Interpellationssvar - En aktiv arbetsmarknadspolitik - 2023-01-24

Fru talman! Teresa Carvalho har frågat mig varför jag och regeringen skär ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken när regeringen själv konstaterar att gruppen med svag anknytning till arbetsmarknaden kommer att drabbas hårdare än andra grupper till följd av lågkonjunkturen. Därtill har Teresa Carvalho frågat mig vilka insatser jag har för avsikt att dra ned på, mot bakgrund av att jag och regeringen vill styra mer mot arbetsmarknadsutbildning och matchningstjänster.

Alla som kan arbeta ska göra det. Arbetslinjen behöver återupprättas. Arbetsmarknadspolitiken behöver bli mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i arbete. Även om situationen på arbetsmarknaden har förbättrats under 2022 finns det problem med en fortsatt hög arbetslöshet, betydande integrationsproblem och en långtidsarbetslöshet som trots att den minskat sedan pandemins rekordhöga nivå fortsatt är på en alltför hög nivå. Samtidigt är det stor brist på arbetskraft på flera områden på arbetsmarknaden.

För att möta detta behöver matchningen förbättras och kompetensbristen motas i hela landet. Regeringen bedömer att det finns behov av och utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och bidrar till en hög sökaktivitet kan fler komma i arbete, samtidigt som anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser kan minskas 2023.

Trots en minskning av anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med cirka 1 ½ miljard 2023 finns utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer, med en inriktning som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden.

Det handlar bland annat om matchningstjänster, som kan bidra till förkortade arbetslöshetstider och till att förebygga och motverka långtidsarbetslöshet. Ett fortsatt högt antal deltagare i matchningstjänster kan också bidra till fler kontakter med arbetsgivare och till att arbetsgivares kompetensförsörjningsbehov bättre kan mötas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar också om arbetsmarknadsutbildning som kan rusta de arbetssökande för de lediga jobben och därmed bidra till att motverka kompetensbristen. Det finns även utrymme för att fler ska kunna ta del av arbetspraktik som kan ge arbetslivserfarenhet och förbättra jobbchanserna.

De senaste årens anslagssparande inom arbetsmarknadspolitiska program och insatser visar att anslaget har varit för högt budgeterat. Anslagssparandet för 2021 uppgick till 942 miljoner kronor, och för 2022 beräknas utgifterna bli 1,682 miljarder kronor lägre än budgeterat enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos.

Regeringen är självklart beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på det arbetsmarknadspolitiska området under mandatperioden, om läget på arbetsmarknaden försämras.

Fru talman! Jag vill naturligtvis börja med att tacka arbetsmarknadsministern för svaret även om mina invändningar fortfarande kvarstår mot regeringens politik, som går ut på att skära ned på de aktiva arbetsmarknadsinsatserna samtidigt som vi går in i lågkonjunktur - helt enkelt för att jag befarar att detta kommer att spä på långtidsarbetslösheten ytterligare.

Men låt mig ändå börja med det som vi verkar vara överens om, nämligen att alla som kan jobba ska jobba och att vi ska ha högt ställda krav på den enskilde att göra allt i sin makt för att göra sig anställbar.

Det som skiljer oss åt är att vi socialdemokrater ser att krav och stöd är två sidor av samma mynt och därför lägger lika stor vikt vid den aktiva arbetsmarknadspolitiken som vid kravställandet på enskilda. Arbetsmarknadspolitiken blir, skulle jag vilja säga, särskilt viktig nu när vi ser hur kraven på arbetsmarknaden blir allt högre men också hur strukturomvandlingen går allt snabbare. Det är därför vi vill satsa mer på arbetsmarknadspolitiken medan regeringen i stället väljer att skära ned.

Vi hör att arbetsmarknadsministern försvarar neddragningarna med att insatserna ska vara kostnadseffektiva, och det tror jag att de flesta håller med om. Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket, som den gamla socialdemokratiska socialministern Gustav Möller en gång uttryckte det.

Men det är inte alltid de billigaste insatserna som bäst hjälper personer med stora behov, utan det behövs rätt insatser, som är anpassade efter individens särskilda omständigheter. För vissa kan det ibland faktiskt i längden vara mer lönsamt att använda mer omfattande och personalintensiva insatser.

Jag tycker också, fru talman, att det är bra att vi verkar vara överens om problembilden - att Sverige har en omfattande matchningsproblematik. Vi har en hög efterfrågan på arbetskraft, vilket i grunden naturligtvis är otroligt positivt, men samtidigt många arbetslösa, som saknar de kompetenser, de färdigheter och den utbildning som arbetsgivarna efterfrågar.

Jag är glad att arbetsmarknadsministern pekar särskilt på just matchningsproblemet, men det gör det samtidigt ännu svårare att begripa varför regeringen väljer att skära ned på just de rustande arbetsmarknadsinsatserna med 1 ½ miljard och därtill på vuxenutbildningen med 1 miljard, särskilt i en tid när vi går mot lågkonjunktur och dessa resurser behövs mer än någonsin. Till skillnad från Johan Pehrson drar jag slutsatsen att Sverige borde satsa mer på arbetsmarknadspolitiken och utbildningen för vuxna, för att rusta människor med de färdigheter som kommer att efterfrågas när kurvorna sedan vänder uppåt igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Enligt arbetsmarknadsministern ska det bli mer och bättre stöd till enskilda, trots de kraftiga neddragningarna. Det går inte ihop, särskilt inte när de privata matchningstjänsterna och arbetsmarknadsutbildningarna ska fredas från neddragningarna.

Jag vill fråga arbetsmarknadsministern om han kan garantera att det inte kommer att bli färre personer i arbetsmarknadsutbildningar under det här året. Och i så fall, vad är det då som ska bort när anslaget 1:3 inom utgiftsområde 14 ska få en neddragning på 1 ½ miljard? För trovärdighetens skull tror jag att arbetsmarknadsministern skulle behöva precisera om det är anställningsstöd, stöd för den som vill starta eget, kompetenskartläggning, vägledning, förberedande insatser eller kanske arbetsträning som Arbetsförmedlingen ska dra ned på?

Fru talman! Det är viktigt att hålla isär detta och inse att vi med den tidigare regeringen har haft stora anslagssparanden under 2021 och även tydligt under 2022. Detta kan man flytta vidare; det går rätt in till Arbetsförmedlingen. Jag pratar alltså om förvaltningsanslaget. När det gäller programmen kommer man, med den nivå vi nu slår fast, att kunna ha verksamhet i paritet med den tidigare.

Man måste se den samlade bilden. Vi gör en gigantisk satsning på utgiftsområdet. Lägger man ihop det som vi oftast pratar om här, allt från programmen till arbetsmarknadsutbildningen, nystartsjobben och de kommande etableringsjobben, måste man också addera att vi höjer a-kassan och att vi lägger till omställningsstöd.

Det görs nu enormt stora samlade insatser för att se till att vi höjer kompetensen i Sverige och möter kompetensbristen och för att människor som hamnar i arbetslöshet inte ska bli kvar i den för länge utan kan ställa om och snabbt komma i fråga för nya jobb. Det är alltså en rejäl, samlad ambitionshöjning som görs.

Vad gäller de stöd som nämndes och synen på utbildning - både komvux och folkbildningen - vill jag säga att det är något som jag har debatterat tidigare. Låt mig slå fast att vi fullföljer det som den tidigare regeringen bestämde i sina planer. Det är många pandemistöd som nu tar slut. Där slog den tidigare regeringen fast vad som ska gälla, och det fick ni i ert parti ofta stöd för från oss i Liberalerna och andra partier.

Nu när Socialdemokraterna har hamnat i opposition för de en annan politik. Då för de fram något annat än de gjorde före valet. Nu vill de inte längre att pandemistöden ska avslutas, utan stöden ska fortsätta att ligga på samma höga nivå som de låg på tidigare. Det gäller alltifrån den utökade satsningen på regionalt yrkesvux och regionalt yrkesvux flex till yrkessvenska i välfärden och regionalt yrkesvux med kombinationsutbildningar.

När dessa stöd nu tar slut väljer vi i den här regeringen ändå att skjuta till medel för att exempelvis få fler platser på regionalt yrkesvux, som är en viktig del när det gäller att få människor i arbete, inte minst personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Samma sak gäller platser på folkhögskolor, förstärkningar till studieförbund och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessa stöd har ju varit tidssatta av den förra regeringen och har upphört. Redan under förra året såg vi hur läget var. Jag tyckte att det var bra att man gjorde tillfälliga satsningar. Vi har stött detta från Liberalernas sida, inte minst under covid, men nu återgår vi till en mer normalhög nivå.

Vi instämmer i att vi ska ha en bred och aktiv arbetsmarknadspolitik, men den måste också vara effektiv. I undersökningar där olika länder jämförs kan vi se att Sveriges anslag till den aktiva arbetsmarknadspolitiken år 2016 var tredje störst bland EU-länderna sett som andel av bnp, och 2019 låg vi på andra plats i OECD om man dessutom exkluderar personalkostnad och administration. Men ändå har vi en väldigt hög arbetslöshet.

Jag tänkte på Gustav Möllers ande, och hans bevingade ord, som åberopades här: Man ska inte slösa med resurserna, utan man ska använda rejält med resurser. Alla de miljarder vi satsar ska gå till effektiva insatser för att få människor i egna riktiga jobb.

Fru talman! Låt mig först konstatera att jag inte heller nu fick något svar på vilka insatser som berörs av neddragningarna på 1,5 miljarder. Det är tydliga neddragningar. Om man lägger tabellen från årets budget bredvid tabellen från förra året ser man en tydlig skillnad på 1,5 miljarder, och inom vuxenutbildningen är det ungefär 1 miljard. Hur arbetsmarknadsministern kan få detta till en satsning är för mig obegripligt. Jag skulle vilja säga att det är oseriöst.

Jag utgår från att arbetsmarknadsministern vet om att regeringen faktiskt kan bestämma sig för att fortsätta med en satsning om man tycker att den är bra även om den tidigare har varit tidssatt. Så valde vi socialdemokrater att göra i vårt budgetalternativ, för vi ser att vi har en allvarlig matchningsproblematik på svensk arbetsmarknad. Jag trodde att vi var överens om det. Vi har arbetssökande som behöver rustas med insatser för att kunna ta de jobb som finns och som kommer att finnas när lågkonjunkturen vänder uppåt igen.

Sedan hör vi att arbetsmarknadsministern tycker att vi kan skära ned på arbetsmarknadspolitiken eftersom Arbetsförmedlingen inte har gjort av med alla pengar. Jag tycker att det blir en ganska märklig bortförklaring. Det är ju inte så att det inte finns ett behov. Det är ju inte därför det har blivit pengar över. Vi vet dessutom att behovet kommer att öka.

Men vad detta handlar om är Arbetsförmedlingens bristande anvisningskapacitet. I klartext handlar det om de neddragningar på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag som högerpartierna lyckades driva igenom under förra mandatperioden, trots att man satt i opposition. De ledde till att Arbetsförmedlingen fick en så slimmad organisation att arbetsförmedlarna inte riktigt hinner med att möta de arbetssökande och hänvisa dem till de insatser som de behöver.

När exempelvis Polismyndigheten har gått med överskott har jag inte hört regeringspartierna säga att de vill skära ned på polisen. Då har det snarare hetat att polisen behöver långsiktiga kapacitetsförstärkningar för att kunna omsätta resurserna i arbete. Givetvis måste man möta Arbetsförmedlingens utmaningar på samma vis.

Alla förstår att detta handlar om att regeringspartierna och Sverigedemokraterna helt enkelt har väldigt låga ambitioner för arbetsmarknadspolitiken. Det är inte heller något nytt. Samtliga Tidöpartier har agerat på det sättet länge i den här kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också säga något om detta att vi lägger mycket resurser på arbetsmarknadspolitiken sammantaget. Det är inget som jag som socialdemokrat skäms över, för vi strävar alltid efter full sysselsättning. Vi ser att både individen och samhället har ett ansvar här.

Vi är helt överens om att vi har alldeles för hög arbetslöshet. Men jag skulle också vilja påminna om att vi har den högsta sysselsättningsgraden på 30 år, som också är i EU:s toppskikt. Allting är alltså inte nattsvart, utan något gör vi också rätt.

Arbetsmarknadsministern säger också att regeringen är beredd att vidta åtgärder om arbetsmarknaden försämras under mandatperioden. Det är ändå lite glädjande, får man säga. Samtidigt kommer då följdfrågan: Hur hög ska arbetslösheten bli för att arbetsmarknadsministern ska vara villig att vidta aktiva åtgärder i stället för att bara göra nedskärningar? Och vilka är då dessa åtgärder, och hur förbereder sig regeringen på att möta den verkligheten? Alla, inklusive regeringen själv, gör ju ändå bedömningen att vi går mot en lågkonjunktur som också kommer att leda till en ökad arbetslöshet.

Fru talman! Det är skillnad när man har en utveckling. Man gör enorma satsningar. Det är många miljarder som nu satsas.

Vi har investerat enormt i arbetsmarknadspolitik genom åren. Det har varit fokus på att skolan ska fungera och på att integrationspolitiken ska fungera, och då har också arbetsmarknadspolitiken fungerat något lättare. Sedan finanskrisen 2008-2009 har vi sett - då var jag också här i kammaren men på en annan plats än nu - att arbetslösheten först gått ned, sedan har den gått upp efter covid och därefter har den börjat ticka nedåt igen. Det beror på att man har haft en arbetsmarknadspolitik vars innehåll pengamässigt har legat ungefär på den nivå vi nu lägger fast.

Tanken är att arbetslösheten ska fortsätta att minska år efter år. De människor som har varit arbetslösa kommer ut i jobb, men sedan kommer det in nya människor. Det kan vara strukturomvandlingar, och för detta har vi andra verktyg som det storsatsas på. Men personer som befinner sig relativt långt från arbetsmarknaden och är inskrivna hos Arbetsförmedlingen möter de samlade åtgärderna. Det är ändå 11 000 duktiga medarbetare på Arbetsförmedlingen som jobbar varje dag för att hjälpa människor att komma i jobb.

Sedan har vi arbetsmarknadsutbildningarna. Vi har nystartsjobben. Vi kommer att få etableringsjobb. Allt detta görs ju för att människor ska komma ut i jobb. För att se till att det inte blir fler människor som blir långtidsarbetslösa, mellanarbetslösa eller korttidsarbetslösa måste vi se till att vi har en fungerande skola. Unga människor måste klara både grundskolan och förhoppningsvis gymnasiet. Människor måste fortsätta att läsa på komvux på de nivåerna. Gör man detta räcker pengarna till den nivå som nu har tagit ned arbetslösheten.

Jag håller med Teresa Carvalho om att det är jättebra att vi har hög sysselsättning. Vi har en av de högsta sysselsättningsnivåerna i Europa. Det är strålande! Det är vi alla för. Det är välstånd som skapas. Det är samhällsbyggare som bidrar till det här landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men när arbetslösheten i Sverige är för hög, och vi har sett att det som har satsats i Sverige inte har gett maximal effektivitet - det kan man se i internationella jämförelser - behöver vi göra annat. Då handlar det om bidragssystem, språkutbildning och annat.

Vi har pekat på behovet av en bidragsreform för att det alltid ska löna sig att arbeta. Jag är väldigt glad över att jag här får höra att alla som kan jobba ska jobba och att det inte finns något motstånd mot ett motprestationskrav vid försörjningsstöd.

Det är ett enormt framsteg. Jag önskar att det hade varit så de senaste 20 åren. Men det är bra att man ändrat sig på det området - bättre sent än aldrig.

Nu satsas resurser. Och de duktiga människorna, till exempel på Arbetsförmedlingen, får nu efter en tuff mandatperiod, då det var en annan regering som styrde, komma till ro och sakta men säkert jobba med kommunerna. De har ju fått i uppdrag av oss att se till att fler kommer ut i praktik, arbetsmarknadsutbildningar och subventionerade anställningar. Det är, så att säga, Arbetsförmedlingen som gör detta. Jag kan inte sitta på departementet och styra annat än genom att säga: Det här ska ni öka, och jag vill att ni kommer tillbaka med rapporter om hur det går. Det är jätteviktigt att människor inte går passiva.

Fru talman! Jag vill tacka Johan Pehrson för denna debatt. Detta är vår första interpellationsdebatt - det blir många kommande interpellationsdebatter - om arbetsmarknadspolitik.

Vi fick höra här på slutet att arbetsmarknadsministern försökte sätta bilden av att vi socialdemokrater försämrade möjligheterna för Arbetsförmedlingen under förra mandatperioden men att det nu ska råda lugn och ro. Jag vill påminna om att det som hände under förra mandatperioden var att vi, inte bara vid ett tillfälle utan vid två tillfällen, inte fick igenom vår budget. Det som i stället blev verklighet var ett rent alexanderhugg mot Arbetsförmedlingen. Det blev kraftigt försämrade möjligheter för Arbetsförmedlingen att möta de arbetslösa, särskilt där arbetslösheten är som störst.

Jag vet inte varifrån arbetsmarknadsministern får bilden att Arbetsförmedlingen nu står väl rustad. Jag möter i alla fall få som delar den bilden efter dessa kraftiga neddragningar.

Jag skulle återigen vilja påminna om att vi, även om vi är överens om att arbetslösheten är för hög, har en jämförelsevis hög sysselsättningsgrad. Och vid maktskiftet, när högerregeringen tog vid, såg vi faktiskt en sjunkande långtidsarbetslöshet för första gången på väldigt länge. Så vi socialdemokrater gjorde nog ändå något rätt i arbetsmarknadspolitiken. Vi gjorde säkert inte allt rätt men uppenbarligen något.

I den tid som vi nu möter, med lågkonjunktur, väljer alltså högerregeringen att skära ned på arbetsmarknadspolitiken. Det ska bli lika bra eller bättre stöd ändå, säger arbetsmarknadsministern. Kanske har han ett magiskt trollspö. Låt mig tvivla!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror, fru talman, att det är mer sannolikt att det vi nu bevittnar är ett klassiskt borgerligt önsketänkande eller i värsta fall en kapitulation inför arbetslösheten.

Fru talman! Det som hände under förra mandatperioden var att regeringen gick fram med ett ganska omfattande reformprogram för Arbetsförmedlingen som fick stora effekter, tillsammans med att man inte hade stöd för en samlad budget. Man valde ändå att regera. Och man ville verkligen regera, kan man lugnt säga.

Det är klart att då blir det den här effekten, men då är det rimligt att man tar ansvar för det och inte skyller på oppositionen. Jag skulle aldrig komma på tanken att skylla på oppositionen här inne för att arbetslösheten är som den är. Det är ju inte ni som har bidragit till den.

De duktiga medarbetare som nu får chans att jobba med denna inriktning på Arbetsförmedlingen har kapaciteten. Jag vill bara understryka att med enkel matematik är det 11 000 medarbetare som har fantastiska möjligheter att hjälpa människor som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Det är väl ändå plus 330 000 som, så att säga, är inskrivna som arbetslösa eller i andra program.

Det handlar om att hjälpa dessa människor med de miljarder vi satsar på förvaltningen och de miljarder vi satsar på programmen och på arbetsmarknadsutbildningarna, kombinerat med det som görs i fråga om omställningsstöd. Det ger goda förutsättningar att ställa om och att se till att många fler människor kan bli samhällsbyggare i positiv bemärkelse och komma i jobb. Med detta kan vi se till att vi löser kompetensbristen.

Fru talman! Slutligen vill jag addera att vi ser allt fler arbetsgivare som agerar mycket proaktivt och som inte sitter och surar över att det inte finns något folk. De gör aktiva insatser och ser till att människor är välkomna. Och de får betald utbildning. Det görs alltså många insatser för att lösa kompetensbristen, och det tycker jag är bra. Det är inte orimligt att man har ansvar för att investera i människor när det gäller ett nytt jobb. Det ligger också i själva grunden för den nya omställningsmodellen. Man har ett ansvar att rusta personer som är på jobbet men också de nya som ska in.

Tack för en bra debatt! Vi hörs igen - jag är helt säker på det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.