Arbetsplenum - Ny mervärdesskattelag - 2023-04-20

Fru talman! I dag behandlar vi skatteutskottets betänkande SkU10 Ny mervärdesskattelag.

Skattesystemets huvudsakliga uppgift är att säkerställa skatteintäkter som ska finansiera välfärden. Utöver detta ska skattesystemet bidra till omfördelning, jämlikhet och jämställdhet. För att systemet ska vara rättvist och ha förtroende bland medborgarna är det viktigt med generella regler med breda skattebaser och inte minst att nivån på skatterna är väl avvägd gentemot målen för den ekonomiska politiken och ambitionerna för välfärden.

Tydliga regler bidrar inte bara till förståelse och legitimitet för skattesystemet utan minskar också den administrativa bördan för företag och privatpersoner. Dessutom minskar risken för fel, slarv och medvetet fusk om systemet är lätt att förstå.

Den nuvarande mervärdesskattelagstiftningen har ansetts vara svåröverskådlig. Många av bestämmelserna i den nuvarande lagen har förändrats, och tillägg har gjorts som inneburit att vissa bestämmelser har blivit onödigt omfattande. Därmed har bestämmelserna blivit svåra att förstå och överblicka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

I lagen finns flera exempel på att nya bestämmelser har infogats i befintliga kapitel. De svenska reglerna har också förändrats åtskilliga gånger, och nya har tillkommit. Detta har sammantaget gjort att lagstiftningen blivit svår att förstå och därmed också svår att tillämpa.

För att göra mervärdesskattelagstiftningen mer överskådlig och anpassa lagens regler och begrepp till EU:s mervärdesskattedirektiv tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen 2016 en utredning som fick i uppdrag att göra en översyn av lagen. Det förslag som vi nu ska ta ställning till är alltså en omarbetning av den nuvarande mervärdesskattelagen som är lättare att förstå och tillämpa. Den nya lagen får en ny struktur och ett modernare språk och har anpassats till EU-reglernas begrepp och struktur.

Fru talman! Lagen innebär alltså, förutom att den blir mer lättförståelig, en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv. Den nya lagen tydliggör också vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt, vilket är en viktig fråga som särskilt har lyfts upp med Skatteverket på våra utskottsmöten.

Vi socialdemokrater delar synen i förra årets tillkännagivande, att det rått oklarheter om vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt och att de tolkningar som gjorts av lagstiftningen har drabbat många organisationer hårt ekonomiskt.

Att ideella föreningar, såsom idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund, är undantagna från kravet på att betala moms stämmer. Men om tjänsten i stället hade kunnat köpas på marknaden kan det dock bedömas som att undantaget från moms leder till en snedvridning av konkurrensen. I sådana fall får undantaget från moms inte tillämpas. De interna försäljningarna bedöms då som momspliktiga. Vi stod därför bakom tillkännagivandet till regeringen om att utreda hur frågan kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen och utan att öka risken för fusk med momsen.

Mervärdesskattedirektivet styr utformningen av de svenska mervärdesskattereglerna och vilka tjänster som ska vara skattepliktiga eller skattefria. En lösning av frågan om intern mervärdesskatt måste således vara förenlig med direktivet.

Precis som nämns i utskottets ställningstagande i betänkandet måste man vid tolkning av bestämmelsen ta hänsyn till syftet med artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet så att bestämmelsen inte ger en så restriktiv tolkning att undantaget i praktiken aldrig blir möjligt eller förlorar sin effekt. Det är viktigt att detta fungerar. Vi menar att vi genom att anpassa lagtexten till direktivet undviker att de svenska reglerna tillämpas snävare än direktivets regler och vad EU-reglerna kräver.

Runt om i vårt land görs ovärderliga ideella insatser varje dag. Det handlar om engagerade ledare som tränar ungdomslag, medmänniskor som stöttar ensamma äldre, studiecirkelledare som stärker bildningen och kassörer som sköter föreningens bokföring på kvällen efter jobbet. Föreningslivet och ideella organisationer gör en fantastisk insats, inte minst i dessa tider av ekonomisk kris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Vi delar reservanternas uppfattning att det är viktigt att vi får ordning på problematiken kring internmoms. Att vi socialdemokrater i dag inte kommer att rösta ja till reservationerna om att ytterligare utreda frågan om internmoms, vilket var skatteutskottets intention, beror på att lagen förhoppningsvis kommer att tolkas utifrån det som var skatteutskottets intention bakom tillkännagivandet.

Om det ändå visar sig att Skatteverket använder en snävare tolkning än direktivet tillåter och även domstolarna går på den linjen trots en ny lagformulering kommer Socialdemokraterna utan tvekan att agera i frågan genom att ta ett nytt initiativ till ett tillkännagivande och vidta ytterligare åtgärder för att komma till rätta med problematiken.

Fru talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! I huvudsak är vi överens inom utskottet om den nya mervärdesskattelagen. Jag kommer därför i mitt anförande att hålla mig till den del där vi inte är överens.

I lagen har vissa ändringar gjorts när det gäller ideella föreningar, men det är inte tillräckligt. Ideella föreningar och registrerade trossamfund är undantagna från inkomstbeskattning när näringsverksamheten syftar till att bidra till organisationens allmännyttiga ändamål.

Civilsamhällets insatser är viktiga och ska stödjas. Inom den ideella verksamheten jobbar tusentals medlemmar gratis för olika former av samhällsnytta. I dag uppstår det problem när organisationer verkar på olika nivåer och innehåller ett antal olika juridiska personer. Det kan till exempel handla om organisationer där den nationella organisationen är en juridisk person och de lokala avdelningarna är sina egna juridiska personer. Det är vanligt i större organisationer att man har system för att internt stödja lokala avdelningar. Det kan handla om it-support, administrativ hjälp och andra insatser som man av praktiska eller ekonomiska skäl väljer att samordna inom organisationerna. Under de senaste åren har rättsläget varit osäkert då det i olika domar har konstaterats att detta arbetssätt innebär problem i relation till det så kallade konkurrensrekvisitet. Dessa tjänster har då momsbelagts, trots undantaget, och det har blivit en form av internmoms.

Staten drar in mångmiljonbelopp i moms från föreningar, och samtidigt används ideella resurser till administration i stället för till den verksamhet som föreningen finns till för.

Vänsterpartiet motionerade om en översyn av internmomsen och fick stöd av ett enigt skatteutskott. Vi menade, och menar, att det är svårt att se hur de interna tjänsterna skulle innebära en snedvridning i konkurrensen då de ofta är anpassade efter exakt den verksamhet som de verkar inom och därför inte finns på marknaden. Utöver problemet att internmomsen skulle äta upp en stor del av föreningslivets ekonomi anser vi att det är viktigt att den administration som en lokal ideell kassör ska sköta är rimlig. Annars kommer vi att få en utveckling där färre kommer att vilja ta på sig uppdrag, vilket till slut blir ett problem för hur Föreningssverige är uppbyggt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Utifrån vår motion och Liberalernas motion på samma tema beslutade riksdagen för ganska exakt ett år sedan att regeringen skyndsamt ska utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet.

I propositionen om ny mervärdesskattelag som vi ska besluta om i dag menar regeringen att detta tillkännagivande är uppfyllt, eftersom man i förslaget i lagen om hur lagstiftningen rörande mervärdesskatt ska anpassas till EU-direktivet har uppnått detta genom att anpassa lagtexten efter det danska exemplet. Vi kan konstatera att någon utredning egentligen inte har gjorts men att propositionen redogör för de olika domar som finns på området och hur man skulle kunna gå till väga för att inte begränsa möjligheten till undantag för föreningslivet.

Konkurrensrekvisitet, så som det är uttryckt i svensk lag, har medfört att undantaget för tillhandahållande av interna tjänster i praktiken inte har kunnat tillämpas. Den strikta tillämpningen har inneburit att undantaget blivit mer begränsat och därmed ger ett annat resultat än motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet från EU.

Regeringen har nu i propositionen föreslagit en förändring av konkurrensrekvisitet. Förändringen innebär att undantag från skatteplikt kan medges under förutsättning att undantaget "inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen." Hur denna nya skrivning ska tolkas är oklart. Tillämpningen riskerar fortfarande att bli för restriktiv.

Mot bakgrund av detta bör avgörande för möjligheten att tillämpa undantaget i stället vara att det inte föreligger någon verklig risk för konkurrenssnedvridning.

Konkurrensrekvisitet borde därför kompletteras på så sätt att det av lagtexten tydligt framgår att undantaget kan tillämpas under förutsättning att någon verklig snedvridning av konkurrensen inte uppkommer.

Detta var vad Vänsterpartiets följdmotion i detta ärende handlade om. Vi kan dock konstatera att vi var ensamma om att ha detta yrkande. Miljöpartiet och Centerpartiet menade i ett förslag till tillkännagivande att det behövde genomföras en ny utredning.

Vi vill samma sak, och vi har därför enats om en gemensam reservation som innebär att regeringen bör utreda frågan och se till att vi verkligen får en neutral lagstiftning som gör att föreningar inte behöver betala den så kallade internmomsen.

Det finns stora farhågor inom föreningslivet och även inom Vänsterpartiet. Det finns det även inom Socialdemokraterna, som vi hörde. Även om de inte vill ställa sig bakom vår reservation visar de ändå att de har farhågor i fråga om detta och hoppas att Skatteverket ska sköta detta på ett bra sätt och därmed också att domstolarna ska komma fram till bra beslut.

Vi i Vänsterpartiet vill inte vänta och se. Vi vill vara säkra på att vi får en lagstiftning som ser till att föreningar inte hamnar i kläm när det gäller momsfrågor.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationen.

Fru talman! I dag debatterar vi en ny mervärdesskattelag som föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Mervärdesskatten, eller moms som vi vanligtvis kallar den, är en konsumtionsbaserad skatt som läggs på varor och tjänster vid varje transaktionsled och försäljning.

Momsens historia i Sverige inleddes redan under början av andra världskriget för att finansiera de ökade kostnaderna för försvaret. Den kallades då en allmän varuskatt, omsättningsskatt eller oms i vardagligt tal, och den togs ut vid försäljning av varan i sista ledet till slutförbrukaren.

Omsen var en tillfällig skatt och avskaffades faktiskt vid andra världskrigets slut. Dock kom den att återinföras igen 1960 som en konsekvens av en underbalanserad budget, och vid återinförandet var skatten 4,2 procent.

Omsättningsskatten kom dock 1969 att ersättas av den nuvarande mervärdesskatten, vilket innebar att man beskattade mervärdet i varje transaktionsled i stället för enbart det sista ledet, vilket var fallet med den tidigare omsättningsskatten.

Övergången till moms var då en trend inom de så kallade EG-länderna, och Sverige hakade på den. Vid införandet 1969 var den svenska momssatsen 11 procent. Den har senare successivt såväl höjts som breddats till den normalmoms som vi har i dag på 25 procent, vilket är en av de högsta momssatserna i världen även om vi förutom normalmoms och nollmoms tillämpar två nedsatta momssatser på 12 respektive 6 procent.

I slutet av 60-talet var det färre än tio länder som hade infört ett momssystem. Men i dag är det fler än 160 länder som har gjort det. OECD anger att moms allmänt är en skatt med förhållandevis små tillväxthämmande effekter, vilket är önskvärt vid uttag av skatt.

Momsen är primärt en fiskal skatt, det vill säga att den finansierar statens utgifter utan någon egentlig korresponderande motprestation. Momsen är en bra skatt i den meningen att medborgarna har en viss möjlighet att bestämma hur mycket skatt de vill betala genom att styra sitt konsumtionsmönster. Samtidigt är moms ett trubbigt styrmedel om man vill använda just momsen och olika momssatser för att åstadkomma en beteendeförändring eller för att gynna vissa grupper.

Fru talman! Jag lyssnade på skatteutskottets debatt i går kväll om momsbetänkandet med motioner från allmänna motionstiden. Där talade flera ledamöter om Riksrevisionens rapport om den sänkta momsen på livsmedel från 2019 och om hur trubbigt och dyrt detta sätt är för att gynna de grupper som det var tänkt att gynna.

Jag vill bara notera för kammaren och de ledamöter som inte satt i skatteutskottet när den aktuella skrivelsen från Riksrevisionen behandlades att Sverigedemokraterna var det enda partiet som följdmotionerade med anledning av skrivelsen med ett yrkande om "att tillsätta en utredning av fördelningspolitiska stödåtgärder som alternativ till den sänkta livsmedelsmomsen". Tyvärr var det inget annat parti i riksdagen som stöttade vår motion. Men jag noterar utifrån gårdagens debatt att stödet för vårt yrkande hade varit större i dag.

Sverigedemokraterna tycker generellt att momssystemet bör vara så enkelt som möjligt - att man kan bredda momsbasen och samtidigt ha så få undantag från normalmomsen som möjligt och kanske i stället sänka nivån på normalmomsen.

Fru talman! Momsens andel av Sveriges skatteintäkter har hela tiden ökat och uppgick 2022 till 559,7 miljarder kronor, vilket är nära hälften av statens skatteintäkter. Momsen är alltså en otroligt viktig skatt för den svenska välfärden och vårt gemensamma välfärdssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Dock kan momssystemet ofta uppfattas som svårbegripligt och krångligt, och det toppar många gånger företags och företagares lista över såväl regelbörda som arbetsbörda då momsen, till skillnad från många andra skatter, måste hanteras för varje transaktion och varje faktura, varje dag.

Att moms är krångligt illustrerades med all önskvärd tydlighet under pandemin. EU köpte då in sjukvårdsmateriel från länder för att sedan skänka det till andra länder, och då EU-byråkraterna ansåg momshanteringen vid dessa transaktioner vara krånglig beslutade man helt enkelt att momsbefria sig själv. Det är inga företag eller företagare som har den lyxen, utan de tvingas i stället dagligen att brottas med diverse momsutmaningar vid varje köp och varje försäljning, varje dag.

Fru talman! Den nya mervärdesskattelagen, som vi debatterar i dag, är en nätt liten bok på nära 1 000 sidor. Den är dock till stora delar en omarbetning av den nuvarande mervärdesskattelagen i syfte att göra den mer lättförståelig och lättillämpad. Den har även fått en ny struktur och moderniserats språkligt, samtidigt som den också anpassats till EU:s mervärdesskattedirektiv.

En av förändringarna i lagen gäller det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen under förra mandatperioden. Omsättning av tjänster som tillhandahålls mellan föreningar inom samma organisation, som vanligtvis inte är momspliktig, skulle ej heller behöva träffas av moms vid fakturering inom ramen för dessa samarbeten - den så kallade internmomsen.

Vi tycker att det är självklart att lagstiftningen i möjligaste mån ska stötta de viktiga ideella föreningarna och deras insatser för civilsamhället. De ska inte behöva lägga stora summor på moms för tjänster som man samarbetar om inom den egna organisationen och inte heller drabbas av det merarbete som momshanteringen skulle innebära för dem.

Fru talman! Tyvärr har Sverige numera avhänt sig stora delar av sitt självbestämmande beträffande momsen till EU och dess byråkrater, och vi har ett gemensamt regelverk att förhålla oss till, nämligen det så kallade mervärdesskattedirektivet. Regeringen anpassar dock i propositionen det så kallade konkurrensrekvisitet till motsvarande lydelse i mervärdesskattedirektivet och ger det samma lydelse. Därmed ska man undvika att den svenska bestämmelsen tolkas snävare än mervärdesskattedirektivet medger och ger ett annat resultat än motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet.

Därmed åtgärdas även det som påpekas i den skrivelse som inkom från en av remissinstanserna - att den svenska tillämpningen av undantaget var mer begränsad än för motsvarande undantag i Danmark. Texten i konkurrensrekvisitet kommer nu att motsvara en direkt översättning av den danska lydelsen. Vid tolkningen av bestämmelsen ska hänsyn också tas till syftet med mervärdesskattedirektivet och till att bestämmelsen inte får ges en så restriktiv tolkning att undantaget i praktiken aldrig blir tillämpligt eller förlorar sin effekt.

Fru talman! Därmed kan man tycka att regeringen har gjort vad som förväntas av den, och vi får kanske snarare invänta en rättslig prövning av huruvida den nya lydelsen i mervärdesskattelagen och konkurrensrekvisitet är tillräcklig för att uppnå ändamålet med undantaget från mervärdesskatt för fristående grupper och ideella föreningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Om den rättsliga prövningens utfall skulle peka i riktning mot att målet inte uppnås eller att bestämmelsen återigen tolkas för snävt är Sverigedemokraterna inte främmande för att på nytt lyfta denna problematik i utskottet med intentionen att uppmana regeringen att omformulera lagtexten ännu en gång så att ideella föreningar ska kunna interndebitera utan extra momskostnader och utan det merarbete som föreningarna skulle kunna komma att drabbas av.

Jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Jag kommer också i mitt anförande att uppehålla mig vid frågan om internmomsen eftersom det egentligen är det enda som skiljer oss åt i dagens debatt och proposition.

För exakt ett år sedan i dag fattades ett enigt beslut här i riksdagen om att frågan om internmoms skulle utredas. Det skulle göras snabbt, och syftet var att frågan en gång för alla skulle lösas, det vill säga att ideella föreningar inte först ska få bidrag av staten för att bedriva allmännyttig ideell verksamhet, för att sedan till stor del betala tillbaka de pengarna i form av moms - en ganska rimlig och logisk tanke, tyckte alla då. Men döm om vår förvåning och besvikelse när vi nu konstaterar att fem av åtta partier kanske inte riktigt tycker så längre.

Den här frågan är långlivad och har diskuterats mycket längre än ett år. Folkrörelsesverige, inklusive alla ideella föreningar, Riksidrottsförbundet, Svenska kyrkan och Svenskt Näringsliv har jobbat med frågan i decennier eftersom andra länder, som också är med i EU, inte har samma regler. Där behöver man inte alls betala internmoms i samma omfattning som här i Sverige. Men i Byråkratsverige fungerar det tyvärr så här.

Vi ska komma ihåg att EU:s mervärdesskattedirektiv anger ett slags miniminivå. Men i Sverige är vi duktiga på att överimplementera direktiv - det har vi sett många gånger tidigare. Det beror väl på att det fortfarande går att göra olika tolkningar i olika länder, och det är precis detta vi vill bort från.

Det vi behandlar och voterar om i dag är alltså en ny momslag i Sverige. Lagen behövde moderniseras och förenklas efter mycket lappande och lagande i många år. Anpassningar har gjorts till EU:s lagstiftning. Gott så - det behövdes verkligen.

Processen med den nya momslagen sammanföll med arbetet och opinionen mot den olycksaliga internmomsen, inte minst efter ett mycket välbesökt seminarium som Centerpartiet ordnade här i riksdagen för ett år sedan. Det ledde fram till att dessa två processer gifte sig, och alla partier enades så småningom om ett tillkännagivande.

Vad hände sedan, då? Jo, under arbetet med den nya momslagen ändrade man som sagt formuleringen om internmoms så att lydelsen är densamma som i EU:s lagstiftning. Klart, tänkte man.

Ingen särskild utredning har gjorts, enligt oss. Ingen tog reda på varför Danmark har annorlunda regler för föreningar än Sverige. Det här blir bara ännu konstigare när vi sedan i utskottet får reda på att Skatteverket inte kommer att göra någon som helst annan bedömning än tidigare. De har nämligen redan beaktat EU:s mervärdesskattedirektiv i alla beslut. Det konstiga är att de kriterier eller rekvisit som nämns förstås är desamma i Sverige och andra EU-länder, och ändå har exempelvis fackförbund och andra föreningar i Danmark ett undantag från att betala moms.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Jag har, som ett ettårsjubileum, roat mig med att läsa lite citat från debatten för ett år sedan, när den dåvarande regeringen antydde att man inte skulle utreda frågan, trots riksdagens beslut.

"Det är häpnadsväckande om de här uppgifterna stämmer. Det var ett skarpt formulerat tillkännagivande från riksdagen och det kan regeringen inte ignorera. [.] Att de skulle vara så arroganta mot en folkvald riksdag låter otroligt nonchalant", sa Liberalernas ledamot Gulan Avci.

Malin Danielsson från Liberalerna sa: Jag är oerhört glad att regeringen hörsammade det tillkännagivande som gjordes utifrån min med fleras motioner. Det är ett steg i rätt riktning. Nu återstår att se om det är tillräckligt. Vi får följa praxis och kommer inte att släppa frågan.

Hampus Hagman från KD var angelägen om en separat utredning och ställde en fråga till finansministern: "Frågan är mycket viktig för många av Sveriges ideella organisationer. Dagens internmoms, det vill säga moms på interna tjänster . innebär såväl kostnader som administration för organisationen. Precis som utskottet påpekar i betänkandet hämmar detta den ideella sektorn, folkrörelsernas och civilsamhällets verksamhet. [.] När avser regeringen att tillsätta utredningen om internmomsen?"

Skatteverket informerade skatteutskottet om att undantaget inte ska vara så svårt att implementera att det aldrig kan användas. Det tycker uppenbarligen regeringen och Socialdemokraterna också, eftersom de överlåter till domstolar att döma om det blir tvister - precis som i dag alltså. Vad är det för syn? Vad är det för rättssäkerhet för den ideella sektorn? Är det inte bättre att gå på djupet så att det en gång för alla slås fast vad som får vara momsbefriat och inte?

Dessutom är det inte säkert att rättsfall, såvida de inte går ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen, är generellt användbara. Svenskt Näringsliv till exempel menar att vi måste komma ned till vilka enskilda tjänster det gäller för att få en riktig vägledning. Lagtexten må räcka, men det är tolkningen som inte landar rätt.

Vi menar att det är just det här som en utredning ska titta på och besvara. Det handlar till exempel om hur de olika kanslierna ser ut, vilka tjänster det är som de olika föreningarna delar på och vilka tjänster mer konkret som kan omfattas utan internmoms - precis sådant som görs i alla utredningar. Det tycker jag att Socialdepartementet kunde kosta på sig.

Skatteverket menar dessutom att ekonomi och it-tjänster i förarbete och domar inte är kopplade till den unika verksamhet som de ideella organisationerna driver och att de därför inte kan vara undantagna. Det är jättekonstigt, för oavsett om du håller på med drejning, barnidrott eller någon annan verksamhet måste du ha ekonomi och it-stöd för att driva den. För de ideella organisationerna på nationell nivå är det effektivare och billigare att dela dessa tjänster än att gå ut och upphandla dem.

Men nej - frågan behöver inte utredas i Sverige. Socialminister Jakob Forssmed menar i stället att regeringen svarar upp mot det som riksdagen begärde och sa tidigare i år: "Vi vill att föreningar och organisationer ska kunna ägna sig åt sitt viktiga arbete och inte i onödan drabbas av moms när man delar på vissa typer av tjänster."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Ändå är det precis det som blir följden av den proposition som vi behandlar i dag. Det tycks som om regeringen och Socialdemokraterna i den här frågan tycker att all offentlig makt utgår från Skatteverket. Tycker inte Skatteverket att propositionen ska tolkas som riksdagen vill, ja, då är det så.

Jag tycker att all makt ska utgå just precis från den här kammaren och att regeringen ska göra vad riksdagen beslutar, nämligen utreda frågan om internmoms. Jag yrkar bifall till reservationen.

Fru talman! Tack för möjligheten att återigen få tala alldeles obehindrat i flera minuter om moms! Det får jag aldrig göra hemma.

Mervärdesskattelagstiftningen som vi använder oss av i dag trädde i kraft 1994 och har sedan dess förändrats mycket. Ett moderniserat mervärdesskattedirektiv har till exempel antagits på EU-nivå. Svenska regler har förändrats åtskilliga gånger, och nya regler har tillkommit. Det har gjort att det är en hög grad av komplexitet i lagstiftningen, och den har blivit svår att tillämpa.

Betänkandet som vi har framför oss i dag gäller en ny momslag. Den föreslagna lagen är en omarbetning av nuvarande lag i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. Den nya lagen får en ny struktur, moderniseras språkligt och anpassas också till momsdirektivets begrepp, struktur och systematik.

Reglerna på momsområdet ska vara enkla och tydliga, och de ska begränsa den administrativa bördan för företag. Den nya lagen kommer att bättre kunna möta upp en sådan enkel strävan. Det är väl egentligen allt man behöver säga om den biten.

Det är ett område som vi naturligtvis har hört väldigt mycket om redan, och jag tänker därför hålla mitt bidrag här i dag lite kortare. Det är ett område där det föreslås förändringar för att möta upp riksdagens tillkännagivande om intern moms i konkurrensrekvisitet.

Ideella föreningar ska vara undantagna beskattning, men till exempel inom idrottsorganisationer finns det ibland flera juridiska personer som tar hjälp av varandra med tjänster som det är svårt för varje enskild förening att själv stå för. De kan vara tjänster som till exempel administration, ekonomi och it. Det är riksdagens mening, enligt tillkännagivandet, att sådana interna tjänster inte ska momsbeläggas.

I den nuvarande momslagstiftningen är konkurrensrekvisitet utformat som en schablonregel, och momsfrihet tillämpas enbart på tjänster som inte tillhandahålls av någon annan utanför gruppen. I den nya mervärdesskattelagstiftningen, som vi alltså ska ta beslut om i dag, har lagtexten ändrats till att vara likalydande med motsvarande bestämmelse i EU:s momsdirektiv. Texten lyder nu i stället att tjänsten är momsbefriad "förutsatt att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen".

Det här innebär inte att den internfakturerade momsen för ideella föreningar automatiskt försvinner, och Skatteverket har också bekräftat att det egentligen i stort inte förändrar deras tolkning av lagstiftningen. Men det öppnar däremot upp för en större möjlighet att få undantag i enskilda fall. Detta behöver prövas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

I Danmark, som ofta lyfts som ett gott exempel, har man i flera enskilda fall prövat undantagen och nått framgång, till exempel genom att bevisa att en viss tjänst skulle ha köpts internt oavsett om den var belagd med moms eller inte. Det vill säga inget företag har missgynnats av att en tjänst handlats momsfritt inom gruppen.

Vi är här i kammaren mestadels eller helt överens om intentionen med den förändrade lydelsen, men precis som när det gäller all lagstiftning kommer den konkreta innebörden i det enskilda fallet att få avgöras i rättstillämpningen.

Vänsterpartiet säger att de inte vill vänta och se. Men en utredning görs inte heller i en hast. Även därefter kan lagstiftningen behöva prövas, och under tiden tickar pengarna på. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag i dag, fru talman.

(Applåder)

Fru talman! Internmoms hade även jag tänkt uppehålla mig vid. Varför vill jag prata om detta nu när vi har ett så spännande ämne, en ny mervärdesskattelag, som föregående talare sa? Jo, därför att jag i grunden är en riktig föreningsmänniska. Jag är en sådan person som har varit tränare, domare och spelare i damlaget - innebandy var min sport - och jag har deltagit aktivt i styrelsearbete och så vidare.

Alla vi som har gjort det vet att det innebär bingokvällar, korvförsäljning och vad det nu är för någonting. Det var jättekul! Mina barn har till stora delar vuxit upp i sporthallen eller i möteslokalen. Så såg det ut. Föreningslivet är ett jätteviktigt bidrag till svensk infrastruktur och består till stora delar av eldsjälar som ideellt jobbar för att göra världen lite bättre, till exempel inom sport där jag själv verkade.

I detta föreningsliv där man ger så mycket av sig själv och sin tid behöver man inte ha onödiga hinder i verksamheten, tycker jag. Man behöver inte ha regler som gör att man börjar bli orolig för hur man ska administrera internmoms. Det blir helt absurt i det här sammanhanget, om jag ska vara helt ärlig, och leder till en enorm rättsosäkerhet.

Jag menar att politiken har ett ansvar att göra det så lätt som möjligt för människor att ge sin tid och sin energi för att göra det gemensamma. Sveriges folkrörelser bidrar till demokrati, folkhälsa, integration, lokaler att träffas i, ett rikt kulturliv och en meningsfull fritid för barn och unga, för att nämna några exempel.

I civilsamhället möts människor med vitt skilda bakgrunder och förutsättningar och får möjlighet att växa och förbättra sitt lokalsamhälle, samtidigt som man övar på demokratiskt beslutsfattande. När man börjar med innebandy hamnar man plötsligt i stadgar, och så rullar det på helt enkelt.

Miljöpartiet vill ge civilsamhällets organisationer ännu bättre förutsättningar genom stärkta och långsiktiga stöd, tydliga och skärpta demokrativillkor och minskat regelkrångel, allt för att frigöra den kraft som skapas när människor jobbar tillsammans för det gemensamma.

Och då kommer vi till internmomsen. Som vi har hört från tidigare talare handlar detta om en ny mervärdesskattelag, och vi pratar om något som kallas konkurrensrekvisitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Det handlar om ett undantag för tillhandahållande av interna tjänster och att man i praktiken inte har kunnat tillämpa detta undantag för dessa interna tjänster.

Oavsett om tjänsterna har varit särskilt anpassade för vissa verksamheter eller har krävt specialistkompetens för utförande har bedömningen varit att om motsvarande tjänster har kunnat tillhandahållas av andra utanför den fristående gruppen har kriterierna för att tillämpa undantaget inte varit uppfyllda. Det har verkligen inte träffat rätt alls.

Mot bakgrund av detta finns nu en förändring av konkurrensrekvisitet, som vi ska besluta om senare i eftermiddag. Men vi tror att förändringen av formuleringen tyvärr kan ge samma effekt, alltså en mycket restriktiv tillämpning.

Föreningar är också oroliga. Bland andra Riksidrottsförbundet har sagt att det inte är tydligt hur den nya skrivningen ska tolkas. Blir det över huvud taget någon förändring av möjligheten att tillämpa undantaget? Det vet man inte. Man känner en stor osäkerhet, och det är illa. Tillhandahållet av interna tjänster inom den fristående gruppen skulle kunna befaras vålla snedvridning av konkurrensen, även om det i realiteten inte föreligger en sådan risk.

Regeringen har i sin bedömning konstaterat att det saknas underlag för att i detta lagstiftningsärende göra ytterligare anpassningar av bestämmelsen till direktivet.

Miljöpartiet delar föreningarnas och Riksidrottsförbundets oro och vill lyfta fram ett förslag som Riksidrottsförbundet har tagit fram. Man säger att ett alternativ skulle kunna vara att omformulera konkurrensrekvisitet från "inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen" till "att en tillämpning av undantaget inte medför en verklig risk för konkurrenssnedvridning".

Vi är oroliga för att propositionen, om den går igenom i sin nuvarande form, sviker föreningar avseende internmomsen. Därför behöver justeringar göras som tar såväl tidigare tillkännagivanden som föreningslivets situation på allvar.

Det är inte bra att frågan om internmoms ska vara så krånglig att den behöver avgöras i rättslig instans.

Dessutom håller jag med en av de tidigare talarna. Jag var själv med på mötet när Skatteverket sa att man upplever att detta inte påverkar den bedömning man hittills gjort och att det inte kommer att få någon påverkan på nuvarande praxis.

Detta ger anledning till oro, och därför yrkar jag bifall till den gemensamma reservationen.

Fru talman! En ny mervärdesskattelag ersätter den nuvarande mervärdesskattelagen. Den föreslagna lagen är en omarbetning som ska göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad, något som uppskattas av Sveriges företagare. Den nya lagen får en ny struktur, modernare språk och anpassas till EU:s mervärdesskattedirektiv med begrepp, struktur och systematik. Det är bra och efterlängtat av alla som ska tolka lagen.

Fru talman! Den viktigaste ändringen som görs i samband med den nya lagen är förtydligandet om undantag från skatteplikt för tjänster inom ideella sektorn, den så kallade internmomsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Vi kristdemokrater har alltid lyft fram den ideella sektorn och föreningslivet som en viktig del av vårt samhälle och en grundläggande del i vår demokrati. Civilsamhället gör en fantastisk insats på frivillig väg. Det kan vara fotbolls- eller innebandyträning, hjälp till hemlösa, läxhjälp eller folkbildning - allt i ett allmännyttigt ändamål. Förutsättningarna för detta ska givetvis vara de bästa.

Fru talman! De av civilsamhällets ideella tjänster som är direkt nödvändiga för att bedriva verksamheten ska vara undantagna från moms förutsatt att det inte vållar snedvridning av konkurrensen. Det handlar om tjänster som enbart tillhandahålls inom den egna organisationen och är skräddarsydda för de behov som finns där, till exempel medlemsregister, it-support, administrativ hjälp och andra insatser som man av praktiska och ekonomiska skäl väljer att samordna inom organisationerna. Syftet är att de som är verksamma inom organisationen på det lokala planet ska kunna lägga sin tid och energi på föreningens huvudsyfte snarare än på administration.

Som vi har hört gjorde riksdagen ett tillkännagivande om att utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas. Det har nu gjorts, även om det inte var en formell utredning.

Vi tar verkligen föreningslivets oro på allvar, och lagtexten har nu förtydligats och har exakt samma lydelse som EU-direktivet. Genom att lagtexten anpassas till direktivet undviks att de svenska reglerna tillämpas snävare än direktivets regler. Genom dessa ändringar har den svenska lagen samma lydelse som den danska och bör därmed kunna tolkas på samma sätt. Även förarbetena har ändrats, så det har skett en förändring som kan få effekt.

Vi betonar också att bestämmelsen inte får ges en så restriktiv tolkning att undantaget i praktiken nästan aldrig blir tillämpligt och därmed förlorar sin effekt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

(Applåder)

Fru talman! I propositionen föreslås en ny mervärdesskattelag som ersätter den nuvarande mervärdesskattelagen. Den föreslagna lagen är en omarbetning av den nuvarande i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. Den nya lagen får en ny struktur, moderniseras språkligt och anpassas till mervärdesskattedirektivets begrepp, struktur och systematik.

Detta är välkommet då allt vi kan göra för att underlätta för företag att tolka momsregler, som kan vara mycket snåriga, är viktigt och angeläget. Att minska regelbördan för företagen är prioriterat.

Mervärdesskattelagen är en skatt som är tänkt att föras fram i varje led för att till slut betalas av konsumenten. Det är alltså en skatt som staten tar in och som helt administreras av företagen i vårt land. Företagen administrerar detta åt staten, och då borde ett minimikrav vara att det är så enkelt, tydligt och enhetligt som möjligt.

Fru talman! Tyvärr är den nya mervärdesskattelagen främst en förenkling och ett förtydligande, vilket i sig givetvis är viktigt. Men behoven är större, och arbetet med att göra momsen mer enhetlig och enklare att tillämpa får inte avstanna. Därför kommer jag att fortsätta driva dessa frågor för att underlätta för Sveriges företagare.

Som flera av mina kollegor redan nämnt innehåller den nya mervärdesskattelagen en ändring. Det är ett resultat av bland annat min riksdagskollega Malin Danielssons motion från 2021 om mervärdesskatt på interna tjänster i civilsamhällesorganisationer, vilken ledde till ett tillkännagivande till regeringen våren 2022.

Tillkännagivandet löd att regeringen skyndsamt skulle utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten. I betänkandet behandlas även regeringens redovisning i propositionen av hanteringen av tillkännagivandet.

Jag tog initiativ till att utskottet under beredningen kallade Skatteverket till sig för att inhämta upplysningar från Skatteverket om myndighetens tillämpning av reglerna för intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation.

Fru talman! Därför innehåller den nya mervärdesskattelagen nu samma lydelse som i direktivets bestämmelse så att det inte kan uppkomma situationer där bestämmelsen blir mer begränsad och därmed ger ett annat resultat än motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet. Genom att lagtexten anpassas till direktivet undviks att de svenska reglerna tilllämpas snävare än direktivets regler. För grupper av föreningar och andra aktörer som bedriver verksamhet av allmänt intresse kommer bestämmelsen därigenom inte att kunna bli mer begränsad än vad som krävs enligt EU-rätten.

Dessutom konstaterar utskottet att det enligt EU-domstolens praxis vid tolkning av reglerna om undantag i mervärdesskattedirektivet också ska tas hänsyn till syftet med undantagsbestämmelsen och att bestämmelsen inte får ges en så restriktiv tolkning att undantaget i praktiken nästan aldrig blir tillämpligt eller förlorar sin effekt.

Detta var intentionen och syftet med tillkännagivandet, och nu kommer Liberalerna och jag att bevaka att syftet blir som det var tänkt. Efter samtal med Skatteverket på utskottsmötet konstaterades att det kanske inte är så enkelt som det har sagts i talarstolen här före mig. Även i Danmark görs individuella bedömningar, vilket är något som har tagits upp i debatten som ett föredöme. Därför är det nu viktigt att man prövar Skatteverkets beslut i domstol om man anser att beslutet är felaktigt. Även detta kommer jag och Liberalerna att följa.

Ny mervärdesskattelag

För vår intention är precis så som min kollega Malin Danielsson skrev i sin motion: Liberaler värnar om människors frivilliga samarbete, utanför såväl den offentliga som den kommersiella sektorn. Det är det vi ofta kallar civilsamhället. I civilsamhället hittar vi idrottsrörelsen, folkbildning och samfund. Vi vill ge alla dessa aktörer de bästa förutsättningar för att kunna utföra sitt viktiga arbete för vårt samhälle.

Ny mervärdesskattelag

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)