Interpellationssvar - Möjlighet till arbete för fler med funktionsnedsättning - 2023-04-11

Fru talman! Jim Svensk Larm har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete. Vidare har Jim Svensk Larm frågat mig hur jag ser på den nivå av arbetslöshet vi har i dag för dem med funktionsnedsättning och på möjligheterna att få ned arbetslösheten.

Det är av stort vikt att alla som kan arbeta också ska ha möjlighet att göra det. Möjligheten till arbete är en grundläggande och viktig rättvisefråga och avgörande för att bryta utanförskap och stärka välfärden på sikt. Det är därför också oroande att många personer med funktionsnedsättning står långt från arbetsmarknaden, utan en egen inkomst och därmed utan verklig möjlighet till frihet att självständigt kunna forma sitt liv och etablera sig på arbetsmarknaden.

För att få ned arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning behövs arbetsmarknadspolitiska insatser och stöd som kan anpassas efter den enskildes förutsättningar och behov. Det behövs också effektiva metoder och arbetssätt för att kunna identifiera en funktionsnedsättning, för att snabbt kunna erbjuda relevanta insatser. Vidare krävs ett aktivt arbete med att ackvirera platser hos arbetsgivare till de arbetssökande.

Arbetsförmedlingen är i sammanhanget en viktig aktör med sin verktygslåda av insatser för arbetssökande. Det kan handla om insatser som matchningstjänster via fristående aktörer, som bidrar till fler kontakter med arbetsgivare. Det kan också handla om arbetsmarknadsutbildning, för att rusta de arbetssökande för de lediga jobben. Regeringen har också gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att anvisa fler till bland annat arbetsmarknadsutbildning och ha ett fortsatt högt antal deltagare i matchningstjänsterna. Regeringen har även gett myndigheten ökade medel till praktikplatser utanför garantierna.

Utöver detta har Arbetsförmedlingen också insatser som är riktade specifikt till personer med funktionsnedsättning, såsom lönebidrag, Samhall, bidrag till hjälpmedel och SIUS. Syftet med insatserna är att kompensera för nedsättningen i arbetsförmåga, och myndigheten har även möjlighet att erbjuda arbetssökande med funktionsnedsättning en arbetslivsinriktad rehabilitering för att lättare komma i arbete eller utbildning.

Jag vill i detta sammanhang också nämna att Arbetsförmedlingen under 2022 infört en kompletterande arbetsmarknadspolitisk bedömning för arbetssökande som misstänks ha en varaktig ohälsa eller en funktionsnedsättning som kan påverka möjligheterna till arbete eller studier. Avsikten är att få enhetliga bedömningar av individers behov men också kortare ledtider till relevanta insatser.

Sammanfattningsvis krävs ändamålsenliga insatser och stöd, förmåga att effektivt identifiera funktionsnedsättningar samt ett proaktivt och effektivt arbetsgivararbete för att få ned arbetslösheten och ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete eller utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag fortsätter att noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden samt Arbetsförmedlingens mycket viktiga arbete för personer med funktionsnedsättning.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka arbetsmarknadsministern för svaret.

Alla som kan jobba ska jobba. Det är för oss socialdemokrater en självklarhet. Sverige står inför stora utmaningar när vi kollar på prognoserna över hur demografin ser ut de kommande åren. Lägre andel i arbetsför ålder ska täcka arbetsmarknadens behov, detta samtidigt som andelen äldre kommer att bli en större andel av befolkningen. Med den prognosen behöver vi göra vad vi kan för att så många som möjligt ska få rätt förutsättningar för att komma i arbete. Stöd behöver finnas utifrån individens förutsättningar och behov. Det är därför viktigt att Arbetsförmedlingen har en stor verktygslåda och erbjuder de verktyg som behövs för individen.

Vi ser att det behövs ett starkare och mer individanpassat stöd för att människor med svag ställning på arbetsmarknaden ska komma i arbete eller utbildning; inte minst gäller det personer med olika funktionsnedsättningar. Arbetsförmedlingen är den myndighet som vi ser ska ha den sammanhållande rollen kring individers insats för att få fler i arbete. Samtidigt behöver samverkan med kommuner, utbildningssamordnare, socialtjänst och sjukvård förbättras. Målet är att varje individ ska få det stöd och de insatser som krävs för att komma i arbete eller utbildning utan att hamna mellan några stolar under resans gång.

Just detta att hamna mellan stolar är något som beskrivs både i möten jag haft och i rapporter som Autism Sveriges rapport Förlorade år - rapport från byråkratins väntrum. Där får vi följa Jennys väg till arbete, en väg som kantas av problem mellan myndigheter som inte samverkar tillräckligt bra och där Jenny tyvärr faller mellan stolarna. Att det finns någon som har en sammanhållande roll när det gäller vilket stöd som ska erbjudas och att samverkan mellan olika parter fungerar är viktigt.

För någon vecka sedan träffade jag Funktionsrätt Sverige. En av de saker man där lyfte var Arbetsförmedlingens kodningar, något som också lyfts av andra organisationer. För att kunna ta del av det särskilda stöd som finns hos Arbetsförmedlingen är det viktigt att personen har rätt kodning i myndighetens register, något som tyvärr tar alldeles för lång tid att få.

I en rapport från februari 2022 redovisar Arbetsförmedlingen att det i snitt tar 311 dagar för att få denna registrering, utgående från perioden 2019-2021. Det är alldeles för lång tid. I en rapport från 2019 säger också Arbetsförmedlingen att de förmodligen har missat att identifiera ett stort antal unga med funktionsnedsättning till följd av minskade anslag och mer fokus på digitala lösningar.

Det här är bara några av alla problem och utmaningar som lyfts i rapporter och möten. Det är viktigt att vi lyssnar in och får förståelse för problemen. Arbetslösheten för dem med funktionsnedsättning är fortsatt hög, och risken är stor för att den kommer att bli ännu högre med den utmaning vi nu står inför med ökade varsel samtidigt som vi kommer in i en lågkonjunktur.

Det var med den bakgrunden som jag ställde frågan till statsrådet om vilka konkreta åtgärder som statsrådet tänker vidta för att ge fler chansen till arbete. I svaret från statsrådet hör jag få konkreta saker som lyfts. Men en sak som statsrådet lyfter är vikten av arbetsmarknadsutbildning för att matcha de arbetssökande mot lediga jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsmarknadsutbildningar är oerhört viktigt. Problemet är bara att arbetsmarknadsministern säger en sak och regeringen gör en annan. Man anslår 1,5 miljarder kronor mindre till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Att då samtidigt säga att fler ska anvisas dit blir en konstig slutsats.

I övrigt finns inte många konkreta saker i statsrådets svar. Jag hoppas såklart att dagens debatt kommer att klargöra detta och att det kommer lite fler svar på hur vi ska lösa detta. Jag tror att statsrådet och hans parti har bra intentioner och vill se fler med funktionsnedsättning i arbete men att statsrådets samarbetspartier kanske inte riktigt har samma ambitioner.

Jag vill åter ställa frågan till statsrådet: Vilka konkreta åtgärder överväger statsrådet att vidta för att ge fler med funktionsnedsättning arbete?

Herr ålderspresident! Tack till interpellanten Jim Svensk Larm, som lyfter en viktig fråga!

Det finns mycket som påverkar vilka livsval vi gör - om vi är kvinnor eller män, om och hur länge våra föräldrar har studerat, var vi bor och givetvis vilka personliga egenskaper vi har fått och vilka möjligheter vi har att utveckla dessa. Men det finns en grupp människor i samhället som trots att de föds lika olika som alla andra och växer upp i helt skilda miljöer ändå lever sina liv likartat och med förhållandevis små variationer.

Under mina år som stödassistent inom LSS i min hemkommun, Marks kommun, har jag jobbat med individer med olika funktionsnedsättningar vars högsta önskan är att ha ett "riktigt jobb" i stället för daglig verksamhet. Daglig verksamhet är ju den enskilt vanligaste LSS-insatsen, men detta alternativ får inte bli det enda alternativet för individer med funktionsnedsättningar. Att ha ett arbete och en egen försörjning har stor betydelse för ens levnadsvillkor.

Den främsta anledningen till fattigdom hos individer med funktionsnedsättning är nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen. Den ekonomiska utsattheten leder till att individer får det svårare att delta i samhället och göra självständiga val. Detta skriver bland annat FUB om i sin rapport Fångad i fattigdom?

Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning vars enda syfte var att stärka den ekonomiska tryggheten för individer med sjuk- och aktivitetsersättning. Men denna utredning lades ned i tysthet två dagar före jul.

I en debatt med statsrådets kollega frågade jag om regeringen kommer att vidta åtgärder för att stärka den ekonomiska tryggheten för individer med sjuk- och aktivitetsersättning. Svaret var att man ska följa utvecklingen för gruppen.

Min förhoppning är att Johan Pehrson har fler verktyg i sin verktygslåda att ta till. Jag vill förstärka det Jim Svensk Larm uttrycker: Det behövs ett starkare och mer individanpassat stöd för att individer med funktionsnedsättning ska komma i arbete. Jag ser fram emot att få höra statsrådets svar på interpellantens fråga om vilka konkreta åtgärder statsrådet överväger att vidta för att fler individer med funktionsnedsättning ska komma i arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Tack till interpellanten och den debattör som anslöt sig här, Jessica Rodén!

Jag tycker att dessa frågor är extremt angelägna. Vi har ett stort arbete framför oss när det gäller Arbetsförmedlingen, som är det mest centrala verktyget för att hantera den här situationen för mycket utsatta människor. Det är en myndighet som har varit under stor omställning de senaste åtta åren. Jag har tydligt uttryckt att vi måste fokusera på kvalitet och effektivitet i verksamheten men också ha förståelse för att myndigheten står inför stora omställningar efter de år som har passerat under den tidigare regeringen.

Det gäller att få på plats de viktiga kompetenser som behövs för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att komma i arbete. Jag delar Jim Svensk Larms åsikt att 311 dagar är för dåligt. Det tar för lång tid. Därför har myndigheten fått uppgiften att bättre använda de verktyg som finns i lådan och som vi i allt väsentligt tycker är bra. Det handlar om skyddat arbete i Samhall. Det är offentligt skyddat arbete. Det är anställningar med lönebidrag. Det är anställningar med lönebidrag för trygghet i anställning. Det är olika former av särskilda stödinsatser för att på plats på jobbet kunna få hjälp, anpassningar och så vidare - hela vägen till SIUS, med hjälp på plats när man är på jobbet.

Allt detta är ett uttryck för en mycket socialt inriktad arbetslinje. Människor ska kunna få hjälp till egenförsörjning. Det avlastar alla möjliga andra delar av samhället - alltifrån sjukvård till socialtjänst - när människor har någonstans att gå.

Jag blir sällan så starkt berörd som när jag möter människor som jobbar på till exempel Samhall, som ger människor möjlighet till en meningsfull vardag när alternativet inte alltid är den öppna arbetsmarknaden och ett reguljärt arbete.

Uppdraget till Arbetsförmedlingen är nu att få ned tiderna och att man får rätt sammansättning på medarbetarna över hela landet. Man måste inte minst förstärka arbetet med kommunerna, för där hörde jag också så fort jag tillträdde att det var många som larmade om att folk föll mellan stolarna. Då måste man se till att Arbetsförmedlingen bygger ut det som ännu inte är på plats. Detta arbete pågår, och de ska återkomma om det så fort det är på plats.

Jag vill understryka att de uppemot 11 000 duktiga medarbetarna på Sveriges arbetsförmedling måste få en sammansättning i hela landet som gör att det finns kompetenta team som kan få ned till exempel tiden för att få rätt kodning och rätt hjälp.

Jag möter arbetsgivare som säger att det går för långsamt på Arbetsförmedlingen, och jag hör dem också. De vill ofta hjälpa till om man kan få på plats ett lönebidrag och en anpassning på arbetsplatsen.

Vi har en situation på Arbetsförmedlingen i dag som är mycket besvärlig. Vi ska ta oss ur den, men det kommer att ta ytterligare lite tid. De åtgärder vi har är i högsta grad funktionella.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet, för svaren!

I december hade statsrådet en pressträff för att beskriva regeringens prioriteringar för att möta arbetslösheten. Den så kallade arbetslinjen ska införas, och det ska ställas hårdare krav på de arbetslösa. Att det ska ställas krav är såklart viktigt, men regeringen saknar helt lösningar för hur stödet ska öka för gruppen med funktionsnedsättningar.

Förbundsordföranden i FUB skrev i en debattartikel: "Bland de arbetslösa finns en grupp som inte vill annat än att få arbeta, men som inte ges möjligheten till det - den stora gruppen med en funktionsnedsättning." Detta är något som jag stöter på i många möten: bristen på stöd och kunskap till en grupp som gärna vill arbeta.

I början av året fick jag möjligheten att besöka Misa i Västerås, ett företag som jobbar med att ge varje individ möjlighet till rätt stöd för att finna sin plats i arbetslivet. Deras arbete med att bygga relationer och ett nära individuellt stöd tror jag är en framgångsrik väg till arbete. Jag tror att många har att vinna på att samverka mer och lära av varandra. Goda exempel som fungerar ska spridas vidare för att ge fler rätt stöd till arbete.

En viktig del i att få rätt stöd från Arbetsförmedlingen är den kompetens som finns där. Reformeringen av Arbetsförmedlingen har medfört stora förändringar som tyvärr har drabbat denna grupp extra hårt. Den lokala närvaron har försvunnit på många ställen och i stor utsträckning ersatts av digitala personliga möten.

Samtidigt har olika sorters kompetenser förändrats på Arbetsförmedlingen. En av de kompetenser som har förändrats stort är SIUS-konsulenterna. År 2018 hade Arbetsförmedlingen 927 SIUS-konsulenter, och i början av 2022 var siffran 614. Även inom specialfunktionerna syn och hörsel har antalet medarbetare minskat, om än inte från lika höga siffror. Detta gör det svårare för dem med funktionsnedsättning att få det stöd som de behöver på arbetsplatserna för att komma in i arbetet.

Den socialdemokratiska regeringen beslutade i juni 2022 att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att upprätthålla egen kompetens för att stödja personer med en funktionsnedsättning. Instruktionen började gälla den 1 december 2022, och det är nu viktigt att regeringen bevakar att den följs. Denna instruktion hänvisade statsrådet till i sitt svar på en skriftlig fråga om samma ämne i januari, men i dagens debatt lyfts det inte upp som en viktig åtgärd.

I februari kom Arbetsförmedlingen med en återrapport i ett uppdrag som gäller att analysera behoven hos personer som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden. Denna grupp består bland annat av personer med funktionsnedsättning. I rapporten pekas bland annat praktik ut som en viktig insats för att ge personer som står långt ifrån arbetsmarknaden en väg in.

En annan sak som Arbetsförmedlingen lyfter fram är att SIUS-metodiken är framgångsrik och genomförbar för att genomföra det uppdrag som man fått men att det behövs mer resurser. Det är ett personalintensivt arbetssätt som kräver ökad finansiering.

Rapporten lyfter fram många intressanta saker som jag hoppas att regeringen tar till sig, men jag vill lyfta upp en sista sak som jag berörde i mitt förra inlägg, nämligen funktionshinderskodningen. Arbetsförmedlingen pekar på just problemet med digitala möten. Så här skriver de i rapporten: "Det finns skäl att tro att det kan vara svårare för handläggare att identifiera vissa funktionsnedsättningar i ett digitalt möte."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta har organisationer inom funktionsrätt larmat om under flera år, och det behöver vi lyssna på. När Arbetsförmedlingen får mindre resurser är det lätt att den digitala servicen ökar på grund av att det andra minskar. Detta lyfts fram i den rapport från Riksrevisionen som kom i posten häromveckan och som handlar om digitala tjänster, som ofta sker till förmån för myndigheterna och inte för de personer som berörs.

Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet: Hur tänker han göra för att säkra Arbetsförmedlingens egna kompetenser enligt den nya instruktionen, och ser han själv någon risk med att de som behöver Arbetsförmedlingens hjälp mest riskerar att inte få den tjänst de behöver?

Herr ålderspresident! Att livslångt stå utanför arbetsmarknaden leder till utanförskap, inte minst ekonomiskt, oavsett om man aldrig har fått chansen eller om man på grund av sin funktionsnedsättning är livslångt beroende av samhällets stödsystem för sin försörjning.

Det är svårt att veta exakt hur många människor som skulle kunna arbeta om de fick chansen. Oavsett vilket är de som har tittat närmare på problemet överens om att glappet är alldeles för stort. Det är ett glapp som innebär att flertalet personer med funktionsnedsättning i Sverige lever i ekonomisk utsatthet, rent av i fattigdom, med mycket små eller inga ekonomiska marginaler utöver det absolut nödvändigaste.

Sverige har antagit konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och i artikel 27 ställs krav på att personer med funktionsnedsättning ska ha lika möjligheter att skaffa sig ett arbete. Därför är denna debatt jätteviktig. Här får statsrådet möjlighet att berätta vad regeringen har för avsikt att göra för att fler individer med funktionsnedsättning ska få förutsättningar att bidra till sin egen försörjning genom arbete.

Jag saknar konkreta förslag eller lösningar som bidrar till att öka den ekonomiska tryggheten för individer med funktionsnedsättning.

Jag vill återigen tacka interpellanten för att han lyfter upp en viktig fråga.

Herr ålderspresident! Jag måste med viss envishet säga att vi har en arbetsförmedling som har det väldigt tufft. Den utsattes för många förändringar under de tidigare mandatperioderna, och det har naturligtvis påverkat Arbetsförmedlingen mycket. Nu är tanken att man ska strukturera om sig och få upp kraften i hela landet. Detta är en beställning som vi har gjort.

Jag vill understryka att det finns 11 000 duktiga medarbetare och ungefär 340 000 öppet arbetslösa och 200 000 lediga jobb. Då kan man lite snabbt räkna ut att alla de duktiga medarbetarna inte kan jobba direkt mot en arbetslös. Det blir inte så förfärligt många per person, utan här finns det mycket mer att göra.

Jag delar bilden att Arbetsförmedlingen under den förra mandatperioden skakades om på ett hårdhänt sätt, vilket har lett till att en hel del kompetenser behöver struktureras om så att det finns duktiga experter och stödpersoner över hela vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man måste också utveckla det digitala arbetet. Självfallet kan man försöka med digitalt först, men jag delar synpunkten att det i alltifrån småskolan till Arbetsförmedlingen har gått lite för långt med skärmhysterin.

Det är förståeligt att det personliga mötet för en utsatt person kan vara viktigt på Arbetsförmedlingen, och då ska man se till att det verkställs. Om budskapet är besök på Arbetsförmedlingen ska man jobba stenhårt med att försöka få till det, oavsett om personen jobbar inom garantin eller etableringen eller om personen har sökt sig till Arbetsförmedlingen på annat sätt därför att den blivit arbetslös. Denna uppgift är central, men det sker inte hur fort som helst.

När det gäller de viktiga program som genomförs i dag, de lönebidrag som beviljas och de anställningar som görs på Samhall behöver fler kunna handläggas, och när det gäller många av de stöd som finns står det arbetsgivare på kö och vill ha beslut. Detta uppdrag är solklart.

Jag nämnde det inte i mitt svar, men den instruktion som har verkställts under denna regering och som den förra regeringen, i alla fall inte Socialdemokraterna, inte protesterade särskilt mycket emot är central. Jag lyssnar gärna på goda argument när det gäller vad som ytterligare ska in i den instruktionen.

Sedan ska jag säga något om det allmänna. Sverige har ett stort ansvar här. Vi ska vara ett föregångsland. Men än i dag, 2023, är sysselsättningsnivån i Sverige för personer med funktionshinder och som vill jobba för låg, och de som är arbetslösa är för många och betydligt fler än genomsnittet i befolkningen. Här behöver man därför fortsätta att göra goda och viktiga insatser.

Jag vill gärna höra om ni har några andra tankar utöver de huvudlinjer som Arbetsförmedlingen arbetar efter i dag. Jag förstår att ni vill att det ska gå fortare och att det ska ske mer. Men det tar en viss tid att ställa om en myndighet som har haft det så tufft under åtta år, men vi är på väg åt detta håll.

Herr ålderspresident! Jag tackar statsrådet för svaren hittills under debatten. Att alla människor som kan jobba ska jobba är vi båda överens om. Det gläder mig att statsrådet ser vikten av att ge alla människor rätt förutsättningar för att komma i arbete eller utbildning.

Det gläder mig också att statsrådet tycker att den socialdemokratiska politiken på området varit bra överlag eftersom statsrådet inte lyfter fram några stora reformer eller förändringar framöver. Det är dock lite konstigt, måste jag säga, efter att man i valrörelsen har hört hur misslyckad vår politik har varit. Men ändå görs inga stora förändringar. De förändringar som vi dock ser är minskade anslag till Arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen, arbetsmarknadsutbildningen och så vidare. Det finns inga nya tankar utan bara en mindre aktiv arbetsmarknadspolitik. Men, herr ålderspresident, det är kanske så det är i valrörelser.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram hur jag och Socialdemokraterna anser att vi ska få fler med funktionsnedsättning i arbete. Ett individuellt stöd utifrån rätt förutsättningar och behov är det bästa sättet för att få fler personer i arbete. För att göra det behövs en stor verktygslåda med insatser från bland annat Arbetsförmedlingen. Det behövs ökade resurser till Arbetsförmedlingen. Men som alla vet behövs det också fler aktörer som hjälps åt. Det behövs en god samverkan mellan myndigheter, företag och kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att det finns många aktörer i Sverige som vill bidra med sin kunskap och med sina nätverk för att ge fler personer möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Det behöver vi ta vara på.

Jag vill också lyfta fram de funktionsrättsorganisationer som finns. De har mycket kunskap som vi behöver lyssna in och beakta. Vi måste helt enkelt jobba tillsammans för att ge det stöd som behövs för att alla människor ska få vara en del av samhällsbygget Sverige.

Med detta vill jag tacka statsrådet för debatten. Vi får inte lämna denna grupp därhän, utan den förtjänar mer än att bara bevakas. Vi behöver jobba aktivt med att undanröja hinder och säkerställa att ingen hamnar mellan stolarna.

Herr ålderspresident! Vi kommer nog att få återkomma till denna fråga. Helt avgörande är det nämligen hur det ser ut på arbetsmarknaden. Det är nog där som det har funnits mest kritik. Har man gjort tillräckligt? Har man en politik som skapar dynamik i ett land som Sverige, där många jobb kan behövas och där man är beredd att se över till exempel skattenivåer på så kallade lite enklare arbeten som gör att många människor ändå kan få en inkomst?

Socialdemokraterna brukar där, milt uttryckt, sätta klackarna i backen. Däremot är de bra på att vilja höja skatter på arbete. Och de vill också väldigt gärna att det ska vara mer stöd och mer resurser till Arbetsförmedlingen. Där skiljer vi oss nog åt. Jag är väldigt tydlig med Arbetsförmedlingen. Det krävs en enorm effektivitetsökning där. Det finns ett enormt behov av att Arbetsförmedlingen blir bättre och vassare i hela landet.

Däremot har jag en viss förståelse för vad Arbetsförmedlingen har varit med om under de senaste åtta åren och att det kommer att ta tid att ställa om. Detta reglerar vi dels i budget, dels i regleringsbrev, dels i den nya instruktionen förutom i den vanliga myndighetsdialogen. Det är solklart. Sedan har vi beställningar på att man ska fokusera särskilt på att förbättra arbetsmarknadssituationen för personer med funktionsnedsättning. Det är en grupp som är prioriterad. Och jag har ingen anledning att tro något annat än att denna grupp var prioriterad också av den förra regeringen. Men vi fortsätter detta arbete. Det är viktigt. Människor mår bättre av att gå till ett arbete och känna att de behövs.

Sedan finns det självklart hela tiden en pågående diskussion. Vi har pratat om en viktig rapport från Riksrevisionen om digitaliseringen i myndigheten. Den tycker jag är värd att titta på. Och vi väntar på en rapport som kommer snart och som handlar om Samhall. Där satsar vi också väldigt mycket resurser från hårt arbetande människors skattepengar. Får vi rätt utväxling på detta? Går det till rätt personer, och är det tillräckligt effektivt i den sociala omsorg som Samhall innebär? Detta kommer vi att få återkomma till. Men vi inväntar denna rapport.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.