Herr talman! Låt mig först rikta ett tack till statsrådet för svaret.
Denna debatt är ju ganska märklig. I Sverige har vi ett asylsystem som ska bygga på rättssäkerhet - antingen får man bifall till att vara kvar i landet, och får då uppehållstillstånd, eller så får man avslag. Får man avslag ska man lämna landet. Ibland får detta förberedas, eftersom det kan vara så att personen inte kan åka hem direkt.
De personer som stannar kvar trots avslag är illegala invandrare. De har då ingen rätt att vara i landet, enligt internationella konventioner. Detta är precis samma internationella konventioner som Aylin Fazelian nyss hänvisade till.
Ska vi inte ha ett rättssäkert asylsystem? Är det detta som är meningen?
När Stefan Löfven var statsminister sa han att om man har fått ett nej ska man lämna landet. Är det något annat som gäller för Socialdemokraterna nu?
Denna fråga handlar också om trygghet för elever, föräldrar och lärare. De ska veta vem som befinner sig i klassrummen och på skolgårdarna. De har rätt att veta att de personer som befinner sig på skolan också har rätt att vara där.
Det är också en fråga om barnets bästa. Här påstås att en anmälningsplikt skulle gå emot barnets bästa. Men det handlar om att ta hänsyn till barnet. Man vet ju inte hur hemförhållanden och boendesituation ser ut. Vi måste tänka på barnet. När det blir anmälningsplikt mot barn som vistas illegalt i landet och går i en skola kan samhället också sätta in åtgärder. Men detta vill Socialdemokraterna inte veta av.
Att man attackerar anmälningsplikten är kanske det mest anmärkningsvärda. Redan i dag har stora delar av offentlig sektor anmälningsplikt. Lärare och vårdpersonal måste göra orosanmälan. Men när det gäller illegala invandrare ska anmälningsplikt helt plötsligt inte få finnas, för då är det en angiverilag, vilket strider mot yrkesetiken. Tänk om man upptäcker att det finns skäl för en orosanmälan när det gäller ett illegalt barn? Ska man då inte kunna anmäla? Det är ju helt absurt.
Det är också absurt att Socialdemokraterna understöder argument att man inte ska följa eventuell lagstiftning. Skulle detta bli lagstiftning förutsätter vi att all personal som har att följa lagen också följer den. Annars driver man bort från demokratin. Personer som jobbar i offentlig sektor, och framför allt lärare som kanske undervisar om demokrati, ska följa demokratins spelregler. Det måste vi vara väldigt tydliga med.
Till sist några ord om barnkonventionen. Ingenstans i barnkonventionen står det var och hur utbildning ska bedrivas. Det enda som står är att alla barn har rätt till utbildning. Det strider alltså inte mot barnkonventionen att införa en anmälningsplikt. Utbildningen kan genomföras precis var som helst. Så funkar det redan i dag för barn som sitter på Sis-hem eller liknande och för barn som flyttas från en kommun till en annan. Det är den ansvariga myndighetens uppgift att se till att undervisning sker på lämpligt ställe.