Interpellationssvar - Initiativ för att ge det nordiska samarbetet en pånyttfödelse - 2022-06-22

Herr talman! Johan Hultberg har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en nordisk coronakommission och om jag tänker verka för att stärka Gränshinderrådet och för att intensifiera arbetet med att riva gränshinder. Vidare har Johan Hultberg frågat mig om jag och regeringen kommer att följa riksdagens tillkännagivande om att verka för ett ministerråd för infrastruktur och transport.

Jag instämmer i att det behövs ett ambitiöst och målinriktat arbete för att riva gränshinder och bättre rusta Norden för nya gränsöverskridande kriser. Givetvis ska vi som en del av detta dra lärdom av erfarenheter från pandemin.

Utvärderingsarbetet är redan igång. Arbetet spänner över många politikområden och pågår inom flera befintliga nordiska strukturer, såsom Nordiska ministerrådet, Hagasamarbetet och Svalbardgruppen. Flera utredningar har redan presenterats; bland annat har Utrikespolitiska institutet i Finland undersökt konsekvenserna av de reserestriktioner som infördes under pandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vid det nordiska statsministermötet i Köpenhamn i november 2021 antogs en deklaration som betonar vikten av att fördjupa samarbetet inom försörjningstrygghet och beredskap. En kartläggning av det nordiska samarbetet inom försörjningstrygghet och beredskap väntas bli färdigställd under 2022.

Mot bakgrund av det breda uppföljningsarbete som redan pågår ser jag i dagsläget inte behov av en nordisk coronakommission.

Pandemin har varit en viktig påminnelse om de nordiska ländernas ömsesidiga beroende och vikten av nära samarbete även under kristider. Redan under pågående pandemi enades vi i en gemensam målsättning att de nordiska länderna ska stå bättre rustade inför nästa kris.

I slutet av juni möts de nordiska samarbetsministrarna i Halden, som ligger i den norska samarbetsministerns hemtrakt i gränsregionen Sverige-Norge. Mötet kommer att ha ett särskilt fokus på just gränssamarbete och krissamverkan. Målsättningen är att vi vid mötet ska kunna manifestera hur samarbetsministrarna ser på sin roll och sitt ansvar vid kommande kriser, bland annat baserat på erfarenheter från pandemin. Detta innefattar bland annat ett ansvar för att i möjligaste mån undvika negativa konsekvenser för den fria rörligheten, inte minst i gränsregioner. Jag skulle gärna se att formerna för hur samarbetsministrarna samverkar tydliggörs och inte är beroende av de personliga kontakter som skapades under pandemin.

Gränshinderrådet spelar en viktig roll i att identifiera och bidra till att lösa gränshinder. Rådet fick i slutet av förra året ett nytt och förstärkt mandat som stärker dialogen mellan Gränshinderrådet och samarbetsministrarna och därmed möjligheten att lyfta prioriterade frågor till politisk nivå samt tydliggöra dess roll i kristider. Gränshinderrådet ska med kort varsel samla in information, uppmärksamma regeringarna på risker för mobilitetsproblem samt föreslå lösningar.

För att förbättra det nordiska samarbetet när det gäller gränshinder, integration och mobilitet över våra gränser är det självfallet viktigt att vi i de nordiska regeringarna också bidrar och systematiskt arbetar för att såväl undanröja gränshinder som främja integrering. Vi ministrar med ansvar för nordiska frågor har varit pådrivande för att lyfta den nordiska dimensionen inom våra regeringar.

Jag instämmer i att infrastruktur spelar en viktig roll i att knyta ihop de nordiska länderna för att reducera utsläpp, öka handel och tillväxt samt skapa hållbarhet. Från svensk sida vill vi fortsätta att värna det goda informella samarbetet och ser inte behov av att inrätta ett särskilt ministerråd för transport. Eftersom det redan finns fungerande former för samarbetet om transportfrågor är det viktigare att vi fokuserar på de projekt, till exempel klimatsmart mobilitet i nordiska städer, som redan pågår i ministerrådet och på att identifiera vilka nya projekt vi ska samarbeta om för att nå visionen.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret på min interpellation!

Detta, herr talman, är sannolikt min sista debatt här i kammaren under den här mandatperioden, och jag måste säga att jag är glad över att den handlar om just Norden. Jag har ett starkt engagemang för det nordiska samarbetet och har under hela mandatperioden jobbat aktivt för att lägga förslag och driva på för att vi ska förstärka och utveckla det nordiska samarbetet och knyta våra länder ännu mycket närmare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta engagemang och arbete har såklart intensifierats särskilt sedan coronapandemin slog mot våra länder 2020. Coronaviruset var ju ett virus som inte bara angrep oss människor utan också det nordiska samarbetet. Det var ett virus som gjorde att det arbete med att riva gränshinder och slipa ned trösklarna mellan våra länder som vi under så lång tid har ägnat oss åt i Norden fick en rejäl backlash.

Människor i gränsbygder upplevde helt plötsligt gränsen som brutalt tydlig efter att tidigare mest ha sett den som ett streck på ett papper. Misstro spred sig. Människor hade svårt att ta sig till sina arbeten. Viktiga arbetsplatser gapade tomma när kunder och besökare uteblev. Jag såg det på nära håll i min valkrets. I Strömstad, i Charlottenberg i Värmland och på många andra håll var konsekvenserna väldigt allvarliga.

Herr talman! Nu är det viktigt att vi gör allt vi kan för att säkerställa att de här konsekvenserna inte biter sig fast, att det nordiska samarbetet får en pånyttfödelse och att vi lär av det som hänt. Just att lära av det som hänt är bakgrunden till att jag har föreslagit att man borde ta initiativ till en nordisk coronakommission. Sverige har ju haft en coronakommission som har gjort ett viktigt arbete för att utvärdera hur den svenska pandemihanteringen har fungerat, eller inte fungerat, och en motsvarande hade verkligen behövts på det nordiska området.

Vi har ju sett att vårt samarbete och koordineringen våra länder emellan inte alls har fungerat som de borde. Det har skapat en oro hos människor och företag i Norden, i synnerhet i gränsregionerna. Där frågar man sig nu om man vågar tro på visionen om Norden som den mest integrerade och hållbara regionen i världen. Vågar man ta det där jobbet på andra sidan gränsen? Vågar man investera i företagsamhet som är gränsöverskridande?

Detta gör mig mycket bekymrad. Utifrån en nordisk coronakommission hade man kunnat få en bra grund för att stärka det nordiska samarbetet. Jag tycker att en sådan kommission skulle ha ett tudelat uppdrag och dels utvärdera hur samarbetet har fungerat, eller snarare inte fungerat, dels komma med rekommendationer för framtiden om hur samarbetet och koordineringen kan förbättras.

Ministern sa i sitt svar att det redan nu har tagits många initiativ för att utvärdera samarbetet och hur det kan utvecklas. Detta är bra; jag välkomnar det. Men jag är bekymrad, herr talman, över att det är för splittrat. Jag tror att det hade varit bra att samverka genom en nordisk coronakommission.

Jag vill fråga statsrådet om förslaget om en nordisk coronakommission är något som hon är beredd att ta upp vid mötet i Halden, på andra sidan kommungränsen från där jag bor, när de nordiska samarbetsministrarna träffas lite senare den här månaden.

Herr talman! Jag delar verkligen Johan Hultbergs syn på det här. Det pandemin gjorde för våra nationsgränser, och framför allt för medborgarna som bor vid gränsen, var helt brutalt för många människor, familjer och arbetstagare men också för de företag som inte fick sina arbetstagare på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så ska det ju inte vara. Så får det inte vara, och ingen vill att det någonsin ska upprepas.

Det som är viktigt nu är att det nordiska samarbetet verkligen fördjupas och att vi har en gemensam målbild. Vad menar vi med det nordiska samarbetet? Där någonstans måste vi börja. Vi har utredningar på gång. Vi har haft utredningar. Vi har genomlysningar och en hel del åsikter både från ministrar och från de olika regeringarna om vad man kan göra bättre. Men vi måste enas om en målbild.

Min ambition när jag åker till Halden på måndag är att ge ett förslag på en gemensam målbild - jag återkommer snart till det - och att få gehör för detta i de andra länderna. Det ska vara enkelt att leva och verka över gränserna. Det ska vara sömlöst att verka och leva i de nordiska gränsregionerna, men så har det inte varit.

Jag har själv haft väldigt många samtal med medborgare och företag i gränsregionerna och hört alltför många vittnesmål om att den mellanmänskliga tilliten har tagit skada, vilket kanske går ännu mer på djupet och är ännu mer allvarligt.

Vi måste bygga förtroenden. Vi måste dra lärdomar tillsammans. Det har vi gjort, till viss del, med de analyser och utredningar som har gjorts och de diskussioner som har förts ministrarna emellan. Vi måste också hitta lösningar som fungerar i alla länder och lösningar som fungerar bilateralt. Som Nordenminister i den svenska regeringen har jag varit väldigt aktiv i relationen till respektive land, för det ser lite olika ut i de olika gränsregionerna. Det handlar ofta om frågor som måste lösas pragmatiskt med respektive land, men det handlar också om en gemensam nordisk syn på vår arbetsmarknad, våra skattesystem, sociala förmåner och digitala lösningar. Detta bör vi kunna lösa på nordisk nivå; jag håller med om det.

Detta med en coronakommission och utvärderingsarbetet har nu pågått under en period. Vi nordiska samarbetsministrar fick vid Nordiska rådets session i Köpenhamn i november ett uppdrag av statsministrarna att se över kris- och beredskapsarbetet och att göra en kartläggning inte bara regeringarna emellan utan också av vad våra myndigheter kan göra bättre tillsammans för att stärka samarbetet kring försörjningstrygghet och beredskap.

Jag är inte övertygad om att vi behöver fler utredningar för att ta reda på vad som fungerade eller inte fungerade under pandemin; vi har en hyfsat klar bild av detta. Däremot behöver vi ha beredskap för nästa gång. Det är inte alls säkert att det då är en hälsokris, utan det kan vara en annan kris som gör att man tycker att man behöver stänga gränserna. Vi måste också se vad det innebär om gränserna, i värsta fall, behöver stängas igen. Vad innebär det i form av dialog dessförinnan? Vi måste även minimera de enorma skadeverkningar det får för medborgare, företag och så vidare.

Min syn på detta är att vi behöver ha en gemensam målbild. Vi behöver också lägga de utredningar och analyser som har gjorts på bordet och komma med konkreta förslag för framtiden.

Min idé till mötet i Halden är att vi ska komma med ett gemensamt uttalande. Det är ett svenskt initiativ. Jag tror inte att vi hade kunnat hoppas på att det skulle bli verklighet om inte Sverige hade drivit det så hårt. Det är ett gemensamt uttalande om vad det innebär att värna den fria rörligheten och vad det innebär att identifiera undantag för eventuella gränsstängningar i form av studenter, arbetstagare, transporter och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Analyser är gjorda. Jag tror inte att det bara är en ren hälsokris eller en coronakommission som kommer att leda till att vi blir klokare nästa gång, utan det är en bredare bild. Till det har vi faktiskt redan ett underlag.

Herr talman! Om det är så att alla underlag finns på plats ser jag fram emot att det nu blir verkstad. Jag tror att åtgärder är det bästa sättet att möta de problem som vi har sett under pandemin. För att möta den misstro som tyvärr har skapats av de problem som har funnits kring huruvida man verkligen kan tro på visionen om Norden som den mest integrerade regionen och på att det ska vara möjligt att leva sitt liv med ett ben i Sverige och ett ben i Norge eller med ett ben i Danmark och ett i Sverige krävs det åtgärder.

Jag har lagt fram många förslag här i Sveriges riksdag på konkreta åtgärder som man skulle kunna vidta för att knyta starkare band och stärka det nordiska samarbetet. Jag har till exempel - också i den interpellation som vi debatterar här - tagit upp att man borde stärka Gränshinderrådet och höja ambitionen där.

Ministern sa i sitt svar att mandatet har förstärkts. Ministern får gärna utveckla på vilket sätt detta har skett och om det skulle vara möjligt att ytterligare höja ambitionen. Jag tycker att det hade varit ett tydligt besked till människor i gränsbygderna och i Norden om man på allvar höjde tempot i arbetet med att riva gränshinder. Det hade skickat en väldigt viktig signal.

Herr talman! Uttalanden i all ära - det är jättebra om man kan göra ett uttalande vid mötet i Halden. Men jag tror att det är ännu viktigare att människor och företag i Norden, i synnerhet i gränsområdena, ser verkstad och konkreta åtgärder som gör att vi kommer närmare varandra, till exempel investeringar i gränsöverskridande infrastruktur.

Apropå infrastruktur, herr talman, blev jag faktiskt bekymrad över ministerns svar om att samarbetet i transportfrågor är välfungerande. Min bild är inte att det är så välfungerande. Min bild är snarare att det finns stora problem.

Till exempel saknas det en modell för att beräkna den gränsöverskridande nyttan av järnvägsinvesteringar. Det försvårar tillskapandet av det som jag har varit oerhört engagerad för, nämligen en dubbelspårig järnväg mellan Oslo och Göteborg. Det är en otroligt viktig pulsåder på västkusten där vi har en väldigt eftersatt infrastruktur. Hittills har vi inte förmått komma överens om hur vi ska bygga ut den viktiga infrastrukturen över den svensk-norska gränsen.

Därför tror jag att det vore bra om man kunde gå vidare med det som Nordiska rådet har efterfrågat och som riksdagen har fattat beslut om, nämligen ett särskilt nordiskt transportministerråd. Det vore också som sagt bra om man kunde få till en modellering för den gränsöverskridande infrastrukturen. Men det är måhända någonting jag får återkomma till i nya interpellationsdebatter med infrastrukturministern.

Som sagt efterlyser jag konkreta åtgärder och ökade ambitioner. Jag är idel öra att höra mer om arbetet med Gränshinderrådet och hur det arbetet kan stärkas samt gärna lite ytterligare om vad uttalandet i Halden kan tänkas innehålla. Vi har som sagt en vision, och det är bra att om det kan uttalas en gemensam målbild. Men det som verkligen behövs är de konkreta åtgärderna för att trovärdiggöra att visionen kan bli verklighet och att målbilden kan förverkligas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag delar verkligen Johan Hultbergs bild och hans önskan om att gå från ord till handling. Hela tiden sedan pandemin började har jag från den svenska regeringens sida drivit att vi måste enas om en gemensam modell - jag har kallat det för samarbetsmodell - mellan oss samarbetsministrar. Hur hanterar vi kriser tillsammans, hur ser kontakterna ut och hur sker besluten?

Det handlar faktiskt om att gå från ord till handling. Ja, vi vill att det ska vara öppna gränser. Vi vill ha ett integrerat Norden, som till och med ska vara den mest integrerade regionen i världen. Men vad innebär det i praktiken? Jo, det innebär att man så fort man i en nordisk regering tar ett beslut som påverkar ett annat nordiskt land bör ta kontakter och ta hänsyn. Man behöver också titta på hur man kan minimera eventuella skadeverkningar när det gäller mobilitet och så vidare.

Herr talman! Jag vill återkomma till att det har varit svårt att nå den gemensamma målbilden inom alla de nordiska regeringarna. Det jag hoppas att vi nu når fram till är ett gemensamt uttalande som ska ligga på bordet och som vi ska kommunicera. Det handlar om att vi vid kommande kriser ska enas i frågorna om att värna gränsregioner, föra dialog och minimera konsekvenser. Oavsett regering och oavsett vilken Nordenminister som står här eller i någon annan huvudstad i Norden ska det finnas ett uttalande som innebär konkreta åtaganden från de nordiska regeringarna. Det är min förhoppning att man på måndag ska kunna komma så pass långt att man minimerar eventuella nya gränsstängningar och de negativa effekterna för den fria rörligheten - eller naturligtvis i bästa fall inte stänger gränserna igen.

Gränshinderrådet är en väldigt viktig organisation som möjligen har varit något styvmoderligt behandlad, om jag får uttrycka mig så, i Nordiska ministerrådet. Man har inte haft den nära dialog som jag från svensk sida tycker att man borde ha haft. Därför tog vi också ett initiativ - och fick gehör för det - om att Gränshinderrådet från och med nu alltid ska vara inbjudet till Nordiska ministerrådet för att kunna redogöra för de konkreta gränshinder som medborgarna upplever. Gränshinderrådet har verkligen örat mot marken.

När jag var ganska nytillträdd tillsatte jag en ny svensk representant, Sven-Erik Bucht, som har jobbat väldigt intensivt just med de här frågorna. Vi måste få upp dem på bordet. Det handlar verkligen om att gå från ord till handling och om vad vi kan göra här och nu. Där är Gränshinderrådet helt ovärderligt - liksom de gränsregionala informationstjänsterna, skulle jag vilja säga.

Man har jobbat väldigt hårt med att identifiera gränshinder under pandemin. Ungefär hundra störningar identifierades under pandemin. I samverkan med ansvariga myndigheter, som direkt måste kopplas in, och departement löstes faktiskt merparten av dem under pandemin - dock inte alla, vilket vi väl känner till.

Gränshinderrådet kommer att ha ett eget möte och sedan delta vid ministermötet i Halden. Det här är någonting nytt som vi har infört sedan förra året och som jag verkligen välkomnar. Jag delar Johan Hultbergs bild av vikten av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller transportfrågan och gränsöverskridande transporter i Norden är det självklart så att vi inte vill känna några gränser. Där vill vi verkligen se till att knyta ihop vårt Norden. Det har väldigt stor betydelse för tillväxt och tillgänglighet. Den gränsöverskridande infrastrukturen mellan de nordiska länderna gör det också attraktivare att bo och verka i Norden eller att flytta till Norden från en annan del av världen. Man får en mycket större marknad och arbetsmarknad att tillgå. Vi kan enas om vikten av detta.

Däremot, herr talman, har jag väldigt svårt att se att ett ministerråd och en ny byråkratisk struktur, som man kallar det, skulle lösa frågorna om de konkreta, ofta bilaterala, infrastrukturprojekt som vi nu behöver driva vidare. Jag återkommer gärna till det i mitt nästa inlägg.

Herr talman! Jag är naturligtvis glad att jag och statsrådet i stort delar ambitionerna när det gäller att vi måste höja tempot i arbetet med att riva gränshinder och göra allt vad vi kan för att lära av pandemin och stärka och utveckla det nordiska samarbetet.

Jag tycker konkret, herr talman, att det vore utmärkt om det uttalande som görs i Halden kunde följas av flera avsiktsförklaringar, till exempel en avsiktsförklaring om att förbättra den nordiska infrastrukturen och en avsiktsförklaring om att förstärka och utveckla den gränsöverskridande infrastrukturen. Vi har ju sett erfarenhetsmässigt vad enormt mycket det har betytt när vi gjort stora investeringar i den nordiska infrastrukturen. Vi har sett vad Öresundsbron har gjort för integrationen vid Öresund och vad den nya Svinesundsbron har betytt i min del av Sverige. Vi vet att de här investeringarna är lönsamma och att de betyder mycket.

Jag hade allra helst också velat se en avsiktsförklaring om att gränsstängningar inte ska uppstå utan att vi ska hitta modeller för att hantera sådana här situationer ändå, men jag skulle åtminstone vilja se en avsiktsförklaring om att företag och människor i gränsbygderna måste hållas skadeslösa vid gränsstängningar. Det måste införas särskilda regler för gränspendlare och människor som lever och verkar över gränserna. Det som har skett under pandemin, när familjer har splittrats och människor inte kunnat ta sig till sina arbeten och blivit utan försörjning och ekonomisk kompensation, är helt oacceptabelt. Det krävs att ministrarna i alla våra nordiska länder tar ansvar för detta.

Herr talman! Jag tackar för debatten och önskar statsrådet lycka till vid det viktiga mötet i Halden. Jag ser fram emot att fortsätta verka för och diskutera hur vi kan stärka det nordiska samarbetet. Jag önskar talmannen, statsrådet och alla medarbetare här i riksdagen en glad sommar.

Herr talman! Jag delar verkligen bilden - från den svenska regeringens sida vill vi gärna att det ska gå att enas om undantag när det gäller gränsstängningar. Jag nämnde tidigare studenter, arbetstagare, transporter och så vidare. Detta är i dagsläget inte framkomligt. I dag är det inte en realistisk målbild. Men det innebär inte att vi ska ge upp. Självklart ska vi försöka verka för att enas om sådana undantag som Sverige och Danmark samt Sverige och Finland enades om under slutet av pandemin - med Norge gick det dock inte. Vi ska absolut fortsätta att verka för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad vi åtminstone kan enas kring är att vi alltid ska värna den nordiska öppenheten och mobiliteten och att vi ska se till att samarbetsministrarnas roll i varje nordisk regering stärks. Det är i alla fall ett steg på vägen som jag hoppas att vi kan enas kring i Halden nästa vecka.

Åter till infrastrukturen, som är en otroligt central fråga! Man kan givetvis ha olika uppfattningar om vilket forum som är bäst för infrastruktursamarbeten. Jag kan konstatera att de nordiska transportministrarna säger att man i dag har ett gott samarbete. Man möts ofta när det gäller framför allt bilaterala projekt. Det handlar ofta om att det är två länder, i bästa fall tre länder, som delar ett gemensamt infrastrukturprojekt och både finansiering och projektering av detta.

Herr talman! Jag skulle vilja lyfta fram att regeringen förra veckan presenterade en ny infrastrukturproposition med totalt 900 miljarder. Däri låg tre saker som verkligen är viktiga för det nordiska samarbetet, nämligen sträckan Oslo-Stockholm, sträckan Oslo-Göteborg - kan jag glädja Johan Hultberg med - och ett utökat infrastruktursamarbete kring Öresundsregionen. När man får Fehmarn bält-förbindelsen mellan Tyskland och Danmark är det inte minst viktigt att man lätt kan ta sig över Öresund och sedan vidare upp mellan Göteborg och Oslo. Vi jobbar bilateralt inom infrastrukturområdet men också ibland mellan tre länder, och det ska vi verkligen fortsätta göra.

Jag tackar Johan Hultberg för ett mycket gott samarbete på det nordiska området. Jag önskar naturligtvis också alla en glad midsommar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.