Interpellationssvar - Avskaffande av internmomsen - 2022-06-29

Fru talman! Helena Vilhelmsson har frågat mig på vilket sätt jag avser att agera för att utredningen om avskaffande av internmomsen skyndsamt ska komma igång och när vi kan förvänta oss att internmomsen är avskaffad.

Riksdagen har den 20 april 2022 tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet.

Inledningsvis vill jag framhålla att regeringen delar interpellantens uppfattning att civilsamhället är viktigt för Sverige. Ideell föreningsverksamhet har en lång tradition i vårt land. Verksamheten har stark folklig förankring och bidrar till många olika positiva saker i det svenska samhället.

Precis som övriga delar av samhället har civilsamhället påverkats av pandemin. Det är viktigt att civilsamhället har och ges goda och långsiktiga förutsättningar för att bedriva sin verksamhet och utvecklas.

Frågan om internmoms mellan föreningar i samma organisation är välkänd för regeringen. När det gäller tillkännagivandet står det att frågan ska utredas. Riksdagen har också uttryckligen angett i tillkännagivandet att en lösning inte ska orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten. Mervärdesskattedirektivet sätter således ramar för utformningen av de svenska mervärdesskattereglerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns också en skyndsamhetsaspekt i tillkännagivandet. Regeringen delar riksdagens uppfattning att det är viktigt att frågan inte drar ut på tiden. Civilsamhället ska inte behöva vänta på besked.

Tillkännagivandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag vill börja med att säga att det faktiskt är lite högtidligt att stå här i demokratins högborg och, vad jag förstår, medverka i den sista interpellationsdebatten för riksdagsåret och mandatperioden.

Här inne diskuterar vi både små och stora frågor - allsköns frågor. Nu ska vi få avsluta med internmomsen. Jag tror att det är få frågor som den breda allmänheten har så liten kunskap om men som ändå är så otroligt viktiga för våra föreningar. Det känns därför extra bra att få lyfta denna fråga.

Som både jag och ministern har påpekat i interpellationen och svaret är den ideella sektorn oerhört viktig för Sverige. Jag brukar säga att om den ideella sektorn skulle ta paus och lägga ned sin verksamhet i en timme skulle Sverige kollapsa. Så viktig är den ideella sektorn.

Därför är det viktigt att det svenska skattesystemet, kanske särskilt för den ideella sektorn, är väldigt enkelt och transparent. Dessutom bör det vara neutralt i fråga om organisationsform.

Reglerna kring mervärdesskatt på interna tjänster drabbar i dag, enligt mig och Centerpartiet, vissa av civilsamhällets organisationer på ett godtyckligt sätt beroende på om man har valt att organisera sig som en eller flera så kallade juridiska personer. Exempelvis är Örebro Läns Fotbollförbund - jag kommer från Örebro län - en egen juridisk person i skattehänseende, liksom Svenska Fotbollförbundet, medan andra föreningar enbart har en organisation, en juridisk person, och i stället organiserar sig i nätverk lokalt i landet.

Det är vanligt förekommande att man inom organisationer köper tjänster mellan varandra, till exempel administration, juridik eller it-stöd. Då kommer vi till pudelns kärna. Rör det sig om transaktioner inom en och samma juridiska person betalas ingen mervärdesskatt. Har organisationen däremot valt att göra exempelvis varje region till en juridisk person är köp av tjänster inom organisationen momspliktiga, även om den egna juridiska organisationen, säg fotbollsförbundet, sysslar med icke momspliktig verksamhet. Det finns nämligen ett undantag för momsredovisning i skattelagstiftningen som omfattar exempelvis ideell verksamhet.

Detta leder förutom till högre kostnader även till indirekta kostnader för administration av internmoms. I slutändan drabbar detta förstås deltagarna i verksamheten. I stället för att vara ledare i exempelvis en idrottsförening får de ideellt engagerade människorna, som ofta också sitter i styrelsen, agera skatteexperter.

Finansministern bekräftar detta och säger att regeringen delar riksdagens uppfattning och att det är viktigt att frågan inte drar ut på tiden. Tillkännagivandet som riksdagen riktade till regeringen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Det är glädjande eftersom en del av de signaler vi fått inte riktigt tyder på samma sak. Skatteutskottet kallade till och med Finansdepartementet till utskottet för att förklara hur man såg på frågan och var ärendet ligger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi fick inte så mycket kött på benen när vi hade den diskussionen, så jag undrar om finansministern kan säga lite mer nu. På vilket sätt bereds detta? Har det getts något uppdrag? Kommer de inblandade föreningarna att få delta i egenskap av remissinstanser och så vidare? Och hur ser tidsperspektivet ut? Jag är glad om finansministern kan säga lite mer om frågan.

Fru talman! Det finns en bred enighet i Sveriges riksdag om goda villkor för civilsamhället. Jag tycker att vi också på olika sätt visade detta under pandemin, då vi fick fram olika stödpaket och försökte hjälpa civilsamhället, som i många delar drabbades väldigt hårt. Effekten märks fortfarande i vissa föreningar, i minskade medlemstal men också i att man ibland har tappat en generation i verksamheten. Detta tror jag att det är otroligt viktigt för oss att se och arbeta med efter pandemin så att civilsamhället inte blir strukturellt svagare.

Detta är en mer teknisk, juridisk fråga, som är ganska knepig för föreningarna att hantera. Det svåra här är inte att veta vad man tycker utan kanske att hitta en lösning. Enigheten kring problembilden är väl total här i riksdagen, men vi har också en svår nöt att knäcka eftersom detta måste lösas i enlighet med EU-regelverket. Vi tittar på detta och undersöker möjligheten.

Vi planerar att lägga fram en ny proposition, en ny mervärdesskattelagstiftning. I stället för att tillsätta en ny utredning - en del av dessa frågor har ju diskuterats - undersöker vi därför vad som är möjligt att genomföra inom ramen för den lagstiftningen och lagstiftningsprocessen. Detta är ett alternativ som vi jobbar med.

Om man skulle tillsätta en utredning finns risken för att det skulle kunna ta väldigt lång tid. Och jag tror att vi är ganska väl medvetna om var begränsningarna finns och hur svensk lagstiftning kanske har utformats lite annorlunda än en del grannländers. Detta tittar vi på och gräver vi i för att se om något går att göra.

Det är i alla fall ett halvsvar på frågan; eftersom den inte är färdigberedd kan jag inte säga exakt hur det blir. Men vi jobbar med frågan på ett seriöst sätt för att se vad vi kan åstadkomma.

Sedan är det precis som interpellanten säger och som sägs i tillkännagivandet: Vi har en ram att verka inom, och den är inte hur bred som helst. Vi skulle önska att inte minst all skattelagstiftning var väldigt enkel och förutsägbar, men när det ibland finns skäl att ha gemensam EU-lagstiftning på området för att få mer likvärdighet och inte begränsa konkurrens påverkar EU-lagstiftningen ibland vår svenska lagstiftning. Där kan det bli överträdelseärenden, om EU-kommissionen anser att vi går utöver eller undergräver det gemensamma direktivet. Då kan Sverige ställas till svars för detta. Vi måste alltså utforma reglerna på ett så klokt sätt som möjligt.

Vi jobbar med frågan, och vi tar inte paus. Snarare är vår ambition att så snart som möjligt återkomma till riksdagen med någon väg framåt, kanske kopplat till den nya lagstiftningen. Gör vi det kanske det inte är ett alternativ att tillsätta en ny utredning. Om vi däremot säger att det inte går att ta sig framåt den vägen kanske en utredning är nödvändig. Men då ser vi ingen lösning på detta på ganska lång tid. Då ska utredningen jobba, och sedan ska det vara remisstid. Den skyndsamhetsaspekt som jag uppfattar att riksdagen efterlyser tar vi på stort allvar, så vårt huvudalternativ är att försöka komma fram med lösningar så snart det går.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Detta är lite märkligt, för det är en enkel fråga som samtidigt är komplex. När det gäller diskussionen om huruvida man ska ha en egen utredning om frågan eller passa på att titta på den i den utredning som du nämnde om en ny mervärdesskatt är det lite tveksamt. Den utredningen har faktiskt sagt att den inte ska omfamna sådana frågor och den ideella sektorn och att den inte ska jobba med den frågan.

Ska man lösa problemet, eller ska man anpassa befintlig lagstiftning? Jag tror att Organisationssverige faktiskt vill att problemet ska lösas en gång för alla. Vi vill ju att alla ska göra rätt.

Vi vill inte att de lokala fotbollsföreningarna ska gå och vara oroliga för att Skatteverket ska göra kontroller och att man allt för enkelhetens skull ska tvingas in i ett momssystem där man i dag inte behöver gå in.

Jag skulle nog säga: Lös frågan en gång för alla, för det fungerar inte bra som det gör i dag. Organisationssverige är oroligt för att det ska bli krångligare, kanske särskilt om man anpassar det efter rådande lagstiftning.

Vi har exemplet Danmark, där man har tolkat EU:s mervärdesskattedirektiv på ett annat sätt. Där har man skilda regler mot vad vi har i Sverige. Det kanske inte är svårt. Men konstaterar man att det är svårt är mitt budskap: Utred frågan i grunden, för det fungerar inte bra som det gör i dag.

Jag har all respekt för Svenska kyrkan, men det här är lite märkligt. Jag är glad att den har den bestämmelse som den har i dag. Den har en liten särbestämmelse. Svenska kyrkan med de nationella organen och de lokala församlingarna omfattas inte av detta. Den behöver inte vara momsregistrerad på regional eller lokal nivå. Det är lite märkligt. Det finns andra organisationer som gör samma sak som kyrkan med diakoni, stöd- och hjälpverksamhet.

Frågan om EU är naturligtvis komplicerad. Men om det är så att man stöter på patrull på EU-nivå får ministern gärna tala om hur man i sådana fall kan hantera det. Ibland är det lätt att vi alla gömmer oss bakom talesättet: Nej, det går inte, för EU bestämmer si eller bestämmer så. Då måste vi agera inom EU. Min fråga är: På vilket sätt kan man göra det, om vi nu ska bereda oss för att det kan bli en lång process?

Fru talman! Det är klart att skattelagstiftning på EU-nivå är ganska komplex eftersom det i alla skatteärenden i princip krävs enhällighet mellan alla länder för att ändra på detta. Jag har sagt det i andra sammanhang som varit omdiskuterade. När det gäller frågan om bensinskatt och dieselskatt har jag lämnat in en ansökan om att få ett undantag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då lever vi ändå med ett krig i Europa där EU-kommissionen och medlemsländerna skulle kunna tycka att just nu under de här speciella omständigheterna borde man få sänka skatten mer än enligt det regelverk som finns på EU-nivå. Men än så länge har vi inte ens fått svar från EU-kommissionen, och än mindre har EU:s medlemsländer röstat om Sverige ska få ett undantag eller inte.

Till och med i en sådan akut situation när vi har en krigssituation i Europa tar de europeiska processerna väldigt lång tid. Man vet aldrig vad utfallet blir av sådana processer, eftersom alla länder ska vara överens om vägen framåt.

Jag kan inte lova att det inte ska bli svårt. Det är nästan det enda jag kan lova, att så blir det inte. Det här är svårt. Det är lagstiftning på både europeisk och svensk nivå.

Vill vi ändra någonting i Sverige är det lagstiftningen som måste ändras. Det går liksom inte för regeringen att trolla på något annat sätt och få en annan rättspraxis eller få till stånd andra vägar framåt om man inte ändrar lagstiftningen, så är det.

Vi tittar i första hand på om det går inom ramen för den lagstiftning vi nu går fram med att göra ändringar som till exempel är inspirerade av bestämmelserna i Danmark, som lyftes fram här. Men exakt var vi landar är vi inte färdiga med. Det är svårt att kommentera det innan vi är färdiga.

Tyvärr tror jag att det inte finns någon lösning just nu. Hade det funnits en enkel lösning hade i någon mening riksdagen beställt den enkla lösningen. Vi är alla medvetna om att det finns två regelverk. Det finns ett europeiskt som Skatteverket inte heller få gå emot.

Även om vi skulle hitta på en regel i Sverige som Skatteverket menar bryter mot EU-regleringen säger Skatteverket att det måste följa det europeiska regelverket. Det här är komplext, men vi jobbar med det.

Vi tar skyndsamhetsfrågan på stort allvar. Vi hoppas att ganska snart kunna presentera en väg framåt som ändå går i den här riktningen och som också tagit inspiration av Danmark.

Det här är en fråga som är viktig. Jag är helt säker på att riksdagens partier kommer att fortsätta att bevaka den. Det handlar inte minst om civilsamhällets förutsättningar och villkor i Sverige. Det är viktigt för vårt land.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag önskar finansministern lycka till med arbetet framöver. Jag inser komplexiteten, som jag har nämnt.

Samtidigt är det konstigt. Som finansministern säger finns det åtta partier här i riksdagen. Vi är många som har motionerat om detta i åratal. I år samlades vi till ett gemensamt ställningstagande. Men med tanke på att den enigheten har funnits länge och medvetenheten om det har funnits länge i Regeringskansliet är det väldigt tråkigt att vi inte har kommit längre.

Det är det främsta medskicket. Men jag skickar med den brasklappen att det hellre får ta tid och blir bra än att vi anpassar oss till en befintlig lagstiftning som kanske inte är optimal. Det är också ett synnerligen viktigt medskick. Alla vill att det ska vara enkelt, och alla vill det ska fungera bättre än vad det gör i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också passa på att nämna ett annat medskick. Finansministern tog själv upp att pandemin har inneburit ytterligare försvåringar för det ideella föreningslivet. Det gäller inte minst idrottsverksamheten, vilket är en stor fara för folkhälsan.

Vi har diskuterat detta i skatteutskottet många gånger. De förändringar som vi gjorde under pandemin och för att återstarta Sverige under pandemin må vi kunna behålla. De regelförenklingar och saker som vi gjorde för att snabba på saker kan vara sådant som vi kan behålla. Vi behöver inte alltid återgå till det gamla.

Mitt avslutande budskap är: Lycka till! Jag önskar att det går snabbt, och jag önskar att det går bra. Det är många i hela Organisationssverige som väntar på att det ska få en lösning.

Därmed vill jag tacka för debatten och tacka kammarkansliet och talmanspresidiet för ett fantastiskt jobb under den här mandatperioden.

Fru talman! Jag kan avsluta med att verkligen intyga att regeringen arbetar med tillkännagivandet om internmomsen. Jag delar riksdagens uppfattning att det inte får dra ut på tiden men att det måste göras noggrant och seriöst.

När det gäller förutsättningar för civilsamhället, och särskilt i skattesammanhang, är det viktigt att det är både stabilt och förutsägbart över tid. Det här är svåra frågor för civilsamhället. Då är det viktigt att inte ändringar görs fram och tillbaka.

Jag ska avsluta där Helena Vilhelmsson egentligen startade, med civilsamhällets roll, om jag ändå får göra det. Sverige är en föreningsdemokrati. Det är mycket av civilsamhället som bär upp vår svenska demokrati. Vi beskriver det inte alltid på det sättet.

Det handlar om de insatser som görs av tränare som låser upp en lokal, går och hämtar konerna, planerar verksamheter, och tar hand om barn och ungdomar som kanske annars inte skulle ha haft någonting att göra. Men det handlar också om den verksamhet som sker för äldre i vårt samhälle för att bryta ensamhet och att organisera grupper som annars inte skulle ha en röst i samhället.

Det är verkligen en del av det fina Sverige som vi lever i. Vi ska vara stolta över det. Men vi ska också vara tacksamma för alla de människor som lägger sin tid och energi på civilsamhället. De bidrar till att göra Sverige bättre.

Det finns en skyldighet för oss i den här kammaren att försöka jobba för att de villkor och spelregler som finns ska vara så lätta och begripliga som möjligt även om det ibland kan vara väldigt komplicerat också kopplat till internationella frågor.

Jag ser fram emot att fortsätta att diskutera de här frågorna. Jag hoppas och tror att vi ska kunna presentera en väg framåt. Det är i varje fall det vi jobbar med från regeringen. Jag vill tacka för interpellationen och det här riksdagsåret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.