Interpellationssvar - Bostadsbyggandet i stockholm | åtgärder för ett ökat bostadsbyggande - 2023-01-24

Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig om jag ser någon risk att bostäder inte blir byggda i Stockholmsregionen som en konsekvens av stoppet för investeringsstödet per den 31 december 2022 och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder för att påverka byggandet. Leif Nysmed har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för regeringens beslut att klippa investeringsstödet vid årsskiftet 2022/23 samt vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att öka bostadsbyggandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill betona att det är en angelägen fråga för regeringen att bostadsförsörjningen fungerar. Men vi befinner oss i ett bekymmersamt ekonomiskt läge, och förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats snabbt på grund av detta. Bostadsbyggandet förväntas minska i år, främst på grund av den ekonomiska utvecklingen med höga byggkostnader, stigande räntor och minskad köpkraft hos hushållen. Den utvecklingen är förväntad oberoende av avvecklingen av investeringsstödet.

Beslutet att investeringsstödet ska avvecklas togs av riksdagen 2021. Regeringen fullföljer nu avvecklingen genom att se till att stöd som beviljats före den 31 december 2022 ska kunna betalas ut. Det är ett ansvarsfullt agerande i det tuffa ekonomiska läge som Sverige befinner sig i.

Regeringen anser att investeringsstödet var ett dyrt stöd och att det riskerade att gå till projekt som ändå skulle ha genomförts. Avvecklingen bedöms därför ha en begränsad effekt på det totala bostadsbyggandet samtidigt som den kraftigt minskar de statliga utgifterna för stödet.

I stället för kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet vill regeringen nu ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna och ger incitament för ökat bostadsbyggande. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus.

Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig om jag ser någon risk att bostäder inte blir byggda i Stockholmsregionen som en konsekvens av stoppet för investeringsstödet per den 31 december 2022 och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder för att påverka byggandet. Leif Nysmed har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för regeringens beslut att klippa investeringsstödet vid årsskiftet 2022/23 samt vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att öka bostadsbyggandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill betona att det är en angelägen fråga för regeringen att bostadsförsörjningen fungerar. Men vi befinner oss i ett bekymmersamt ekonomiskt läge, och förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats snabbt på grund av detta. Bostadsbyggandet förväntas minska i år, främst på grund av den ekonomiska utvecklingen med höga byggkostnader, stigande räntor och minskad köpkraft hos hushållen. Den utvecklingen är förväntad oberoende av avvecklingen av investeringsstödet.

Beslutet att investeringsstödet ska avvecklas togs av riksdagen 2021. Regeringen fullföljer nu avvecklingen genom att se till att stöd som beviljats före den 31 december 2022 ska kunna betalas ut. Det är ett ansvarsfullt agerande i det tuffa ekonomiska läge som Sverige befinner sig i.

Regeringen anser att investeringsstödet var ett dyrt stöd och att det riskerade att gå till projekt som ändå skulle ha genomförts. Avvecklingen bedöms därför ha en begränsad effekt på det totala bostadsbyggandet samtidigt som den kraftigt minskar de statliga utgifterna för stödet.

I stället för kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet vill regeringen nu ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna och ger incitament för ökat bostadsbyggande. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

I sitt svar menar statsrådet att investeringsstödets avskaffande bedöms ha "en begränsad effekt" på nybyggnation. Jag undrar vad som är skälen och bakgrunden till denna bedömning. Hur har regeringen kommit fram till denna slutsats?

Under 2017-2022 har cirka 60 000 lägenheter byggts med stödet och haft en hyresnivå som är cirka 2 000 kronor lägre. Vi socialdemokrater delar alltså inte riktigt regeringens bedömning - även om vi gärna ser en vidareutveckling av offentliga stöd till nybyggnation, alltså exempelvis en reformerad form av investeringsstöd.

Fru talman! Min fråga gällde faktiskt min hembygd Stockholm och Stockholmsregionen. Här finns cirka 80 000 aktivt bostadssökande i den kommunala bostadsförmedlingen. Den information jag hade i december var att det då fanns ej hanterade ansökningar om investeringsstöd för cirka 3 600 lägenheter i Stockholms län. Regeringskansliet borde ha bättre koll än jag, så jag vill ge ministern ännu en chans att svara på frågan och ge sin bild av hur många lägenhetsbyggen som nu inte drar igång här i huvudstadsregionen.

Om det nu skulle vara så att Stockholmsperspektivet anses för begränsat, låt oss i stället lyssna till kommunalrådet i Kiruna! I Dagens Nyheter den 9 januari kunde jag läsa följande:

"Vi behöver få fler människor att flytta till Kiruna. Kompetensförsörjningen är det viktigaste fokuset vi har i Norrbotten just nu, säger Mats Taaveniku." Dagens Nyheter undrar hur det ska gå till. "Den här satsningen klarar inte kommunerna själva med det skatteunderlag och de undermåliga statliga stöden i den senaste budgeten. Staten måste ta ett större ansvar, för att vi ska klara den här omställningen, säger Mats Taaveniku." Han är alltså kommunalråd i Kiruna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det står vidare: "Han anser att det statliga investeringsstödet måste återinföras för att sätta fart på bostadsbyggandet i norr. Det var den nuvarande regeringen som i opposition år 2021 drev igenom en avveckling av stödet."

Dagens Nyheter avslutar artikeln med att man har sökt infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson för att fråga om ministern vill återinföra investeringsstödet för bostäder, utan att lyckas.

I ljuset av det allvarliga läget för bostadsbyggandet här i Stockholmsregionen, men uppenbarligen också i de norra delarna av landet, vore det inte lägligt att ompröva sin hållning till hur avvecklingen av investeringsstödet ska gå till, Andreas Carlson? Varför inte låta länsstyrelserna och Boverket fortsätta att behandla redan inkomna ansökningar, så som vi socialdemokrater har föreslagit i vår budgetmotion?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

I sitt svar menar statsrådet att investeringsstödets avskaffande bedöms ha "en begränsad effekt" på nybyggnation. Jag undrar vad som är skälen och bakgrunden till denna bedömning. Hur har regeringen kommit fram till denna slutsats?

Under 2017-2022 har cirka 60 000 lägenheter byggts med stödet och haft en hyresnivå som är cirka 2 000 kronor lägre. Vi socialdemokrater delar alltså inte riktigt regeringens bedömning - även om vi gärna ser en vidareutveckling av offentliga stöd till nybyggnation, alltså exempelvis en reformerad form av investeringsstöd.

Fru talman! Min fråga gällde faktiskt min hembygd Stockholm och Stockholmsregionen. Här finns cirka 80 000 aktivt bostadssökande i den kommunala bostadsförmedlingen. Den information jag hade i december var att det då fanns ej hanterade ansökningar om investeringsstöd för cirka 3 600 lägenheter i Stockholms län. Regeringskansliet borde ha bättre koll än jag, så jag vill ge ministern ännu en chans att svara på frågan och ge sin bild av hur många lägenhetsbyggen som nu inte drar igång här i huvudstadsregionen.

Om det nu skulle vara så att Stockholmsperspektivet anses för begränsat, låt oss i stället lyssna till kommunalrådet i Kiruna! I Dagens Nyheter den 9 januari kunde jag läsa följande:

"Vi behöver få fler människor att flytta till Kiruna. Kompetensförsörjningen är det viktigaste fokuset vi har i Norrbotten just nu, säger Mats Taaveniku." Dagens Nyheter undrar hur det ska gå till. "Den här satsningen klarar inte kommunerna själva med det skatteunderlag och de undermåliga statliga stöden i den senaste budgeten. Staten måste ta ett större ansvar, för att vi ska klara den här omställningen, säger Mats Taaveniku." Han är alltså kommunalråd i Kiruna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det står vidare: "Han anser att det statliga investeringsstödet måste återinföras för att sätta fart på bostadsbyggandet i norr. Det var den nuvarande regeringen som i opposition år 2021 drev igenom en avveckling av stödet."

Dagens Nyheter avslutar artikeln med att man har sökt infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson för att fråga om ministern vill återinföra investeringsstödet för bostäder, utan att lyckas.

I ljuset av det allvarliga läget för bostadsbyggandet här i Stockholmsregionen, men uppenbarligen också i de norra delarna av landet, vore det inte lägligt att ompröva sin hållning till hur avvecklingen av investeringsstödet ska gå till, Andreas Carlson? Varför inte låta länsstyrelserna och Boverket fortsätta att behandla redan inkomna ansökningar, så som vi socialdemokrater har föreslagit i vår budgetmotion?

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret men börjar med att konstatera att bostadsministern inte svarar på mina frågor.

Det stämmer att investeringsstödet avvecklades 2021, men bostadsministern svarar inte på frågan varför man ändrar spelreglerna för dem som har sökt stödet i tid och som lovats att få stödet utbetalat. Återigen bryter regeringen löften den gett innan valet.

Detta riskerar att leda till att cirka 30 000 hyresrätter med lägre nyproduktionshyra inte byggs - och det i en tid då alla prognoser pekar på att bostadsbyggandet rasar från 67 800 bostäder 2021 till 33 000 under 2023, om man tittar på nystartade byggen. Jag pratade med Byggföretagen, och risken är att de justerar ned sin siffra ytterligare. Samtidigt är behovet enligt Boverket fortfarande 63 400 bostäder per år. Detta är oroväckande.

Bostadsministern svarar inte heller på frågan vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att öka byggandet av bostäder. Som vi redan har påpekat tas det enda stödet för att normalinkomsttagare ska ha råd att efterfråga en nyproducerad hyresrätt abrupt bort. Därmed riskerar man att 30 000 hyresrätter inte byggs med lägre hyra. Det enda jag egentligen har hittat hos regeringen och KD när det gäller att öka efterfrågan är att man i valet pratade om att det andra amorteringskravet skulle tas bort, men inte ens det vallöftet orkar man genomföra. Än mindre står det något i Tidölagets slottsavtal om bostadspolitiken.

Jag skrev också i min interpellation till bostadsministern att det inte duger att endast hänvisa till regelförenklingar. Det ökar inte bostadsbyggandet. Om fler bostäder ska kunna byggas måste gemene man också ha råd att efterfråga dem - annars byggs de inte. Ingen byggherre bygger tomma bostäder. Investeringsstödet sänkte nyproduktionskostnaderna med ungefär 20 procent, utan att kvaliteten sänktes. Det var snarare tvärtom.

Under de åtta år jag har jobbat med bostadspolitiken här i riksdagen har de regelförenklingar som förts fram handlat om att minska kraven på lägenhetsstorlekar eller minska tillgängligheten. Är det dessa regelförenklingar bostadsministern syftar på när han lyfter fram sådana? Är det trängre och mindre tillgängliga bostäder som ska öka efterfrågan?

Hur mycket lägre tror bostadsministern att priset, eller hyran, skulle bli? Och vad är det som garanterar att den besparing som en standardsänkning eventuellt skulle kunna ge kommer slutkunden till del?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att bostadsbyggandet verkligen ska öka igen krävs det att det, oavsett typ, byggs bostäder som människor har råd att efterfråga - annars kommer det inte att byggas någonting. Regelförenkling ökar inte efterfrågan.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret men börjar med att konstatera att bostadsministern inte svarar på mina frågor.

Det stämmer att investeringsstödet avvecklades 2021, men bostadsministern svarar inte på frågan varför man ändrar spelreglerna för dem som har sökt stödet i tid och som lovats att få stödet utbetalat. Återigen bryter regeringen löften den gett innan valet.

Detta riskerar att leda till att cirka 30 000 hyresrätter med lägre nyproduktionshyra inte byggs - och det i en tid då alla prognoser pekar på att bostadsbyggandet rasar från 67 800 bostäder 2021 till 33 000 under 2023, om man tittar på nystartade byggen. Jag pratade med Byggföretagen, och risken är att de justerar ned sin siffra ytterligare. Samtidigt är behovet enligt Boverket fortfarande 63 400 bostäder per år. Detta är oroväckande.

Bostadsministern svarar inte heller på frågan vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att öka byggandet av bostäder. Som vi redan har påpekat tas det enda stödet för att normalinkomsttagare ska ha råd att efterfråga en nyproducerad hyresrätt abrupt bort. Därmed riskerar man att 30 000 hyresrätter inte byggs med lägre hyra. Det enda jag egentligen har hittat hos regeringen och KD när det gäller att öka efterfrågan är att man i valet pratade om att det andra amorteringskravet skulle tas bort, men inte ens det vallöftet orkar man genomföra. Än mindre står det något i Tidölagets slottsavtal om bostadspolitiken.

Jag skrev också i min interpellation till bostadsministern att det inte duger att endast hänvisa till regelförenklingar. Det ökar inte bostadsbyggandet. Om fler bostäder ska kunna byggas måste gemene man också ha råd att efterfråga dem - annars byggs de inte. Ingen byggherre bygger tomma bostäder. Investeringsstödet sänkte nyproduktionskostnaderna med ungefär 20 procent, utan att kvaliteten sänktes. Det var snarare tvärtom.

Under de åtta år jag har jobbat med bostadspolitiken här i riksdagen har de regelförenklingar som förts fram handlat om att minska kraven på lägenhetsstorlekar eller minska tillgängligheten. Är det dessa regelförenklingar bostadsministern syftar på när han lyfter fram sådana? Är det trängre och mindre tillgängliga bostäder som ska öka efterfrågan?

Hur mycket lägre tror bostadsministern att priset, eller hyran, skulle bli? Och vad är det som garanterar att den besparing som en standardsänkning eventuellt skulle kunna ge kommer slutkunden till del?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att bostadsbyggandet verkligen ska öka igen krävs det att det, oavsett typ, byggs bostäder som människor har råd att efterfråga - annars kommer det inte att byggas någonting. Regelförenkling ökar inte efterfrågan.

Fru talman! Jag tackar för frågorna och engagemanget. Jag börjar med Leif Nysmeds två frågor.

Den ena frågan gällde vilka skäl som låg till grund för att vi avvecklade investeringsstödet. Jag svarade på detta i mitt inledande anförande. Vi anser att investeringsstödet var ett dyrt stöd och att det riskerade att gå till projekt som ändå skulle ha genomförts.

Den andra frågan gällde vilka andra konkreta åtgärder som vi i regeringen vidtar. Vi har presenterat många olika reformer som ska tas fram under mandatperioden. Redan i budgeten pekades de ut, och detta arbete har rivstartat.

Låt mig påminna Leif Nysmed och Markus Kallifatides om att det på torsdag är 100 dagar sedan regeringen tillträdde. Flera områden har varit eftersatta, och vi har lagt om bostadspolitiken för att öka tillgången på byggbar mark och för att förenkla byggregler. Leif Nysmed säger att detta inte har att göra med att det ska finnas bostäder som människor har råd med, men det stämmer inte riktigt. Kan man förenkla byggregler och korta ledtider kan man också få ned priserna. Detta leder i sin tur till billigare bostäder och billigare hyror.

Här finns det en mängd olika åtgärder att vidta. Kristdemokraterna var 2010-2014 i regeringsställning ansvariga för dessa frågor när Stefan Attefall var bostadsminister, och mycket påbörjades då. Den förra regeringen har gjort en del bra saker, men takten har varit alldeles för låg.

Det finns initiativ i branschen och på olika andra håll, exempelvis initiativet Bygg i tid, där man pekar på 16 olika förslag för att förenkla regler och korta ledtider. Det är sådant som ligger med i vågskålen när regeringen nu gör sina bedömningar och avvägningar av vilka åtgärder som ska tas fram i högt tempo. Det handlar om att tillgängliggöra bostäder också för grupper som i dag står långt ifrån bostadsmarknaden. Det handlar om att sänka trösklarna genom mer byggbar mark och kortare ledtider och genom att få igång byggandet.

Kan man göra detta i den mycket tuffa situation som råder just nu? Vi har ju en konjunkturnedgång. Bostadsbyggandet har alltid hängt ihop med konjunkturen - när den går nedåt går bostadsbyggandet ned, och när den går uppåt går bostadsbyggandet upp.

Markus Kallifatides frågade om Stockholm. Som har framgått av tidigare debatter och även i dag här i kammaren, fru talman, bedömer regeringen att investeringsstödet har haft låg träffsäkerhet, då det har kunnat beviljas för byggprojekt som skulle ha genomförts oavsett stöd. Denna bedömning gäller även projekt i Stockholmsregionen. Regeringen gör alltså bedömningen att avvecklingen har en begränsad effekt på bostadsbyggandet.

I den av stödförordningen definierade Stockholmsregionen färdigställdes 102 bostäder i nybyggda hus under perioden 2016-2021. Under denna period betalades det ut investeringsstöd för 3 317 bostäder. I förhållande till byggbehovet har stödet sökts i liten utsträckning i storstadsregionerna. Det var därför den föregående regeringen införde olika system för att prioritera ansökningar från storstadsregionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vår bedömning är även fortsättningsvis att det har blivit ett dyrt stöd som riskerat att gå till projekt som ändå skulle ha genomförts och som därför kan ha en begränsad effekt på det totala bostadsbyggandet. Stödet löser inte heller de grundläggande problem som är orsaken till bostadsbristen och köerna på hyresrättsmarknaden. Det kanske är därför som Socialdemokraterna inte heller har avsatt medel för investeringsstöd i sin budget, fru talman.

Fru talman! Jag tackar för frågorna och engagemanget. Jag börjar med Leif Nysmeds två frågor.

Den ena frågan gällde vilka skäl som låg till grund för att vi avvecklade investeringsstödet. Jag svarade på detta i mitt inledande anförande. Vi anser att investeringsstödet var ett dyrt stöd och att det riskerade att gå till projekt som ändå skulle ha genomförts.

Den andra frågan gällde vilka andra konkreta åtgärder som vi i regeringen vidtar. Vi har presenterat många olika reformer som ska tas fram under mandatperioden. Redan i budgeten pekades de ut, och detta arbete har rivstartat.

Låt mig påminna Leif Nysmed och Markus Kallifatides om att det på torsdag är 100 dagar sedan regeringen tillträdde. Flera områden har varit eftersatta, och vi har lagt om bostadspolitiken för att öka tillgången på byggbar mark och för att förenkla byggregler. Leif Nysmed säger att detta inte har att göra med att det ska finnas bostäder som människor har råd med, men det stämmer inte riktigt. Kan man förenkla byggregler och korta ledtider kan man också få ned priserna. Detta leder i sin tur till billigare bostäder och billigare hyror.

Här finns det en mängd olika åtgärder att vidta. Kristdemokraterna var 2010-2014 i regeringsställning ansvariga för dessa frågor när Stefan Attefall var bostadsminister, och mycket påbörjades då. Den förra regeringen har gjort en del bra saker, men takten har varit alldeles för låg.

Det finns initiativ i branschen och på olika andra håll, exempelvis initiativet Bygg i tid, där man pekar på 16 olika förslag för att förenkla regler och korta ledtider. Det är sådant som ligger med i vågskålen när regeringen nu gör sina bedömningar och avvägningar av vilka åtgärder som ska tas fram i högt tempo. Det handlar om att tillgängliggöra bostäder också för grupper som i dag står långt ifrån bostadsmarknaden. Det handlar om att sänka trösklarna genom mer byggbar mark och kortare ledtider och genom att få igång byggandet.

Kan man göra detta i den mycket tuffa situation som råder just nu? Vi har ju en konjunkturnedgång. Bostadsbyggandet har alltid hängt ihop med konjunkturen - när den går nedåt går bostadsbyggandet ned, och när den går uppåt går bostadsbyggandet upp.

Markus Kallifatides frågade om Stockholm. Som har framgått av tidigare debatter och även i dag här i kammaren, fru talman, bedömer regeringen att investeringsstödet har haft låg träffsäkerhet, då det har kunnat beviljas för byggprojekt som skulle ha genomförts oavsett stöd. Denna bedömning gäller även projekt i Stockholmsregionen. Regeringen gör alltså bedömningen att avvecklingen har en begränsad effekt på bostadsbyggandet.

I den av stödförordningen definierade Stockholmsregionen färdigställdes 102 bostäder i nybyggda hus under perioden 2016-2021. Under denna period betalades det ut investeringsstöd för 3 317 bostäder. I förhållande till byggbehovet har stödet sökts i liten utsträckning i storstadsregionerna. Det var därför den föregående regeringen införde olika system för att prioritera ansökningar från storstadsregionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vår bedömning är även fortsättningsvis att det har blivit ett dyrt stöd som riskerat att gå till projekt som ändå skulle ha genomförts och som därför kan ha en begränsad effekt på det totala bostadsbyggandet. Stödet löser inte heller de grundläggande problem som är orsaken till bostadsbristen och köerna på hyresrättsmarknaden. Det kanske är därför som Socialdemokraterna inte heller har avsatt medel för investeringsstöd i sin budget, fru talman.

Fru talman! Jag vill kommentera statsrådets inspel.

Den socialdemokratiska budgetmotionen och Socialdemokraternas kommittémotion på området innehåller ett förslag om att bemyndiga Boverket att bevilja anslag för ytterligare 8 miljarder kronor i investeringsstöd i den nuvarande formen.

Det är ju det konjunkturläge som vi nu befinner oss i, med stigande räntor och stigande priser, som ligger bakom det dramatiska fallet i byggandet. Det är inte så, Andreas Carlson, att byggandet alltid har fluktuerat i takt med olika konjunkturer. Sverige har under perioder haft en medveten socialdemokratisk bostadsbyggandepolitik. Den handlar om att upprätthålla byggtakten i konjunkturnedgång.

Vi står fast vid uppfattningen att det vore väldigt bra att på ett pragmatiskt sätt se till att byggandet upprätthålls i det som hotar att bli en djup lågkonjunktur. Ett sätt vore att avveckla investeringsstödet på ett lite annat sätt än det som regeringen nu har valt.

Jag måste ändå berömma regeringen. Häromdagen var de kristdemokratiska statsråden Carlson och Slottner gemensamt ute massmedialt och berättade i ett pressmeddelande att man nu ger länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder de tillsammans med kommunerna har genomfört för att främja ett ökat bostadsbyggande. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson säger i pressmeddelandet från den 20 januari att en sådan kartläggning kan bli en bra grund för att överväga vilka åtgärder som kan behövas på nationell nivå.

Fru talman! Man kan säga att jag har fått svenska folkets, Magdalena Anderssons och Lena Hallengrens uppdrag att kartlägga vilka åtgärder som den sittande regeringen har vidtagit för att främja ett ökat bostadsbyggande. Jag vill redovisa mina resultat.

Regeringen har avvecklat investeringsstödet i förtid och därigenom brutit mot den linje man hade här i riksdagen så sent som sommaren 2022. Många i byggbranschen är djupt besvikna, och det vet Andreas Carlson vid det här laget.

Därtill har regeringen lagt ned tre statliga utredningar med omedelbar betydelse för bostadsförsörjningen i landet.

Den första är utredningen om att motverka social dumpning. Detta är en utredning som i sitt arbete redan har kunnat konstatera att social dumpning är ett större problem i Sverige än vad man trott och att det finns kommuner som helt enkelt inte ser det som sin uppgift att fullgöra sitt bostadsförsörjningsansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra är utredningen om ordning och reda på hyresmarknaden, som skulle kartlägga förekomsten och missbruket av så kallad blockuthyrning och så kallade lägenhetshotell. Denna utredning skulle även behandla frågan om ett hyresrättsregister.

Den tredje, fru talman, är utredningen om boendesegregation. Utredaren skulle bland annat kartlägga vilka bostadsbolag som aktivt strävar efter att hyresgäster kan bo kvar efter omfattande renoveringar, redogöra för hur ett urval av dessa bostadsbolag arbetar och föreslå hur goda exempel kan få ökad spridning.

Jag vill fråga Andreas Carlson: Om det nu är en angelägen fråga för regeringen att bostadsförsörjningen fungerar, vilket statsrådet har intygat här i talarstolen, är det då verkligen en bra idé att lägga ned alla dessa utredningar om boendesegregation, olaglig blockuthyrning och social dumpning?

Fru talman! Jag vill kommentera statsrådets inspel.

Den socialdemokratiska budgetmotionen och Socialdemokraternas kommittémotion på området innehåller ett förslag om att bemyndiga Boverket att bevilja anslag för ytterligare 8 miljarder kronor i investeringsstöd i den nuvarande formen.

Det är ju det konjunkturläge som vi nu befinner oss i, med stigande räntor och stigande priser, som ligger bakom det dramatiska fallet i byggandet. Det är inte så, Andreas Carlson, att byggandet alltid har fluktuerat i takt med olika konjunkturer. Sverige har under perioder haft en medveten socialdemokratisk bostadsbyggandepolitik. Den handlar om att upprätthålla byggtakten i konjunkturnedgång.

Vi står fast vid uppfattningen att det vore väldigt bra att på ett pragmatiskt sätt se till att byggandet upprätthålls i det som hotar att bli en djup lågkonjunktur. Ett sätt vore att avveckla investeringsstödet på ett lite annat sätt än det som regeringen nu har valt.

Jag måste ändå berömma regeringen. Häromdagen var de kristdemokratiska statsråden Carlson och Slottner gemensamt ute massmedialt och berättade i ett pressmeddelande att man nu ger länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder de tillsammans med kommunerna har genomfört för att främja ett ökat bostadsbyggande. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson säger i pressmeddelandet från den 20 januari att en sådan kartläggning kan bli en bra grund för att överväga vilka åtgärder som kan behövas på nationell nivå.

Fru talman! Man kan säga att jag har fått svenska folkets, Magdalena Anderssons och Lena Hallengrens uppdrag att kartlägga vilka åtgärder som den sittande regeringen har vidtagit för att främja ett ökat bostadsbyggande. Jag vill redovisa mina resultat.

Regeringen har avvecklat investeringsstödet i förtid och därigenom brutit mot den linje man hade här i riksdagen så sent som sommaren 2022. Många i byggbranschen är djupt besvikna, och det vet Andreas Carlson vid det här laget.

Därtill har regeringen lagt ned tre statliga utredningar med omedelbar betydelse för bostadsförsörjningen i landet.

Den första är utredningen om att motverka social dumpning. Detta är en utredning som i sitt arbete redan har kunnat konstatera att social dumpning är ett större problem i Sverige än vad man trott och att det finns kommuner som helt enkelt inte ser det som sin uppgift att fullgöra sitt bostadsförsörjningsansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra är utredningen om ordning och reda på hyresmarknaden, som skulle kartlägga förekomsten och missbruket av så kallad blockuthyrning och så kallade lägenhetshotell. Denna utredning skulle även behandla frågan om ett hyresrättsregister.

Den tredje, fru talman, är utredningen om boendesegregation. Utredaren skulle bland annat kartlägga vilka bostadsbolag som aktivt strävar efter att hyresgäster kan bo kvar efter omfattande renoveringar, redogöra för hur ett urval av dessa bostadsbolag arbetar och föreslå hur goda exempel kan få ökad spridning.

Jag vill fråga Andreas Carlson: Om det nu är en angelägen fråga för regeringen att bostadsförsörjningen fungerar, vilket statsrådet har intygat här i talarstolen, är det då verkligen en bra idé att lägga ned alla dessa utredningar om boendesegregation, olaglig blockuthyrning och social dumpning?

Fru talman och ministern! Man kan tycka att detta är ett ineffektivt stöd, men när man avskaffade det 2021 gav man ändå ett löfte till dem som sökte stödet att de skulle få det om de hade sökt det före december 2021. Det var många som hade kommit in med ansökningar, räknat och startat processer. De riskerar nu att inte få stödet - eller de får det inte, rättare sagt. Jag tror att det handlar om uppemot 30 000 objekt.

Samtidigt vet vi, som min kamrat Markus sa, att det ändå har byggts 60 000 bostäder i det här landet med investeringsstödet, och de har fått lägre hyra. Detta innebär att normalinkomsttagare kan efterfråga dem, och det är därför de byggts. Detta har varit en förutsättning för att kunna bygga, speciellt på många ställen ute i landet där marknaden har varit svagare. Det har också varit viktigt för att kunna bygga i många av kranskommunerna här i Stockholms län. Exempelvis byggde moderatledda Tyresö de billigaste hyreslägenheterna i Stockholmsregionen. Det finns alltså en del kloka även på er sida som har nyttjat investeringsstödet och förstått vikten av det för att kunna bygga bostäder för normalinkomsttagare.

Regeringens har svikit sitt vallöfte. Investeringsstödet fick ett abrupt avslut. Inte heller tas amorteringskravet bort, vilket byggföretagen efterlyste när jag pratade med dem i förra veckan. Det är kaos kring elprisstödet, och regeringens verktygslåda är i detta sammanhang helt tom.

Detta riskerar nu att krascha en hel bransch. Bostadsbyggandet halveras samtidigt som behovet ligger på samma nivå som byggandet de senaste åren, runt 60 000 bostäder. Det är allvarligt. Vi ökar på den skuld vi har betat av sedan 2017.

KD påstår sig värna småhusbyggare, men Anebyhus redovisar att man har sålt ett hus sedan september. Ett enda hus! Man kommer att gå omkull. Obos kommer att halvera sin tillverkning och har redan varslat ett stort antal anställda. Lars Weiss på Veidekke skriver i sin senaste ledare på bostadspolitik.se att bostadsbyggandet går mot en lång och bister fimbulvinter, och han jämför situationen med den på 90-talet.

Jag var ung byggnadsarbetare under 90-talskrisen och minns fortfarande tydligt hur denna lågkonjunktur slog mot oss byggnadsarbetare, hur lång och intensiv den arbetslöshetsperioden blev för många av oss, hur många av oss lämnade branschen och hur lång tid det tog innan bostadsbyggandet kom igång igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bostadsbyggandet behöver ligga på en hög nivå. En dipp med arbetslöshet som följd gör att vi tappar kompetens i branschen, för folk sitter inte hemma och rullar tummarna utan byter till något annat jobb. Det blir svårt att locka tillbaka dem sedan för att snabbt komma igång och hämta upp det underskott vi nu riskerar att öka på ännu mer. Detta är riktigt allvarligt.

Efter flera år av högt bostadsbyggande och minskat ackumulerat underskott av bostäder sedan 2017 tvärdyker nu bostadsbyggandet brant nedåt. Hur många unga kommer att tvingas ut på den osäkra och växande andra- och tredjehandsmarknaden för att kunna flytta hemifrån?

Fru talman och ministern! Man kan tycka att detta är ett ineffektivt stöd, men när man avskaffade det 2021 gav man ändå ett löfte till dem som sökte stödet att de skulle få det om de hade sökt det före december 2021. Det var många som hade kommit in med ansökningar, räknat och startat processer. De riskerar nu att inte få stödet - eller de får det inte, rättare sagt. Jag tror att det handlar om uppemot 30 000 objekt.

Samtidigt vet vi, som min kamrat Markus sa, att det ändå har byggts 60 000 bostäder i det här landet med investeringsstödet, och de har fått lägre hyra. Detta innebär att normalinkomsttagare kan efterfråga dem, och det är därför de byggts. Detta har varit en förutsättning för att kunna bygga, speciellt på många ställen ute i landet där marknaden har varit svagare. Det har också varit viktigt för att kunna bygga i många av kranskommunerna här i Stockholms län. Exempelvis byggde moderatledda Tyresö de billigaste hyreslägenheterna i Stockholmsregionen. Det finns alltså en del kloka även på er sida som har nyttjat investeringsstödet och förstått vikten av det för att kunna bygga bostäder för normalinkomsttagare.

Regeringens har svikit sitt vallöfte. Investeringsstödet fick ett abrupt avslut. Inte heller tas amorteringskravet bort, vilket byggföretagen efterlyste när jag pratade med dem i förra veckan. Det är kaos kring elprisstödet, och regeringens verktygslåda är i detta sammanhang helt tom.

Detta riskerar nu att krascha en hel bransch. Bostadsbyggandet halveras samtidigt som behovet ligger på samma nivå som byggandet de senaste åren, runt 60 000 bostäder. Det är allvarligt. Vi ökar på den skuld vi har betat av sedan 2017.

KD påstår sig värna småhusbyggare, men Anebyhus redovisar att man har sålt ett hus sedan september. Ett enda hus! Man kommer att gå omkull. Obos kommer att halvera sin tillverkning och har redan varslat ett stort antal anställda. Lars Weiss på Veidekke skriver i sin senaste ledare på bostadspolitik.se att bostadsbyggandet går mot en lång och bister fimbulvinter, och han jämför situationen med den på 90-talet.

Jag var ung byggnadsarbetare under 90-talskrisen och minns fortfarande tydligt hur denna lågkonjunktur slog mot oss byggnadsarbetare, hur lång och intensiv den arbetslöshetsperioden blev för många av oss, hur många av oss lämnade branschen och hur lång tid det tog innan bostadsbyggandet kom igång igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bostadsbyggandet behöver ligga på en hög nivå. En dipp med arbetslöshet som följd gör att vi tappar kompetens i branschen, för folk sitter inte hemma och rullar tummarna utan byter till något annat jobb. Det blir svårt att locka tillbaka dem sedan för att snabbt komma igång och hämta upp det underskott vi nu riskerar att öka på ännu mer. Detta är riktigt allvarligt.

Efter flera år av högt bostadsbyggande och minskat ackumulerat underskott av bostäder sedan 2017 tvärdyker nu bostadsbyggandet brant nedåt. Hur många unga kommer att tvingas ut på den osäkra och växande andra- och tredjehandsmarknaden för att kunna flytta hemifrån?

Fru talman! Markus Kallifatides nämner Socialdemokraternas skuggbudget. Det kan vara bra att känna till vad som finns där för den som följer debatten. Där finns inga ytterligare medel till investeringsstödet än det som ingår i budgetpropositionen för 2023. Visst, Socialdemokraterna höjer bemyndiganderamen till 8 miljarder men tillför inga ytterligare medel. Det är viktigt att ha med sig. Det kanske är därför ledamoten talar om en vidareutveckling av stödet. Ja, när man inte själv har täckning för ett fortsatt stöd eftersom man inte avsatt några medel kan ju detta vara ett kreativt sätt att ändå ha en kommunikation om frågan.

Jag tror ändå att man ska närma sig frågan med stor respekt för att många är i en svår situation till följd av det tuffa ekonomiska läget.

Jag vill tacka Markus Kallifatides för de fina orden om ett av de beslut vi har fattat, nämligen kartläggningen av länsstyrelsernas arbete. Detta ökar trycket på att få fram mer byggbar mark. Man ska redovisa vilka åtgärder man har vidtagit tillsammans med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande. Det stämmer vad Kallifatides sa om att detta kan vara en bra grund för ytterligare åtgärder. Men det är i sig viktigt att öka trycket på länsstyrelser och kommuner att få fram mer byggbar mark.

Detta är inte regeringens enda förslag, beslut eller åtgärd. Vi har presenterat en åtgärdslista med ett högt reformtempo, och vi kommer att presentera vilka nya utredningar som ska tillsättas. När det gäller de tre utredningarna vet Kallifatides mycket väl att det också handlar om prioriteringar och att hålla ett högt tempo för att motverka det skuggsamhälle som har bitit sig fast, och det kan man göra på många olika sätt. Detta är en viktig prioritering för regeringen.

Leif Nysmed är inne på situationen i branschen, och jag känner väldigt väl till den. Jag var i Småland i fredags och träffade företrädare för trähusbranschen. Det var företag i Jönköpings län och övriga Småland som bygger hus, bland annat Boklok, med sin nya fabrik i Gullringen utanför Vimmerby. Trähusnätverket var också där. Inte minst Obos, som Leif Nysmed nämnde, pekade på konsekvenserna av det som händer nu.

Men här fanns också många goda idéer och förslag som rimmar väl med den prioritering regeringen gör. Det finns inga genvägar för att få bukt med de problem som finns på bostadsmarknaden och med bostadsbyggandet. Det talades åter om regelförenklingar, ledtider och byggbar mark.

Löser detta situationen här och nu? Det kan dämpa effekterna, men framför allt behöver de problem som byggts upp under lång tid åtgärdas. Vi lägger därför mycket krut och kraft på att lösa dessa problem.

Vad gäller risken att förlora kompetens i den här tuffa situationen följer regeringen detta noga så att det inte blir den effekt Leif Nysmed pekar på: att man tappar viktig nyckelkompetens som gör att det tar lång tid att komma igång igen. Här är det viktigt med utveckling så att man kan använda denna tid i stället för att tappa kraft. Att regeringen följer detta noga är också ett viktigt besked till dem som är osäkra, och det är min kollega arbetsmarknadsministern som har detta ansvar.

Fru talman! Markus Kallifatides nämner Socialdemokraternas skuggbudget. Det kan vara bra att känna till vad som finns där för den som följer debatten. Där finns inga ytterligare medel till investeringsstödet än det som ingår i budgetpropositionen för 2023. Visst, Socialdemokraterna höjer bemyndiganderamen till 8 miljarder men tillför inga ytterligare medel. Det är viktigt att ha med sig. Det kanske är därför ledamoten talar om en vidareutveckling av stödet. Ja, när man inte själv har täckning för ett fortsatt stöd eftersom man inte avsatt några medel kan ju detta vara ett kreativt sätt att ändå ha en kommunikation om frågan.

Jag tror ändå att man ska närma sig frågan med stor respekt för att många är i en svår situation till följd av det tuffa ekonomiska läget.

Jag vill tacka Markus Kallifatides för de fina orden om ett av de beslut vi har fattat, nämligen kartläggningen av länsstyrelsernas arbete. Detta ökar trycket på att få fram mer byggbar mark. Man ska redovisa vilka åtgärder man har vidtagit tillsammans med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande. Det stämmer vad Kallifatides sa om att detta kan vara en bra grund för ytterligare åtgärder. Men det är i sig viktigt att öka trycket på länsstyrelser och kommuner att få fram mer byggbar mark.

Detta är inte regeringens enda förslag, beslut eller åtgärd. Vi har presenterat en åtgärdslista med ett högt reformtempo, och vi kommer att presentera vilka nya utredningar som ska tillsättas. När det gäller de tre utredningarna vet Kallifatides mycket väl att det också handlar om prioriteringar och att hålla ett högt tempo för att motverka det skuggsamhälle som har bitit sig fast, och det kan man göra på många olika sätt. Detta är en viktig prioritering för regeringen.

Leif Nysmed är inne på situationen i branschen, och jag känner väldigt väl till den. Jag var i Småland i fredags och träffade företrädare för trähusbranschen. Det var företag i Jönköpings län och övriga Småland som bygger hus, bland annat Boklok, med sin nya fabrik i Gullringen utanför Vimmerby. Trähusnätverket var också där. Inte minst Obos, som Leif Nysmed nämnde, pekade på konsekvenserna av det som händer nu.

Men här fanns också många goda idéer och förslag som rimmar väl med den prioritering regeringen gör. Det finns inga genvägar för att få bukt med de problem som finns på bostadsmarknaden och med bostadsbyggandet. Det talades åter om regelförenklingar, ledtider och byggbar mark.

Löser detta situationen här och nu? Det kan dämpa effekterna, men framför allt behöver de problem som byggts upp under lång tid åtgärdas. Vi lägger därför mycket krut och kraft på att lösa dessa problem.

Vad gäller risken att förlora kompetens i den här tuffa situationen följer regeringen detta noga så att det inte blir den effekt Leif Nysmed pekar på: att man tappar viktig nyckelkompetens som gör att det tar lång tid att komma igång igen. Här är det viktigt med utveckling så att man kan använda denna tid i stället för att tappa kraft. Att regeringen följer detta noga är också ett viktigt besked till dem som är osäkra, och det är min kollega arbetsmarknadsministern som har detta ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi får väl reda ut detta med investeringsstödet ordentligt någon gång.

Vi socialdemokrater föreslog i vår budgetmotion ett bemyndigande om ytterligare 8 miljarder. Om vi var regering och satt i Finansdepartementet hade vi givetvis backat upp det med finansiering i de år som det gäller, 2024-2025 och eventuellt något år till. Vi har alltså ett konkret förslag.

Fru talman! Jag satt på första parkett före jul när statsrådet Andreas Carlson hade en interpellationsdebatt med min partikollega Gunilla Svantorp. Andreas Carlson redogjorde då utförligt för sin omsvängning i fråga om ny höghastighetsjärnväg i Sverige. Från att nyligen ha varit motionär i riksdagen för ny sådan järnväg är han nu motståndare. Andreas Carlson hade låtit sig övertygas av goda argument, inte minst på det kristdemokratiska rikstinget, och framställde det som något av en dygd för en politiker att kunna ändra uppfattning.

Jag vill ge Andreas Carlson en chans att uppvisa denna dygd ännu en gång och ändra uppfattning. I det allvarligaste läget för svenskt byggande på tre decennier har regeringen i förtid avskaffat det enda av verkningsfull bostadspolitik vi hade: investeringsstödet till byggande av hyreslägenheter med lägre hyresnivå. Gör som vi sossar föreslagit och bemyndiga Boverket att bevilja anslag till redan inkomna ansökningar. Rädda jobb, stöd ekonomin och ge fler chans till en god bostad, bland annat genom 3 600 lägenheter här i världens finaste huvudstad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi får väl reda ut detta med investeringsstödet ordentligt någon gång.

Vi socialdemokrater föreslog i vår budgetmotion ett bemyndigande om ytterligare 8 miljarder. Om vi var regering och satt i Finansdepartementet hade vi givetvis backat upp det med finansiering i de år som det gäller, 2024-2025 och eventuellt något år till. Vi har alltså ett konkret förslag.

Fru talman! Jag satt på första parkett före jul när statsrådet Andreas Carlson hade en interpellationsdebatt med min partikollega Gunilla Svantorp. Andreas Carlson redogjorde då utförligt för sin omsvängning i fråga om ny höghastighetsjärnväg i Sverige. Från att nyligen ha varit motionär i riksdagen för ny sådan järnväg är han nu motståndare. Andreas Carlson hade låtit sig övertygas av goda argument, inte minst på det kristdemokratiska rikstinget, och framställde det som något av en dygd för en politiker att kunna ändra uppfattning.

Jag vill ge Andreas Carlson en chans att uppvisa denna dygd ännu en gång och ändra uppfattning. I det allvarligaste läget för svenskt byggande på tre decennier har regeringen i förtid avskaffat det enda av verkningsfull bostadspolitik vi hade: investeringsstödet till byggande av hyreslägenheter med lägre hyresnivå. Gör som vi sossar föreslagit och bemyndiga Boverket att bevilja anslag till redan inkomna ansökningar. Rädda jobb, stöd ekonomin och ge fler chans till en god bostad, bland annat genom 3 600 lägenheter här i världens finaste huvudstad.

Fru talman! Jag får börja med att be om ursäkt för att jag överskred min tid förra gången. Den här gången ska jag skärpa mig.

Jag vill avslutningsvis tacka för debatten med bostadsministern. Vi lär nog få fler möjligheter att debattera, och jag hoppas att vi kan utveckla och diskutera kommande lösningar. Vi måste öka efterfrågan, annars kommer det inte att byggas någonting. Vi kan korta tiderna, men fortfarande måste det finnas de som har råd att köpa i slutändan, annars kommer det inte att byggas.

Uppenbart är att alla som söker efter en bostad och som har råd att efterfråga en kommer att få vänta länge. Uppenbart är att många företag inom byggbranschen kommer att ha svårt att klara krisen. Bara i december gick 126 företag i byggbranschen i konkurs. Det är den näst högsta siffran på tio år. Det är allvarligt.

Uppenbart är att byggnadsarbetare kommer att få betala ett högt pris genom en ökad arbetslöshet. Uppenbart är att 30 000 hyreslägenheter inte var viktigare än att byggandet tvärdyker. De hade kunnat vara väldigt nödvändiga för branschen just nu.

Fru talman! Ett ärligt svar från bostadsministern hade varit att regeringen inte har någon politik för ett ökat bostadsbyggande. Regeringen sitter nöjd och ser på när bostadsbyggandet kraschar just nu. Det går inte att tolka de icke-svar som vi får från bostadsministern i dag på något annat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag stannar där, i god tid.

Fru talman! Jag får börja med att be om ursäkt för att jag överskred min tid förra gången. Den här gången ska jag skärpa mig.

Jag vill avslutningsvis tacka för debatten med bostadsministern. Vi lär nog få fler möjligheter att debattera, och jag hoppas att vi kan utveckla och diskutera kommande lösningar. Vi måste öka efterfrågan, annars kommer det inte att byggas någonting. Vi kan korta tiderna, men fortfarande måste det finnas de som har råd att köpa i slutändan, annars kommer det inte att byggas.

Uppenbart är att alla som söker efter en bostad och som har råd att efterfråga en kommer att få vänta länge. Uppenbart är att många företag inom byggbranschen kommer att ha svårt att klara krisen. Bara i december gick 126 företag i byggbranschen i konkurs. Det är den näst högsta siffran på tio år. Det är allvarligt.

Uppenbart är att byggnadsarbetare kommer att få betala ett högt pris genom en ökad arbetslöshet. Uppenbart är att 30 000 hyreslägenheter inte var viktigare än att byggandet tvärdyker. De hade kunnat vara väldigt nödvändiga för branschen just nu.

Fru talman! Ett ärligt svar från bostadsministern hade varit att regeringen inte har någon politik för ett ökat bostadsbyggande. Regeringen sitter nöjd och ser på när bostadsbyggandet kraschar just nu. Det går inte att tolka de icke-svar som vi får från bostadsministern i dag på något annat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag stannar där, i god tid.

Fru talman! Jag tycker att det är ett välkommet inslag i svensk politik att tala om dygder, som Markus Kallifatides säger. Kanske fler någon gång borde ompröva och se vilka andra sätt det finns att se på saker. Jag försöker att se på politik på det sättet och vara öppen för nya idéer, tankar och förhållningssätt och kunna övertygas av goda argument.

När det gäller investeringsstödet kommer jag dock att göra Markus Kallifatides besviken. Det är ett väldigt ineffektivt stöd. Men det säger ganska mycket om Socialdemokraterna. Det är just som Markus Kallifatides sa: Det var det enda verkningsfulla verktyget som ni hade.

Visserligen var det inte så verkningsfullt, men det var det enda verktyget, medan jag pekar på många andra verktyg. Det handlar om att öka efterfrågan genom att öka köpkraften så att folk har råd att betala. Det handlar om att förenkla byggregler. Det handlar om att korta ledtider och om att få fram mer byggbar mark. Det handlar om att se till att de som står långt från bostadsmarknaden kommer närmare den.

Det finns många, många åtgärder, och jag ser fram emot att återkomma till civilutskottet, ledamöterna Nysmed och Kallifatides och kammaren för att ha en god dialog om dessa.

Jag tackar för kvällens debatt, och som Leif Nysmed var inne på ser jag fram emot fortsatt god dialog i dessa för Sverige så avgörande och viktiga frågor som handlar om att människor ska ha någonstans att bo och förverkliga sina boendedrömmar. Människor ska kunna flytta dit där jobben eller kärleken finns eller av vilka andra skäl man nu vill flytta.

Det här är ett mycket angeläget politikområde som regeringen prioriterar, och jag ser fram emot att återkomma.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tycker att det är ett välkommet inslag i svensk politik att tala om dygder, som Markus Kallifatides säger. Kanske fler någon gång borde ompröva och se vilka andra sätt det finns att se på saker. Jag försöker att se på politik på det sättet och vara öppen för nya idéer, tankar och förhållningssätt och kunna övertygas av goda argument.

När det gäller investeringsstödet kommer jag dock att göra Markus Kallifatides besviken. Det är ett väldigt ineffektivt stöd. Men det säger ganska mycket om Socialdemokraterna. Det är just som Markus Kallifatides sa: Det var det enda verkningsfulla verktyget som ni hade.

Visserligen var det inte så verkningsfullt, men det var det enda verktyget, medan jag pekar på många andra verktyg. Det handlar om att öka efterfrågan genom att öka köpkraften så att folk har råd att betala. Det handlar om att förenkla byggregler. Det handlar om att korta ledtider och om att få fram mer byggbar mark. Det handlar om att se till att de som står långt från bostadsmarknaden kommer närmare den.

Det finns många, många åtgärder, och jag ser fram emot att återkomma till civilutskottet, ledamöterna Nysmed och Kallifatides och kammaren för att ha en god dialog om dessa.

Jag tackar för kvällens debatt, och som Leif Nysmed var inne på ser jag fram emot fortsatt god dialog i dessa för Sverige så avgörande och viktiga frågor som handlar om att människor ska ha någonstans att bo och förverkliga sina boendedrömmar. Människor ska kunna flytta dit där jobben eller kärleken finns eller av vilka andra skäl man nu vill flytta.

Det här är ett mycket angeläget politikområde som regeringen prioriterar, och jag ser fram emot att återkomma.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.