Arbetsplenum - Utgiftsområde 6 försvar och samhällets krisberedskap - 2022-12-16

Fru talman! I dag diskuterar vi hur vi ska använda nästan 94 miljarder kronor för försvar och samhällets krisberedskap. När jag höll mitt anförande om motsvarande betänkande för tre år sedan var summan 65 miljarder kronor. Det har med andra ord hänt en hel del sedan dess. 94 miljarder av skattebetalarnas pengar är väldigt mycket pengar. Är det nödvändigt att satsa så mycket, kanske någon undrar. Det korta och enda svaret är faktiskt ja. Och det kan mycket väl bli ännu mer. Men det finns det anledning att återkomma till.

Anledningarna till att det är rätt och riktigt att satsa så stora pengar är flera. Det mest uppenbara är Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina - ett krig som Ryssland ensidigt är ansvarigt för. Det är ett krig som inte bara har orsakat hundratusentals förlorade liv och skadade människor utan också totalt förstört ett helt land.

Den 24 februari 2022 är en dag vi aldrig ska glömma, en dag då Europa än en gång fick möta ett brutalt krig. Jag säger Europa, för kriget i Ukraina är även vårt krig. De ukrainska soldaterna och den ukrainska civilbefolkningen utkämpar varje dag ett krig inte bara för sitt land och sin frihet utan för oss alla. Jag vet att många har sagt detta förut, och jag hoppas att fler upprepar det, för fred och frihet skapar vi bäst tillsammans med andra demokratiska länder.

Fru talman! Jag sa tidigare att den mest uppenbara anledningen att spendera mer pengar på försvar och samhällets krisberedskap är Rysslands krig mot Ukraina. Men det finns fler anledningar. Det handlar om miljö och naturkatastrofer, såsom stora bränder och översvämningar, nya pandemier och problem med elförsörjning, betalsystem eller begränsad tillgång till livsmedel och dricksvatten. Det handlar om desinformationskampanjer, terrordåd och attentat. Farorna och sårbarheterna är många och varierande.

Det samhälle vi nu lever i är mer sårbart än tidigare, och konsekvenserna riskerar att bli större än tidigare. Vi är mer beroende av andra än tidigare på flera områden. Vi är mer digitaliserade än många länder men tyvärr sämre skyddade på många sätt. Kriser lurar runt hörnet, vilket vi måste vara förberedda på.

Ja, det finns många anledningar till att vi ska fortsätta att satsa på försvar och samhällets krisberedskap. Gör vi detta kommer vi också att klara dessa utmaningar bättre. Men det gäller att vi förbereder oss.

Fru talman! Att vi behöver och tänker fortsätta satsa resurser på vårt totalförsvar visar denna budget och innehållet i det utgiftsområde vi nu debatterar. Jag är väldigt stolt över den budget som den moderatledda regeringen nu har lämnat över till oss i riksdagen. Den tar sikte på att just stärka oss som samhälle i svåra situationer och värna Sveriges frihet och de värden vi står för: demokrati, marknadsekonomi, rättsstat, jämställdhet och valfrihet.

I Sverige har vi en lång tradition av att söka breda och långsiktiga överenskommelser inom bland annat försvarsområdet. Regeringen visar med denna budget att vi fortsätter på den vägen. Regeringen och statsminister Ulf Kristersson brukar ofta betona att den här regeringen vill ena, inte dela. Den vill samla, inte splittra. Jag tror att det är väldigt klokt i den oroliga tid vi nu lever i.

Fru talman! Den moderatledda regeringen tar i denna budget viktiga kliv framåt när det gäller att låta inte bara det militära försvaret fortsätta att stärkas och växa utan även det civila försvaret. Det är delar som kanske inte alltid är så uppenbara men likväl väldigt viktiga, var för sig men även tillsammans med andra. Jag tänker därför lyfta fram tre saker som jag kort vill belysa.

Det första är att Sverige har fått en minister för civilt försvar. Det är viktigt och visar att regeringen prioriterar frågorna om civilt försvar - ett statsråd som helt och fullt kan koncentrera sig på området. Regeringen samlar också ihop delar som rör totalförsvaret som tidigare varit utspridda på olika departement. Nu hamnar de alla under Försvarsdepartementet. Det kommer att underlätta samordningen och höja tempot, vilket är viktigt, och också stärka uppföljningen och genomförandet. Det civila försvaret spänner som bekant över hela samhället.

Det andra är Kustbevakningen. Kustbevakningen är en myndighet som varje dag, dygnet runt och året om värnar vårt land på många sätt. De är en viktig räddningstjänst till sjöss och Sveriges miljöräddningstjänst till havs - bara det är värt att lyfta. En trygg, ren och levande havsmiljö är Kustbevakningens vision, och den delar vi gärna. Kustbevakningen har också, som bekant, uppgifter inom sjöövervakning och kontrollerar bland annat fiskeri och sjötrafik. I dag ingår även internationella uppdrag inom till exempel EU:s gemensamma gräns- och kustbevakning Frontex. Det är i dag en ordinarie uppgift.

Kustbevakningen har många och skarpa uppgifter såväl i fred som i kris och krig. Tyvärr har man under många år inte fått de resurser man behöver för att lösa dessa uppdrag. Framför allt har det fattats personal. Ett fartyg är personalkänsligt. Om någon blir sjuk kan det innebära att fartyget tvingas ligga vid kaj i stället för att lösa viktiga uppgifter till sjöss. Regeringen gör nu en storsatsning i denna budget och tillskjuter medel för att Kustbevakningen ska kunna anställa många fler nya medarbetare. Det är ett viktigt tillskott för att stärka Sverige i fred, kris och krig.

För det tredje har vi FRA, Försvarets radioanstalt. En kronjuvel, vill jag uttrycka det som, i försvaret av Sverige i såväl fred som kris och krig. Det går inte att överskatta värdet av goda underrättelser. FRA är en myndighet som av naturliga skäl jobbar i det tysta men har en spets i världsklass.

Precis som när det gäller Kustbevakningen föreslår regeringen en stor satsning med kraftigt ökade anslag. Vår förmåga att tidigt upptäcka, identifiera och selektera samt informera andra berörda myndigheter är avgörande för hur väl vi hanterar en kommande kris. Pengarna ska användas bland annat till att stärka försvarsunderrättelseförmågan på bredden men också till att stärka stödet till polisen i deras arbete med att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten med mera.

Fru talman! Sammanfattningsvis kan vi konstatera att regeringen fullföljer den inriktning på totalförsvarets utveckling som riksdagen tidigare beslutat om. Regeringen gör viktiga prioriteringar och förstärkningar bland annat på Kustbevakningen och FRA. Regeringen fortsätter att samla landet genom att nu ha tillsatt en ny försvarsberedning inför kommande försvarsbeslut med hänsyn tagen till det försämrade omvärldsläget och ett kommande Natomedlemskap.

Till sist, fru talman, är det i dag medaljceremoni för Mali 16, som jag vet att några av oss förhoppningsvis ska hinna till för att visa vår och Sveriges tacksamhet för deras insatser. Många svenskar har gjort internationell tjänst före dem, och fler kommer att göra det i framtiden. Att försvara demokrati, mänskliga rättigheter och frihet är stort. Jag vill passa på att tacka och önska en god jul och gott nytt år till all personal i Sverige och utomlands som jobbar för vår säkerhet och trygghet.

Fru talman! Det är bra med breda överenskommelser. Jag vill ändå bara påminna om att Moderaterna inte tillhörde den grupp partier som kom överens om försvarsbeslutet 2020.

Jag förstår också att argumentationen kring Kustbevakningen nu handlar om att föranstalta om att Kustbevakningen kanske förs in i de 2 procent av bnp som vi ska upp till i försvarsutgifter. Det är klart att om man gör det så höjer man nivån, men det innebär inte en ökad militär förmåga. Slutligen ser jag i propositionen att man låser sig vid att tvåprocentsmålet ska vara uppfyllt 2026. Tidigare var det 2025. Vad är det egentligen som säger att det här nu är det realistiska årtalet?

Jag vet att det är svårt att bygga militär förmåga. Jag vet att det är leveranstider. Jag vet att kostnadsökningar påverkar. Jag vet att vi har en 17punktslista i det tidigare försvarsbeslutet som inte är avverkad än. Därför är det kanske inte särskilt klokt att mållåsa på årtalet. På presskonferensen inför Försvarsberedningen säger man dessutom att man vill söka en bred politisk överenskommelse. Då kan man fråga sig om det är så klokt att låsa sig vid det här årtalet. Tidigare har Försvarsmakten sagt 2028, och det finns många frågetecken och svårigheter som måste hanteras.

Jag skulle därför rekommendera en ökad flexibilitet från regeringens sida, för det är viktigare att nå reell militär förmåga än att bara nå en procentsats.

Fru talman! Tack, Peter Hultqvist, för kommentarerna!

Jag delar Peter Hultqvists uppfattning att det är förmågan som är det viktiga. Fascinationen över olika procentsatser är aldrig bra, oavsett om det gäller Natobudgeten eller biståndsbudgeten. Enprocentsmålet av bni för biståndsbudgeten har regeringen lämnat, och jag konstaterar att Socialdemokraterna i sitt budgetförslag har gjort detsamma. Det brukar ni inte nämna så ofta.

Angående försvarsbeslutet vill jag påpeka att det stämmer att vi inte deltog, men vi var överens om målen. Det vi inte enades om var ju ekonomin. Så kan det vara ibland. Vi hade en mer aggressiv trappa.

Om Kustbevakningen ska ingå i beräkningsgrunden för det så kallade tvåprocentsmålet måste vi få återkomma till. Vi måste ju också följa de spelregler som Nato har satt upp. Det är ingenting som vi själva i första hand styr över.

Jag tycker att vi borde prata mer om förmåga och militär uthållighet än att fastna vid 1 procent, 2 procent eller vad det är för någonting.

Fru talman! Det är Moderaterna och delar av borgerligheten som har hållit på med det här tidigare, det vill säga att mållåsa vid årtal. Man har drivit valkampanj om årtal. Man började med 2025, och sedan var det 2026. Det är ju vi som har efterlyst mer flexibilitet när det gäller detta.

Jag får väl se det som ett positivt drag att Jörgen Berglund är lite luddigare i kanterna i dag jämfört med hur det har låtit i både valrörelse och andra sammanhang och även jämfört med vad som står i propositionen. Det kan möjligen leda till att vi kan ha en annan typ av diskussion om detta i Försvarsberedningen.

Min enda ambition är egentligen att åstadkomma realism, att åstadkomma någonting som är genomförbart så att vi får ut det som är klokast och maximal militär effekt. Det här tar som sagt var tid, och det tror jag att alla som sysslar med försvarspolitik förstår. Jag tror också att man ska vara klar över att det är många blindskär i den här typen av processer.

Jag tar alltså fasta på nu att det finns en luddighet, så får vi väl se vad det står för. Men historien har varit för mycket av mållåsning på årtal.

Att jag tar upp Kustbevakningen är för att man måste ha en viss känsla för vad det är för signaler som sänds ut. Nu står Jörgen Berglund och lyfter upp Kustbevakningen som ett exempel. Jag vet ju hur beräkningsgrunderna inom Nato och annat kan vara konstruerade, så det ligger väl kanske i farans riktning att ni så småningom kommer med det här förslaget. Men då ska man veta att det flyttar in rätt mycket ekonomi som sedan kan bli ett argument för varför man inte behöver göra andra åtgärder. Det kan vara så att administrativa åtgärder äter upp en hel del av tvåprocentsdiskussionen.

Vi får väl se vad som händer och sker. Nu har jag gjort de här markeringarna och fått ett luddigt svar. Det tar jag fasta på som någonting positivt.

Fru talman! Jag får väl för ovanlighetens skull säga att jag uppskattar att jag blev beskriven som "luddig". Jag tar det som någonting positivt. Det brukar sällan vara så.

Jag tycker inte att vi ska fastna i diskussionen om mål och så vidare. Jag skulle vilja hävda att det också handlar om vilken tydlighet man har haft. Vad har man haft för målbild? Hur hårt ska vi spänna bågen?

Vad gäller innehållet i det som vi ska redovisa när det gäller Nato är det som jag har sagt: Det är inte vi själva som helt bestämmer det, utan här får vi faktiskt anpassa oss vare sig vi vill eller inte.

Precis som Peter Hultqvist är inne på vill jag verkligen gå in med öppna ögon i den kommande Försvarsberedningen. Det hoppas jag att alla gör. Jag uppfattar också att Peter Hultqvist och Socialdemokraterna gör det, och jag anar att även Socialdemokraterna är villiga att diskutera ännu högre nivåer om det så krävs. Jag vill dock betona att det är förmågeutveckling som är det viktiga, inte procentsatser hit och dit.

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Jag vill också säga att den tidigare oppositionen under åtta år alltid var noga med att i de här lägena tala om vikten av att ministern närvarade vid debatterna. Det gjorde också att jag själv tyckte att det var viktigt att vara här. Jag vill bara ha det sagt som en påminnelse om hur det lät en gång från talarstolen i samband med den här typen av debatter.

Georgien 2008, Krim 2014, anfallet mot Ukraina 2022 - Ryssland kommer att vara och ska vara dimensionerande för hur vi utvecklar svensk försvarsmakt framöver. Jag tror också att vi ska vara inställda på att vi kommer att ha det här säkerhetspolitiska problemet för lång tid framöver.

Då handlar det om hur vi formerar oss i Norden och hur det integreras med Nato. Det handlar om hur vi utvecklar den transatlantiska länken inom Nato men också bilateralt och multilateralt, framför allt med Finland.

Det handlar om hur vi utvecklar samarbetet inom ramen för EU.

När det gäller planeringsarbetet tillsammans med Nato tror jag att man ska se Skandinavien från Arktis till Östersjön - alltså Arktis, norsk västkust, svensk västkust, infarten till Östersjön och Östersjöområdet - som en operativ helhet, både marint och luftoperativt och när det gäller marinen. Det är där vi ska bedriva planeringsarbete.

Jag vill särskilt framhålla vikten av att samordna verksamheten i Övre Norrland när det gäller Sverige, Finland och Norge och att vi har en ledning och operativ verksamhet som är effektiv när det gäller Östersjöområdet.

Integreringen i Natos missil- och luftförsvar är också väldigt viktig. Ett första steg där skulle kunna vara att så fort som möjligt när Natomedlemskapet är klart erbjuda svenskt bidrag till Baltic Air Policing.

Som jag tidigare sa måste målsättningen vara att nå 2 procent. Det har vi också en bred överenskommelse om. Men det är också viktigt att när vi tittar på det arbetet ska vi inte mållåsa på specifikt årtal. Vi ska däremot titta på den militära effekten och civilförsvarseffekten, det vill säga totalförsvaret.

Men jag vill varna för växelkursförändringar, skuldavskrivningar, utvecklingen av försvarsprisindex, fördyrade hyror, infrastruktur, problem med leveranstider och planer på att tillföra nya poster till försvarsbudgeten som inte finns i dag. Det här riskerar när vi så småningom summerar de 2 procenten att leda till situationen att vi inte nått den nivå som vi tidigare trodde att vi skulle kunna nå genom de satsningar som skulle genomföras.

Jag gör i förhand inga utfästelser om vad det är för nivåer vi ska ha. Däremot kommer vi att följa de nivåer som vi har kommit överens om i nuläget. Sedan får vi se vad vi kommer fram till i Försvarsberedningens arbete.

Arbetet med det civila försvaret kommer att bli en stor utmaning. Vi ligger längre fram när det gäller det militära försvaret och dess förmåga. Där har det gjorts betydligt mer. Det civila försvaret halkar efter. Ska det fungera på ett bra sätt måste civilt och militärt försvar ligga i nivå med varandra. Här finns det ett gap, och vi måste titta på hur vi hanterar det.

Sedan är det viktigt att få sagt att det civila försvaret måste dimensioneras för krigets krav. Fungerar inte civilförsvaret i en krigssituation fungerar inte heller det militära försvaret; så enkelt är det.

Med den typen av dimensionering klarar man också de civila kriserna. Då klarar man snöoväder. Då klarar man översvämningar. Då klarar man skogsbränder. Då klarar man stora olyckor och annat som kan ske. Man ska alltså ha det perspektivet. Att dimensionera efter krigets krav motsäger inte att ha ett civilt försvar som kan fungera i civila kriser.

När det gäller framtiden tror jag att arbetet måste inriktas på att fortsatt försöka stärka arméns stridskrafter. Vi ska upp till 8 000 värnpliktiga 2025. Vi bör ha en plan på att gå upp till 10 000 så fort som möjligt. Sedan kan vi naturligtvis mellan partierna här bedriva någon form av auktionsförfarande om vem som vill ha flest värnpliktiga, men jag säger minst 10 000 därför att det också krävs officerare och andra typer av befäl, infrastruktur och materiel så att man kan göra det här på ett bra och genomförbart sätt. Det är ändå så att det måste vara kvalitet i värnpliktsutbildningen. Det är inte bra om vi hamnar i ett läge där de värnpliktiga säger: Det här är ingen bra utbildning. Det här har inte varit väl använd tid.

Jag brukar kolla rätt rejält när jag är ute på regementsbesök och fråga värnpliktiga om de tycker att det fungerar på ett bra sätt och om det är bra kvalitet. Ungefär 80 procent brukar tycka att det är bra. När det gäller att kunna fortsätta inom Försvarsmakten är det min bedömning att ungefär 60 procent räcker upp handen.

Att gå vidare med fler brigader kan vara en sak som är viktig för framtiden. Vi behöver förstärkningar på Gotland. Vi behöver också titta på rimligheten i ett nytt regemente i Övre Norrland. Det handlar om att vi har Esrange där uppe. Vi har Host Nation Support-uppgifter. Sverige har gemensamma uppgifter med Norge och Finland om exempelvis aktivitet vid gränserna. Arktis är en het region och kommer att vara det i framtiden också.

Vi tror också att det är viktigt att göra en översyn av undervattenskompetensen. Det här är en av den svenska marinens styrkor, och det är ett område där vi har unik kompetens. En fortsatt satsning på undervattenssidan kan också leda till att Sverige blir en väldigt stark makt även i fortsättningen. Det är ett viktigt vapensystem i Östersjömiljön.

Stridsflyget måste vi också se långsiktigt. Vad händer efter Jas 39 E-versionen?

Sverige har på båda dessa områden unik kompetens. Den går inte att återskapa om vi på något sätt bestämmer oss för att avsluta det här, så jag anser att detta är två viktiga områden där både försvarsutskottet i riksdagen och Försvarsberedningen har ett stort och omfattande ansvar.

Det krävs naturligtvis fortsatta förstärkningar av det vi kallar Försvarsmaktens basplatta. Det krävs att vi ser över vad vi har i våra förråd, särskilt nu när vi har levererat stora mängder till Ukraina. Här handlar det om svensk försvarsförmåga i det kortsiktiga perspektivet.

Det handlar om att titta på infrastrukturen i Försvarsmakten. Det handlar om vilka nya vapensystem vi ska ha och inte minst om att se hur det ser ut med reparation och underhåll, för det är ju väldigt viktigt. Ska våra vapensystem fungera måste det ske kontinuerligt underhåll. Jag tror att vi har rätt stora utmaningar att ta igen på den punkten.

Det här är några av alla de frågor som vi har att hantera inför framtiden. Då är den här budgeten, som det finns en grundläggande enighet om när det gäller ekonomin, ett sätt att ta sig vidare. Det bygger på tidigare överenskommelser som har gjorts i riksdagen och på breda försvarsbeslut. Det är det detta bygger på. Det är alltså inget unikt initiativ som har kommit nu, utan det är en fortsättning av det vi har jobbat med. Vi började egentligen 2015 och fortsatte 2020, och det ligger i linje sedan dess.

Nu får vi se vad nästa försvarsberedning så småningom återkommer med. Jag önskar ju precis som andra att vi kan komma överens om någonting brett här.

Jag har nu försökt nämna ett antal punkter som kan vara viktiga för framtiden men också risker. Vad vi inte får ägna oss åt när det gäller genomförandeprocesser är önsketänkande där vi tror att det här blir enklare än vad det är.

Sedan såg jag att det var någon som i en artikel hävdade att nu skulle det bli någon ny försvarspolitik. Jag kan inte bedöma det på det sättet därför att det som kommer att ske kommer att bygga på det som vi redan har gjort, och det kommer att vara mer av det som vi redan har breda majoriteter för. Sådana här ord som man kommer med för att förstärka marknadsföringen blir inte så mycket värda i praktiken.

Jag yrkar bifall till förslaget.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson, Lena Johansson och Markus Selin (alla S).

Fru talman! Jag hade inte alls tänkt begära replik. Som tillhörande regeringssidan känner jag ett särskilt ansvar inför kommande försvarsbehandling att inte gå i polemik i onödan. Men jag reagerade på Peter Hultqvists lilla tarvlighet, skulle jag beskriva det som, när han i sin inledning påpekade att försvarsminister Pål Jonson inte är här.

Jag kan försäkra Peter Hultqvist och övriga i kammaren att försvarsministern har ett annat åtagande, och jag kan avslöja att det rör Mali 16. Jag tycker att han gjorde rätt prioritering. Jag tror och hoppas att vi alla skulle ha gjort detsamma. Våra utlandsveteraner med anhöriga är extremt viktiga.

Fru talman! När jag ändå står här vill jag passa på att ställa en fråga till Peter Hultqvist. Jag noterade i Socialdemokraternas särskilda yttrande att man, som jag tolkade det, är kritisk till att regeringen inte har gjort någonting åt att vi behöver ytterligare en ubåt och ett regemente i Övre Norrland. Då undrar jag: Menar verkligen Peter Hultqvist att regeringen efter lite drygt åtta veckor skulle ha kastat in det nu och inte avvaktat den försvarsberedning vi har? Eller hur menar Socialdemokraterna där?

Fru talman! För det första hade det jag sa ingenting med någon tarvlighet att göra, utan det var en ren konsumentupplysning om ert eget agerande under oppositionsåren. Jag vet inte hur många gånger just frågan om försvarsministerns närvaro markerades i denna typ av debatter. Så det var bara en påminnelse om hur det en gång var. Jag försökte påminna om hur det en gång var även i mitt tidigare replikskifte. Det där får ni nog alltså ta på ert eget konto, om vi säger så.

När det sedan gäller det som står i vårt yttrande är det markeringar inför framtiden, som vi tycker att det är rimligt att göra i dag. Jag gjorde också en hel del markeringar i mitt inledningsanförande som inte är direkt kopplade till det som står i budgetpropositionen utan har ett mer framtidsinriktat perspektiv.

För oss är det viktigt att föra fram en hel del sådana här saker som plattform. Vi vill ju att vår politik ska bli känd. Vi vill påverka detta. Vi vill inte bara sitta i slutna rum och göra upp. Det är viktigt att man både inom Försvarsmakten och bland allmänheten ser att vi har en politisk vilja, så det är väl inget konstigt med detta.

Regeringens takt i det egna beslutsfattandet och vad ni vill göra för markeringar är inget jag har ansvar för. Det jag har noterat hittills är rätt allmänt hållna artiklar och så presskonferensen. Sedan kommer vi igång med Försvarsberedningen, och då får vi reda ut dessa frågor där.

Men det kan vara bra - och detta är ingen ny tarvlighet, om det är så du upplever det - att fundera lite på ert eget agerande under de gångna åren. Jag kan göra långa uppräkningar om du så önskar. Jag märker i alla fall att attityden nu när ni har regeringsmakten är en annan än när vi hade regeringsmakten, och det kan väl vara bra.

Fru talman! Jag kan konstatera att detta gäller även Socialdemokraternas retorik i regering respektive i opposition. Jag nöjer mig så.

Fru talman! Jag vet inte vad det där egentligen innebar i praktiken. När jag satt i regeringen försökte jag vara tydlig med våra uppfattningar och åsikter. Jag försökte vara tillgänglig, både i förhållande till Försvarsberedningen och i andra sammanhang, och meddela, tala om, informera och diskutera. Det är väl ett viktigt förhållningssätt för en minister.

Jag vet kanske bättre än många andra hur viktigt det är med medaljutdelningar, så jag ifrågasätter inte prioriteringen. Jag ville bara upplysa om hur ni själva agerade på er tid. Jag har förståelse för Pål Jonson - jag säger inget om det. Men jag tycker ändå att det är bra om ni kommer ihåg hur det var.

Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap; det är försvarsutskottet som gör det. Låt mig inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på den reservation som är framlagd.

Just nu ljuder flyglarm över hela Ukraina. Nu på morgonen har det kommit fram att Ryssland har skickat över 60 robotar. Det är strömlöst i Odessa, Kiev, Charkiv och många andra städer. Det är väldigt tydligt att det inte går så bra på stridsfältet för Ryssland men att man i stället väldigt fult satsar på att slå ut strömförsörjning och vatten för att på det sättet minska försvarsförmågan. Men vi märker att ukrainarna är väldigt fasta i att fortsätta försvara sitt land. Om de inte fortsätter finns inte Ukraina kvar.

Den 24 februari inleddes denna attack, när Ryssland gav sig på sitt grannland. Och på julafton, vänner i kammaren och ni som sitter på läktaren eller ser detta på tv, är det tio månader sedan angreppet startade.

Vi har all anledning att fortsätta stödja Ukraina. Vi har nyligen beslutat om ett stort paket, och regeringen kommer att fortsätta stödja. Vi, tillsammans med andra länder i Europa, liksom Amerika och Storbritannien, kommer att fortsätta, för precis som sades förut är det inte bara för sig själva de strider - de strider för oss. Vi har en skyldighet att fortsätta ställa upp. Det är väldigt viktigt att få detta sagt när vi diskuterar det här. Vi diskuterar i första hand det svenska försvaret, men detta är en oerhört viktig del att lyfta fram.

Det tuffare säkerhetspolitiska läge vi ser är, som någon också sa förut, ingen luftgrop, tyvärr. Det är något som kommer att råda under överskådlig framtid. Vi som sitter här i kammaren har sannolikt att under vår livstid se fram emot detta skärpta säkerhetspolitiska läge. Just nu ser vi scener som vi inte har sett sedan andra världskriget. Detta sätter naturligtvis blicken på oss själva och på vikten av att vi stärker vårt försvar.

Vi har ett bra försvar, fru talman, men det är för litet. Det behöver bli större; vi behöver utöka. Vi kommer nästa vecka att starta en försvarsberedning. Det är jätteviktigt, och jag är glad för att vi i detta betänkande har en enighet. Min förhoppning är att vi i Försvarsberedningen också kan ha en fortsatt enighet om att vi behöver gå vidare med att stärka vårt försvar.

Låt mig bara nämna några saker som jag från Kristdemokraternas sida tycker att det är viktigt att vi gör. Det är naturligtvis viktigt att vi fortsätter att öka försvarsanslagen. Vi ligger i dag på ungefär 1,3 procent, och vår bedömning är att vi till 2026 kommer att kunna nå upp till 2 procent.

Flera av oss var nere på det parlamentariska mötet med Nato i Madrid för några veckor sedan, och då påpekade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att 2 procent är ett golv. Sannolikt behöver vi i flera länder se framför oss det som redan har gjorts i exempelvis Baltikum och Polen: att man under en tid får gå upp över den nivån. Vi måste nämligen göra nödvändiga investeringar. Försvarsmakten, både den civila och den militära, har alltför länge fått stryka på foten, och nu måste vi göra nödvändiga investeringar på olika områden.

Vi vill gå med i Nato; jag är glad att vi har en enighet om det i riksdagen. Min förhoppning är att vi kan göra det så fort som möjligt. Det innebär det viktiga att vi kan få gemensam försvarsplanering. Det kommer att öka styrkan för oss men också tryggheten för grannländer. Vi kommer att kunna ha ett ökat samarbete mellan Norge och Sverige och mellan Finland och Sverige och i vårt område. Detta är, som också sades förut, ett operationsområde, där vi kommer att få ett speciellt ansvar i Nato.

Låt mig nämna några saker som vi ser framför oss att vi behöver göra när det gäller att stärka vårt försvar. Jag tänker på armén. Vi har bestämt oss för att vi ska ha tre brigader. Vi ser, fru talman, framför oss att vi behöver utöka till fem brigader. Vi bör ha två brigader som skulle kunna hjälpa till mot Nordkalotten, tillsammans med Norge och Finland. Men vi skulle också behöva ha en brigad som i framtiden kan hjälpa till med ökad närvaro i Baltikum.

Detta gör också att vi behöver öka antalet värnpliktiga. Vi behöver inte ha någon sifferkapplöpning, men vi ser att vi behöver nå upp till 8 000 och sedan 10 000, som Peter Hultqvist sa förut. Sedan ser vi framför oss att vi behöver gå upp till 12 000. Detta kommer att skapa avkastning så att vi kan fylla alla dessa brigader med soldater, för det är viktigt att de blir fulltaliga och att man kan öva fullt ut. Det som historiskt sett har missats och det som skapar riktig militär förmåga är övningar. Därför är det viktigt att vi ökar antalet värnpliktiga och på det viset får fulltalighet och därmed ökad förmåga.

Det är också viktigt med marinen. Vi har ytstridsfartyg, men vi ser att vi i Natokontexten sannolikt kommer att få ett ansvar för att hjälpa till att hålla sjövägar öppna. Vi ser framför oss att vi behöver öka antalet ytstridsfartyg och att vi också behöver öka antalet ubåtar med åtminstone en.

Flygvapnet har varit avgörande för Sverige historiskt och kommer att fortsätta att vara det. Vi ser framför oss att vi behöver öka antalet divisioner från nuvarande sex till åtta och att vi också behöver satsa på bassystemet. Hur fina och fantastiska våra Jasflygplan än är så är de väldigt sårbara på marken. Därför är det viktigt att vi har bassystemet i funktion så att vi kan flytta ut våra flygplan och har personal som kan klargöra dem.

Detta ökar vår förmåga rejält och är inlagt i planeringen, men vi behöver också gå vidare och snabba på detta. Vi har ju inte all tid, tänker jag, utan vi behöver snabba på. Om vi är överens om att ett militärt angrepp på Sverige inte kan undvikas behöver vi snabba på och göra de nödvändiga investeringar som krävs för att vi ska ha ett starkt försvar för oss och tillsammans med andra.

Allra sist vill jag instämma i tacket till all militär personal i vårt land, i Mali och på andra platser, om ni till äventyrs tittar på denna debatt. Kristdemokraterna vill rikta ett stort tack till er för den insats ni gör. Ni gör det inte förgäves, för ni skapar trygghet för oss och var än i världen ni befinner er. Jag önskar er också en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman, ärade ledamöter och kära befolkning ute i landet! I dag debatterar vi utgiftsområde 6 Det militära försvaret och samhällets krisberedskap, och jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag och även påpeka att vi har lämnat in ett särskilt yttrande avseende tvåprocentsregeln.

Hela Sverige ska kunna försvaras. Denna urgamla princip gällde ända fram till år 2000 när de stora neddragningarna inleddes. Det gjordes då ingen nämnvärd reflektion över de förändrade omvärldsförhållandena. Det fanns mängder med orostecken, men vi tog dem inte på allvar.

Ryssland utvecklades inte alls i den positiva riktning som världen hade hoppats på efter 1991. Revanschismen i Ryssland blev tydligare från 2004, men det föranledde inga större reaktioner i Sverige. Nedmonteringen av beredskapen fortsatte. Kriget i Georgien 2008 utkämpades långt från alla svenska tv-soffor, och inte heller annekteringen av ukrainska områden, bland annat Krim, 2014 fick svenskarna att sätta kaffet i vrångstrupen.

Rysslands utträde ur CFE-avtalet om konventionella styrkor med mera i Europa 2007, det nämnda kriget i Georgien och annekteringen av Krim resulterade i en del begränsade handlingar, mest diverse fördömanden.

År 2015 började vi dock se vissa livstecken i politiken, och den dåvarande regeringen tillsköt ytterligare medel till försvaret. Efter det har en långsiktig process inletts, och vi kan i utskottets betänkande se hur en långsiktig process för återuppbyggnad börjar ta form.

De utredningar som har tillsatts är ett första steg på vägen, men återuppbyggnad kostar pengar och tar tid, massor av tid - och tid är något vi har väldigt ont om just nu.

Fru talman! På många sätt liknar vår situation i dag den som Sverige stod inför 1939-1940 då våra omedelbara grannländer överfölls och i de flesta fall ockuperades av antingen Nazityskland eller Sovjetunionen. Det tog sedan decennier att bygga upp ett svenskt totalförsvar, och det måste vi ha med i beräkningarna inför kommande budget- och beslutsprocesser. Detta sker inte över en natt.

Med anledning av detta vill jag verkligen understryka, liksom tidigare talare, att vi behöver en långsiktig strategisk inriktning med brett parlamentariskt stöd som inte ändras efter varje val. Försvaret får inte återigen bli en budgetregulator.

Vilket militärt hot ska vi inrikta återuppbyggnaden mot? I vårt område finns det i dag bara en potentiell angripare, och det är Ryssland. De övriga nationerna är antingen med i Nato eller EU eller är neutrala demokratier.

Frågan är vilket Ryssland vi ska dimensionera totalförsvaret mot: det Ryssland vi såg före 2022, det Ryssland vi ser nu som för krig i Ukraina med begränsad framgång och folkrättsvidriga metoder eller ett pånyttfött Ryssland med revanschism och dolkstötslegender i bakgrunden som återuppstår, drar lärdomar av dagens krig och anpassar sig för att bli effektivare - ungefär som det tyskarna gjorde på 30-talet och sedan överraskade världen med 1939.

Tyvärr är det nog det sistnämnda Ryssland vi måste ha som utgångspunkt för vår planering. Låt oss därför inte göra om misstagen från 90-talet och tro på godhet i Ryssland.

När vi nu tittar in i kristallkulan för att bedöma framtida hot måste vi alltså våga analysera varför vi inte ville se den tidens tecken på en rysk återupprustning under slutet av 90-talet och början av 2000-talet och ta med oss det inför kommande planeringsprocesser i såväl försvarsberedning som försvarsutskott.

Fru talman! När det gäller försvarsplaneringen är det viktigt att vara medveten om Sveriges kommande roll inom Nato och därigenom givetvis i försvaret av Norden. Här är hela försvaret en del av Nato, inte bara en liten del som vi skickar hit eller dit och som går in och ur som i en frimärksklubb. Är man med i Nato är man med, med hull och hår. Detta måste vi ta hänsyn till i bland annat kommande försvarsberedningar.

Vi har också andra internationella åtaganden under nästa år: ordförandeskap i EU, medföljande projekt, Pesco, Europeiska försvarsfonden, svenskt ordförandeskap i Nordefco och ett fortsatt bilateralt samarbete mellan Sverige och Finland. Ledamoten Hultqvist nämnde också en rad olika andra åtaganden, bland annat den transatlantiska länken.

Det kommer att ställas helt nya och andra krav på våra stridskrafter och vårt civilförsvar, inte minst nu när vi aktivt ska stödja grannländer inom ramen för den gemensamma försvarsplaneringen.

Trovärdigheten måste stärkas, och det måste vi vara noga med. Tidigare har vi mest haft tuff retorik och skarpa formuleringar, men det är inte tillräckligt. Vi måste faktiskt sätta handlingskraft och materiel bakom orden och visa att vi kan och vågar säga ifrån. Då kommer vi att uppfattas som trovärdiga av ett nytt Ryssland.

För att få mesta möjliga av pengarna måste vi inom politiken vara tydliga med att ge uppgifter till dem som ska planera och genomföra detta, det vill säga försvarsmakt, totalförsvar och så vidare. Vi ger dem uppgifter och resurser och sedan mesta möjliga handlingsfrihet att utforma detta. Vi ska inte vara med och pilla i detaljerna, utan det löser man i dialog med regering och försvarsmakt. Totalförsvarets personal är proffs och vet bäst hur man gör detta. Detta kommer Sverigedemokraterna att trycka på, framför allt i den kommande försvarsberedningen.

Fru talman! Med anledning av ovanstående resonemang vill Sverigedemokraterna i sitt särskilda yttrande framhålla att tvåprocentsmålet inte får bli ett mål i sig, ett slags sifferexercis, utan det är som tidigare antytts försvarets samlade förmåga och kapacitet att försvara vårt land, folk och statsskick som är det verkliga målet. Den samlade totalförsvarsförmågan oavsett ekonomiska svängningar, räntehöjningar, valutakurser och vad det nu kan vara är det viktiga att nå upp till, inte själva pengamålet i sig. Vi måste också ta med eventuella kostnadsökningar för Natomedlemskapet.

Tvåprocentsmålet måste vara en bas, och totalförsvarsbudgeten måste därför tillåtas att överstiga denna nivå även i närtid beroende på vad som krävs.

Jag vill också tacka inte bara Försvarsmaktens personal utan alla inom totalförsvaret som dygnet runt och med stor ambition arbetar för att säkra vår försvarsförmåga.

(Applåder)

Fru talman! År 1998 höll Folkpartiet landsmöte. Det hade redan gått några år sedan Berlinmuren föll, och vi var mitt i en tid som starkt präglades av en öppenhetsvåg som formligen svepte över Europa och fick unga människor, som jag själv vid den tiden, att starkt känna vad frihet innebär. Vi kunde nästan ta på den.

Vi korsade alla gränser i Europa, och vi fick inblick i livet i öst och knöt många vänskapsband. Men vi var aldrig naiva. Vi visste att freden och friheten aldrig får tas för given, och vi visste att ensam inte är stark, bara ensam. Folkpartiet, dåtidens Liberalerna, beslutade på landsmötet i Lund att vi ska arbeta för ett svenskt medlemskap i Nato, och det har vi gjort sedan dess.

Det var uppenbart för oss då att alliansfriheten inte kan säkra vår frihet i framtiden. Vi kände också starkt att vi behöver vara solidariska med andra demokratier. Detta var och är fortfarande våra starkaste argument för ett svenskt Natomedlemskap. Och i dag har vi äntligen nått fram till tröskeln till försvarsalliansen. Det är oerhört betydelsefullt, inte bara för oss som var unga när muren föll utan också för våra barns och våra barnbarns framtid.

Det räcker förstås inte att vi blir medlemmar i Nato, utan vi måste stärka vår egen försvarsförmåga. Både som land och som folk måste vi vara redo att möta de största av utmaningar. Det är en ny verklighet som formas, med Putins fruktansvärda anfallskrig mot Ukraina och maktambitioner som vi inte helt och fullt vet vidden av. Men verkligheten formas också av de ökande klimathoten, som kommer att påverka våra liv än mer påtagligt i framtiden. Och som alltid är det de människor som redan är sårbara som drabbas hårdast.

Fru talman! Vi ska ändå inte vara rädda för framtiden. I stället ska vi tillsammans ta ansvar, leda vägen och vara med och forma vår framtid. I den budget och det utgiftsområde som vi diskuterar här i dag måste fokus ligga på att stärka Sveriges motståndskraft och det militära försvaret så att vi alla kan känna trygghet i förvissningen om att vi som nation har förmåga att försvara vårt eget land och våra blivande allierade i ett ömsesidigt, förtroendefullt och nära samarbete. Lika viktigt är det, av samma skäl, att vi stärker det civila försvaret.

Fru talman! De stora ekonomiska satsningar som nu görs och som ligger framför oss, tillsammans med de höga ambitioner som regeringen har visat att den har, måste ge effekt. Därför är det bra att det nu startas en ny myndighet, Myndigheten för totalförsvarsanalys. Även detta är något som Liberalerna har arbetat för. Jag ser den som ett viktigt verktyg för att följa upp totalförsvaret och hur det utvecklas i förhållande till den riktning som vi här i riksdagen stakar ut.

Fru talman! Tortyrkammare för barn - har någon hört något så fruktansvärt? Kan vi föreställa oss hopplösheten i detta? Sönderbombade mödravårdsmottagningar, lekparker som måltavlor för ryska angrepp och hundratals barn som försvunnit - har någon hört något så fasansfullt? Och det är bara ett axplock ur den häpnadsväckande rapportering vi får ta del av från krigets Ukraina. Det är axplock av ondska.

Att Ukraina klarar att försvara sitt land mot Ryssland och dess fruktansvärda anfallskrig är avgörande för säkerheten i Europa, men här och nu handlar det framför allt om alla människor som får uppleva krigets fasor. De måste få en chans att få sin frihet tillbaka och bygga upp sin tillvaro igen.

Nyligen gjorde Sverige ett stort stödpaket, som var större än alla tidigare paket tillsammans, och skickade till Ukraina. Men det kommer att behövas mer. Kommande stödpaket behöver formas med lyhördhet för vad Ukraina efterfrågar och behöver.

Den budgetproposition som regeringen har lagt fram ger goda förutsättningar för att vi för det första ska kunna stärka vårt militära och civila försvar, för det andra göra vårt inträde i Nato till en viktig insats för att stärka vår försvarsförmåga och vår solidaritet med andra länder och för det tredje - sist men inte minst - fortsätta vårt militära och humanitära stöd för Ukraina.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap. Jag ska gå in på några ingångar som Centerpartiet har generellt om totalförsvaret men också ingångar som vi har i vår reservation och vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Svensk försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga. Krigsförbanden ska öka sin krigsduglighet enskilt och tillsammans med andra, nationellt och internationellt.

Förmågan att samtidigt mobilisera hela krigsorganisationen i händelse av höjd beredskap är av grundläggande betydelse. Beslutade organisatoriska förändringar i krigs- och grundorganisationen och beslutade stora investeringar bland annat för att säkerställa grundläggande funktioner såsom ledning och logistik och för att vidmakthålla och utveckla befintlig materiel, anskaffning av ammunition och förbrukningsmateriel samt nyinvesteringar ska genomföras. Att fortsätta att satsa på alla delar inom försvaret är viktigt - armén, flyget, marinen och självfallet cybersäkerheten.

Fru talman! Det är som sagt viktigt med fortsatta satsningar på det svenska försvaret, med både pengar, regementen, vapen och utrustning. Men ska vi göra detta är det en sak som är lika viktig i ett försvar som ska finnas i hela landet, och det är att vi satsar på personalen och de värnpliktiga. Vi måste hela tiden jobba med att se till att villkoren är bra så att man väljer att stanna kvar inom Försvarsmakten. Det gäller satsningar på personalförsörjningen både inom totalförsvaret i stort och inom Försvarsmakten generellt. Personalen är grunden i att rusta vårt försvar.

Fru talman! Centerpartiet värnar kraften i den svenska frivilligrörelsen och inte minst de frivilliga försvarsorganisationerna. De kommer alltid att ha en viktig uppgift i det svenska totalförsvaret, bland annat som bemanningsfunktion. Men deras roll är bredare än så. Deras uppgift är att engagera medborgare i försvaret av Sverige, vilket är grundläggande för att försvarsviljan, försvarsförmågan och motståndskraften i samhället ska vara god.

Det är viktigt att dialogen både mellan Försvarsmakten och de frivilliga försvarsorganisationerna och mellan övriga totalförsvarsmyndigheter och de frivilliga försvarsorganisationerna är god med utgångspunkt i insikten om ett ömsesidigt beroende av de olika roller man har.

De frivilliga försvarsorganisationerna behöver utvecklas vidare utifrån sina egna mervärden och förutsättningar och övriga myndigheters behov. Frivilligheten är ett sätt för människor runt om i landet att bidra med sin kompetens och sina erfarenheter till försvaret av Sverige, även om man inte är soldat, sjöman eller anställd för tidvis tjänstgöring inom Försvarsmakten. Att vara engagerad inom frivilligheten är kanske det finaste man kan vara.

Fru talman! I det pågående kriget i Ukraina har Ryssland vid upprepade tillfällen genomfört såväl cyberattacker som fysiska attacker mot energisektorn. Även energisektorn i EU och Sverige har attackerats digitalt under de senaste åren.

Att energisektorn används strategiskt som pjäs i säkerhetspolitikens spel har varit tydligt under de senaste åren. I fråga om försvar och krisberedskap vill Centerpartiet därför betona att vår omfördelning av medel sker med fokus på att stärka energisektorns motståndskraft. Centerpartiet anser att det är nödvändigt både utifrån det nya säkerhetsläget och utifrån förväntningarna som Natosamarbetsländerna har om att försvarsanslagen ska uppgå till minst 2 procent. Jag delar också just den beskrivning som flera andra kollegor i utskottet har gett om att det är just försvarsförmågan som måste ha den högsta prioriteringen.

Hela samhällets krisberedskap och det civila försvaret är mycket viktiga delar av totalförsvaret. Centerpartiet har under lång tid varit pådrivande för ökade resurser till det civila försvaret. Därför tycker jag och Centerpartiet att det är väldigt bra att regeringen nu satsar på det civila försvaret, och vi kommer att bevaka att denna ambitionshöjning verkligen också genomförs.

För att finansiera en satsning på att stärka energisektorns motståndskraft föreslår Centerpartiet att anslaget 1:8 minskas med 50 miljoner kronor för år 2023 och att en satsning på att stärka energisektorns motståndskraft görs, bland annat genom ytterligare 25 miljoner kronor till anslaget för krisberedskap.

Fru talman! I inriktningsbeslutet för försvarsperioden betonade utskottet vikten av kostnadskontroll, transparens och effektivitet i materielförsörjningsprocessen. Centerpartiet anser att det fortsatt är viktigt att riksdagen under uppbyggnaden av försvaret ges en god kostnadskontroll, att det finns spårbarhet och sker uppföljning när det gäller materielförsörjningsprocessen. Att tillgodose förbandens materielbehov är avgörande för förstärkt förmåga inom den krigsorganisation som riksdagen har beslutat om, och en mycket stor andel av de medel som riksdagen anvisar inom materielområdet används för de två väsentliga säkerhetsintressen som omfattas av systemet med objektsramar.

För att underlätta riksdagens styrning och uppföljning inom materielområdet anser vi därför att regeringen bör fortsätta att utveckla objektsramar för stridsflyg och undervattensförmåga inför budgetpropositionen 2024.

Fru talman! Jag vill också nämna några ord om samexistens. Det kommer att vara mycket viktigt de kommande åren att Försvarsmakten växer på de platser där man finns i dag men kanske också på andra platser runt om i landet. Men det får inte vara så att lokalsamhället och Försvarsmakten står i konflikt med varandra. Det är bara några dagar sedan som det uppmärksammades i Norrtälje kommun, där Försvarsmakten varit verksam under många år, att en person ville bygga ett hus. Man har överklagat till regeringen, och regeringen har gått på Försvarsmaktens linje om ett nej till byggnation. Men i dag finns det redan ett hus på fastigheten. Det måste bli så att Försvarsmakten och hela lokalsamhället tillsammans kan nyttjas och hitta lösningar för att just kunna samexistera över hela landet.

Därför är det tråkigt att den nya regeringen valt att inte gå vidare med det tillkännagivande som Centerpartiet varit pådrivande om kring just samexistens. Detta är en fråga som vi fortsatt kommer att följa mycket noga under mandatperioden. Vi vill se ett starkare och utbyggt försvar i hela landet. Och jag och Centerpartiet är de första att skriva under på att vi bör kunna göra detta tillsammans för att utveckla försvaret och lokalsamhället i hela Sverige.

Fru talman! Avslutningsvis: I betänkandet finns det en reservation från Centerpartiet som jag yrkar bifall till. I övrigt hänvisar jag till Centerpartiets särskilda yttrande.

Jag vill även önska fru talmannen, kollegorna i utskottet och utskottskansliet en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! Jag tackar Mikael Larsson för hans anförande i denna viktiga fråga som handlar om återuppbyggnaden av Sveriges totalförsvar. Jag instämmer i mycket av det som han anför, och det är bra att Centerpartiet delar de fyra samarbetspartiernas målbild av att vi ska nå upp till 2 procent av bnp redan 2026.

Det som är intressant i Centerpartiets yrkande är att Centern i sitt enskilda budgetförslag vill slå undan benen på och banta ned FRA med 50 miljoner kronor jämfört med vårt budgetförslag. FRA bidrar starkt till att stärka och skydda Sverige och svenska intressen. Det sker bland annat genom information till uppdragsgivare om utländska förhållanden av betydelse för Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Det sker också genom deras samarbete. Det är också en del av att finansiera verksamheten för det nyetablerade Nationellt cybersäkerhetscenter. Att då slå undan benen på FRA, som bidrar till att skydda Sverige och Sveriges intressen när vi står inför de största utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska prövningarna i modern tid, anser jag är direkt oansvarigt.

Hur förklarar Centerpartiet för svenska folket att ni till skillnad från oss andra inte på samma sätt vill bidra till att skydda samhällsviktiga funktioner och säkra förutsättningarna för ett cyberförsvar och ett nationellt säkerhetscentrum genom att ni vill dra ned på anslaget till FRA med 50 miljoner kronor?

Fru talman! Jag tackar Camilla Brunsberg för frågan. Jag delar uppfattningen att FRA är en väldigt viktig verksamhet och har en betydande del i det arbete som görs inom Försvarsmakten, inom totalförsvaret och i skyddet av Sverige. Det är jag helt med på, och det är en väldigt viktig del för Centerpartiet också.

Men vi ser just nu runt om i Europa, och vi har sett det i vår närhet under de senaste åren också, exempelvis att attacker mot samhällskritisk infrastruktur sker. Det är väldigt allvarligt med tanke på spänningarna i dag. Vi vill också verkligen jobba aktivt för att denna infrastruktur stärks med skydd. Först får man kanske utreda på vilket sätt man ska göra det och vad man ska göra. På detta sätt vill vi satsa på just dessa delar. Därför har vi valt att ta 50 miljoner kronor från FRA och använda dem för att börja jobba än mer än vad som kanske görs i dag med detta skydd av denna samhällskritiska infrastruktur.

FRA är jättebra och mycket viktigt. De har ett mycket viktigt uppdrag att göra framöver. Jag står helt bakom det. Men vi behöver också jobba mycket mer med de delar som rör skydd av samhällskritisk infrastruktur. Därför har vi i vårt budgetförslag valt att flytta dessa 50 miljoner kronor dit.

Fru talman! Jag delar Mikael Larssons uppfattning att Sveriges energisystem behöver stärka sin motståndskraft. Att det behövs beror framför allt på att Centerpartiet tillsammans med sina numera nästan etablerade samarbetspartier på vänstersidan har sett till att Sverige har stängt ned sina kärnkraftsreaktorer. Det gör oss oerhört sårbara inför framtiden.

Nu tror uppenbarligen Centerpartiet att vi ska säkra vår energiförsörjnings motståndskraft genom att finansiera det med 25 miljoner kronor extra till krisberedskapen. Vi som inte ville stänga ned kärnkraften kan passa på att säga att det behövs mycket mer än 25 miljoner kronor till krisberedskapen. Jag är också fast övertygad om att om vi en dag skulle stå inför ett skarpt läge är det Nationellt cybersäkerhetscenter och underrättelsetjänsten som på allvar kan avslöja och förebygga hot mot energiförsörjningen.

Jag tycker att det är ganska bekymmersamt att man vill minska budgeten för FRA:s underrättelseverksamhet med 50 miljoner kronor. Vi har väldigt stora utmaningar framför oss. Jag tycker därför faktiskt att Mikael Larsson ska svara så att svenska folket förstår hur det skulle kunna stärka vår energiförsörjnings motståndskraft att montera ned FRA:s verksamhet med 50 miljoner kronor.

Fru talman! Jag delar uppfattningen att krisberedskapen behöver mycket mer pengar och att man ska arbeta mycket mer med den. Centerpartiet är de första att skriva under på det.

Jag tycker dock att det blir lite konstigt när ledamoten säger att vi har monterat ned kärnkraften och att det är enbart den som ska skyddas. Det är nästan så jag tolkar ledamoten. Det gäller hela energisektorn - vindkraft och vattenkraft. Jag har suttit fyra år i trafikutskottet. Och den digitala infrastrukturen måste skyddas. Vi har sett i Europa att järnvägsnät och tåg har slagits ut. Vi måste kanske skydda denna typ av kritisk infrastruktur också. Det handlar alltså inte enbart om kärnkraften.

Självklart ska kärnkraften skyddas så att det inte blir som det tyvärr råkade bli i exempelvis Ukraina. Men ledamoten siktar i sitt inlägg in sig enbart på att vi har monterat ned kärnkraften, och vi har inte monterat ned någon kärnkraft. Skyddet av kritisk infrastruktur gäller horisontellt över allting i Sverige. Det är inte enbart inriktat på kärnkraft. Allting måste skyddas för att vi ska klara av våra grundläggande funktioner i Sverige när det gäller krisberedskapen.

Vi tar 25 miljoner och lägger på annat inom kritisk infrastruktur, och det skulle kunna vara mycket mer; det är jag den första att skriva under på. Men att i det här läget ta 25 miljoner från FRA, som har fått mycket pengar sedan tidigare, tror jag att både svenska folket och flera här i kammaren kan förstå är okej. Det skulle dock behövas mycket mer till krisberedskapen och till skyddet av kritisk infrastruktur - och FRA ska självklart ha de pengar man redan har.

Fru talman, ärade ledamöter och åhörare! Det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt. Rysslands fruktansvärda och olagliga invasion av Ukraina har dramatiskt förändrat ett redan försämrat säkerhetsläge i Europa, vilket även får konsekvenser för Sverige.

Det ryska anfallskriget manifesterar riskerna med auktoritära ledare, militarism och massförstörelsevapen, liksom vikten av att omvärlden står enad i sitt försvar för folkrätten, människovärdet och freden. Miljöpartiet stöder att Sverige solidariskt hjälper Ukraina inte bara med humanitärt bistånd utan också med vapen. Att vi hjälper Ukraina att försvara sig mot angriparen Putin är viktigt för hela Europas säkerhet, demokrati och frihet.

Miljöpartiet stöder också en snabbare och mer omfattande återuppbyggnad av såväl det militära som det civila försvaret än vi tidigare har sett behov av. Vi står bakom överenskommelsen från våren 2022 om att anslagen till försvaret ska nå 2 procent av bnp så snart det är praktiskt möjligt, det vill säga när det är möjligt att på ett effektivt sätt omsätta ökningarna i en stärkt försvarsförmåga.

Det är här viktigt att understryka att vi alltså inte bara vill öka försvarsutgifterna utan att vi också vill att de omsätts i stärkt förmåga - samt att balansen mellan det militära och civila försvaret förbättras genom att det civila försvaret nu också blir prioriterat på ett annat sätt än det varit under alltför lång tid. Till skillnad från regeringens förslag vill Miljöpartiet se en större satsning på det civila försvaret och krisberedskapen.

Fru talman! Det är samtidigt fortsatt viktigt att alltid väga försvarets behov mot statens övriga behov inom exempelvis välfärd och klimatomställning, vilket också är grundläggande för ett tryggt och säkert samhälle. Den här regeringens första budget är ett tydligt svek mot klimat och miljö men också mot välfärden och utsatta människor både i Sverige och i vår omvärld - inte minst barnen, vilket uppmärksammas av en rad barnrättsorganisationer i en debattartikel på Altinget i dag.

Med tanke på regeringens tillkortakommanden inom andra utgiftsområden är frågan om man har landat rätt i sina prioriteringar. Miljöpartiet har i sin budget medel både för klimat och välfärd och för att tillföra utgiftsområdet sammanlagt 1 815 000 000 kronor mer än regeringen för 2023 - detta för att stärka det civila försvaret och krisberedskapen.

Eftersom vår budget är större än regeringens och de ramar som har fastställts av riksdagen kan vi inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Vi får därmed avstå från ställningstagande, men vi redogör för vår politik under utgiftsområdet i ett särskilt yttrande.

Fru talman! I skuggan av kriget i Ukraina växer ett annat säkerhetshot. Klimatförändringarna är ett hot mot människors liv, hälsa och säkerhet. Det handlar inte bara om extremväder och förändrade förutsättningar för våra livsmiljöer utan också om att risken för spänningar, konflikter och krig ökar när förnödenheter tryter och människor tvingas på flykt.

Vi måste göra allt som står i vår makt för att minska utsläppen av växthusgaser drastiskt och samtidigt anpassa samhället så att det kan klara påfrestningarna från ett förändrat klimat. Men alltför få partier tar klimathotet på det allvar som krävs. Den viktigaste förebyggande insatsen är att minska utsläppen av växthusgaser, men regeringen för tvärtom en politik som ökar utsläppen och därmed risken för en klimatkatastrof. På utgiftsområde 6 lyser perspektivet att klimatet är ett säkerhetspolitiskt hot med sin frånvaro.

Fru talman! I en föränderlig värld behöver samhället ha beredskap för en rad olika händelser. Vi vet inte när eller var effekterna av klimatförändringarna slår till eller om naturkatastrofer och pandemier kommer att inträffa, men vi behöver vara beredda att möta dem när så sker. Detta kräver ett väl fungerande totalförsvar där det civila och militära försvaret arbetar gemensamt i händelse av höjd beredskap eller kris.

Samtidigt måste Sverige kunna möta ett säkerhetspolitiskt läge där gränsen mellan krig och fred inte är lika tydlig som tidigare - det som kallas gråzonsproblematik och som av regeringen även benämns hybridhot. Vi behöver också bygga upp motståndskraften i samhället mot desinformation och påverkanskampanjer som syftar till att destabilisera samhället och undergräva vår demokrati.

Fru talman! Ett väl fungerande militärt försvar är helt avhängigt ett väl fungerande civilt försvar, och därför behöver det tillföras både mer medel och mer personal till det civila försvaret. Ett starkt civilförsvar ökar motståndskraften och möjligheten att stötta det militära försvaret.

Vi vill satsa mer på att bygga upp en stark motståndskraft såväl mot väpnade angrepp som mot effekterna av klimatförändringar, pandemier och naturkatastrofer. Därför vill vi tillföra anslaget till krisberedskap 1 miljard kronor och anslaget till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 750 miljoner kronor.

Vi vill också stärka kustbevakningen, bland annat för att kunna genomföra en effektiv miljöbevakning. Det gäller inte minst vid situationer likt Nord Stream-läckan. Därför har vi i vår budgetmotion tillfört Kustbevakningen 25 miljoner kronor.

Fru talman! Vår krisberedskap ska vara robust, genomtänkt och anpassad till våra nuvarande och framtida behov. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, gör ett gediget arbete med forskning för Försvarsmakten och regeringen. Denna forskning är dock mestadels inriktad på det militära försvaret, och därför tycker Miljöpartiet att FOI bör få ett omfattande uppdrag av regeringen att bredda och fördjupa forskningen kring det civila försvaret. Även detta har vi föreslagit medel för i vår budgetmotion.

Fru talman! Under en längre tid har beredskapen i Sverige monterats ned till förmån för slimmade just-in-time-leveranser och snabb lageromsättning, och konsekvenserna blev förödande när det nya coronaviruset nådde Sverige. Det vi vill ska stå starkt i en kris måste byggas starkt också i vardagen.

Vi behöver ha en beredskap för katastrofer i klimatförändringarnas spår, pandemier och andra tänkbara händelser samt en organisation som klarar oväntade händelser. Lagerhållning av kritiska varor och sjukvårdsmateriel med mera måste byggas upp igen. För att kunna hålla tillräckligt flexibla och omfattande lager behöver ansvaret för lagerhållningen ligga på nationell nivå, och näringslivet behöver involveras.

Som en del i att stärka det civila försvaret vill vi också införa en civil tjänstgöring som kompletterar den militära värnplikten. Det är en civilplikt som är inriktad på att stärka samhället i händelse av kris, vilket kan handla om alltifrån skogsbränder och större olyckor till att stärka vården under en pandemi.

Fru talman! Jämställdhet är också viktigt. Både kvinnor och män ska kunna bidra till vårt försvar och tjänstgöra inom Försvarsmakten. Det är positivt att andelen kvinnliga värnpliktiga ökar, men det är fortsatt viktigt att arbeta med en systematisk jämställdhetsintegrering och med materielutveckling som gör det möjligt för våra kvinnliga soldater att verka på ett effektivt sätt. Det är också viktigt att arbeta med attityder inom myndigheten, så att vi får ett mer jämställt försvar.

Miljöpartiet har sina rötter inte bara i miljörörelsen utan också i fredsrörelsen, fru talman. Vår försvarspolitik syftar till att skydda Sverige och främja fred och avspänning i vårt närområde. Försvaret tar sin utgångspunkt i folkrättens rätt till självförsvar och måste därför vara defensivt till sin karaktär och uppbyggnad. Vi ser med oro på det förändrade säkerhetspolitiska läget och har också anpassat vår försvarspolitik utifrån det.

Vi understryker samtidigt att det fortsatt är viktigt att tillämpa ett brett säkerhetspolitiskt begrepp som inte bara innefattar hotet om militärt våld utan också andra risker och kriser.

Vi vill bygga ett robust och säkert samhälle, fru talman, men i våra ansträngningar för att bygga detta får vi inte tappa kompassen. Vi vill att Sverige ska verka för fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter, globalt likaväl som i Sveriges närområde. De värdena är viktiga att ta med sig in i Nato den dag som Sveriges ansökan om medlemskap godkänns.

Fru talman! Sverige står inför sina största utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska prövningar i modern tid. Det tar vi moderater på allra största allvar.

Att säkra yttre och inre säkerhet är en av statens absolut mest nödvändiga och viktigaste uppgifter. Att efter åtta år på allvar trygga Sveriges säkerhet, både den yttre och den inre, innebär ett paradigmskifte i svensk politik. Vad är ett land som inte kan garantera sina medborgare trygghet och säkerhet, oavsett om det rör den inre säkerheten - polis, migration och rättsväsen - eller den yttre säkerheten, alltså totalförsvaret?

Därför tar vi moderater, tillsammans med våra samarbetspartier, denna uppgift på allra största allvar - på många sätt och inom flera olika områden. I dag i kammaren hanteras utgiftsområde 6, som rör totalförsvaret.

Uppbyggnaden av totalförsvaret och utgiftsområde 6 är den största satsningen på Sveriges yttre säkerhet på decennier. Inom mandatperioden - år 2026 - kommer vi att nå en budgetram som i dag motsvarar 2 procent av Sveriges bnp.

Ekonomiska ramar och mål är ju ett steg för att säkra Sveriges säkerhet, men det behövs mer. Sveriges säkerhetspolitiska agerande samordnas nu för första gången, och Sveriges krishantering organiseras så att den speglar dagens komplexa hotbild och risker.

Vi inrättar ett nationellt säkerhetsråd i Statsrådsberedningen med uppdrag att bygga upp samordning, inriktning och analys av frågor som rör nationell säkerhet. Detta är en tid då det riktas olika hot mot Sverige, vilket kräver en samlad förmåga mot nationella säkerhetshot. Därför är jag, fru talman, stolt över att stå här i talarstolen och tala för vår budget, som innebär en otroligt stor satsning på Sveriges säkerhet. Det är ett paradigmskifte.

Vi är fyra partier som sätter Sveriges säkerhet - både den inre och den yttre - högt på agendan. Nu skapar vi också förutsättningar att äntligen påbörja upprustningen av totalförsvaret. Det är så många som har stått redo vid startlinjen för att detta nu ska kunna bli verklighet. Det kommer att ta tid, och vi får ta det steg för steg. Jag och många andra har varit frustrerade över att det har varit en lång startsträcka för att bygga upp totalförsvaret och civilförsvaret, men nu kommer det att kunna bli verklighet.

Vi tar ett samlat grepp och organiserar verksamheterna för totalförsvaret under ett departement. Vi har dessutom numera ett statsråd för civilt försvar. Vi tillför, som sagt, verksamheterna de ekonomiska resurser som de anser sig behöva, men vi organiserar även verksamheten för att den ska kunna få styrfart framåt.

Detta kommer inte att göras i en handvändning; det kommer att ta tid. Jag är dock stolt över att det finns en bred majoritet för vårt budgetförslag och att det numera finns en regering med en stabil majoritet i kammaren för att kunna genomföra alla de förändringar och förbättringar som Sverige så väl behöver på många olika områden.

Vår svenska försvarsvilja är stark, fru talman. Det är den allra viktigaste ingrediensen i vår säkerhetspolitik. Medarbetare inom Försvarsmakten, värnpliktiga och frivilligorganisationer vittnar om en stark försvarsvilja. När vi nu ska bygga upp vårt totalförsvar är detta en oerhört viktig ingrediens, och den finns där. Att försvarsviljan är stark är det allra viktigaste i en svår tid för Europa.

Jag noterar att de åtta partier som är representerade i Sveriges riksdag inte alltid kommer att vara överens om detaljerna i det militära försvaret och framför allt inte om Natomedlemskapet. Men jag noterar också att partierna är väldigt samstämmiga när det gäller uppbyggnaden av totalförsvaret och vikten av ett fungerade civilt försvar.

Vi har en väldigt bred politisk samsyn när det gäller de ekonomiska ramarna för totalförsvaret, och vi är helt överens om vikten av att bygga upp ett totalförsvar. Detta skickar viktiga signaler till vår omvärld om vår vilja och förmåga att långsiktigt och ekonomiskt hållbart bygga upp ett starkt totalförsvar.

Att bygga upp totalförsvaret innebär också stora investeringar i svensk försvarsindustri. En stark svensk försvarsindustri är en del av Sveriges samlade försvarsförmåga och viktig för Sveriges försörjningssäkerhetsperspektiv.

Vi har en unik försvarsindustriell bas. Det finns inget land i världen med en jämförbar ekonomi som kan producera stridsflygplan, ubåtar, stridsfartyg och markstridsfordon som vårt land kan. Exportandelen för svenska företag har ökat markant sedan internationaliseringen och globaliseringen började. Exportandelen är avgörande för att vi ska kunna tillgodose konkurrenskraften hos svenska företag.

Nu ska vi kraftsamla för att återfå förmågan att försvara vårt land. Det behövs en sammanhållen materiel- och försvarsindustri som tillgodoser säkerhetsintressen, försörjningstrygghet och krigsviktiga företag för Sverige.

Inte långt från Sverige har Putin börjat ett blixtkrig. Det ukrainska folket står inte bara upp för sin egen frihet utan krigar också för hela Europas demokrati och frihet.

Fru talman! I dessa bistra tider är det bra att försvarsviljan är stor, att det finns en bred samsyn i försvarsutskottet och att vi har en så bred politisk samsyn gällande de ekonomiska ramarna och totalförsvaret. Ibland är det såklart angeläget att peka på den breda samsyn som finns inom detta viktiga område.

Fru talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall till försvarsutskottets förslag och avslag på Centerpartiets yttrande. Jag vill också tacka för alla de fantastiska insatser som görs runt om i vårt land och i internationella insatser för att stärka vårt lands säkerhet.

Fru talman! Jag vill tacka Camilla Brunsberg för ett jättefint anförande. Jag håller med om mycket av det som ledamoten Brunsberg tog upp.

Jag vill gärna höra något om regeringens syn på det jag tog upp i mitt anförande om samexistens - om hur Försvarsmakten och lokalsamhället tillsammans kan utvecklas.

Vi vet att nya regementen kommer att påbörjas inom de närmaste åren; de regementen som är beslutade ska börja byggas. Vi vet också att Försvarsmakten behöver ännu fler övningsområden runt om i landet. Samtidigt får det ju inte bli så att Försvarsmakten säger stopp och nej till allting så fort någon vill bygga en altan, ett nytt hus eller vad det nu kan vara.

Detta är en fråga som har stor betydelse för att hela landet ska kunna utvecklas. Det är en fråga som Centerpartiet har drivit, bland annat genom ett tillkännagivande, men som man nu via budgetpropositionen väljer att avsluta.

Jag skulle vilja höra lite från ledamoten Camilla Brunsberg om hur den moderatledda regeringen vill jobba med de här frågorna. Det bör inte enbart vara så att Försvarsmakten är störst och alltid går före, utan det bör finnas någon form av balans. Man ska kunna bygga och utveckla orter och samhällen runt om i landet. Försvarsmakten ska självklart kunna utvecklas på sitt sätt, men dessa saker får inte stå i konflikt med varandra.

Jag skulle vilja höra lite om hur ledamoten och regeringen ser på detta.

Fru talman! Tack, Mikael, för möjligheten att debattera detta! Jag tycker, precis som du, att detta är en oerhört angelägen fråga.

Jag är övertygad om att vi är flera som har erfarenhet av hur mycket hinder och byråkrati som finns och hur mycket resurser som man i onödan lägger på att utveckla ett samhälle för att sedan, efter flera års utvecklingspengar, administration och investeringsvilja hos företag, få avslag för att det inte finns någon tydlighet om vad som gäller.

Jag har lyft fram detta flera gånger och kommer att fortsätta med det, för det är till syvende och sist en fråga för Civildepartementet och civilutskottet att säkerställa att handläggningen av till exempel byggande av vindkraft och bostäder fungerar fullt ut.

Jag tycker att vi i regeringen och samarbetspartiet har varit tydliga med att civilförsvaret är oerhört viktigt och att det ska gå att samexistera genom att den här organisationsförändringen gjorts. Jag kan också konstatera att vi när den nya organisationen för civilt försvar infördes för några veckor sedan såg till att investera i verksamheterna genom att tillföra civilområdena och de sektorsansvariga myndigheterna extra medel. Man kommer säkert att kunna tillgodose behoven av samexistens mellan myndigheter.

Jag delar ändå ledamotens uppfattning att situationen är väldigt problematisk och framför allt att det slösas med företagens investeringsmedel. De kanske vill investera i både vindkraft och bostäder, lägger ned mycket pengar på det och tar fram detaljplaner för att kunna etablera till exempel vindkraft - och sedan blir det i slutändan ett nej. Det är klart att det här behöver ligga högt på agendan, och det tycker jag också att vi visar i vår organisation att det gör.

Det som behövs från försvarets sida är tydliga besked, men både ledamoten och jag vet ju att det just nu tar tid innan man kan ge besked.

Fru talman! Tack, Camilla Brunsberg, för svaret!

Jag delar självklart bilden av att det är oerhört viktigt att man hittar någon form av samsyn när det gäller vindkraft, större etableringar och dylikt. På platser runt om i landet där Försvarsmakten redan finns och det också finns möjligheter att utvecklas och där det redan finns hus - varför skulle man inte kunna bygga ett hus till?

Jag är absolut ingen byggnadsingenjör och ska inte tala om hur man ska bygga och inte, men ibland går det kanske att sätta in speciella fönster som gör att det inte låter. Sådant gör man ju exempelvis när man jobbar med infrastrukturplanering.

Det är väldigt bra att man från regeringens sida tar krafttag och samlar många av de här frågorna på ett och samma ställe och driver dem framåt. Men det måste också bli verkstad ute i landet, och man måste se till att det blir ett tydligt resultat.

Handläggningstiderna är långa - självklart måste de kortas. Det gäller miljöprövningstillstånd och många andra typer av tillstånd. Jag är, som jag sa i mitt anförande, den förste att skriva under på att Försvarsmakten måste få utvecklas i hela landet. Det måste ha hög prioritet, men det får inte gå så långt att man hindrar hela samhällen eller individer runt om i landet att bygga bostäder, altaner eller vad det nu kan vara. Vi har ju hört exempel på att man inte har fått bygga en altan för att Försvarsmakten har stoppat det.

Jag vill återigen be ledamoten säga någonting om hur regeringen vill jobba vidare med de här frågorna, förutom att samla saker och ting på ett departement eller under en myndighet. Det behöver belysas att det är viktigt med samexistens mellan Försvarsmakten och civilsamhället för att bilda ett starkt samhälle.

Fru talman! Tack, Mikael Larsson! Det här är en angelägen fråga. Jag vill vara tydlig med att säga att min och Moderaternas uppfattning är att om två riksintressen står mot varandra är Sveriges försvarsförmåga och säkerhet alltid överordnat. Det tror jag att de flesta politiker ute i Sverige är överens om. Det är ganska ofta man ställs inför de prövningarna.

Jag kommer själv från ett väldigt försvarstätt län och kan säga att detta har varit del av vardagsarbetet där under alla de år som jag varit politiskt verksam. Vi var alltid brett politiskt ense om att Försvarsmakten och säkerhetsförmågan alltid går först. Det jag tycker är problematiskt är att man inte ger detta tydliga besked från början utan låter företag plöja ned utvecklingspengar och investeringsmedel för att sedan efter två, fem eller till och med åtta år ge besked om att det inte går att bygga något eller etablera vindkraftverk.

Jag eftersöker alltså att man ger besked i ett första skede så att man inte slösar bort företagens investeringsmedel. Jag tycker att det är oansvarigt. Det hoppas jag att man kan lösa.

Jag vet inte om vi är överens om vad man ska prioritera i de fall där två intressen står mot varandra. Där vill jag tydliggöra att min och Moderaternas uppfattning är att Sveriges försvarsförmåga och säkerhet alltid går främst - alltid, i varje given situation. Sedan ska det såklart gå att säkerställa möjligheterna att bygga bostäder och på vissa ställen etablera vindkraft. Men svensk försvarsförmåga går alltid först.

Jag vill också påpeka att när jag lyft fram den här frågan har jag fått höra att det främst är en fråga för Civildepartementet. Men jag tror nog att vi är överens om att det behövs tydliga besked och tydliga spelregler. Vi kanske inte är överens om vad som ska prioriteras vid varje givet tillfälle, men vi är helt överens om att det behövs tydligare spelregler och att man ska vara rädd om företagens investeringsmedel.

Fru talman! Ärade riksdagsledamöter! Flera kloka och viktiga saker har tagits upp här i kammaren nu på förmiddagen. Det är väldigt trevligt att vi är så samspelta.

Vi sverigedemokrater har sedan vårt riksdagsinträde inte bara drivit en aktiv politik för totalförsvarets återuppbyggnad utan också påtalat riskerna och varningssignalerna gällande Rysslands alltmer aggressiva utrikespolitik.

Under två decennier har vi med fasa sett på den långsamma nedmonteringen av det totalförsvar som tagit flera decennier att bygga upp. Allt från regementen till skyddsrum och skyddsmateriel har sålts av eller rent av skrotats.

Processer, regelverk och rutiner för civilförsvaret och krisberedskapen har under de senaste åren samlat damm. Mycket av detta blev tydligt under skogsbränderna 2014 och 2018 men även under de inledande månaderna vid pandemiutbrottet.

Totalförsvarets forskningsinstitut exemplifierar detta väl i sin senaste rapport om de nuvarande riskerna i den svenska beredskapen, där ansvarsprincipen som varit vägledande under många år visat sig problematisk när krisen väl sker. Man beskriver det som att allas ansvar lätt blir ingens ansvar.

Fru talman! Innan jag går vidare vill jag kort nämna Rysslands agerande i Ukraina, där man visat sig fullständigt likgiltig inför civilbefolkningens lidande.

Rysslands attacker mot det ukrainska elnätet började redan 2014-2015 då man genom ett cyberangrepp lyckades slå ut nätet för cirka 230 000 konsumenter. Under krigets inledning i våras försökte man återigen slå ut elförsörjningen genom cyberangrepp, men misslyckades.

Enligt uppgift levererade det ukrainska elnätet i november månad cirka 40 procent av sin kapacitet med återkommande strömavbrott. Robotattackerna sker mot specifika mål med syfte att skapa så stor förödelse som möjligt på elnätet. Det är ren terrorverksamhet!

Fru talman! Det här är vad civilbefolkningen i Sverige kan vänta sig vid hybrid- eller krigssituation, för utan el stannar samhället. Och givet de senaste decenniernas besparingar på krisberedskap och civilförsvar kan vi räkna med att det kommer att bli en otroligt tuff situation för oss. Arbetet med återuppbyggnaden av civilförsvaret och krisberedskapen måste fortsätta i oavbruten takt om läget snabbt skulle förvärras.

Fru talman! När jag tittar på den övergripande budgeten för hela utgiftsområdet skulle jag kunna säga att det är positivt att de satsningar som vi sverigedemokrater har efterfrågat under så många år nu äntligen kommer att ske. Men detta sker tyvärr till stor del av de orsaker som jag har nämnt, det vill säga Ukrainas mer eller mindre totala ödeläggelse i landets östra delar.

Fru talman! I nuvarande situation måste vi politiker göra vårt yttersta för att ge myndigheter och frivilligorganisationer de ekonomiska förutsättningar som krävs för att skapa ett robust civilförsvar och krisberedskap.

Försvar och samhällets krisberedskap

De frivilliga försvarsorganisationerna spelar en viktig roll för Sveriges krisberedskap. Varje organisation har specialistkompetens inom olika områden. Genom kurser och utbildningar ser organisationerna till att den särskilda kompetensen bevaras. Organisationerna placerar även ett stort antal personer på specialistbefattningar inom totalförsvaret.

Det civila försvaret ska utvecklas, övas och ledas i nära samverkan med det militära för att synergieffekter ska uppnås men även för att konkurrensförhållanden och ledningsproblematik ska kunna undanröjas redan i fredstida verksamhet.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag tacka mina kollegor i försvarsutskottet här i salen för att vi nu har kommit till insikt om hur akut situationen är. Bättre sent än aldrig att vi är så här eniga om detta betänkande. Ett fullständigt återuppbyggande av civilförsvaret och en fungerande krisberedskap kommer att ta tid, men det här betänkandet är ett steg i rätt riktning.

Fru talman! Vi sverigedemokrater stöder regeringens budgetförslag avseende utgiftsområde 6 och betänkandet med vårt särskilda yttrande om tvåprocentsmålet.

Med detta vill jag önska er alla en riktigt härlig, god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)

Skatt, tull och exekution