihet och sitt oberoende, vilket markeras via demokratikriteriet. Det är dock inte ovillkorligt utan måste vägas mot de försvars- och säkerhetspolitiska hänsyn som man kan behöva ta vid en enskild affär. Varje affär prövas var för sig.

Det andra vi gjorde var att vi förstärkte uppföljningen av var vapen och annan krigsmateriel hamnar. ISP fick ett särskilt uppdrag om detta och bygger också upp en särskild kompetens.

Jag undrar vad Sverigedemokraterna tycker om detta. Varför vänder man sig emot den här lagstiftningen? Är det demokratikriteriet som Sverigedemokraterna är emot? Är det uppföljningen som Sverigedemokraterna är emot? Vilka diktaturer vill Sverigedemokraterna exportera mer vapen till? Jag förstod av Yasmine Erikssons anförande att detta var det stora problemet med den nya lagstiftningen. Vilka diktaturer, herr talman, vill Yasmine Eriksson att Sverige ska exportera mer vapen till?

Herr talman! Jag tackar Morgan Johansson för hans redogörelse för lagen. Sverigedemokraterna vill som sagt utreda den. Det beror väldigt mycket på att vi är i ett nytt säkerhetspolitiskt läge som gör att den är inaktuell. Lagen behöver uppdateras och kompletteras med tanke på rådande situation. Det gäller särskilt om vi snart går med i Nato. På så sätt kommer den att ligga i linje med hur vi kan arbeta med vapenexport framöver.

Herr talman! Yasmine Eriksson dömde ut den lagstiftning som vi i dag har och tyckte att den var för stram. Då pekade jag på vad det var vi gjorde 2018. Vi införde ett demokratikriterium och ökade möjligheterna att följa upp vart materielen tar vägen. Vill Sverigedemokraterna öppna upp det här igen och liberalisera lagstiftningen? Jag förstod på Yasmine Eriksson att hon gick emot den lagstiftningen. Min fråga var vilka diktaturer hon vill att vi ska leverera vapen till. Nuvarande lagstiftning förhindrar oss att göra det.

Den lagstiftning vi har i dag hindrade oss dock inte från att ta de unika beslut som vi tog förra året om att förstärka Ukraina och för första gången sedan 1939 bistå ett annat land med försvarsmateriel för att det ska kunna försvara sig självt. Det har vi nu gjort till ett värde av över 10 miljarder kronor.

Jag tycker naturligtvis att den lagstiftning som vi har i huvudsak ska ligga fast. Jag vill absolut inte lyfta på hela denna frågeställning. Sedan kan det säkert finnas en och annan detalj som man behöver titta på med anledning av Natomedlemskapet. Det som jag undrar över är att Yasmine Eriksson går emot den här lagstiftningen och dömer ut den. Vad jag förstod är hon emot den feministiska utrikespolitiken, emot att man ska väga in hur mänskliga rättigheter efterlevs i de länder som vi exporterar till och emot demokratikriteriet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Min fråga kvarstår: Vilka diktaturer och vilka länder som kränker mänskliga rättigheter vill Sverigedemokraterna exportera mer vapen till?

Herr talman! Morgan Johansson har i sina repliker upprepade gånger gjort antydningar om att vi skulle vilja exportera till diktaturer. Men i mitt huvudanförande var jag ganska tydlig med att stora delar av vapenexporten handlar om att Sverige och våra allierade ska kunna försvara sig mot den här typen av diktaturer. Det är alltså helt motsatt mot vad han försöker påklistra mig.

Det finns visst delar i den rådande lagstiftningen som utgör hinder, och det är någonting att motsätta sig. När det gäller Ukraina är det just så. Vi var tvungna att ta det via riksdagen och göra undantag för att kunna göra dessa exporter. Det hade varit en bättre situation om en sådan praxis redan hade funnits. Praxis i dag är att vi inte exporterar till länder som är i en väpnad konflikt, vilket Ukraina var och är. Men vi exporterar till Ukraina. Sverigedemokraterna vill att det ska finnas en sådan praxis som gäller redan från början, så att det inte behöver ta onödigt lång tid.

Herr talman! Det betänkande vi nu debatterar handlar om regeringens årliga skrivelse om exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen redogör för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under året 2022. Av årets skrivelse till riksdagen kan man konstatera att exportkontrollen av krigsmateriel och andra tillståndspliktiga produkter fungerar väl.

Normalt sett är detta ett ärende i mängden, en årlig kontrollinstans, en punkt på dagordningen att bocka av. Men under året som gick förändrades världen. Rysslands olagliga och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina, som vi här i kammaren i stor enighet har fördömt, kom att förändra vår syn inte bara på den svenska alliansfriheten utan även på vilken roll vapenleveranser har för att upprätthålla freden i Europa.

För många kom nog kriget att bidra till insikten om vilken viktig roll försvarsindustrin och exporten av försvarsmateriel har för vår egen säkerhet. Som ett litet land måste Sverige ha en försvarsindustri med tillgång till fler marknader än enbart den svenska för att vår modell ska fungera och för att vi ska ha tillgång till den utrustning som krävs för vår egen säkerhet.

Herr talman! Jag vill i sammanhanget också nämna att produktionen av krigsmateriel är en viktig del av svensk industri. Den sysselsätter många, och vårt stora teknologiska kunnande på området gör Sverige till en attraktiv samarbetspartner. En livskraftig krigsmaterielindustri är en strategisk resurs för vårt land.

Viktigt att påminna om är också att det som tidigare var handel med varor i dag i stället mer handlar om teknologiskt avancerade utvecklingsprojekt där det är vanligt att flera länder deltar i samarbetet. Ett vapensystem som Archer har visserligen "Made in Sweden" stämplat på sig men hade aldrig kunnat tas fram om det inte varit för goda möjligheter att samarbeta med andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Sveriges politik att bevara och utveckla krigsmaterielindustrin och att låta detta ske i samarbete med andra länder betalar sig.

Efter inledningen av Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har Sverige stöttat Ukraina med flera vapenleveranser. I dag används Archer av ukrainska armén. Svenska vapen försvarar Ukraina. Svenska vapen försvarar friheten. Det är något vi ska vara stolta över.

Herr talman! Kriget i Ukraina och Rysslands försök att ändra den europeiska säkerhetsordningen samt ett framtida medlemskap i Nato kommer sannolikt att påverka och har på ett sätt redan påverkat politiken för krigsmateriel.

För det första handlar det om den praxis Sverige tidigare haft att inte sända vapen till krigsområden. I Ukrainas fall var det uppenbart att denna informella regel inte kunde gälla. Sverige behöver i sin framtida politik för export av krigsmateriel tydliggöra att länder som, likt Ukraina, försvarar sig själva i enlighet med folkrätten ska kunna göra det med vapen exporterade från Sverige.

För det andra har Sverige för avsikt att bli medlem i försvarsalliansen Nato. Om Sverige kommer att behöva göra några större förändringar av nuvarande regelverk och praxis är oklart eftersom våra viktigaste samarbetsländer redan är Natoländer. Men som regeringen konstaterar i Natopropositionen som riksdagen antog nu under våren kan medlemskapet föranleda förändringar. När ett land är med i en allians förväntas alla medlemsländer ta gemensamt ansvar för alla medlemsländers säkerhet. I dag säger regelverket att krigsmaterielexporten ska vara bra för just Sverige, men i framtiden bör vi ha som utgångpunkt att också beakta vad som är bra för alliansen och dess medlemmar.

Herr talman! Försvarsindustrin är en central del av vår säkerhets- och försvarspolitik. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket bygger på både export och import av krigsmateriel.

Regeringens årliga skrivelse till riksdagen fyller en viktig funktion när det gäller insyn i frågor som rör exportkontrollen och exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.

Det nya regelverket för export av krigsmateriel trädde i kraft 2018. Syftet var att skärpa exportkontrollen av krigsmateriel till icke-demokratiska stater, men regelverket har hittills varit tämligen tandlöst. Bland köparna av svenska vapen återfinns fortfarande en rad diktaturer, krigförande stater och länder som begår grova och omfattande brott mot mänskliga rättigheter.

Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara ett land som konsekvent står upp för demokrati och folkstyre, ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning och ett land som fördömer alla brott mot mänskliga rättigheter oavsett var, av vem eller med vilka motiv de begås. Sverige har alla förutsättningar att vara en sådan röst, men då krävs det att vi slutar beväpna auktoritära regimer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Den skrivelse som vi nu behandlar är den fjärde statistiska sammanställning som redogör för ett helt år med det nya regelverket från 2018 och innehåller de ändrade riktlinjerna.

Det är positivt att vi får en bättre bild av den mottagande statens demokratiska status i årets skrivelse. Det ökar transparensen och öppenheten kring vapenexporten. Att den svenska exporten ökar till icke-demokratiska stater visar dock tydligt att regelverket inte fungerar när det gäller att sätta stopp för export till diktaturer och andra länder med omfattande demokratiska brister.

Det befintliga regelverket har framför allt två stora kryphål eller luckor.

Det första handlar om att regelverket bara gäller tillstånd för nya affärer som ingåtts efter den 15 april 2018. Alla affärer som anses ha en koppling till affärer som beviljades innan demokrativillkoret trädde i kraft kan klassas som så kallade följdleveranser och därmed undkomma den nya tillståndsprövningen. Följdleveranser kan handla om reservdelar, ammunition eller helt nya system av samma typ som tidigare levererats. Följdleveranser har ingen tidsgräns, utan vi kan fortsätta att leverera vapen till olika diktaturer under mycket lång tid. Det pågår exempelvis följdleveranser till system som, enligt ISP, ursprungligen levererades från Sverige för 30-40 år sedan.

En lagstiftning som inte inkluderar följdleveranser blir verkningslös om syftet är att sluta exportera vapen till krigförande och icke-demokratiska stater.

Här kan till exempel nämnas de tillstånd för följdleveranser till Israel som ISP beviljade under 2022. Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket inte bara fortsätter utan blir dessutom allt grövre. Blockaden av Gaza fortsätter, och det gör även byggandet av den mur som sedan länge fördöms av FN. Antalet illegala bosättningar på ockuperad mark växer obehindrat, och fördrivningen av palestinier från östra Jerusalem ökar.

I regeringens skrivelse noteras fyra beviljade utförseltillstånd för försäljning av krigsmateriel till Israel 2022. ISP skriver att tillstånden gäller följdleveranser av materiel som när den första affären gjordes inte klassificerades som krigsmateriel.

Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna bör vara skäl för att inte bevilja vare sig nya tillstånd eller följdleveranser till Israel.

Kriget i Jemen pågår fortfarande och beskrivs av FN som världens värsta humanitära kris. Över 24 miljoner människor, 80 procent av befolkningen, behöver humanitärt stöd. Av dem är över 12 miljoner barn.

Sverige har sedan bombningarna av Jemen startade exporterat krigsmateriel till sex av staterna som deltar i koalitionen. Bland mottagarna av exporten 2022 finns flera av de stridande parterna med: Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Jordanien och Kuwait. Enbart under 2022 gäller det export av krigsmateriel till ett värde av 7,5 miljoner kronor. Sedan kriget startade har Sverige exporterat krigsmateriel till ett värde av 13,8 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Samtliga av de länder som deltar i kriget i Jemen och som mottar svenska vapen är auktoritära stater som bryter mot de mänskliga rättigheterna. De uppfyller därmed samtliga huvudkriterier för att inte beviljas export av svensk krigsmateriel. Trots alla regelverk och skrivningar, utöver lagen om krigsmateriel, fortsätter vapenexporten till dessa länder. Att Sverige fortsätter att förse icke-demokratiska och krigförande stater med krigsmateriel är allvarligt, vanhedrande och högst oansvarigt.

Det andra kryphålet eller luckan i regelverket är att det inte innebär ett stopp av export till icke-demokratiska stater. Brister i den demokratiska statusen ska enbart påverka bedömningen och utgöra så kallade hinder för export. Om det finns avsevärda nationella försvars- eller säkerhetspolitiska intressen kan export ändå beviljas. Ställningstagandet att inte stödja och legitimera odemokratiska och förtryckande regimer kan därmed åsidosättas om andra intressen anses väga tyngre.

Turkiet är ett land som upprepade gånger brutit mot såväl mänskliga rättigheter som folkrätten. Efter ett beslut i oktober 2019 stoppades all vapenexport till landet på grund av en militäroffensiv mot Syrien. Ingen export genomfördes under 2020 eller 2021.

I debatten låter det ofta som om det inte finns någon möjlighet att påverka affärerna, men sanningen är att ISP har flera olika möjligheter att stoppa vapenaffärer eller hänskjuta prövningen till regeringen. Det är alltså den politiska viljan som avgör.

På så sätt har man nu valt att återigen bevilja vapenexport till Turkiet - inte på grund av demokratiska framsteg, ökad respekt för folkrätten eller att landet slutat bete sig militärt aggressivt mot andra länder utan på grund av Sveriges ansökan om medlemskap i Nato.

Sverige ska inte exportera krigsmateriel till Turkiet. Turkiets militära aktioner i Syrien pågår alltjämt, och den humanitära katastrofen är total. Sverige bör därför verka för ett EU-gemensamt vapenembargo mot Turkiet. I en tid när respekten för folkrätten kränks av Ryssland på ett oacceptabelt och farligt sätt behöver Sverige kompromisslöst stå upp för folkrätten. Att acceptera att andra länder bryter mot densamma bara för att de är Natoländer är att undergräva den respekten.

Det är under all kritik att det regelverk som tog sju år att arbeta fram och som den dåvarande regeringen uttryckte skulle göra ett av världens striktaste regelverk ännu striktare inte har bidragit till en minskning av svensk vapenexport till krigförande och icke-demokratiska länder, vilket var syftet, utan snarare gjort motsatsen.

Regeringen bör få i uppdrag att snarast genomföra en grundlig utvärdering av det ändrade regelverket. Regeringen ska ta ansvar för att det ändrade regelverket också får effekt i bedömningar av krigsmaterielexporten. ISP bör hänskjuta prövningen till regeringen av alla utförseltillstånd, inklusive framtida följdleveranser, till icke-demokratiska och krigförande länder eller länder med allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter för bedömning enligt det ändrade regelverket.

Slutligen vill jag vara väldigt tydlig med att Vänsterpartiet självklart står upp för Ukrainas rätt att försvara sig och helt står bakom det svenska militära stödet till Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Jag har en fråga som rör Israel. Ledamoten Johnsson Fornarve tycks verkligen brinna för att Israel inte ska få ha några vapen; det är i alla fall det intryck jag får av anförandet.

Samtidigt vill Vänsterpartiet, vad jag vet, att vi ska nå en lösning i form av en tvåstatslösning på konflikten mellan Israel och Palestina. Det är klart att det gör att man måste ställa sig frågan: Hur ska det vara möjligt om inte Israel får tillgång till vapen?

Israel är som bekant Mellanösterns enda demokrati. Det är också ett land som är existentiellt hotat av en rad diktaturer, terrorsekter och andra runt om i sitt närområde. Då tycker jag, herr talman, att det är självklart att man måste kunna försvara sig. Ett land måste kunna försvara sig för att kunna existera. Om landet Israel inte existerar kan man inte ha en tvåstatslösning om det är Israel och Palestina man menar - men det kanske är Palestina och Jordanien eller något annat som Vänsterpartiet menar.

Om vi inte exporterar vapen till Israel och inte låter Israel försvara sig mot terrorsekter, diktaturer och andra som vill utplåna landet helt och hållet från kartan kan vi inte samtidigt förespråka en tvåstatslösning.

Herr talman! Min fråga till Vänsterpartiets ledamot Johnsson Fornarve är därför: Hur ska Israel kunna försvara sig så att vi kan få till stånd en tvåstatslösning om vi inte tillåter vapenexport?

Herr talman! Tack, Joar Forssell, för frågan! Jag ser inte längre Israel som en demokrati med den nya regimen och med de enorma brott som man begår mot folkrätten och rättsstatens principer.

Israel erkänner inte heller självt en tvåstatslösning utan anser att Palestina inte ska finnas. Det pågår en annektering av Palestina. De illegala bosättningarna ökar lavinartat i antal. Det sker en fördrivning av palestinier från östra Jerusalem, och brotten mot de mänskliga rättigheterna är enorma. Att Sverige inte ska exportera vapen till ett land som bryter så flagrant mot de mänskliga rättigheterna och som inte står upp för folkrätten tycker jag är ganska självklart.

Herr talman! Jag vet inte var man ska börja. Vänsterpartiet har en mörk historia när det gäller Israel. Man kan enkelt googla sig fram till bilder där höga vänsterpartistiska företrädare till exempel står och skyltar med kartor där Israel är utraderat. Jag förstår därför att ledamoten Johnsson Fornarve drar sig för att försvara Israel.

Men låt oss ha lite sans i debatten! Det är väl självklart att Israel är en demokrati. Det är en demokrat med brister - som många demokratier - och vi ska kritisera Israel. Jag var själv nere i Tel Aviv i slutet av april och deltog i demonstrationer mot de reformer av domstolsväsendet som har varit på gång under en tid. Jag håller alltså helt med om detta; man ska kritisera de brister som finns.

Men Israel är Mellanösterns enda demokrati. Israel är en fyrbåk för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati i sin del av världen och, faktiskt, för hela världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Om man är seriös med att förespråka en tvåstatslösning måste man slå vakt om att det finns två stater. Jag håller med om att vi ska kritisera dem som inte tycker detta. Liberalerna håller med Vänsterpartiet om det. Men, herr talman, om Israel inte har vapen och kan försvara sig kommer det inte att finnas två stater kvar. Då kommer inte Israel att finnas kvar. Granne efter granne, terrorsekt efter terrorsekt och diktatur efter diktatur vill förgöra Israel, och då måste man tillåta vapenexport till Mellanösterns enda demokrati.

Herr talman! Tack, Joar Forssell, för ytterligare frågor! Ja, det är svårt att veta var man ska börja. Joar Forssell säger att han står upp för en tvåstatslösning, och det gör självklart Vänsterpartiet också. Vi står upp för folkrätten, och det är det som är det viktiga här. Vi står upp för Palestinas rätt att existera, men det gör inte den israeliska regeringen längre.

Är Joar Forssell beredd att kritisera den israeliska regeringen för att den inte längre står upp för en tvåstatslösning? Det tycker jag är väldigt viktigt, för det är så fundamentalt.

Är Joar Forssell beredd att ta avstånd från ockupationen, från de illegala bosättningarna och från den brutalitet som vi ser växa alltmer sedan den nya högerregimen kom till stånd? Är han beredd att ta avstånd från blockaden av Gaza och från fördrivningen av palestinier? Allt detta är brott mot folkrätten som Israel utför. Att exportera vapen till en stat som så flagrant bryter mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna ser jag som helt orimligt.

Herr talman! Det här är den 38:e skrivelsen i detta ämne som behandlas av kammaren - skrivelsen som redogör för exportkontroll och svensk krigsmaterielexport. Den som är historieintresserad kan gå tillbaka till den första och jämföra för att se den utveckling av informationsvärdet som har skett i de skrivelser som lämnas till riksdagen.

Vi var med bland dem som startade detta - att överlämna en redogörelse för krigsmaterielexporten till kammaren och till riksdagen. Jag tycker att vi har anledning att vara glada för denna början.

Herr talman! När jag lyssnar till debatten känner jag dock att vi delvis blandar äpplen och päron. Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillstånd. Vi får inte heller utan tillstånd föra ut krigsmateriel till andra länder. Krigsmateriellagstiftningen är väldigt tydlig i den delen. Många av de diskussioner som har förts här tidigare, herr talman, har inte rört lagstiftningen. Ni kan gå in och titta på paragraf efter paragraf, och ni kan se att de inte återfinns i någon av lagstiftningsparagraferna. Däremot finns det föreskrifter, och dessa föreskrifter förfogar regeringen över och kan naturligtvis alltid justera och förändra. Det är viktigt att man har koll på detta.

Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får meddela föreskrifter om utförsel av skjutvapen, tillförordnad ammunition och så vidare. Ett tillstånd kan också utfärdas och ska hanteras i särskild ordning när det till exempel gäller våra blivande partnerländer i Nato. Man får exempelvis medge undantag för utförsel. Det finns ett antal sådana saker som jag tror att debatten tjänar på att man klarlägger.

När vi pratar krigsmaterielexport i dag är det också viktigt att vara på det klara med att den till exempel också innehåller utförsel av telekommunikation. Vi har rätt mycket som handlar om annat, till exempel mejeriprodukter. Det behövs för att kunna ha en pågående mejeriverksamhet i olika länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

När man läser statistiken ska man alltså veta att allt inte är krigsmateriel. Det är krigsmateriel, det är övrig krigsmateriel och det är produkter med dubbla användningsområden. Allting ingår dock i den samlade bilden av krigsmaterielexporten.

Vi befinner oss i ett nytt säkerhetspolitiskt läge - för Sverige, för EU, för Nato och för vårt Europa. Det är klart att det kommer att påverka. En hel del av exportkontrollen och exportlagstiftningen har ju under ett antal år efter murens fall också handlat om att kunna säkerställa den svenska försvarsindustrins möjligheter att leverera utifrån den efterfrågan som svenskt försvar har haft. I det läget har det varit nödvändigt att också kunna exportera till andra länder.

Nu befinner vi oss i en ny situation där Sverige, EU, Natoländer och Ukraina efterfrågar försvarsmateriel i stor omfattning. Vi ser att orderböckerna är fyllda för många år framåt. Diskussionen handlar om hur vi ska kunna skala upp och långsiktigt säkra förutsättningar att få leverans av den krigsmateriel som vi efterfrågar själva för svenskt försvar, för EU, för Nato och för Ukraina. Det måste påverka och kommer att påverka hur vi hanterar krigsmaterielexporten framöver.

Jag tror också att vi kommer att se, precis som vi gjorde när det gällde både donationer och försäljning till Ukraina, en omtolkning av hur vi hanterar detta med länder i krig. Där var det tydligt att det handlade om, vilket många sa var viktigt, att man försvarade sitt eget territorium - ja. Men en helt central fråga är också det som egentligen bryter igenom hela lagstiftningen: Om något är avgörande för svensk säkerhet och svenskt försvar är det också helt avgörande för leveranser av krigsmateriel till andra länder.

Att vi donerar och säljer till Ukraina har ett väldigt tydligt säkerhetspolitiskt och försvarspolitiskt intresse för Sverige. Vi säger ju, inte bara i dag utan sedan den 24 februari 2022, att Ukrainas sak är vår. De försvarar oss, våra värden och vår rätt att själva välja, och det gör de genom att i kriget stå upp mot och mota ryska brutala angrepp i alla former. I det läget är det självklart att vi ska sälja och skänka vapen till Ukraina. Det påverkar helt klart.

Jag hör ibland i debatten att det inte har hänt någonting sedan den nya lagstiftningen kom. Men hur vet man det, höll jag på att säga. Allt är inte statistik. Glöm inte bort vad som var det nya när lagstiftningen kom till! Då var man på många håll väldigt försiktig och tänkte: Det här kommer att sända signaler, så vi vågar inte sälja vare sig här eller där. Det har varit en viktig del, för det är självklart så att försvarsindustrin inser att man inte kommer att få möjlighet att sälja i vissa länder. Då anpassar man sig till vad man bedömer är framkomligt. Det är en del av de signalvärden som den nya lagstiftningen har haft, och det ska ni inte tänka bort. Det har varit viktigt, och det är viktigt.

De politiska signalerna hörs, ibland i föreskrifter, ibland genom att man noterar dem. Kanske har också en och annan tagit kontakt för att undersöka innan man går in och kanske får ett nej. Kanske vill man inte ha ett nej. Glöm alltså inte bort signalvärdet när ni tittar på detta!

Svensk försvarsindustri har, som tidigare sagts, stor betydelse för vår säkerhet. Den är en viktig kompetens i teknikutvecklingen och ett viktigt bidrag till att vi kan vara en aktör också i andra sammanhang i vårt säkerhetspolitiska omland. Detta kommer att vara väldigt viktigt också för Sverige som Natomedlem. Den är en tillgång som vi ska värna och säkra utvecklingen av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

I föreskrifterna var vi överens om - och det är naturligtvis någonting jag hoppas att vi står fast vid - att ifall det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen utgör det ett hinder för beviljande av tillstånd. Men det är inte villkorligt, utan det ska prövas i sitt sammanhang. Det gäller faktiskt också följdleveranser. Både nya och gamla, även om de gamla har presumtion att godkännas, måste prövas i sitt sammanhang. Det är viktigt.

I dessa fall måste man naturligtvis ta hänsyn till att allt som handlar om försvarsmateriel och investeringar - det vet vi i Sverige, och det vet andra länder - inte är någonting som man bara går och handlar på hyllan. Det är en långsiktig investering. Det är en systeminvestering. Det påverkar oss och det påverkar andra, och det måste man ta hänsyn till när man tittar på och prövar varje enskilt fall i varje enskild kontext.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Herr talman! I dag debatterar vi regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll 2022. Det handlar om export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, så kallade PDA.

Det är väl ingen överdrift att påstå att beslut om export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är en grannlaga och komplex uppgift som kräver noggranna överväganden, detta inte minst eftersom Sverige är ett av de ledande länderna i utveckling och produktion av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Vi kan se att kostnaderna för forskning och utveckling ökar i takt med allt större efterfrågan på avancerade produkter, vilket i sin tur ökar kraven på och behovet av internationellt samarbete. Det ligger därför i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att ha ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete med ett antal samarbetsländer. Det bygger också på vårt behov av att kunna både exportera och importera krigsmateriel.

Herr talman! Sverige har ett bra regelverk för exportkontroll på detta område. Det vilar på tre ben, vilket har nämnts här tidigare. Vi har regeringen, som har ett övergripande ansvar för politik och praxis på området. Sedan har vi Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som självständigt prövar ansökningar om tillstånd enligt respektive regelverk. Sist men inte minst har vi Exportkontrollrådet, som säkerställer ett parlamentariskt deltagande och en bred politisk förankring.

Utöver detta finns även EU:s gemensamma ståndpunkt, som innehåller åtta kriterier om bland annat internationella förpliktelser om humanitär rätt, den interna situationen i mottagarlandet som följd av spänningar och väpnade konflikter samt bevarande av fred, säkerhet och stabilitet.

Herr talman! Kriterierna är såväl villkorliga som ovillkorliga. I de fall det finns ett beslut om vapenembargo utfärdat av FN, EU eller Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa är utförsel eller annan utlandssamverkan utesluten. Vid förekomst av villkorliga hinder ska det göras en helhetsbedömning och prövas mot säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Det är här de viktiga avvägningar kommer in som ska göras innan man tar ett beslut om att bevilja export av materielen. En faktor av stor betydelse är mottagarlandets respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska spelregler. Men självfallet finns det ett antal andra kriterier som också ska vägas in i beslutet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Regelverket uppdateras regelbundet. Den senaste uppdateringen av regelverket på EU-nivå är från 2021 när det gäller produkter med dubbel användning. En förordning omarbetades med sikte på skärpta krav för cyberprodukter, som också vi har att ta ställning till. På nationell nivå kom en ändring i augusti 2022 med skärpt och utökat krav på att underrätta ISP vid misstanke om viss slutanvändning.

Det har också införts, herr talman, systematiska efterkontroller, så kallade verifikationsbesök, som utgör en bra möjlighet till uppföljning. Det har inte varit i kraft så länge, men det finns goda erfarenheter so far, så att säga.

Om man blickar framåt kan man se att medlemskap i Nato kommer att ställa nya krav på Sverige, och det blir säkerligen angeläget att se över delar av regelverket när Sverige väl blir medlem i Nato.

Frågan om ISP:s kompetens har berörts här. Jag kan konstatera att det utöver den egna kompetensen finns ett väl utvecklat samarbete med försvarets forskningsanstalt, Försvarets radioanstalt, den militära underrättelsetjänsten Must, Säkerhetspolisen och andra experter. ISP har också fått ökade anslag för att möta kraven på mer komplexa och utökade uppgifter.

Herr talman! Vi befinner oss i en föränderlig värld. Vi har ett fullskaligt krig i vårt närområde, Ukraina. Det har samtliga talare före mig utvecklat och nämnt, så jag ska inte gå närmare in på det. Självklart ställer vi fullständigt och solidariskt upp bakom Ukrainas kamp för sin frihet, och vi vänder oss mot Rysslands aggression mot Ukraina och dess befolkning och mot de brott mot mänskligheten som vi tar del av i stort sett dagligen.

Bortsett från kriget i Ukraina finns det andra konflikter i vårt närområde som snabbt kan blossa upp. Läget är spänt på många håll, nu senast på Balkan där det bubblar lite grann mellan Kosovo och Serbien. Vi har den afrikanska kontinenten, med krig i Sudan och andra konflikter som ständigt pågår.

Det geopolitiska och säkerhetspolitiska läget förändras ständigt, så vi måste vara vaksamma och noga följa utvecklingen, som kan påverka bedömningen i fråga om vår vapenexport. Som har nämnts här är föreskrifterna möjliga att ändra. Vi kan, så att säga, vara flexibla i den delen.

Men, som sagt, den rapport som vi nu debatterar ger vid handen att vi har ett bra regelverk för detta och att det finns en medvetenhet om kravet på att export endast får ske om det finns säkerhets- och försvarspolitiska skäl som rör det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller annat säkerhetspolitiskt intresse och det inte heller strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller utrikespolitik i övrigt.

Slutligen, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag att skrivelsen läggs till handlingarna och att samtliga motionsyrkanden avslås.

Herr talman! Först ska jag säga att min partikollega, vår utrikespolitiska talesperson, Jacob Risberg fick förhinder. Därför står jag, som besitter avsevärt mindre expertis på området, här i stället. Jag ska försöka göra rättvisa åt det som har tänkts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Sedan 2018 har vi ett så kallat demokratikriterium för svensk vapenexport, något som vi i Miljöpartiet kämpade för att få på plats och som innebär att mottagarlandets demokratiska status ska beaktas i tillståndsprövningen. Det är ett steg i rätt riktning, men mycket mer måste göras på EU-nivå för att skärpa kontrollen av vapenexporten.

För Miljöpartiets del är det angeläget att vapenexporten inte får underminera vårt utrikespolitiska arbete för fred, demokratisering och mänskliga rättigheter. Vi måste omedelbart stoppa vapenexporten till diktaturer och krigförande stater. Dagens möjligheter till undantag för sådan export begränsas mycket kraftigt eller ännu hellre avskaffas också till länder med allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter.

Miljöpartiet de gröna vill även skärpa reglerna för så kallade följdleveranser, så att beslut om en tidigare version av ett vapensystem inte kan användas för leverans av ett nyare system. Detta ska såklart inte hindra Sverige från att solidariskt bistå ett land som blir angripet med vapen.

Herr talman! Att den svenska exporten ökar till icke-demokratiska stater visar på att regelverket inte har varit helt ändamålsenligt när det gäller att sätta stopp för export till diktaturer och andra länder med omfattande demokratiska brister.

Bland mottagarländerna 2022 fanns ett antal sådana stater, till exempel Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Jordanien, Kuwait, Thailand, Pakistan och Qatar. Åren 2020-2022 gick mer än en tredjedel, 36 procent, av den svenska exporten till icke-demokratier, det vill säga länder med stora demokratiska brister på ett eller flera områden - detta enligt Svenska freds beräkningar, där graden av demokrati utgår från de beräkningar och rankningar som Freedom House gör.

Sverige behöver ta ställning för demokratiska värderingar i världen och avsluta exporten av vapen till icke-demokratier. Demokratikriteriet, som jag nämnde inledningsvis, är så vagt formulerat att det är lätt att komma runt. Något som är minst sagt talande för detta är att diktaturen Förenade Arabemiraten var Sveriges största kund 2020 och 2021 och att Inspektionen för strategiska produkter ser framför sig kommande stora leveranser till landet. Sveriges värderingar reflekteras i de länder vi säljer vapen till, och denna export legitimerar förtryck och diktatur.

Miljöpartiet står fast vid att Sverige och EU inte ska exportera vapen till Turkiet. Så sent som 2019 var alla partier i EU-nämnden eniga om att Sverige på EU-nivå skulle driva att man inför vapenembargo.

Herr talman! Det betänkande som vi behandlar i dag gäller den fjärde statistiska sammanställningen som redogör för ett helt år med det nya regelverket från 2018, som innehåller de förändrade riktlinjerna. Det inkluderar den demokratiska statusen, mänskliga rättigheter, exportens påverkan på en rättvis och hållbar utveckling i den mottagande staten, följdleveranser och internationell samverkan. Den mottagande statens demokratiska status ska vara den viktigaste ändringen.

Skrivelsen ger oss en möjlighet att återigen se vilken effekt det nya regelverket har haft. Det är positivt att underlaget innehåller mer information än tidigare år, eftersom det ökar transparensen och öppenheten kring vapenexporten.

Herr talman! Det befintliga regelverket har framför allt två brister. Den första handlar om att det bara gäller tillstånd för nya affärer som ingåtts efter den 15 april 2018. Alla affärer som anses ha en koppling till affärer som beviljades innan villkoret om demokrati trädde i kraft kan klassas som så kallade följdleveranser och därmed undgå den nya tillståndsprövningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Följdleveranser kan handla om reservdelar, ammunition eller helt nya system av samma typ som tidigare levererats. Följdleveranser har ingen tidsgräns utan kan fortsätta hur länge som helst. Det pågår exempelvis följdleveranser till system som enligt ISP ursprungligen levererades från Sverige för 30-40 år sedan. Följdleveranser har länge varit ett kryphål i den svenska vapenexportregleringen och innebär att exporten kan fortsätta trots att inga nya affärer egentligen tillåts.

En lagstiftning som inte inkluderar följdleveranser blir verkningslös om syftet är att man ska sluta exportera vapen till krigförande och icke-demokratiska stater. Där kan exempelvis nämnas de tillstånd för följdleveranser till Israel som ISP beviljat under 2022.

Den andra bristen i regelverket som vi ser är att detta inte innebär ett stopp för export till icke-demokratiska stater. Brister i den demokratiska statusen ska bara påverka bedömningen och utgöra så kallade hinder för export. Om det anses finnas avsevärda nationella försvars- eller säkerhetspolitiska intressen kan export ändå beviljas.

Ställningstagandet att inte stödja och legitimera 40 odemokratiska och förtryckande regimer kan därmed åsidosättas om andra intressen anses väga tyngre i bedömningen. Ett tydligt exempel är hur Sveriges ansökan om Natomedlemskap påverkat vapenexporten till Turkiet, som ju exempelvis i V-Dems årliga rankning klassas som auktoritärt. För första gången sedan exporten stoppades 2019 har nu tillstånd för export till landet återigen beviljats.

Herr talman! Det är viktigt att ha högt ställda krav på så kallad övrig krigsmateriel och produkter med både civila och militära användningsområden. Civil teknologi som artificiell intelligens och telekommunikation kan användas för militära ändamål eller för att förtrycka en befolkning. Därför ska inte utrustning för massövervakning exporteras till länder som förtrycker sin egen befolkning eller där man kan förvänta sig att utrustningen kan komma att användas för att förfölja politisk opposition i landet.

Herr talman! Om man för några år sedan befann sig på en fest eller ett mingel och stötte på olika människor och frågade vad de hette, hur de passade in där, vad de jobbade med - vanliga frågor som man ställer till varandra på en fest - och det var någon som jobbade i försvars- eller vapenindustrin började de alltid skruva lite på sig, herr talman. De tyckte att det var lite obekvämt och jobbigt, och först kanske de sa att de jobbade i näringslivet, industrin eller någonting annat.

Det där har förändrats, herr talman. Om man är på en fest eller ett mingel nu för tiden, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, och träffar någon som jobbar på Saab eller någonting annat behöver man inte ställa en enda fråga förrän de kommer igång och skryter och pratar och berättar om hur viktigt deras arbete i försvarsindustrin är.

Jag har tänkt på det där, och jag tror att det vittnar om ett skifte i synen på det etiska i vapenexport, vapenleveranser och vapenindustri. Jag tycker att det är ett bra skifte, herr talman, för det är verkligen så att den som är för demokrati, mänskliga rättigheter och frihet också måste vara för en mycket stark och levande vapenindustri och vapenexport från Sverige. Det går inte att försvara demokratin om man inte är för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Det är för mig uppenbart att när vi i framtiden går på fester och mingel - till er som lyssnar kan jag framföra att även politiker faktiskt gör det, även om vi ibland kanske uppfattas som lite torra och tråkiga - kommer folk att vilja berätta om detta. Det är nämligen en så otroligt viktig industri för Sverige, men det är framför allt en viktig industri för demokratin i världen.

Herr talman! Den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina är ett angrepp inte bara på Ukraina och den europeiska säkerhetsordningen utan också på oss. Jag tycker att det är viktigt att slå fast att Ryssland verkligen måste förlora kriget på alla nivåer - militärt, ekonomiskt, kulturellt och självklart också politiskt. Det är utan tvivel Ryssland som står bakom det senaste storskaliga terrorangreppet, sprängningen av den damm i Ukraina som ju har blivit väldigt känd för oss på mycket kort tid.

Det är klart att vi om Ukraina ska kunna försvara sig behöver se till att exportera ännu mer avancerade vapen från Sverige till Ukraina. Jag tycker att man som svensk ska vara stolt över det som beskrivs i det här betänkandet om de vapen som har exporterats till Ukraina. Men vi behöver göra mer. Det behöver komma mer, och det behöver vara mer avancerade vapen, för det handlar om att försvara friheten och demokratin - att försvara både oss och Ukraina.

Herr talman! Från Liberalernas sida drar vi en del slutsatser av kriget i Ukraina. En sådan slutsats är att demokratiprincipen, alltså principen att vi kraftigt ska väga in hur demokratiskt ett land är när vi exporterar, måste förstärkas på det sättet att utgångspunkten alltid ska vara att vi exporterar om ett land är en demokrati. Det ska alltså inte bara väga emot om ett land inte är en demokrati, utan om ett land är en demokrati ska vi alltid vilja exportera.

Vi demokratier, vi som tror på frihet och mänskliga rättigheter i världen, vi måste hålla ihop och hjälpa varandra. Det handlar om att exportera vapen, det handlar om att knyta närmare politiska band och det handlar om att utveckla våra industriella och teknologiska samarbeten på vapensidan. För detta krävs export, och därför behöver vi förstärka den principen genom att göra det enklare att exportera vapen till just demokratier.

Taiwan är ett exempel på ett land som Sverige borde exportera vapen till. Det är en mer välfungerande demokrati än många europeiska demokratier om man tittar på olika demokratiindex. Det är också ett land som har en högteknologisk industri, och Sverige skulle tjäna på fördjupade samarbeten.

Israel, Mellanösterns enda demokrati, är ett annat land som Sverige självklart måste se till att få fördjupade försvarsindustriella samarbeten med. Vi måste kunna exportera mer vapen till Israel för att se till att landet kan skydda sig självt och sin befolkning. Det är ju inte bara varje lands rätt att skydda sig mot angripare, herr talman, utan det är faktiskt varje lands plikt att skydda sig och sina medborgare.

Herr talman! Man kan inte på ett seriöst sätt förespråka en tvåstatslösning på Israel-Palestina-konflikten om man inte samtidigt ser till att Israel har medel att försvara sig och slå tillbaka mot Hamas och andra terrorister som hotar hela idén med en tvåstatslösning, alltså att det ska finnas två stater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Jag befann mig i Israel när Israel firade sin 75-årsdag i slutet av april. Då höll Israels försvarsmakt flyguppvisningar med helikoptrar och stridsflyg som flög över hela landet. Jag var på stranden i Tel Aviv och tittade på detta. Det dånar och bullrar; man känner hur rutorna skallrar och hör hur flygplanen kommer. Vissa gör piruetter, och andra vänder upp drastiskt och visar vad man kan göra med modernt stridsflyg. Det är fantastiskt att höra mullret som påminner om kampen för frihet och om hur viktigt det är att försvara demokratin. Som svensk känner man verkligen: Vore det inte bra om vi kunde se till att de också hade Jas Gripen så att även svenska flygplan åtminstone till del utgjorde Israels försvar!

Herr talman! Betänkandet rör också produkter med dubbla användningsområden. Det där är lite lustigt, för det handlar om produkter som man kan använda till exempel militärt men också till annat. Det skulle till exempel kunna röra sig om någon industriell pryl som man använder i vapentillverkning men som också kan användas i tillverkning av civila produkter.

Ska man vara helt ärlig har dock nästan allt dubbla användningsområden. Det finns ett gammalt avsnitt av Mordkommissionen, herr talman, där en mördare slår ihjäl en stackare med en fryst lax. Sedan äter de upp laxen, och det är det som är gåtan: Var är mordvapnet? Det är klart att man kan påstå att laxen har ett dubbelt användningsområde, men det är ju inte det som det här handlar om.

Det som är viktigt att komma ihåg, herr talman, är att om den som mottar en produkt är tillräckligt illasinnad kan nästan vad som helst användas emot oss. Då kan nästan vad som helst ha ett dubbelt användningsområde. Från Liberalernas sida menar vi att vi behöver bli ännu striktare än vad vi är i dag med vad vi exporterar till länder som till exempel Kina, eftersom nästan vad som helst kan användas emot oss.

Herr talman! Det är inte det ekonomiska värdet av vapenexporten från Sverige som gör att de här frågorna är viktiga, utan det är värdet av att försvara demokratin, skydda människoliv och försvara friheten i hela världen, med vapen i hand när så behövs, som gör detta så viktigt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 6.)