Fru talman! Satir och politisk humor är på intet sätt ett nytt fenomen. Tvärtom finns det exempel på hån och förlöjligande av både makthavare och politiska frågor från långt innan dagens demokratiska system upprättades. Detta är och har varit ett viktigt demokratiskt medel för medborgarna och något som auktoritära regimer ofta har försökt att bekämpa.
I maj 2020 aviserade Myndigheten för psykologiskt försvar en ny myndighetskampanj inför höstens val, som myndigheten döpt till Skratt som kan skada. Satsningen möjliggjordes av regeringens satsning på 10 miljoner kronor för att stärka befolkningens motståndskraft mot desinformation.
I introduktionen till kampanjsidan står följande:
"Memes är bilder, citat och filmer - ofta med humoristiskt innehåll - som sprids på nätet och som skapar igenkänning inom en viss kultur. Memes kan användas för att flytta fokus från en viss fråga, ta över och ändra riktningen i en debatt eller för att stötta en dold agenda.
Tänk på!
Det finns de som vill få dig att tappa fokus eller vilseleda dig från fakta. Ibland är lättsamt innehåll en täckmantel eller ett rött skynke i en viktig fråga."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Myndigheten för psykologiskt försvar använder alltså satsningen mot desinformation för att varna medborgarna för humor och politisk satir, i detta fall memes - eller memer, som vi kanske säger på svenska.
Som politiker eller andra makthavare har vi en skyldighet att tåla att bli utsatta för humor, satir eller underhållning. Vi är valda att företräda folket, och folket ska få ifrågasätta oss eller det som myndigheter gör oavsett om det sker genom insändare, artiklar eller memer.
Jag hade haft större förståelse om myndigheten skulle ha lagt sin energi på att utbilda svenskarna i andra typer av faror på internet, men med denna kampanj menar jag att man missar målet. I den digitala världen vimlar det av appar som kan verka harmlösa men som i sin tur ägs av till exempel Ryssland eller Kina. Likaså finns det applikationer som på andra sätt samlar in information om dig. Företagen vet vem du är och var du befinner dig och kan också ges möjligheten att spela in ljud.
Techjättarnas möjligheter till valpåverkan är inte heller någonting som nämns i den här kampanjen. Google kan styra både sökförslag och sökresultat för att kunna favorisera någon av de möjliga kandidaterna. Twitter införde under den amerikanska valrörelsen olika typer av begränsningar, och efter valet stängde de av en av kandidaterna från möjligheten att använda Twitter.
När myndighetens fokus i den här viktiga frågan i stället läggs på humor och att politiska partier eller andra oppositionella använder sig av satir eller memer är myndigheten därför ute på hal is. Min uppfattning är snarare att memer utvecklar det demokratiska samtalet. Det får fler människor att bli engagerade och kan således få fler människor att bli involverade i olika politiska frågor.
Fru talman! Jag menar också att det är svårt att ta Socialdemokraterna på allvar i frågor om valpåverkan då de själva har för vana att anställa "demokratiambassadörer" för att öka valdeltagandet i stadsdelar som de själva har stort stöd i eller att arrangera valskolor i utsatta områden.
När regeringens satsning angriper en humorform som personer till vänster är erkänt dåliga på att bemästra är det svårt att inte bli fundersam över syftet. Inte minst är det märkligt att myndigheten får ett sådant uppdrag i nära anslutning till ett riksdagsval.
Med anledning av detta vill jag fråga Morgan Johansson följande. Justitieministern menar i sitt svar att regeringen inte ansvarar för innehållet i eller formerna för kampanjen, men anser justitieministern att innehållet i kampanjen är önskvärt?