Herr talman! Ärade utskottskollegor! I dag debatterar vi justitieutskottets betänkande Straffrättsliga frågor. Trygghetsfrågorna har varit i centrum för den politiska debatten under lång tid, och precis som föregående talare sa är vi många som oroas över hur det allt grövre våldet med skjutningar och sprängningar just nu drabbar många oskyldiga och ökar otryggheten i stadsdelar över hela vårt land. Dessutom ser vi hur äldre gängkriminella utnyttjar barn. 15-åringar som skulle ha gjort matteläxan eller sovit över hos en kompis begår i stället mord med tunga automatvapen. Så kan vi inte ha det.
Den socialdemokratiska regeringen lade om kriminalpolitiken, skärpte ett åttiotal straff och gjorde över 30 kriminaliseringar. Vi byggde ut polisen och satte upp ett ambitiöst polismål. Vi ser nu effekterna med fler dömda och fler utdömda fängelseår. Men vi inser också att mer måste göras.
Tidöavtalet markerar en förändring i svensk politik. Fokus ligger på repressiva åtgärder, men jag menar att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna inte förstår helheten. Även om vi i dag ska debattera straffrättsliga frågor kommer inte ett ensidigt fokus på hårdare straff att lösa alla problem. Det krävs också förebyggande insatser och inte minst en politik som håller ihop samhället. Jag återkommer till det senare i mitt anförande.
För en vecka sedan var det den 8 mars, internationella kvinnodagen. Men det duger inte att endast en dag om året uppmärksamma en sådan stor och viktig fråga - en av de två viktigaste frågorna för oss socialdemokrater - som att stoppa mäns våld mot kvinnor.
Det dödliga våldet mot kvinnor är det yttersta förtrycket. Kvinnor utsätts varje dag för våld, trakasserier och sexualbrott. Våldet drabbar också barn som tvingas bevittna övergrepp och misshandel. Var 20:e minut anmäls en kvinnomisshandel, dygnet runt. För mer än en kvinna i månaden slutar ett förhållande med en man med att hon blir mördad, ofta i samband med att hon vill lämna gärningsmannen.
I regeringsställning tog vi socialdemokrater fram ett 99-punktsprogram som innehåller förslag på många olika områden. Programmet måste genomföras i sin helhet, samtidigt som fler nya åtgärder måste komma till. Under de senaste mandatperioderna har ett flertal viktiga steg tagits såväl när det gäller straffskärpningar som förebyggande arbete. Bland annat har hedersmotiv gjorts till en försvårande omständighet när domstolen bestämmer straff, och ett nytt brott om hedersförtryck har införts.
Just nu utreds ytterligare skärpningar för att komma åt hedersförtryck, som oskuldskontroller och omvändelseterapi. Socialdemokraterna ser fram emot utredningens förslag. I regeringsställning skärpte vi straffen för sexualbrott, och samtyckeslagen infördes som innebär ett skifte i synen på våldtäkt. Straffen för misshandel, grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud skärptes också. Det är numera straffbart att utsätta ett barn för att se och höra våldsbrott i en nära relation. Reglerna ändrades så att polisen kan komma åt viktiga bevis i form av till exempel sms mellan makar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor
Socialdemokraterna vill se en nollvision mot mäns våld mot kvinnor. Våldet ska förebyggas, och de män som begår brott mot kvinnor ska straffas. Straffen för grovt kvinnofridsbrott behöver förändras. För att skydda kvinnor från andra typer av kränkningar än de som är fysiska och från kontrollerande beteende vill vi även kriminalisera psykiskt våld. Vi anser att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för hatbrott mot kvinnor.
Herr talman! Socialdemokraterna vill att straffen för brott som ofta begås av gängkriminella ska skärpas. Det gäller grovt olaga tvång, olaga hot, grovt olaga hot, rån, utpressning och grov utpressning. Att begå brott måste leda till en kännbar konsekvens.
Sedan 2014 har den socialdemokratiska regeringen genomfört en hel del nya straffskärpningar. Fler avtjänar längre fängelsestraff, men det finns mer att göra. Brottens allvar måste återspeglas i straffet, inte minst när det gäller flerfaldig, upprepad brottslighet.
Höjningen av minimistraffet för grovt vapenbrott till två år med obligatorisk häktning gav en framgång. Vi vill tydligare markera brottets allvar för att få bort gängkriminella från gatorna genom att gå vidare på den vägen och fördubbla minimistraffet till fyra år. Därmed kan polisen komma åt ännu fler. Polisen ska även kunna använda hemlig rumsavlyssning, så kallad buggning, vid misstanke om grovt vapenbrott.
För att pressa tillbaka gängen måste vi dock göra allt vi kan för att bryta rekryteringen. Vi ser ett behov av att komma åt den grova brottslighet som drabbar och lockar många unga. Vi vänder oss mot generella straffskärpningar; vi får inte hamna i ett läge där unga pressas in i tyngre kriminalitet eller att man låser in dem i ett slags universitet för kriminalitet där de fostras in i en kriminell livsstil utan återvändo för att våra verktyg har blivit för trubbiga. En sådan utveckling skulle snarare öka problemen än minska kriminaliteten.
Vi socialdemokrater har två övergripande prioriteringar för kriminalpolitiken. Jag har i dag kort redovisat detta och pekat på ett antal områden där vi ser behov av att ta ytterligare steg inom straffrätten. Vi ska knäcka gängkriminaliteten och stoppa mäns våld mot kvinnor.
Regeringens och Sverigedemokraternas politik är inriktad på att skärpa fler straff. Vi ser att det visserligen behövs skärpta straff och fler poliser, men det behövs också fler förebyggande insatser. Därför har vi socialdemokrater satt ett mål om att varje satsad krona på polisen ska mötas med en krona på förebyggande verksamhet. Vi kan inte acceptera att allt fler yngre dras in i kriminalitet, och därför måste vi göra allt vi kan för att bryta nyrekryteringen. Här gör regeringen inte tillräckligt.
Herr talman! Varje dag rapporteras det att vanligt folk får det tuffare ekonomiskt. Arbetslösheten växer, och en varselvåg sköljer över landet. Regeringens oförmåga att se helheten gör mig oroad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor
Bilden av brottsligheten är komplicerad, och vi vet att de allra flesta i vårt samhälle inte begår brott. Vi vet också att detta gäller eftersatta bostadsområden. Men samtidigt drabbar de grova brotten dessa områden allra värst, och gängen rekryterar barn just där.
Fattigdom är inget brott, men växande ojämlikhet ökar otryggheten och minskar tilliten. För den som vill minska kriminaliteten och öka tryggheten handlar det alltså om att minska orättvisorna i samhället. Vi vet att samhällen med stora skillnader också är mer otrygga.
Regeringen pratar om att föra en politik som ska hålla ihop vårt land. Men sanningen är ju att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen valde att sänka skatten för höginkomsttagarna, ta bort stödet till billiga hyresrätter och sätta välfärden på svältkur - detta mitt under en djup ekonomisk kris.
För min del är det obegripligt, och jag förstår faktiskt inte hur nedskärningar i skola, socialtjänst, arbetsmarknadsutbildningar eller investeringar i samhället kan bidra till att öka sammanhållningen eller öka samhällets möjligheter att bryta kriminalitet.
Detta är en regering som inte ser, hör eller gör skillnad för vanligt folk. Regeringens oförmåga att inse behovet av förebyggande insatser samtidigt som vi skärper straffen och satsar på polisen innebär stora risker framåt.
Vi står bakom våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 32.
(Applåder)