Arbetsplenum - 2022 års rapport om rättsstatsprincipen - 2023-03-29

Herr talman! I konstitutionsutskottet har vi granskat EU-kommissionens tredje rapport om rättsstatsprincipen. Det finns utifrån denna granskning anledning att understryka vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten som sådan. Utskottet värdesätter EU-kommissionens - får man säga - enträgna arbete med att driva och följa upp dessa frågor. Jag vill yrka bifall till förslaget i utlåtandet från konstitutionsutskottet att lägga rapporten till handlingarna.

Frågorna om rättsstatens principer har varit prioriterade av flera EU-ordförandeskap även tidigare, och de behöver ständigt följas upp och tas på största allvar.

Det som på många sätt kanske varit självklarheter är det inte längre. Auktoritära ledarskap och polariserande retorik har kommit att ställa dessa frågor på sin spets i det europeiska samarbetet.

EU-kommissionens hållning ligger alltjämt fast. För egen del har jag deltagit vid ett antal seminarier och sammankomster där EU-kommissionären Didier Reynders betonat vikten av att frågorna blir en del av varje medlemslands parlament och att initiativ tas för att stärka tillit och tilltro till demokratiska och samhälleliga institutioner och vikten av en fri press och oberoende domstolar.

Den socialdemokratiskt ledda regeringens EU-minister Hans Dahlgren var pådrivande i frågorna kring den så kallade villkorlighetsförordningen för skydd av unionsbudgeten, och ett av instrumenten för uppföljning är just den årliga granskningen av hur respektive medlemsland lever upp till utgångspunkterna. Det har bland annat resulterat i en del skärpta krav från EU-kommissionen, varav ett av redskapen är att hålla inne EU-medel.

2022 års rapport om rättsstatsprincipen

Den 1 januari 2021 trädde förordningen i kraft. Två länder, Ungern och Polen, väckte var sin talan mot EU-domstolen för att få förordningen ogiltigförklarad. I februari 2022 avslog EU-domstolen denna talan i dess helhet, och i april inledde kommissionen ett förfarande mot Ungern enligt förordningen. De korrigerande åtgärder som Ungern föreslagit ansågs inte fullt ut lämpliga för att åtgärda problemen. Ungern får därför återkommande framöver underrätta kommissionen om genomförandet av åtgärderna.

Tidigare ordförandeskap i ministerrådet, såsom Tyskland och Tjeckien, har också bevakat och följt upp dessa frågor. Fortsatt starkt ledarskap på detta område krävs, och det är av vikt att nuvarande och kommande ordförandeskap fortsätter detta arbete. Det svenska ordförandeskapet framhåller demokratiska värden och rättsstatsprincipen - vår grundval - som en av de prioriterade frågorna. Det är välkommet och behöver betonas. Jag noterade också att utrikesminister Tobias Billström - jag tror att det var i går - framhöll detta just i diskussioner utifrån åtgärder mot Ungern.

Den folkliga förankringen, medvetenheten och breda kunskapen om demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och jämlikhet är en förutsättning. Det handlar om tillit till och förtroende för våra samhällssystem. Det är av stor vikt att frågorna fortsätter att uppmärksammas och bevakas på detta sätt.

I fokus för rapporten som vi behandlar i dag finns domstolsväsendet, regelverk för korruptionsbekämpning, mediernas mångfald och oberoende samt andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter. Nationella människorättsorganisationer, ombudsmän, jämställdhetsorgan och andra oberoende myndigheter fyller viktiga funktioner.

För svensk del kan institutioner som Riksdagens ombudsmän, JO, samt Lagrådet och även riksdagens kontrollorgan gentemot regeringen, i detta fall konstitutionsutskottet, framhållas.

Kommissionens rapport visar dock att det finns problem inom områdena i flera av medlemsstaterna. I likhet med tidigare år behandlas i rapporten utvecklingen inom fyra grundpelare: domstolsväsendet, regelverk för korruptionsbekämpning, mediernas mångfald och oberoende samt andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter. De exempel som ges är hämtade från bedömningarna i de 27 landskapitlen med tillhörande rekommendationer för respektive land.

Herr talman! Sverige står sig starkt i jämförelserna, även om det självklart också finns områden som särskilt behöver uppmärksammas också i vårt land. I kapitlet om Sverige konstaterar kommissionen att en parlamentariskt sammansatt kommitté är tillsatt med uppgift att arbeta med hur det svenska domstolsväsendets oberoende ytterligare ska kunna stärkas, och i fråga om korruption konstaterar kommissionen att den upplevda korruptionen i Sverige, i likhet med tidigare år, är bland de lägsta i EU. Vissa lagbestämmelser håller också på att ses över inom detta område. Infiltration av organiserad brottslighet i offentlig förvaltning och den lagliga ekonomin lyfts fram som orosmoment.

Herr talman! EU-kommissionen har tagit fram fyra rekommendationer för svensk del.

Den första är att kommittén som utreder ett stärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende bör få fortsätta sitt arbete, med beaktande av europeiska normer.

Den andra rekommendationen tar fasta på omfattningen, effekterna och genomförandet av karantänsregler för personer på ledande befattningar. Det framförs att karantänsregler för personer på ledande befattningar i staten på det hela taget har en begränsad omfattning.

Kommissionen noterar också att lobbningsverksamheten i Sverige alltjämt är oreglerad. Mutbrott utomlands fortsätter också att vara ett problemområde med endast måttlig nivå av lagföring. Och det finns enligt kommissionen en del att se över i den rättsliga definitionen av fenomenet.

I fråga om mediefrihet och mediemångfald står sig det rättsliga ramverket starkt. Svenska journalister sägs ha de kanske mest gynnsamma arbetsvillkoren i världen. Men det konstateras att trakasserier, hat och hot på nätet, har ökat och att det pågår ett arbete för att ytterligare stärka skyddet inte minst för särskilt utsatta yrkesgrupper - journalister, statstjänstemän och andra i liknande befattningar.

Sammantaget anser utskottet att det är angelägna frågor som tas upp i kommissionens iakttagelser och rekommendationer till Sverige och vill särskilt understryka betydelsen av att förebygga och motverka korruption och otillåten påverkan.

Att det bland medborgare och i samhället finns ett stort förtroende för de politiska processerna, de beslutande organen och den offentliga förvaltningen är en central fråga för demokratin.

Herr talman! President Putin tycker inte om schack. Dessa ord yttrades av schackvärldsmästaren och regimkritikern Garri Kasparov vid en briefing inför dumavalet i Ryssland 2011. Förklaringen kom strax därefter. I schack har man bestämda regler och ett osäkert resultat som avgörs av spelarnas kompetens, förmåga, tajmning och möjligen en gnutta tur. I Putins Ryssland är resultatet bestämt och reglerna osäkra. De avgörs av kompetens, förmåga, tajmning och tur för deltagarna, men de garanterar att regimens resultat uppnås.

I all sin enkelhet pekar detta uttalande kanske precis på det som är avgörande i denna debatt, nämligen betydelsen av rättsstatens principer. Endast i en rättsstat kan nämligen en medborgare utan risk vara kreativ, ta initiativ och bidra till samhällets utveckling. Genom rättsstaten vet man förutsättningarna, och det ger en trygghet. Och då vågar man vara nytänkande. Rättsstaten är därför en väsentlig förutsättning för vårt samhälle.

Det är just frågan om rättsstaten som står i centrum i den rapport som vi nu debatterar med det byråkratiska namnet Kommissionens meddelande 2022 års rapport om rättsstatsprincipen - Situationen i fråga om rättsstatsprincipen i EU.

Herr talman! Vad menar vi då med rättsstatsprincipen? Av dokumentet framgår det att EU är och vill vara en värdestyrd union som bygger på demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter - kombinationen av lagar som garanterar grundläggande rättigheter för medborgare och organisationer och ett rättsväsen som garanterar att lagarna tolkas och tillämpas rättvist och oväldigt. Ingen parts rättigheter förfördelas, och ingen parts intressen sätts framför någon annans intressen. Rättsstatens principer är det som garanterar lika villkor och lika förutsättningar i hela unionen.

I dagarna har vi sett hur det i Israel protesteras mot förändringar i lagarna som förskjuter balansen i rättsstaten. Situationen i Israel påminner oss kanske om att vi ibland tar saker för givna som vi inte ska ta för givna, och därför kan väl protesterna sägas behandla demokratins fundament.

Rapporten syftar inte till att peka ut något land som skyldigt till övergrepp på rättsstaten; därtill finns det andra instrument. Den ska i stället tjäna som en ögonöppnare eller varningssignal om utvecklingen är på väg i fel riktning. Därmed ska den främja en god utveckling och möjligen kunna förebygga den typ av diskussioner som har ägt rum i Israel.

Analysen tar sin utgångspunkt i fyra centrala principer för rättsstatens funktionssätt: domstolsväsendets funktion, regelverk för korruptionsbekämpning, mediers mångfald och oberoende samt institutionella frågor som rör kontroll och motvikter - eller checks and balances, som det brukar heta i engelskspråkig litteratur.

Herr talman! Det är ganska lätt att stämma in i dessa principer och deras betydelse för en fungerande rättsstat. Jag vill lyfta fram två av de punkter som behandlas i rapporten.

Först kommer bekämpandet av korruption, där rapporten pekar på en skenbar motsättning. Samtidigt som de flesta europeiska länder bedöms vara relativt förskonade från korruption uppfattar nämligen sju av tio medborgare att ländernas politiska system i olika delar och omfattning är föremål för korruption. Det är bra att medborgare är uppmärksamma på korruption, men jag tror att det också leder till en ökad misstänksamhet och därmed möjligen en ökad tro att korruptionen är större än den faktiskt är. Kontrollen hamnar hos vaksamma och misstänksamma medborgare - medborgare som måste åtnjuta såväl åsikts- och yttrandefrihet som tillgång till fria medier.

Den andra punkten som jag vill lyfta fram är detta med checks and balances. Det vill jag kanske mest göra därför att det inte är så vanligt i Sverige att diskutera balanserande punkter - även om vi var tidiga med det när vi inrättade Riksdagens ombudsmän som en särskild funktion för att granska regeringen. 1809 års regeringsform byggde i hög grad på just kontroll och motvikt mellan riksdagen och det som då var konungen och i dag är regeringen. Betydelsen av detta kan knappast överskattas, vare sig historiskt eller i dagens läge.

Herr talman! Kommer då Sverige undan kritik i rapporten? Nja, det riktas ingen kritik, men rekommendationer ges, vilket redan har beskrivits av min utskottskollega här. Det handlar om att vi ska beakta europeiska normer för rättsväsendets oberoende och att vi bör se över karantänsregler för ledande personer i statlig tjänst. Kampen mot mutor i utlandet bör intensifieras, och finansiering av civilsamhällesorganisationer ska inte otillbörligt påverka engagemanget.

Detta är rekommendationer som pekar på en förbättringspotential och som naturligtvis kan stärka demokratin. Det finns all anledning att ta till oss dessa rekommendationer på samma sätt som vi förutsätter att alla medlemsstater tar till sig rekommendationerna i rapporten. Stärks rättsstatens principer i hela unionen får vi nämligen såväl bättre regler i Sverige som en förstärkt, rättvis och demokratisk europeisk union.

Herr talman! Kasparov lärde oss att detta är viktigt, och vi ska lyssna och lära av rapporten. Det är därför mycket positivt att det är ett enigt utlåtande från KU gällande rapporten om rättsstatens principer. Rättsstaten är en central grund för demokratin i Sverige. Jag yrkar därför bifall till KU:s förslag i utlåtandet 2022 års rapport om rättsstatsprincipen.

Herr talman! I 2022 års rapport om rättsstatsprincipen och dess landskapitel går kommissionen igenom olika tendenser i EU:s medlemsländer på fyra olika områden, precis som har redogjorts för här.

Som Ulrik Nilsson var inne på är dessa fyra olika områden viktiga för rättsstatsprincipen. Det gäller rättssystemet, regelverket för korruptionsbekämpning, mediernas mångfald och andra institutionella kontroller och motvikter.

Denna gång omfattar rapporten även några nya frågor som är betydelsefulla om man vill slå vakt om rättsstatsprincipen, till exempel public service-medier och att Europadomstolens domar följs. I landskapitlen, som vi i utskottet särskilt välkomnar detta år, finns även landsspecifika rekommendationer till Sverige och andra länder.

Rapporten är enligt EU-kommissionen en del av EU:s bredare arbete med att främja och försvara sina värden, där även handlingsplanen för demokrati i Europa och andra strategier ingår. Rapporten visar att det finns problem på rättsstatsområdet i flera medlemsländer, vilket givetvis är oroväckande. Forskning visar att demokratin är på tillbakagång i världen och har så varit det senaste decenniet. Varken EU eller Europa är något undantag.

Herr talman! I EU-fördragets artikel 2 stadgas de grundläggande värdena för EU: "Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män."

Vad ska man då göra när medlemsländer inte längre lever upp till det de har lovat - när de inskränker domstolars oberoende, försvårar journalistisk granskning, inte värnar pressfriheten och begränsar minoriteters fri och rättigheter? Jag tror faktiskt att det är i precis detta ljus man behöver se den här rapporten: att det verkligen handlar om ett försvar. Dessa grundläggande värden, som det borde vara en självklarhet för alla medlemsländer att ställa upp på, är just grundläggande värden. Det borde vara en självklarhet för alla världens länder, men tyvärr ser utvecklingen i världen inte ut på det sättet.

Det är i många sammanhang givetvis bra att länder kan granskas utifrån, och man kan väl kortfattat säga att rekommendationerna till Sverige är förhållandevis milda. Exempelvis rekommenderades att den grundlagsutredning som i förra veckan överlämnade sitt betänkande - rapporten gäller ju år 2022 - skulle få fortsätta sitt arbete. Andra rekommendationer gäller, som tidigare har nämnts, karantänsregler för personer på ledande positioner, mutbrott utomlands och ramen för civilsamhällets finansiering och verksamhet.

Slutligen understryker vi i utskottet särskilt betydelsen av att förebygga och motverka korruption och otillåten påverkan. En förutsättning för en livskraftig demokrati är att medborgarna har ett stort förtroende för de politiska processerna, de beslutande organen och den offentliga förvaltningen på alla nivåer inom EU.

Herr talman! Att skydda Europeiska unionens grundläggande värden, däribland rättsstatsprincipen, är något helt centralt i det europeiska projekt som EU utgör. Ja, dessa värden utgör faktiskt själva kärnan i EU-samarbetet.

Det är därför mycket välkommet att vi sedan några år tillbaka kan ta del av en årlig granskning av hur det står till på rättsstatsområdet i samtliga EU-länder, och det är den rapporten som vi debatterar här just nu.

EU:s grundläggande värden finns uttryckta i de så kallade Köpenhamnskriterierna. Några av dessa formuleringar tål att påminnas om, och jag väljer därför att citera dem: "Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män."

Herr talman! Det är oerhört viktigt att vi påminner oss om dessa värderingar och att vi ser till att värna dem. Det jag nyss citerade får aldrig bli tomma ord. Därför är det nödvändigt med sanktionsmekanismer som träder in för den medlemsstat som inte lever upp till kriterierna, och det är bra att vi har sådana på plats inom EU. Vi måste också se till att EU använder sig av detta så kallade demokratilås, alltså den rättsstatsmekanism som gör det möjligt att stoppa utbetalningar av EU-medel till länder som inte respekterar rättsstatsprinciperna fullt ut, för att på så sätt markera mot de länder som inte lever upp till kraven.

Tyvärr har vi ju under de senaste åren sett en del oroväckande tendenser, minst sagt, i flera EU-länder. På vissa håll har vi sett hur domstolars självständighet har kringskurits. Vi har också sett medier som inte tillåts att verka helt oberoende, trots att fria medier är en förutsättning för en livskraftig demokrati. Denna utveckling har varit tydligast i Viktor Orbáns Ungern, vilket under det gångna året har gett konsekvenser för landet då EU har hållit inne medel till Ungern därför att landet faktiskt inte lever upp till kraven på en fullgod rättsstat.

Det är bra att vi sätter press på och kräver konkreta åtgärder av medlemsländer där den årliga granskningen visar på brister. Det arbetet måste fortsätta.

Herr talman! Vi pratar en hel del om länder som har varit sämst i klassen på detta område, men låt oss inte heller blunda för det som finns att kritisera på hemmaplan. Vi ligger bra till på många områden, till exempel vad gäller länder med minst korruption - vi hamnar ofta högt på Transparency Internationals årliga lista, där korruption mäts. Förra året tappade vi dock ett par placeringar och fick lägre poäng än våra skandinaviska grannländer.

Här i kammaren har vi den senaste månaden haft två särskilda debatter på temat korruption och otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner. Jag tycker att det är bra att vi lyfter upp dessa frågor. Som framkommit i dessa debatter finns det definitivt saker att förbättra på det här området.

Vi i konstitutionsutskottet uttalar oss i enighet i detta betänkande om 2022 års rapport om rättsstatsprincipen. Vi passar på att särskilt understryka betydelsen av att förebygga och motverka korruption och otillåten påverkan, som Jessica Wetterling var inne på. Det är bra och viktigt att vi gör det. Att medborgarna har ett högt förtroende för de politiska processerna, de beslutande organen och den offentliga förvaltningen är nämligen helt centralt för demokratin.

Jag tycker att det är bra att vi i KU uttalar oss i enighet. Jag tycker också att det är glädjande att sju partier är representerade här i dag när vi debatterar rapporten om rättsstatens principer. Jag måste dock säga att jag är förvånad över att ett av partierna - det näst största partiet i riksdagen - inte är här i dag. Det partiets ledamöter har varit med och skrivit fram detta i enighet i KU. Jag tycker att rättsstatens principer är en så viktig fråga att alla partier som är representerade i Sveriges riksdag borde stå här och prata om detta. Jag beklagar att så inte är fallet och att Sverigedemokraterna lyser med sin frånvaro i dag.

Herr talman! Jag välkomnar en fördjupad dialog med kommissionen för att utveckla och bibehålla en liberal demokratiordning byggd på solida grundlagar och institutioner. I detta arbete är den årliga rapporten om rättsstatsprincipen viktig. Den här granskningen kan och ska bidra till att öka respekten för rättsstaten inom hela EU. Den kan även peka på svagheter i de olika länderna, vilket kan bidra till att utveckla EU-projektet i rätt riktning.

Herr talman! I mitt andra uppdrag, vid sidan om konstitutionsutskottet, är jag ersättare i utrikesutskottet och biståndspolitisk talesperson. Därigenom har jag en både sorglig och upprörande inblick i ett antal länder där rättsstatens principer inte råder, där man inte är lika inför lagen, där vissa kan bli oskyldigt anklagade och dömda, där andra mutar sig förbi rättssystemet och kan fortsätta med brottslig verksamhet, där tjänstemän låter sig mutas för att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter, där beslutsfattare kan sätta sig över rättsväsendet och där åklagare och domare som tagit itu med korruption själva blir anklagade och rätten förvrängs.

Vad kännetecknar då en rättsstat? Med ett cirkelresonemang kan man säga att en rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder, där domstolarna är självständiga, där den enskilde skyddas mot övergrepp från staten, där varje enskilt fall hanteras enligt ett etablerat regelverk, utan godtycke, och där en anklagad är oskyldig till dess att motsatsen är bevisad.

Rättsstatens principer är ett av de grundläggande värdena för en demokrati och även för Europeiska unionen. Respekten för rättsstatens principer ligger dessutom till grund för de andra grundläggande värdena inom unionen, däribland frihet, demokrati, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter. Varje ny medlemsstat måste acceptera och respektera dessa värden innan den blir ny medlem.

Länder som gör inskränkningar i rättsstatens principer och undergräver domstolsväsendets oberoende kan utsättas för ett så kallat artikel 7-förfarande. Man utreder då om landet har brutit mot unionens grundläggande värden - Ungern har ju nämnts några gånger här i dag. Detta kan leda till att EU-medel till landet fryses. Det kan också leda till att olika rättigheter som medlemsstaten har genom sitt EU-medlemskap, till exempel rösträtten i Europeiska unionens råd, kan fråntas medlemsstaten.

Utan denna gemensamma grund för vilka principer som präglar en rättsstat undermineras förutsättningarna för att exempelvis ömsesidigt erkänna domar mellan EU:s medlemsstater. Ur det perspektivet är Europeiska unionens utvärderingar av de olika medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen oumbärliga för att identifiera brister. Den rapport som vi diskuterar i dag ligger till grund för olika rekommendationer.

Granskningsrapporten är alltså av mycket stor betydelse. Den redovisar fyra olika perspektiv, eller pelare, som man säger: domstolsväsendet, regelverk för korruptionsbekämpning, mediernas mångfald och oberoende samt andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter. Dit hör bland annat författningsdomstolar, nationella människorättsorganisationer, ombudsmän, jämställdhetsorgan och andra oberoende myndigheter och civilsamhällesorganisationer.

EU-domstolens granskning av överträdelser fungerar som väktare över EU-fördragen, och rättsstatsprincipen är en förutsättning för att EU:s medel ska förvaltas på ett betryggande sätt.

Denna rapport innehåller specifika avsnitt, land för land. Den svenska domstolsutredning som nyligen överlämnades till riksdagen omnämns här. De förslag som ges i den utredningen gällande stärkt skydd för domstolarnas oberoende ligger väl i tiden. Kommissionen rekommenderar att europeiska normer för rättsväsendets oberoende beaktas.

Korruptionen i Sverige är bland de lägsta i EU, men kommissionen noterar med oro den infiltration av organiserad brottslighet som förekommer i offentlig förvaltning. Man har också synpunkter på karantänsregler för personer i ledande befattning i staten. Här rekommenderar kommissionen att omfattningen, effekterna och genomförandet av karantänsregler för personer i ledande befattning i staten utvärderas.

Mutbrott utomlands är ett annat problemområde där kommissionen noterar brister. Man rekommenderar att kampen mot mutor i utlandet intensifieras, bland annat genom att rättsliga definitioner ändras och genom att förbättringar sker vad gäller åtal och slutliga domar.

Däremot bedömer man att Sverige har ett starkt rättsligt ramverk för att garantera mediefrihet och mediernas mångfald. Man noterar att det inte finns någon specifik lagstiftning vad gäller ägandet av medier, men kommissionen noterar att det finns förslag till ändringar i radio- och tv-lagen.

Kommissionen noterar också den översyn som pågår av civilsamhällets organisationer och deras finansiering. Man noterar de farhågor som uttryckts om hur eventuella begränsningar skulle kunna påverka civilsamhällets engagemang och rekommenderar att finansiering och verksamhet utformas så att de inte otillbörligt påverkar engagemanget i det civila samhället. Det är en väldigt viktig punkt inte minst för mig som kristdemokrat.

Utskottet är som sagt enigt. Vi anser att kommissionens rekommendationer är angelägna. Det pågår olika utredningar för att ta fram konkreta förslag för att stärka skyddet för demokratin och rättsväsendets oberoende och för att förebygga och motverka korruption och otillbörlig påverkan.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om läget för rättsstatens principer i EU 2022.

Rapporten visar att det finns problem med rättsstaten i flera medlemsländer. Om vi till det lägger de senaste veckornas rapporter från Israel och den senaste rapporten från V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet börjar oron gnaga. Allt fler länder i världen klassas som auktoritära, allt färre som demokratiska.

Det är verkligen bara att beklaga att ett riksdagsparti väljer att inte delta i den här diskussionen.

Rapporten innehåller för första gången rekommendationer till de olika medlemsländerna, vilket vi tycker är en klar förbättring.

Kommissionens synpunkter på Sverige handlar bland annat om domstolarnas oberoende, om korruption och om att lobbyverksamheten riktad till exempel mot riksdagen är helt oreglerad. I detta finns även de så kallade svängdörrarna, det vill säga att vi inte har några karantänsregler vad gäller politikers övergång till rådgivarroller eller lobbyföretag efter avslutad politisk verksamhet.

För jämförelsens skull tänkte jag nämna något om våra grannländer.

I Danmark handlar det också om svängdörrar och finansiering av politiska partier, där anonyma bidrag är en av punkterna. Dessutom tycker kommissionen att arbetet med tillgänglighet till allmänna handlingar kan förbättras och att tillräckligt med resurser behöver sättas av för att säkerställa rättsstatens principer generellt.

För Finlands del rör kommissionens synpunkter arbetet mot korruption och ansträngningarna med att förbättra tillgänglighet för bättre möjligheter att delta i samhället.

I stor utsträckning är det liknande synpunkter som framförs för länderna i Baltikum, Estland, Lettland och Litauen: tillgänglighet, korruption och större transparens vad gäller lobbyister.

Polen däremot har en rad utmaningar att ta itu med, bland annat att tydligt separera funktioner mellan riksåklagare och justitieminister liksom att avveckla en ganska omfattande immunitet bland höga tjänstemän, vilken knappast bidrar till att bekämpa korruption.

Fru talman! Kommissionen har som jag nämnde haft några specifika kommentarer avseende svenska förhållanden. Utöver ett generellt förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende - med, som det heter, "beaktande av europeiska normer" - uppmärksammas karantänsregler, korruption och finansiering av organisationer. Detta är frågor som vi från Miljöpartiets sida också tagit upp i olika sammanhang.

Vi beklagar att den korruptionsutredning som den tidigare regeringen tillsatte lades ned. Samtidigt ser vi möjligheter med en ny och uppdaterad utredning, där vi från samtliga partier bör kunna ta oss framåt vad gäller såväl finansiering av politiska partier som otillbörlig påverkan på samhällets organisationer. Det kan innefatta förbud mot anonyma bidrag och att vi som partier och politiker måste bli mer öppna med vem och vilka vi träffar. Vi ser fram emot en inbjudan till samtal med Justitiedepartementet med en parlamentariskt sammansatt grupp för att utvidga den tidigare nedlagda utredningen om korruption.

Med den förhoppningen om en konstruktiv och angelägen fortsättning yrkar jag bifall till utskottets förslag att riksdagen lägger rapporten till handlingarna, ställer den i någon väl synlig bokhylla och avslutar ärendet.

Fru talman! Mina kollegor har väl redogjort för vikten av både rättsstatsprincipen och den rapport som vi har att hantera.

Liberalerna har länge arbetat för att det ska finnas en EU-mekanism för att kontrollera att de grundläggande rättigheterna respekteras och att offentliga rapporter om situationen för rättsstaten och de grundläggande fri- och rättigheterna i varje medlemsland ska tas fram. Det är därför med stort intresse som vi tar del av kommissionens tredje årliga rapport om rättsstatssituationen i EU.

Rapporten är ett värdefullt verktyg i arbetet med att stärka och inte minst försvara - precis som många av kollegorna har varit inne på är det faktiskt vad vi behöver göra i dag - rättsstatsprincipen. Den är också ett viktigt verktyg för att belysa de brister som finns i de olika länderna inom unionen. I en tid då pandemin ställt de nationella systemens motståndskraft under prövning och Rysslands invasion av Ukraina direkt utmanar de värden som EU bygger på känns denna rapport extra viktig.

På plussidan konstateras i rapporten att många medlemsstater har tagit till sig av tidigare års rapporter och genomfört viktiga rättsreformer för att ta itu med utmaningar som identifierats. På minussidan konstateras dock att allvarliga farhågor kvarstår i vissa medlemsstater. Det är därför viktigt att EU har sanktionsmöjligheter, till exempel att EU-stöd inte betalas ut till länder som kränker de grundläggande fri- och rättigheterna eller rättsstatens principer.

Fru talman! Sverige står sig väl i rapporten. Några rekommendationer lyfts fram, och vissa av dessa arbetas det redan med på olika sätt. Exempelvis har kommittén som utreder ett förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende nyligen presenterat sina förslag, vilka kommer att leda till betydande förbättringar för demokratin i Sverige. Jag ser fram emot att riksdagen kommer att få behandla dessa under mandatperioden.

Ett förslag som inte finns med i grundlagskommitténs betänkande men som kommissionen generellt framhåller som en viktig del i systemet för kontroller och motvikter är författningsdomstolar. Rapporten visar att dessa inte minst under pandemin spelade en viktig roll. Det är ett intressant förslag och något som vi liberaler skulle vilja se inom den svenska modellen för att få ett ytterligare skydd för den svenska demokratin.

Sammanfattningsvis, fru talman, fyller rapporten om rättsstatens principer en viktig funktion för såväl unionen som de enskilda staterna, inte minst i en tid då demokratin prövas på olika sätt. Även om det finns många orosmoln och farhågor menar jag att dessa rapporter, som belyser de problem som finns och också tar upp hur länderna kan ta itu med dem, är precis sådana rapporter som behövs även i framtiden för att utvecklingen ska gå mer åt plushållet än åt minushållet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 23.)