Interpellationssvar - Arlandabanan - 2022-06-27

Fru talman! Jens Holm har frågat mig dels om jag avser att verka för att utnyttja optionen om att ta över Arlandabanan innan avtalet med ATrain löper ut, dels om regeringen har gjort någon egen utvärdering av vad kostnaderna för ett sådant friköp av Arlandabanan skulle innebära.

De grundläggande förutsättningarna för Arlandabanan och användandet av en OPS-lösning beslutades av riksdagen 1994. Socialdemokraterna reserverade sig då mot beslutet eftersom privatisering av infrastruktur innebär att vi förlorar den demokratiska kontrollen över samhällsviktig verksamhet och att kostnaderna läggs på den enskilda individen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I avtalet finns möjligheter att pröva om det finns förutsättningar för staten att ta över ägandet och driften av Arlandabanan. Den dåvarande alliansregeringen redovisade sin syn i denna fråga i en skrivelse till riksdagen 2012 och avvisade då att utnyttja denna möjlighet då kostnaden för staten skulle bli mycket hög. Frågan har sedan dess behandlats i riksdagen vid ett flertal tillfällen då en riksdagsmajoritet sagt nej till att omförhandla avtalet. Jag kan alltså konstatera att det saknas stöd i riksdagen för ett sådant agerande.

Utredningen om Arlandas utveckling som nyligen presenterades aktualiserar också behovet av en välfungerande kollektivtrafik till och från flygplatsen. Regeringen har dessutom nyligen givit Trafikverket i uppdrag att utreda hur landtransporterna till och från Arlanda kan stärkas. Jag kan därför konstatera att frågan om hur vi kan få en bättre tågförsörjning till Arlanda fortsatt är aktuell.

Fru talman! Jag vill tacka infrastrukturministern för svaret på min fråga.

Vi vet att flyget står för väldigt stora utsläpp av växthusgaser, och det måste vi komma till rätta med, bland annat genom ett minskat flygande och ett ökat resande med andra, hållbara transportslag som tåget. Men även resorna till och från flygplatserna leder till utsläpp.

Det är väldigt märkligt att vi här i Stockholmsområdet har en ny, superbra järnväg från Stockholms city ut till flygplatsen Arlanda som utnyttjas otroligt dåligt. Endast 19 procent av dem som reser ut till Arlanda tar tåget Arlanda Express. Det kan jämföras med våra nordiska grannar Norge och Danmark där siffran ligger på 60 procents respektive 70 procents tågresande till och från deras flygplatser.

Skälet till detta är pengar. Att köpa en biljett för att resa till Arlanda med Arlanda Express innebär sannolikt att köpa den dyraste biljetten i hela världen för att resa till en flygplats. Det kostar 299 kronor för en enkel resa. Skälet till det är, precis som ministern har svarat här, att vi har ett privat monopol som trafikerar sträckan. Att vi har det privata monopolet ska jag inte lasta vare sig ministern eller mitt eget parti för, utan det var en tidigare borgerlig regering som genomförde det.

Fru talman! Man ska komma ihåg att regeringen har möjlighet att i förtid häva avtalet med A-Train som driver Arlanda Express. Det skulle förstås komma med en kostnad, men kanske skulle det vara värt den kostnaden därför att det i dag är få som reser med tåg till Arlanda för att det är så dyrt. Hela vår kollektivtrafik i och omkring Arlanda blir uppsplittrad på grund av det här privata monopolet som Arlanda Express innebär.

Därför tyckte jag att det var intressant att läsa Stockholms Handelskammares rapport om bättre kollektivtrafik till och från Arlanda att även de öppnar för ett utköp av A-Train och menar att staten sedan, till exempel genom SJ, ska kunna bedriva tågtrafik och att det ska vara som en integrerad trafik till och från Arlanda. Jag vet att även Moderaterna i Stockholmsregionen driver samma sak, så det synes mig finnas en ganska bred majoritet för en bättre lösning än vad vi har i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför tycker jag att ministern svar är passivt, och det anstår inte en minister med höga ambitioner på transport- och klimatområdet. Jag vill fråga Tomas Eneroth: Har regeringen gjort någon egen analys av vad det skulle kosta att lösa ut Arlandabanan så att staten kan driva den i egen regi? Jag skulle också vilja fråga ministern varför regeringen gjorde så 2019 att man förlängde avtalet med A-Train så att det här privata monopolet fortsätter ända till 2050 i stället för till 2040 då avtalet skulle ha löpt ut.

Avslutningsvis undrar jag också: Måste verkligen ministern ha ett beslut i Sveriges riksdag för att staten ska kunna ta över ansvaret för Arlanda Express? Är inte det ett beslut som regeringen själv kan fatta?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för engagemanget! Jag tror att vi i grunden har en gemensam utgångspunkt om att hitta bra lösningar och öka andelen kollektivtrafikförbindelser ut till Arlanda. Jag tycker att det är helt rätt.

Jag blev lite förvånad över det sistnämnda och måste fråga Jens Holm, fru talman, om han menar att regeringen mot riksdagens vilja skulle förstatliga en del av svensk infrastruktur. Det skulle vara ett lite anmärkningsvärt agerande, vill jag ändå säga.

Grunden är att alliansregeringen under ropet om alternativa finansieringsformer några veckor, tror jag att det var, före valet 1994 valde att skriva på avtalet som skapade Arlanda Express. Det var ett avtal som skrevs på ett sätt som gjorde det, enligt regeringens analys, orimligt dyrt att lösa ut. Det var den bedömning som dåvarande alliansregering gjorde. Sedan dess har det inte funnits någon parlamentarisk majoritet för att hitta någon annan lösning.

Jag noterar dessutom i det sammanhanget att Jens Holm själv ibland också har uttryckt att det vore bra att hitta fler alternativa finansieringsmöjligheter. Jag tycker att det förtjänar att konstateras att de här förslagen ofta landar i att privata intressen ska äga och kontrollera infrastruktur med alla de risker som det faktiskt innebär och att vi sedan får svårigheter med att gå in och korrigera i efterhand.

Nu är det Arlandabanan vi talar om, och lite senare, fru talman, kommer vi att ha en interpellationsdebatt här om Skurubron där i princip samma utveckling har skett. Man förhandlade sig fram till en alternativ finansieringsform, och nu, tio år senare, är man inte beredd att betala för konsekvenserna av detta.

Jag tror att det är en bra ordning vi har där vi gemensamt finansierar och betalar för infrastrukturen och därmed inte heller ålägger användarna väldigt dyra avgifter eller försvårar möjligheten för politiker att sedan, under demokratiska former, besluta om någonting annat.

Jag tror att nyckeln till det som både Jens Holm och jag skulle vilja se ligger i det uppdrag jag har gett till Trafikverket om att titta på landtransporterna till och från Arlanda i syfte att öka inte minst kollektivtrafikandelen. Det innebär att titta både på hur spårkapaciteten kan användas bättre och på BRT-lösningar eller liknande för att kraftigt öka kollektivtrafikandelen.

Peter Norman, regeringens utredare, hade också liknande förslag. Han talade till och med om biljettpriser på cirka 100 kronor i stället. Det är klart att det vore en önskvärd utveckling att få billigare, smartare och klimatvänligare resor ut till Arlanda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss se hur remissinstanserna reagerar på Peter Normans förslag. Jag tror att det är där vi ska söka efter lösningar, inte i att försöka återförstatliga stora delar med alla de kostnader som det skulle innebära. Det ska man särskilt inte göra om det inte finns någon bred parlamentarisk uppslutning bakom ett sådant äventyr. Jag tror hellre att det ligger någonting i det som utredaren föreslår: att hitta möjliga förhandlingslösningar mellan aktörerna och se till att öka kollektivtrafikandelen.

Det är just därför jag och regeringen har valt att ge Trafikverket det uppdraget. Peter Normans underlag är en del i det men naturligtvis också engagemanget från Stockholms Handelskammare, Region Stockholm och kommunerna runt Arlanda. Det är nämligen inte bara vi som reser till och från Arlanda som ska ha nytta av den infrastrukturen. Det handlar också om hur regionen kan försörjas och få bättre kollektivtrafikmöjligheter. Det är därför viktigt att titta inte ensidigt på Arlandabanans förutsättningar utan också på all annan trafik till och från Arlanda.

Fru talman! Om vi ska vara noggranna är det på det sättet att Arlandabanan ägs av svenska staten. Sedan är det ett privat bolag med ägare i Australien och den kinesiska staten som kör Arlanda Express på uppdrag av staten, genom det avtal som finns mellan Arlandabanan och A-Train. Min fråga handlar om att lösa ut A-Train i förtid och att luta sig mot den klausul som finns i avtalet om att staten kan göra detta.

Tomas Eneroth och regeringen har gjort tvärtom. De förlängde avtalet med A-Train, så att det löper ut 2050 och inte 2040. Det var ett väldigt dåligt beslut som togs 2019. Tomas Eneroth får gärna kommentera det. Det förbryllade nämligen mig och många andra.

Nu är det som det är. Jag vill insistera på min fråga. Menar Tomas Eneroth verkligen att det behövs ett beslut i Sveriges riksdag för att omförhandla det avtalet så att det går att köra i egen regi tidigare än 2050? Det skulle jag vilja veta.

Jag ska också kommentera det ministern säger om så kallad alternativ finansiering. Vänsterpartiet anser att dagens finansieringsmodell, från löpande räkning från budgeten, inte fungerar. Vi bygger ut infrastruktur i alldeles för långsamt tempo. Vi vill därför att staten ska låna upp pengar till stora investeringar, till exempel till höghastighetsbanorna. Det är ett exempel på alternativ finansiering. Vi har aldrig varit anhängare av privatisering eller privata ägare av vår infrastruktur. Det tror jag att ministern förstår.

Jag hade också en fråga som jag inte fick svar på. Det gäller huruvida ministern och regeringen har gjort en egen beräkning av hur mycket det skulle kosta att lösa ut A-Train i förtid. Jag fick inget konkret svar på det. Det tolkar jag som att regeringen inte har gjort det.

Stockholms Handelskammare pratar om uppskattningsvis 4 miljarder kronor. Det är förstås mycket pengar. Men man ska komma ihåg de stora vinsterna vi skulle få genom att köra Arlanda Express i egen regi. Då kan vi integrera kollektivtrafiken i Stockholmsregionen och få billigare biljettpriser. Det handlar framför allt om klimatskäl.

I dag är det mindre än 20 procent som tar tåget till Arlanda. Jämför med Gardemoen i Oslo eller Kastrup i Köpenhamn. Där tar 60-70 procent, ibland mer än 70 procent, tåget till flygplatsen. Vi ska väl inte vara sämre. Ska folk åka med egen bil eller taxi, med stora utsläpp som följd, för att det är billigare när vi har en välfungerande, modern och bra järnväg? Nej, folk ska självklart ta tåget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tomas Eneroth! Varför förlängde ni avtalet med A-Train till 2050? Har ni gjort någon egen beräkning? Måste beslutet verkligen fattas här i riksdagen?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för engagemanget!

Återigen - jag tror att vi är helt överens om att andelen kollektivtrafik ut till Arlanda måste öka dramatiskt. Det är det som Peter Norman föreslår i sin utredning. Vi har också gett Trafikverket i uppdrag att titta på hur det ska ske, hur förbindelserna ut till Arlanda ska förbättras.

Jag vill ändå poängtera att det är viktigt inte bara för Arlanda. Arlanda är med Arlanda stad också en arbetsplats för väldigt många människor.

Någon kanske tänker: Höj bara biljettpriserna för parkeringsplatserna på Arlanda. Men då kommer trafiken att flyttas ut i omkringliggande kommuner, med alla bekymmer det innebär.

Problemet är att det är för lite kollektiva transporter till rimligt pris in till Arlanda. Där ligger Trafikverkets uppdrag. Det är där jag vill se en lösning. Om det är med spårbunden trafik, när man analyserat de förutsättningar som finns, eller om det också kan vara med så kallade BRT-lösningar, exempelvis elbussar, återstår att se. Trafikverket får återkomma när det gäller det.

Det är bra att Jens Holm säger att de inte tycker att alternativa finansieringsmöjligheter ska inkludera privata intressen. Det är annars den erfarenheten vi har i Sverige, att vi avhänder oss makten.

En sådan fråga är självklart någonting som riksdagen direkt eller indirekt kommer att behöva ta ställning till. Låt oss utgå från Stockholms Handelskammares ställningstagande. Att lösa ut en aktör för över 4 miljarder kronor är en fråga som måste underställas riksdagen. Det är avsevärda resurser och en tydlig prioritering inom transportpolitikens område. Jag föreställer mig att riksdagen, om inte annat så i sin budgethantering, måste ta ställning till det. Ja, frågan måste ha en förankring i riksdagen innan man går vidare.

Den tidigare regeringen gjorde tidigare en bedömning och sa att överta driften av Arlandabanan och snabbtågspendeln avsevärt skulle överstiga värdet av anläggningen. Den formuleringen hade regeringen vid det tillfället. Sedan dess har frågan som sagt varit uppe i riksdagen vid återkommande tillfällen utan att det har funnits något starkare stöd för det.

Det som nu händer och som är intressant är att Peter Norman har gjort en utredning där man tittar på alternativ för att kunna minska kostnaden för att åka ut till Arlanda, inte minst med Arlanda Express. Låt oss se vad remissinstanserna tycker om den lösningen.

Vidare är det som regeringen tar ansvar för, och som vi har gjort, att ge Trafikverket i uppdrag att titta på bättre kollektivtrafikmöjligheter till och från Arlanda och till och från regionen. Det kan komma att krävas infrastrukturella förbättringar, mer spårkapacitet eller andra typer av insatser. Men det är helt nödvändigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill avsluta med att jag instämmer helt och hållet i Jens Holms uppfattning när det gäller kollektivtrafikandelen till Arlanda. Den är absolut inte acceptabel. Man kan i efterhand fundera på varför det har blivit så. Det beror på att Stockholmsregionen har prioriterat flera olika flygplatser.

Regeringens utgångspunkt är klar: Vi vill lägga ned Bromma flygplats och samla inrikesflyget på Arlanda. Det innebär bättre underlag för flygets internationella direktförbindelser och bättre förutsättningar för bra kollektiva trafiklösningar in till Arlanda. Jag hoppas och tror att Jens Holm och Vänsterpartiet stöder mig i den inriktningen.

Fru talman! Självklart gör vi det.

Det är dock lite frustrerande; den här regeringen har ändå styrt i två omgångar, i åtta år. Nu hänvisar ministern till nya utredningar för att lösa ett problem som har en väldigt tydlig lösning: att använda de moderna spår som finns från Stockholms city ut till Arlanda.

Ansvaret faller tungt på regeringen, som förlängde A-Trains koncession från 2040 till 2050. Det förbättrar inte regeringens förhandlingsläge ifall man vill förhandla om att bryta avtalet tidigare. Det var olyckligt att regeringen gjorde det. Tomas Eneroth har inte heller velat kommentera det när vi har pratat om det i andra sammanhang.

Det här är självklart en budgetfråga. I någon mån behövs riksdagens stöd för att få igenom en budget. Men ministern gör det lätt för sig när han dels gömmer sig bakom regeringen Reinfeldts beslut 2012. Det var tio år sedan och en helt annan regering. Dels har beslutet om att ta tillbaka Arlanda Express i egen regi inte prövats konkret i riksdagen, som ett förslag från regeringen. Det handlar om propositioner och sådana förslag som brukar klubbas i riksdagen.

Törs ministern vara djärv och driva fram ett sådant förslag? Jag förstår att han nu väntar på utredningsunderlaget, vilket är rimligt. Men det här är ett tydligt medskick från Vänsterpartiet till Tomas Eneroth: Driv frågan och se till att vi får en billigare och bättre kollektivtrafik till och från Arlanda! Det skulle alla vinna på, såväl de som arbetar där som de som reser och inte minst klimatet. Vänta inte för länge! Stödet för detta är större än vad ministern kanske tror.

Fru talman! Jag tackar Jens Holm. Jag uppskattar verkligen engagemanget och viljan.

Självklart handlar hela utgångspunkten för uppdraget till Trafikverket om att man ska titta på flera olika alternativ för att öka kollektivtrafikandelen. Det inkluderar nyttjandet av de spår som finns och exkluderar inte byggandet av nya spår. Jag tror nämligen att det är helt nödvändigt.

Vi ska ha en flygplats av bra klass för hållbart flyg. Det är helt nödvändigt för ett exportberoende industriland som Sverige. Men det duger inte att trafiken dit går med personbilar. Även om personbilarna elektrifieras fullt ut och vi har transportsektor med nollutsläpp kommer bara trängselfaktorn i sig att tala för att vi behöver hitta smarta kollektivtrafikmöjligheter.

Jag gläds ändå över att man under de här åren har öppnat för fler aktörer att kunna samnyttja spåren. Både SL och SJ gör det i större utsträckning. Men kanske är regeringens utredare Peter Norman någonting på spåren när han tittar på förhandlingsmöjligheterna. Låt oss se vad remissinstanserna säger om det. Men låt oss framför allt se det lite bredare underlag som Trafikverket nu ska ta fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som Jens Holm nogsamt påpekade ser man nu även i Stockholmsregionen vikten av att kanske inte ens ha privatkontrollerade avtal för lång tid för infrastruktur. I stället ser man att samhällets gemensamma intressen för både bra kollektiva transporter och klimatomställningen av transportsektorn är lite större än marknaden. Det är en glädjande utveckling.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.