Interpellationssvar - Ombyggnad av riksväg 41 - 2023-01-24

Fru talman! Mikael Larsson har frågat mig om jag har för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan för ombyggnad av riksväg 41 och i så fall på vilket sätt. Mikael Larsson har vidare frågat mig om jag har för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall på vilket sätt. Därtill har Mikael Larsson frågat mig om jag avser att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att Mikael Larsson och jag är helt överens om jordbrukets och landsbygdens stora betydelse. Jag vill dock understryka att när mark behöver tas i anspråk för infrastruktur är processen och de avvägningar som ska göras tydligt reglerade i olika lagar. En ny väg eller järnväg ska ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med järnvägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Denna grundläggande princip finns i både väglagen och lagen om byggande av järnväg och är utgångspunkten för planeringen.

Vidare finns det bestämmelser i miljöbalken om hushållning med mark och vatten, vilka också ska tillämpas. Där finns bland annat en bestämmelse som syftar till skydd av jordbruksmark.

Samråd med markägarna görs alltid när en väg- eller järnvägsplan tas fram, och de synpunkter som lämnas beaktas i flera steg.

Jag har fullt förtroende för att Trafikverket tillämpar lagstiftningen på ett korrekt sätt. Även regeringen är självklart bunden av dessa lagar i regeringens prövning av överklaganden.

Samråd och dialog är alltid svåra saker där någon part kan känna besvikelse över att utfallet kanske inte blir vad man hoppats. Jag har stort förtroende även i detta fall för att Trafikverket arbetar med att få fungerande och givande samråd. Jag utgår ifrån att Trafikverket löpande arbetar för att förbättra sina rutiner om och när det behövs.

Herr talman! Jag vill först rikta ett tack till statsrådet för svaret. Jag håller med om vissa saker, men jag skulle vilja grotta ned och fördjupa mig och ställa en del följdfrågor på svaret.

Något som jag tror att vi är helt överens om är att det är viktigt med en robust och trafiksäker infrastruktur i hela landet oavsett om vi är i staden eller på landsbygden.

Riksväg 41, som detta gäller, går mellan Borås och Varberg. Den har byggts om i omgångar. Det har inte genomförts ombyggnader av hela sträckan, utan det har varit uppdelat under ett flertal år.

Strandsträckan som nu är aktuell för ombyggnad har säkert varit aktuell för ombyggnader under de senaste 60-70 åren. Det är en väg som varit föremål för detta under en längre tid, men man har inte tagit ett helhetsgrepp.

Senaste gången det var aktuellt att bygga om sträckan mellan Björketorp och Sundholmen var 2008-2009. Då fanns ett förslag att lägga en ny vägsträcka längs med järnvägen på Viskadalsbanan. Alla markägare var helt med på att det var ett väldigt bra alternativ.

I dag är förslaget att den gamla riksväg 41 ska vara kvar. Det ska också byggas en helt ny järnväg. Sedan ska det byggas en lokalväg för de fastigheter som finns och de människor som bor längs med vägen, som man ska kunna köra på för att komma ut på de större vägarna.

Med tanke på det statsrådet säger i sitt svar om landskapsbild och natur- och kulturvärden tycker jag inte det rimmar riktigt. Det blir svårare att bruka jordbruksmarken i Viskadalen när den nya vägen kommer på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som är väldigt viktigt i den här frågan och som engagerar en bygd och markägare är att ingen är emot en ny väg. Alla tycker att det är jättebra att bygga en ny väg. Alla ser att det är viktigt utifrån trafiksäkerhetssynpunkt. Men man vill att det byggs på ett smart sätt så att inte för mycket jordbruksmark tas i anspråk. Det ska gå att fortsätta att bruka jordbruksmarken i Viskadalen, som vi nu talar om.

Det här är ett exempel på att dialog och samverkan kanske inte riktigt har fungerat på ett tillfredsställande sätt mellan Trafikverket och de berörda markägarna. Det finns säkert fler sådana exempel runt om i landet. Jag har själv stött på dem under de tidigare fyra år som jag var verksam i riksdagens trafikutskott.

Jag lyfter fram detta som ett exempel på hur det kan gå till. Därför skulle jag vilja att vi för en dialog och ett samtal på ett mer generellt plan om detta.

Herr talman! Min fråga i första skedet är om statsrådet anser att lagar och riktlinjer särskilt tar hänsyn till jordbruksmarkens betydelse när man ska projektera nya vägar och järnvägar. Är statsrådet beredd att se över detta med tanke på markägarnas situation i Viskadalen vid riksväg 41 och också på andra håll i landet?

Herr talman! Tack, Mikael Larsson! Jag förstår att det är en fråga som engagerar. Jag uppskattar ledamotens engagemang. Jag uppskattar också att ledamoten ber mig svara så att vi kan ha en dialog på ett mer generellt plan. Mikael Larsson vet att ett statsråd inte kan kommentera enskilda fall. Jag vill heller inte kommentera det enskilda fallet utan hålla debatten mer generell.

Alla situationer måste bedömas utifrån sina förutsättningar och de olika intressen som är aktuella i det enskilda fallet. När det gäller jordbruket, jordbruksmark och jordbrukspolitik, är det en mycket viktig fråga för regeringen. Det är en uppfattning som jag vet att jag delar med Mikael Larsson och Mikael Larssons parti.

Det är också en av anledningarna till att jag nu som infrastruktur- och bostadsminister är inrymd på det nybildade Landsbygds- och infrastrukturdepartementet för att hålla i flera av de viktiga frågorna för att hela Sverige ska fungera inom samma departement.

När man ska bygga väg och järnvägar finns det lagstiftning på plats som ska följas både av Trafikverket och av andra myndigheter samt av regeringen och domstolar. Däri regleras både hur avvägningar ska göras och att samråd ska ske.

Samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket är en mycket viktig del av den process som leder fram till en väg- eller järnvägsplan. Den lagstiftning som finns innebär att markägarnas synpunkter alltid ska beaktas i arbetet med att ta fram väg- och järnvägsplaner. Samråd sker i flera steg i den fysiska planeringsprocessen.

Herr talman! Som jag sa inledningsvis har jag förtroende för att Trafikverket arbetar med att få fungerande och givande samråd. Jag utgår från att Trafikverket löpande arbetar för att förbättra sina rutiner.

Samråd ska ske med enskilda markägare men också med myndigheter som till exempel länsstyrelsen. Länsstyrelsen har en särställning i lagstiftningen när det gäller planering av nya vägar och järnvägar och bevakar allmänna intressen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att jordbruksmarkens betydelse ska beaktas i planeringen av ny infrastruktur tillsammans med andra enskilda och allmänna intressen följer av den tillämpliga lagstiftningen. Att bevara brukningsvärd mark nämns särskilt som ett viktig allmänt intresse som tillsammans med andra intressen beaktas vid exploatering.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag kommer i den här delen att utveckla lite grann mer om samråd och samverkan, som statsrådet också var inne på. Det vore intressant om vi kan gå in lite mer på det.

Jordbruksmarken är viktig och har kanske blivit än mer viktig framför allt kopplat till det säkerhetspolitiska läge som vi i Europa nu befinner oss i. Vi ser att vi behöver producera mer livsmedel i Sverige. Att vi ska producera mer livsmedel i Sverige är också något som vår livsmedelsstrategi säger.

Jag menar att oavsett vad man bygger - ny järnväg, ny väg, elledningar och vad det än kan vara - ska man bygga på ett sådant marksnålt sätt att man inte tar onödigt mycket mark i anspråk. I det läget är dialog och samverkan oerhört viktigt.

Som jag sa inledningsvis har jag under mina tidigare fyra år i trafikutskottet stött på den här problematiken. Man kanske som markägare ute i landet lite grann stöter på attityden, i det här fallet hos Trafikverket, att det är storebror staten som bestämmer hur man ska göra. Det är bara att rätta in sig i ledet. Det är lite tråkigt om man har den attityden från Trafikverkets sida.

Statsrådet nämner själv i svaret att det i ett stort projekt är svårt att se till att alla blir hundra procent nöjda. Oavsett vad vi talar om förstår alla att det aldrig är en part som kan bli hundraprocentigt nöjd.

I det här fallet och i många andra fall har man kanske inte riktigt vägt in jordbruksmarkens betydelse. I tidigare utredningar har det funnits alternativ att bygga på ett mycket smartare sätt. Men tio år senare ratar man det helt och föreslår att bygga på ett helt annat sätt. Det kan också vara någonting som gör att människor tycker att det inte fungerar.

Då är vi återigen tillbaka i detta med dialog, samverkan och samråd. Det är tydligt reglerat i lag hur samråd ska gå till, och vi vet vilka lagar och regler som gäller - vi har väglagen, miljöbalken och en hel del olika sätt att reglera och arbeta med detta.

Återigen: Om man på ett generellt plan får signaler om att det inte fungerar med samråd och samverkan - det kan vara gentemot markägare, men det skulle också kunna vara gentemot kommuner och andra offentliga aktörer - blir min nästa fråga till statsrådet, herr talman, om han avser att ta några initiativ här eller göra en översyn av hur lagar och regler för samråd och samverkan ser ut. Det handlar om att detta ska kunna bli bättre och egentligen också om att stärka den lilla människans - individens - rätt att yttra sig och komma med synpunkter. Det ska gå att föra en dialog om att hitta bästa möjliga sätt att, i det här fallet, planera för ny infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi är lite grann inne i en fördjupning kring samråd och dialog, och jag vill göra kommentaren att samråd är en fortlöpande process som pågår under hela planläggningsprocessen, fram till kungörandet för granskning. Samrådet måste ha olika inriktning beroende på hur långt i planläggningsprocessen man har kommit. Vilka frågeställningar som är aktuella för samråd är beroende av om det är tidigt eller sent i planläggningsprocessen.

Genom samråd ska den som avser att bygga väg eller järnväg utbyta information och inhämta synpunkter. I det sammanhanget ska attityden - på ett generellt plan, förstås, eftersom jag inte vill uttala mig om omständigheterna i det konkreta fallet - inte vara sådan att någon uppfattar det som att man ska rätta in sig i ledet, utan här ska de synpunkter som finns inhämtas av den som avser att bygga väg eller järnväg. Antalet samrådstillfällen ska också anpassas så att samrådskretsen ges möjlighet att förstå och påverka projektets inriktning.

Detta svarar lite grann mot det Mikael Larsson är inne på apropå känslan av att inte bli förstådd. Samrådet är till för att man ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning. Samråd sker ofta både genom fysiska möten och skriftligen, och granskning är en separat del av samrådet. Det kommer senare i processen och är därför mer detaljreglerat.

När det kommer till länsstyrelserna har de en viktig roll i arbetet med planläggningen av infrastruktur och är en viktig samrådspart. Länsstyrelsen fattar beslut om huruvida projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och godkänner MKB, alltså miljökonsekvensbeskrivningar. Länsstyrelsen lämnar också granskningsyttrande med tillstyrkan till väg- eller järnvägsplanen innan den skickas för fastställelse. Om länsstyrelsen inte tillstyrker väg- eller järnvägsplanen inför fastställelse får Trafikverket inte fastställa planen, och då överlämnas den till regeringen för fastställelse. Det är så processen ser ut.

Länsstyrelserna har här ett väldigt viktigt uppdrag, bland annat att särskilt bevaka hushållningsbestämmelserna och riksintressena. Jordbruk kan vara både ett enskilt och ett allmänt intresse, och som allmänt intresse - vilket svarar mot det som Mikael Larsson var inne på gällande vår livsmedelsförsörjning - bevakas det av länsstyrelserna.

När det gäller frågan om jag avser att ta några initiativ kring detta utgår jag ifrån, som jag också sa i mitt svar, att Trafikverket löpande arbetar med att förbättra sina rutiner och sitt arbete när det kommer till att upprätta fungerande och givande samråd. Då handlar det, som jag också sa, om att de olika parterna ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning.

I sakens natur ligger också att visa en förståelse för de intressen som finns. Det handlar ofta om en stor statlig aktör, Trafikverket, i dialog med det som Mikael Larsson beskriver som den lilla människan. Det är inte så det ska upplevas, utan alla synpunkter ska tas på allvar. En god dialog är grunden för ett gott och fungerande samråd. Sedan kan det i slutändan ändå landa i något som man själv inte till hundra procent - eller faktiskt till någon del alls - instämmer i, men en viktig del i processen är att man har blivit hörd och förstådd. Då tror jag att det är lättare att ha förståelse för att det inte alltid blir exakt som man själv hade tänkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser i dagsläget inget behov av ytterligare initiativ men är alltid beredd att ta sådana för att just stärka samråds- och dialogförfarandet, eftersom det är en väldigt viktig del i arbetet med att bygga infrastruktur i Sverige.

Herr talman! Jag tackar statsrådet även för detta svar.

Jag tror verkligen att Trafikverket tillämpar detta på det sätt som det i dag står skrivet att man ska. Men det är klart att det går att fundera på om det som står skrivet när det gäller samråd och samverkan i dag är det som är rätt. Det är ett tydligt medskick jag vill göra till statsrådet, med tanke på att jag möter detta på många håll både i min valkrets och runt om i landet.

I det här specifika fallet, som också har överklagats till regeringen, hade man lätt kunnat bestämma att man tar bort den gamla vägen och gör om den till jordbruksmark. Då hade många av markägarna blivit väldigt nöjda, och man hade kommit en bra bit på vägen mot att Trafikverket och markägare möts.

Jag vill tacka för en bra debatt och dialog, vilket vi har haft här, men jag vill tydligt skicka med hur detta med samråd och samverkan fungerar i dag och hur det kan förbättras. Det handlar om att staten ska vara på den lilla människans sida runt om i landet, oavsett om det gäller stad eller landsbygd.

Som jag sa inledningsvis handlar detta om att alla i grunden är för en trafiksäker infrastruktur och en bra infrastruktur - men det handlar också om en stärkt äganderätt och att människor ska få känna att äganderätten betyder någonting. Äganderätten handlar om ofantligt mycket mer än skogsmark; den handlar även om den fina jordbruksmark vi har runt om i vårt land.

Herr talman! Jag vill återigen tacka Mikael Larsson för interpellationen. Jag vet att detta är frågor som väcker stort engagemang och mycket känslor. Återigen: Jag kan och vill inte uttala mig i det enskilda fallet, men jag tar med mig det som Mikael Larsson gjort mig uppmärksam på här i kammaren i dag.

Detta är en fråga som ofta återkommer, och det finns säkert olika sätt att förbättra rutiner och så vidare. Jag utgår ifrån att Trafikverket löpande arbetar med detta när det gäller den viktiga del av infrastrukturprojekt som handlar om samråd och en god dialog. Man ska bli förstådd, lyssnad på och inte minst tagen på allvar så att man i större utsträckning kan acceptera olika projekt. Även om man inte till hundra procent delar inriktningen är en viktig del att man har haft ett gott samrådsförfarande och en god dialog. I den mån detta behöver vässas utgår jag ifrån att Trafikverket gör det.

Jag ser fram emot en fortsatt god dialog kring den här typen av frågor med Mikael Larsson och andra ledamöter i Sveriges riksdag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.