Arbetsplenum - Redovisning av ap-fondernas verksamhet t.o.m. 2021 - 2023-01-25

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2021

Fru talman! Vi har i dag att debattera redovisningen av AP-fondernas verksamhet till och med 2021, och jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen.

I en debatt om AP-fonderna och deras resultat är det centralt att påminna om vad deras uppdrag egentligen är: att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Uppdraget är reglerat i lag och utgör tillsammans med placeringsreglerna ramverket för AP-fondernas arbete. Ur placeringsreglerna kan man bland annat utläsa att fonderna är ålagda att ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål.

Fru talman! När vi tittar på AP-fondernas resultat är det bra att ha i minnet att ärendet alltså gäller 2021 och inte fjolåret. År 2021 präglades av en väldigt stark aktiemarknad, något som inte gäller fjolåret. Detta gjorde såklart att AP-fondernas avkastning under 2021 blev historiskt hög. Buffertfondernas samlade resultat blev hela 338 miljarder efter kostnader. Av dem överfördes 30 miljarder till pensionssystemet för att säkra de löpande pensionsutbetalningarna.

Fru talman! Den 1 januari 2019 fick Första-Fjärde AP-fonden ett nytt mål för placeringsverksamheten: att pensionskapitalet ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Det övergripande målet är dock fortfarande hög avkastning till låg risk. Från den 1 juli 2022 gäller detta även Sjätte AP-fonden.

Syftet med målet är att fonderna ska beakta miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter i sin kapitalförvaltning. Målet innebär bland annat att fonderna ska ta fram en gemensam värdegrund för förvaltningen, gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar pensionsmedel inte bör placeras i samt gemensamma riktlinjer för hur resultatet av förvaltningen enligt målet ska redovisas.

Gällande Sjunde AP-fonden trädde en ny lag i kraft den 1 januari i år. Lagen innebär bland annat att det införs ett hållbarhetsmål för fondens förvaltning, som innebär att förvaltningen ska ske på ett föredömligt sätt. Särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar förvaltning kan främjas.

Avslutningsvis, fru talman - att AP-fonderna förvaltar våra pensionspengar på ett hållbart sätt behöver vi ständigt hålla under lupp och utvärdera. AP-fondernas övergripande mål är långsiktig, hög avkastning för att säkerställa trygga pensioner åt Sveriges löntagare. Långsiktigheten kommer att innebära att till exempel fossila investeringar fasas ut.

Jag vill verkligen understryka vikten av att AP-fondernas efterlevnad noga följs upp. Att förvalta våra pensionspengar är ett stort ansvar. Då behöver investeringarna vara långsiktigt hållbara för att vi ska ha trygga pensioner som busschauffören och sjuksköterskan kan leva på.

Jag är också övertygad om att det finns en stark förväntan från spararna att de pensionspengar AP-fonderna förvaltar går till bra verksamheter och inte till verksamheter som till exempel kränker mänskliga rättigheter eller förstör vår planet. Därför utesluter inte vi socialdemokrater ytterligare förändringar av regelverket om det skulle visa sig nödvändigt.

Fru talman! Jag kommer i det här anförandet huvudsakligen att hålla mig till AP-fondernas hållbarhetsarbete. Det vi kan se är att hållbarhetsarbetet är ändamålsenligt enligt de direktiv som AP-fonderna har fått. Samtidigt kan vi se att AP-fondernas uppdrag inte är tillräckligt tydligt när det gäller hållbarhetsarbetet.

Samtidigt som man avyttrar innehav i viss fossil verksamhet köper man aktier i andra bolag som sysslar med fossil verksamhet. Till exempel var det en AP-fond som under 2021 köpte fler aktier i svartlistade bolag, enligt en granskning som Sveriges Radio publicerade förra året.

Vi kan också se hur AP-fonderna tolkar hållbarhetsuppdraget olika. Medan några bolag har sålt sina innehav i bolag som är involverade i produktion av kärnvapen väljer en av fonderna att behålla sådana innehav. Medan några AP-fonder avvecklat sitt innehav i fossil verksamhet är det några som håller kvar sitt innehav och till och med utökar det.

AP-fonderna har investeringar i företag som är involverade i fossilgasprojekt som bedöms få stora konsekvenser för klimatet och den marina miljön och innebär tvångsförflyttning av lokalbefolkning. En annan investering som en AP-fond har är i ett bolag som äger en kolgruva som har anmälts till OECD för övergrepp mot mänskliga rättigheter och för miljöförstöring. Genom köp av statsobligationer lånar AP-fonderna dessutom ut pengar till flera diktaturer. Listan på oetiska och icke hållbara placeringar kan naturligtvis göras längre än så.

Alla AP-fonder har alltså samma riktlinjer när det gäller hållbarhet, men de tolkar dem olika. Några avvecklar allt innehav i bolag i fossil industri medan andra nyinvesterar eftersom de menar att de kan påverka bolagen inifrån.

Företrädare för en av de AP-fonder som menar att man kan påverka inifrån skrev i en debattartikel i höstas om detta. Jag citerar ur den artikeln: Det är "bekymmersamt att så många opinionsbildare anser att hållbara investerare bör undvika bolag som är djupt rotade i den fossila ekonomin. Det är genom att vi som ägare ställer krav som vi kan tvinga fram förändringar."

Just denna AP-fond har innehav i det saudiska statliga oljebolaget Saudi Aramco. Det är världens största fossilbolag och också det bolag som släppt ut mest koldioxid genom historien. Hur kan en svensk AP-fond ställa krav som driver fram förändringar i ett statligt saudiskt oljebolag? Hur har de AP-fonder som har eller har haft innehav i bolag som begått folkrättsbrott påverkat, och hur påverkar man diktaturer genom att köpa statsobligationer? Jag ställde dessa frågor på utskottets öppna utfrågning men fick inga tillfredsställande svar.

Jag menar att vi måste ställa tuffare krav på alla AP-fonder när det gäller miljö och etik. Investeringar i exempelvis saudiska statens oljebolag borde inte vara ett möjligt alternativ. Kraven måste också vara tydliga, så att AP-fonderna inte kan tolka uppdraget olika och anse att det är genom att köpa och inneha aktier i fossil industri som man bidrar till att nå klimatmålen.

Vänsterpartiet har i ett antal motioner lagt fram förslag på hur AP-fondernas förvaltning ska kunna bli mer hållbar. Vi har föreslagit att miljömässiga och etiska hänsyn ska likställas med målet om hög avkastning, att fonderna inte ska göra några nyinvesteringar i kol, olja eller fossilgas, att fonderna ska divestera befintliga innehav i fossilindustrin, att fonderna ska ha kvantitativa mål för investeringar i förnybar energi och att fonderna inte ska investera i bolag som använder skatteparadis för att undgå beskattning.

Det finns ingen motsättning mellan att göra hållbara investeringar och att ha en hög avkastning. Det har bland annat de bolag som avvecklat aktier i fossil verksamhet visat.

Fru talman! Verkligheten visar att regelverket för samtliga AP-fonder behöver skärpas. Jag yrkar därför bifall till reservationen om att AP-fonderna inte ska investera i företag som aktivt ägnar sig åt lobbying för det fossila och mot klimatåtaganden.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, alltså att riksdagen lägger regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet till handlingarna, och avslag på motionerna.

I det här ärendet är det viktigt att påminna sig om vad som är AP-fondernas syfte och uppgift i inkomstpensionssystemet. Under de senaste decennierna, framför allt sedan 40-talisterna började gå i pension, har intäkterna från avgifterna minskat samtidigt som utgifterna har ökat. Det är då vi behöver våra buffertfonder, Första-Fjärde AP-fonden och Sjätte AP-fonden, för att göra utbetalningar för att täcka förlusterna. AP-fondernas syfte är just att täcka framtida förluster, och vi ska såklart kunna göra återinvesteringar i dem i tider då pensionssystemet har mer intäkter än utgifter.

Vi moderater och en bred majoritet i riksdagens finansutskott delar regeringens bedömning att fonderna hittills har fyllt just dessa syften i pensionssystemet. De bidrar positivt till den långsiktiga finansieringen av hela inkomstpensionssystemet. Detta kan de göra samtidigt som man främjar hållbarhet och håller en låg risk. Utskottet gör här ingen annan bedömning än regeringen.

Avkastningen för kapitalet - och man ska påminna sig att det handlar om år 2021 - var historiskt hög och uppgick till hela 20,2 procent. Det är betydligt högre än den genomsnittliga årsavkastningen har varit sedan 2001. Den har legat på 7,1 procent. Sammantaget kunde därför buffertfonderna överföra 30 miljarder till inkomstpensionssystemet, samtidigt som fondernas kapital ökade med 308 miljarder kronor.

Jag vill avslutningsvis också peka på att det är väldigt positivt att de uppmaningar som riksdagens finansutskott under tidigare år har kommit med har gett resultat, särskilt när det gäller att också fondernas förvaltningskostnader har minskat. Därutöver kan vi även se goda resultat på hållbarhetsområdet, särskilt också i rapporteringen av det hållbarhetsarbete som man bedriver.

När Riksrevisionen granskade AP-fondernas verksamhet på hållbarhetsområdet kom man med en rad rekommendationer, både för fonderna och för regeringen. Detta är första gången som vi i den här skrivelsen har ett tillägg om hållbarhetsarbetet i stort. Det är positivt. Vi moderater tror att det är avgörande att vi har transparens och tydlig redovisning av APfondernas verksamhet. Detta är viktiga metoder för oss att utvärdera deras arbete.

Det är viktiga metoder, särskilt eftersom vi vill bevara fondernas självständighet och hålla dem borta från politiska diskussioner och känsloladdade argumentationer. Och vi vill kunna bevara en långsiktighet i dessa fonder.

Vi vet att vad som är kontroversiellt en dag inte är det nästa och att kunskapsläget förändras. Att hålla fonderna på armlängds avstånd från politiken är alltså klokt. Men då - särskilt då - behöver man ha bra verktyg för att kunna utvärdera fonderna och ha transparens i deras arbete. Det är positivt att det arbetet nu har påbörjats och utvecklats.

Fru talman! Jag vill först instämma i att våra buffertfonder i pensionssystemet, AP-fonderna, i grunden fungerar väl. Det är bra att vi bibehållit systemet med olika fonder, med olika placeringsstrategier, som därigenom minskar risken för stora felaktiga beslut och ökar chansen för att bra placeringsstrategier premieras.

Genom många av de kriser som har drabbat världsekonomin och marknaden har AP-fonderna levererat god avkastning, bättre än marknaden i stort, till rimliga kostnader. Det är dock viktigt att AP-fonderna fortsätter att arbeta när det gäller effektivitet och att hålla kostnaderna nere.

Det är också bra att AP-fonderna sedan över ett decennium har ett väl utvecklat arbete med hållbarhet. Jag vill verkligen ge en eloge till de pionjärer som ledde det arbetet. Detta förväntar sig den svenska allmänheten, men det är också en bra indikator på företags governance, hur man sköter sina företag. Klimatarbetet går nämligen enligt många studier hand i hand med hur väl man sköter företag.

Här vill jag dock säga något om det dilemma AP-fonderna brottas med när det gäller klimatfrågan. AP-fonderna har en exceptionell långsiktighet. De har också ett exceptionellt behov av att sprida riskerna, rent av globalt. Här finns ett slags moment 22.

Pensionsfonder som har innehav i företag som är beroende av fossil energi kan hamna i en situation där värdet av de fossila tillgångarna maximeras genom att man helt enkelt använder oljan, gasen och kolet. Men då minskar det värdet, på grund av den risk som klimatfrågan innebär för resten av det ekonomiska systemet, på alla de andra tillgångarna och på levnadsstandarden generellt för pensionärerna. Det andra alternativet är att vi politiker fattar de rätta besluten så att man inte kan bränna oljan, gasen och kolet. Då förlorar dessa tillgångar i värde, och pensionärerna förlorar pengar.

Det enda sättet att ta sig ur detta moment 22 för en pensionsfond är att på något sätt hålla dessa tillgångar tillräckligt länge för att maximera pengarna och sedan sälja dem dyrt till någon annan, som svartepetter. Det är inte en hållbar strategi för en pensionsfond. Det är därför pensionsfonder, privata och offentliga, över hela världen nu går ur det fossila som intäktsbas. Det har även AP-fonderna gjort. Det är bra att man nu fortsätter att minska klimatriskerna, även om Tredje AP-fonden tyvärr ökat dem lite under det senaste året. Det är också bra att det nu sker en översyn av etikrådet för pensionsfonderna.

Men med anledning av denna skrivelse om AP-fondernas förvaltning uppmärksammas dock en del av hållbarhetsarbetet som borde vara ännu mer uppenbar än det moment 22 som handlar om att man inte kan ha fossilbränsle utan att sätta pensionärerna på pottkanten. Detta handlar om att ett antal av de företag som man äger ägnar sig åt direkt politiskt lobbyarbete för att förhindra klimatarbete och för att det ska brännas mer fossilbränslen och att detta ska späs på.

Här bidrar företagen, som svenska pensionärer indirekt äger via buffertfonderna, till att aktivt försämra förutsättningarna för samma pensionärer generellt och avkastningen på andra tillgångar. Det är också ett tecken på dålig governance, som jag var inne på. Företag är inte välskötta när de lägger miljoner och i vissa fall miljarder på klimatlobbying mot klimatfrågan.

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2021

Det finns tillgänglig information i många västländer om vilka företag som bedriver vilket lobbyarbete och mot vilka företag. Det finns många register. Det finns också organisationer som bevakar detta specifikt, eftersom det är viktigt och avgörande för klimatfrågan, som vi jobbar med.

Det borde därför vara inte bara möjligt utan också självklart att vi som har att övervaka dessa fonder i hållbarhetsarbetet inkluderar att man inte ska jobba politiskt aktivt mot hållbarhet bland de företag som ägs. Det ligger inte i huvudmännens intresse - det vill säga svenska folkets och svenska pensionärers intresse - att deras pengar mot deras vilja går till lobbying mot klimatåtgärder och till att sprida lögner och desinformation om klimatkrisen. Det ligger i deras intresse, ekonomiskt och moraliskt, att pensionsfonderna har koll på detta och motverkar det.

Jag har svårt att se varför denna kammare egentligen skulle motsätta sig detta. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till Centerpartiets reservation under punkt 2.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU