Herr talman! Jag delar verkligen Johan Hultbergs syn på det här. Det pandemin gjorde för våra nationsgränser, och framför allt för medborgarna som bor vid gränsen, var helt brutalt för många människor, familjer och arbetstagare men också för de företag som inte fick sina arbetstagare på plats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Så ska det ju inte vara. Så får det inte vara, och ingen vill att det någonsin ska upprepas.
Det som är viktigt nu är att det nordiska samarbetet verkligen fördjupas och att vi har en gemensam målbild. Vad menar vi med det nordiska samarbetet? Där någonstans måste vi börja. Vi har utredningar på gång. Vi har haft utredningar. Vi har genomlysningar och en hel del åsikter både från ministrar och från de olika regeringarna om vad man kan göra bättre. Men vi måste enas om en målbild.
Min ambition när jag åker till Halden på måndag är att ge ett förslag på en gemensam målbild - jag återkommer snart till det - och att få gehör för detta i de andra länderna. Det ska vara enkelt att leva och verka över gränserna. Det ska vara sömlöst att verka och leva i de nordiska gränsregionerna, men så har det inte varit.
Jag har själv haft väldigt många samtal med medborgare och företag i gränsregionerna och hört alltför många vittnesmål om att den mellanmänskliga tilliten har tagit skada, vilket kanske går ännu mer på djupet och är ännu mer allvarligt.
Vi måste bygga förtroenden. Vi måste dra lärdomar tillsammans. Det har vi gjort, till viss del, med de analyser och utredningar som har gjorts och de diskussioner som har förts ministrarna emellan. Vi måste också hitta lösningar som fungerar i alla länder och lösningar som fungerar bilateralt. Som Nordenminister i den svenska regeringen har jag varit väldigt aktiv i relationen till respektive land, för det ser lite olika ut i de olika gränsregionerna. Det handlar ofta om frågor som måste lösas pragmatiskt med respektive land, men det handlar också om en gemensam nordisk syn på vår arbetsmarknad, våra skattesystem, sociala förmåner och digitala lösningar. Detta bör vi kunna lösa på nordisk nivå; jag håller med om det.
Detta med en coronakommission och utvärderingsarbetet har nu pågått under en period. Vi nordiska samarbetsministrar fick vid Nordiska rådets session i Köpenhamn i november ett uppdrag av statsministrarna att se över kris- och beredskapsarbetet och att göra en kartläggning inte bara regeringarna emellan utan också av vad våra myndigheter kan göra bättre tillsammans för att stärka samarbetet kring försörjningstrygghet och beredskap.
Jag är inte övertygad om att vi behöver fler utredningar för att ta reda på vad som fungerade eller inte fungerade under pandemin; vi har en hyfsat klar bild av detta. Däremot behöver vi ha beredskap för nästa gång. Det är inte alls säkert att det då är en hälsokris, utan det kan vara en annan kris som gör att man tycker att man behöver stänga gränserna. Vi måste också se vad det innebär om gränserna, i värsta fall, behöver stängas igen. Vad innebär det i form av dialog dessförinnan? Vi måste även minimera de enorma skadeverkningar det får för medborgare, företag och så vidare.
Min syn på detta är att vi behöver ha en gemensam målbild. Vi behöver också lägga de utredningar och analyser som har gjorts på bordet och komma med konkreta förslag för framtiden.
Min idé till mötet i Halden är att vi ska komma med ett gemensamt uttalande. Det är ett svenskt initiativ. Jag tror inte att vi hade kunnat hoppas på att det skulle bli verklighet om inte Sverige hade drivit det så hårt. Det är ett gemensamt uttalande om vad det innebär att värna den fria rörligheten och vad det innebär att identifiera undantag för eventuella gränsstängningar i form av studenter, arbetstagare, transporter och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Analyser är gjorda. Jag tror inte att det bara är en ren hälsokris eller en coronakommission som kommer att leda till att vi blir klokare nästa gång, utan det är en bredare bild. Till det har vi faktiskt redan ett underlag.