Arbetsplenum - Trafiksäkerhet - 2022-06-20

Fru talman! Jag kommer i dag, när ljusa sommartider med sommar och sol kommit till det vackraste av länder, att tala om trafiksäkerhet.

I detta ämne är det mycket som vi i grunden är överens om. Det är skönt att kunna konstatera det en dag som denna, när det kan tyckas vara lite tuffa tider för samsyn och enighet. Det är svårt att tro att det finns några ideologiska skiljelinjer i den gemensamma förhoppningen om att se en säkrare trafikmiljö, där vi alla önskar färre olyckor och färre drabbade på våra vägar.

Fru talman! Vi bor i ett väldigt stort land, faktiskt ett av EU:s största. En sak vi borde kunna vara överens om är att vi behöver många och långa vägar.

Vi behöver hela och säkra vägar. Vi behöver det för att gods ska kunna nå hela landet. Vi behöver det för att svenska företag och lantbrukare ska kunna verka i hela landet och för att deras produkter ska kunna nå ut i det lokala, regionala och internationella.

Vi behöver bra vägar i stad och på landsbygd för att vi alla ska kunna leva ett bra liv - kunna ta oss till jobbet, kunna ta oss till sjukhuset, kunna köra våra barn till aktiviteter och kunna hälsa på familj och vänner eller bara nöjesåka eller ta bilsemester och njuta av vårt vackra land och då kanske även ta del av och bidra till den fantastiska besöksnäring som finns i hela vårt land.

Fru talman! Jag har färdats hundratusentals mil på svenska vägar; tro det eller ej. Innan jag svänger in på en lite mer detaljerad moderat väg vill jag passa på att säga att vi moderater står bakom alla våra reservationer men för att spara tid vill yrka bifall endast till reservation nummer 3.

Fru talman! Vi är som land och individer helt beroende av ett välplanerat och väl omhändertaget vägnät. Just därför inser vi moderater att pengar måste skjutas till för att täcka kostnaderna för faktiskt underhåll av det befintliga vägnätet. 130 mil har fått sänkt hastighet på grund av eftersatt underhåll. Vi moderater vill därför satsa 20 miljarder mer än regeringen på just nödvändigt underhåll av befintlig väg.

Trafiksäkerhet

Fru talman! Vägarbeten är både önskvärda och nödvändiga. Men de innebär också en väsentlig störning i trafiken medan arbetet pågår, med risk för olyckor och personskador som följd. Det är därför både samhällsekonomiskt och mänskligt klokt att arbetet utförs på så kort tid som möjligt. Mot den bakgrunden bör regeringen skyndsamt se över möjligheten att tillåta att fler vägarbeten utförs under dygnets alla timmar.

Fru talman! Det behövs en differentiering av hastigheten på våra motorvägar. Standarden på de svenska motorvägarna varierar nämligen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning med syfte att bland annat höja nivån från dagens högsta tillåtna hastighet på 120 kilometer per timme.

Regeringen bör på samma tema utreda hur digital teknik kan användas för att differentiera hastigheten beroende på underhåll, vägarbete och vägunderlag. Den digitala tekniken ger redan i dag möjligheter till information, inte minst om regionala trafikförhållanden.

Sverige är ett avlångt land med mycket olika väderförhållanden. Samma dygn som det är sommarnatt i söder kan Kung Bore spela snöstorm i norr. Regeringen bör återkomma med en plan för hur den digitala tekniken bättre kan användas i framtida trafiksäkerhetssyfte.

Fru talman! På många sätt är Sverige som en ö. Vi har en mycket lång kuststräcka med över 50 hamnar.

I hamnar och vid gränspassager in i vårt land bör alkobommar vara ett viktigt komplement för att förbättra trafiksäkerheten på vägarna. Det finns tyvärr både yrkeschaufförer och privatbilister som intar alkohol under till exempel färjeresor. Genom att placera ut alkobommar vid hamnar och gränsstationer sänder staten proaktiva signaler om vad som inte kan accepteras när det gäller alkohol och framförande av fordon.

Om sanningen ska fram finns det ett tillkännagivande om att sätta upp alkobommar vid alla hamnar och gränsstationer. Tillkännagivandet är från 2015. Det är alltså sju år sedan - till och med längre sedan än när riksdagen röstade om att avskaffa det berömda danstillståndet, som är en av mina favoriter. Som så mycket annat fullföljer regeringen inte detta trots att riksdagens ledamöter - det var till och med förra mandatperiodens ledamöter - röstade för det. Detta sker om och om igen. Hur svårt kan det vara?

Vi har i dag hamnar med mycket inkommande trafik där det ännu saknas bommar. Arbetet med att förse alla hamnar med alkobommar måste prioriteras. Det gör trafiken säkrare, och därmed kan vi rädda liv.

Regeringen bör just nu som vilket företag som helst sätta ett specifikt mål och ange en tid när alkobommar ska finnas i alla svenska hamnar och vid våra gränser. Det löser sig inte av sig självt.

Fru talman! Vi moderater anser att arbetet med trafiksäkerhet och en nollvision är mycket viktigt och bör intensifieras. Mycket har gjorts, men olyckor som leder till dödfall eller allvarliga skador förekommer tyvärr - inte minst bland motorcyklister.

En av orsakerna till detta är vägräckenas utformning. Det finns olika typer av vägräcken, och under de senaste åren har vajerräcken varit den typ som förekommit mest när nya räcken har anlagts. Dessa är bra för bilar och lastbilar men tyvärr rena dödsfällor för motorcyklister. Ungefär var tionde motorcyklist som dödas i trafiken omkommer till följd av kollision med ett vajerräcke.

När vi ändå pratar vajervägar kan det tilläggas att de är fullständigt livsfarliga för cyklister. Inga cyklister bör cykla på en två-plus-ett-väg. Ändå finns det på vissa platser inga alternativ för den som vill ta sig från A till B på cykel. Man har helt enkelt byggt bort cyklingsmöjligheten utan att försäkra sig om att det finns en alternativ väg för cykling.

Trafiksäkerhet ska gälla för alla i trafiken, även för dem som färdas på motorcykel. Vi konstaterar att vajerräcken fortfarande är standard på alltför många vägar trots att den typen av räcken fått underbetyg när det gäller säkerheten för motorcyklister. Om vi ska nå nollvisionen krävs det en översyn av befintliga räcken på vägarna för att minska antalet dödade och allvarligt skadade motorcyklister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Vi moderater vill även se förenklade krav för motorcykelkörkort inom EU. Dagens EU-lagstiftning innebär att varje nivå av motorcykelkörning kopplad till kubik kräver ett nytt körkort och en ny uppkörning. Detta är enligt vår mening en orimlig modell. Det kan jämföras med att en enskild innehavare av körkort för bil skulle tvingas till en ny uppkörning när han eller hon byter till exempelvis en större bil. Vi menar att regeringen bör arbeta för en förändring på detta område.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag lyfta fram att det inte bara är vägunderhåll och hur man bygger vägar som är viktigt för trafiksäkerheten. Att man bygger nya vägar i regioner med kraftigt växande befolkningsmängd är också en viktig trafiksäkerhetsfaktor. Utökad nödvändig infrastruktur minskar restider, trängsel och stress i trafiken och ökar redundansen vid vägarbeten eller olyckor.

Därför är det en självklarhet att till exempel vägar som Österleden måste byggas. En komplett ringled runt Stockholm är det enda rimliga, även sett ur ett trafiksäkerhetsperspektiv.

Med de orden, fru talman, önskar jag alla som lyssnat trevlig sommar ute på våra svenska vägar.

(Applåder)

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna står bakom samtliga våra reservationer, men för att vinna tid yrkar vi bifall enkom till reservation 13 gällande plankorsningar mellan väg och järnväg.

Sverige är ett av världens tryggaste länder att färdas i, och det ska vi vara stolta över. I fjol omkom 192 personer, vilket är rekordlågt. Samtidigt är så klart varje dödsfall eller svårt skadad människa en tragedi. Av de omkomna var 113 bilister, 25 motorcyklister och 20 cyklister. För cyklister, till skillnad från bilister, ökar dessutom kurvan med ungefär 2 000 allvarligt skadade per år. För bilister var den vanligaste olyckstypen mötesolyckor, följt av singelolyckor. Detta ger vid handen att arbetet med att mötesseparera vägar är ett bra sätt att minska antalet dödsolyckor på och måste stärkas.

Fru talman! Jag tänkte fokusera på en olyckstyp som inte får särskilt mycket uppmärksamhet: plankorsningsolyckor mellan tåg och vägfordon. I fjol dog 94 personer inom spårtrafiken. Sett till hur många som omkom i den vanliga trafiken är detta ett stort antal, i synnerhet som den absoluta lejonparten av trafikarbetet i Sverige utförs på våra vägar, inte på våra järnvägar. För en stor del av dem som omkom handlade det dock om suicid. Ungefär 85 procent hamnar i denna kategori.

Jag har upprepade gånger talat om det suicidpreventiva arbetet, men jag tänker i stället ta upp arbetet med att bygga bort plankorsningar - eller snarare Trafikverkets bristfälliga arbete med att bygga bort obevakade plankorsningar eller att förse dem med ljud och ljus. De senaste fem åren har i varje fall 13 personer omkommit och 28 skadats, varav 7 allvarligt, vid kollisioner mellan tåg och bil vid obevakade plankorsningar. Tillbuden är avsevärt fler.

De som bor vid eller av andra anledningar dagligen färdas över en obevakad plankorsning löper en orimligt stor risk att dödas eller allvarligt skadas. Det ska inte vara enskilda bilisters misstag i ett svagt ögonblick när en järnväg ska korsas som avgör liv eller död. Det är inte rimligt att fordonsförare ska mista livet för att Trafikverket inte tagit frågan på allvar. Det måste till krafttag här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

År 2018 anslog regeringen 3 miljarder extra för att bygga bort farliga obevakade plankorsningar. Vad hände egentligen med de miljarderna? Vad har gjorts? En knapp tredjedel av de cirka 3 500 obevakade plankorsningarna sågs då över. Cirka 180, alltså en tjugondel, betecknades som extra farliga. Miljarderna verkar mest ha gått ned i Trafikverkets stora, svarta slukhål.

Det är beklämmande hur Trafikverket skött frågan. Vad har vi hittills fått för pengarna? En utredning, en liten bråkdel åtgärdade anläggningar och en app som Trafikverket tror kan göra mirakel - det är vad pengarna gått till, medan folk fortfarande står vid någon av våra 3 500 obevakade plankorsningar med hjärtat i halsgropen.

Man räknar med att kostnaden för att bygga bort en obevakad plankorsning är i genomsnitt 20-25 miljoner. Med de anslagna 3 miljarderna borde alltså cirka 120 plankorsningar ha åtgärdats, men i nuläget är det bara ett trettiotal som har åtgärdats; ytterligare 20 ska vara på gång. Jag har tyvärr inte fått information om hur de 30 anläggningarna faktiskt är åtgärdade - om pengarna är slut och de bara har stängts eller om de faktiskt byggts om på riktigt, med planskildhet eller ljud- och ljussignaler.

Dessutom borde Trafikverket ha lagt resurser utöver de 3 miljarderna på att bygga bort obevakade plankorsningar. Ska det krävas extra medel från regeringen för att det över huvud taget ska hända någonting? Vi står i princip kvar och stampar på samma ställe som för tio år sedan, och detta är beklagligt.

Fru talman! Hastighetsgränser ska vara rimliga och ha folklig acceptans. Sverigedemokraterna menar att en återgång till det gamla systemet med 30, 50, 70 och 90 vore att föredra. Det ska vara enkelt att se vilken hastighet som gäller på en väg. Det kunde man förr, innan 40, 60 och 80 tillkom som nya hastighetsgränser. Det ska vara enkelt att se vilken hastighet som gäller, och det ska vara logiskt och verklighetsanpassat.

Trafikverket borde, i stället för att låta vägarna förfalla och skylta om med sänkta hastigheter för att slippa underhålla vägarna, fokusera på att rusta upp vägarna och ta bort trafikfarliga hinder utmed vägarna. Men det verkar vara viktigare för Trafikverket att tillskapa nya skrivbordstjänster i stället för att satsa på mer underhållspersonal och asfalt.

Att denna misshushållning har tillåtits så länge är för mig en gåta. Underhållsskulden för vägarna beräknas uppgå till 42 miljarder 2030. Underhållsskulden för både järnvägar och vägar beräknas när planperioden är slut 2033 uppgå till helt otroliga 136 miljarder.

Dåligt underhåll går givetvis ut över trafiksäkerheten. Här får vi tänka om - vi måste omprioritera. Underhållet måste stärkas.

Fru talman! Flera partier har tagit efter vårt förslag om att höja den högsta tillåtna hastigheten för A-traktorer till 45 kilometer i timmen. Vi ser en sällan skådad ökning av dessa fordon, och det är såklart positivt att våra ungdomar får större frihet att ta sig till och från olika aktiviteter och slipper en lång väntan på en skolbuss. Det handlar helt enkelt om frihet.

Men samtidigt medför dessa fordon problem i och med att de utgör en bromskloss för annan trafik, i synnerhet tunga fordon som har svårt att köra om - lastbilar och bussar, till exempel. Risken för så kallade upphinningsolyckor är stor. Med en ökad hastighet blir problemet mindre, och i städer kan dessa fordon dessutom följa trafikrytmen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Men vi sverigedemokrater vill också att det införs en bättre utbildning om hastighetsgränsen höjs, och vi vill också se att ett krav på bilbälte då införs. I dag sker utbildningen, som ni säkert vet, genom att man tar ett så kallat moppekörkort anpassat för EU-moped, men den måste kompletteras så att man kan påvisa att man även behärskar att köra en A-traktor; det är ett helt annat fordonsslag.

Vi vill dessutom skärpa straffet för den som manipulerar hastighetsregulatorn så att strypningen begränsas eller tas bort. Vi har tyvärr med ett stigande antal A-traktorer också fått se ett antal tragiska olyckor, med både dödsoffer och svårt skadade, oftast singelolyckor där hastigheten varit långt över tillåtna 30 kilometer i timmen.

Vi vill också se över viktgränsen för så kallade mopedbilar, som i dag är 425 kilo. Dessa fordon byggs för att klara viktkraven, och säkerheten blir såklart lidande. Trots att de får köras i högre hastighet än A-traktorer är säkerheten betydligt lägre. Om mopedbilar byggdes i mer tåliga material skulle vikten förvisso öka men också säkerheten, vilket ändå måste vara det mest primära.

Fru talman! Genom ett proaktivt arbete kan vi minska antalet omkomna motorcyklister. Richard Herrey var inne på detta tidigare. Att kana in i ett vajerräcke i 100 kilometer i timmen leder mycket sannolikt till döden eller, kanske än värre, livslång smärta och invaliditet. Norge har påbörjat ett arbete med underglidningsskydd på vägräckena, och Sverige borde skyndsamt göra detsamma.

När arbetet med mötesseparerade vägar skulle gå igång valde man tyvärr bort alternativet att åtskilja vägarna med betong i stället för vajerräcken. Mellan Lund och Malmö har motorvägsfilerna så länge jag kan minnas, i varje fall i över 40 år och förmodligen längre, separerats med betongelement. Detta är nästan underhållsfritt, och det är mindre trafikfarligt. På sikt hade denna lösning sannolikt varit betydligt billigare, för det behövs vanligen inte dyra reparationer när någon kör emot barriären. Inte heller leder det till timslånga stopp. Men framför allt är dessa barriärer betydligt mer skonsamma mot motorcyklister.

Ytterligare en fara för motorcyklister är rullgrus. När det kliar i gashanden på våren och Trafikverket inte hunnit sopa efter vintern är faran som störst, samtidigt som den vane motorcyklisten såklart är extra mycket på sin vakt. Det är verkligen viktigt att Trafikverket ser till att hålla vägarna rena. Jag är själv motorcyklist, och även om jag inte kört så många mil de senaste åren har jag erfarenhet av detta. Extra vaksam måste man vara på det finmaskiga vägnätet där grusvägar ansluter, för där händer det lätt att grus kommer upp på vägen eller att grus rinner ned när det har regnat.

Brunnslock är också en stor fara. Jag har själv lagt min hoj på ett sådant. Det var blött, och jag såg inte att det var ett brunnslock. Vips låg man där på marken. Det gjorde inte så mycket, för det var en endurohoj - den höll. Men det kunde ha drabbat någon annan illa. Vi måste se över om det finns möjlighet att göra brunnslock mindre hala, till exempel genom någon form av beläggning som gör att de inte blir så hala när de är blöta.

Det är så klart svårt att få ned antalet omkomna motorcyklister till noll, men det går att minska antalet med ett proaktivt arbete. Dessutom behöver det inte kosta särskilt mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Avslutningsvis vill jag belysa situationen för dem som arbetar med att underhålla våra vägar och dem som har vägen som sådan som arbetsplats. Det kan vara ambulanspersonal, polis, räddningstjänst eller de som är ute och reparerar ett skadat vägräcke eller målar vägmarkeringar. Detta är en utsatt arbetsplats. Bortsett från vid akuta olyckor finns det i dag ett omfattande skydd för personal som ska ut och jobba på vägarna - regler för att skydda sig, nedsatt hastighet, avstängningar och TMA-bilar som ska skydda personalen. Men ändå sker det olyckor.

Enligt en undersökning som Kantar Sifo gjorde på uppdrag av Svevia 2020 anser bara drygt hälften, 57 procent, av de tillfrågade trafikanterna att andra trafikanter sänker hastigheten i anslutning till vägarbeten. Då ska vi ändå tänka på att dessa arbeten inte dyker upp ur tomma intet; de är väl skyltade.

Men det är inte bara hastigheten som är ett problem utan även bristande uppmärksamhet. Så sent som för tre veckor sedan dog en kvinnlig arbetare i en TMA-bil på E4:an vid Norrköping. Hon arbetade i sin TMA-bil för att skydda annan personal vid ett arbete på väg.

TMA-bilen har en gigantisk skylt med en stor blinkande pil, men ändå lyckades en förare av en lastbil ramma fordonet. Föraren anhölls senare för grovt vållande till annans död. Här måste förarens uppmärksamhet ha vilat på något helt annat än trafiken.

En åtgärd som skulle kunna vara rimlig vid vägarbeten är att man helt sonika har högre böter för hastighetsöverträdelser där. Men när det gäller hur man ska få bukt med den bristande uppmärksamheten är det svårare. I januari i fjol hände ytterligare en uppmärksammad tragisk dödsolycka, på E6 utanför Landskrona, där en personbil körde in i en stillastående lastbil på vägrenen. Sådant borde inte kunna inträffa, men den mänskliga faktorn är oförutsägbar ibland. Går detta att utbilda bort? Hade olyckan kunnat undvikas med ett autobromssystem? Hur ska vi lösa uppmärksamhetsfrågan? Detta är svåra frågor.

Mellan 100 och 200 olyckor och tillbud inträffar vart år vid vägarbeten i Sverige. Det är alltså tre till fyra gånger i veckan. Fru talman, här måste mer göras! Vi behöver arbeta systematiskt med att få ned denna siffra. Den borde vara noll.

Fru talman! Vi debatterar i dag betänkandet om trafiksäkerhet, och det är ju frågor som berör alla. De berör människor runt om i hela landet, med olika perspektiv och aspekter.

Fru talman! Vårt transportsystem måste vara likvärdigt i förhållande till kvinnors och mäns olika behov. Men vägen till ett jämställt transportsystem är inte enkel. Transporter är grundläggande för vår vardag, och jämställda transporter handlar om att ge kvinnor och män lika förutsättningar till exempelvis pendling runt om i vårt land. I dag reser kvinnor och män på olika sätt: Kollektivtrafiken nyttjas främst av kvinnor medan män väljer bilen i större utsträckning. Att ha ett jämställdhetsperspektiv redan på planeringsstadiet när det gäller ny transportinfrastruktur är en stor och viktig del för att vi ska kunna nå målen om ett jämställt transportsystem. Vi i Centerpartiet menar att regeringen måste se till att Trafikverket och de forskningsinstitut som arbetar med trafiksäkerhet, till exempel VTI, ges nödvändiga resurser från staten för att främja jämställdhetsarbetet inom trafiksäkerheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Något annat som är viktigt ur trafiksäkerhetsaspekten och jämställdhetsperspektivet är arbetet med krockdockor. Här är det viktigt att regeringen driver på för att Transportstyrelsen och olika myndigheter inom ramen för FN:s arbete med trafiksäkerhet ska se till att både manliga och kvinnliga krockdockor används i trafiksäkerhetsarbetet för personbilar.

När bilföretag testar nya bilmodeller utförs omfattande säkerhetstester med simulerade krockar. I dessa provbilar används just krockdockor. Trots att dessa tester har genomförts under många år används fortfarande krockdockor som är modellerade utifrån den manliga kroppens egenskaper. Därmed blir det en ojämställdhet i utförandet, och detta leder till sämre trafiksäkerhet för kvinnor.

Det har tagits fram krockdockor som är modellerade efter en genomsnittlig kvinna, och dessa skulle behöva komma till användning i testverksamheten. Trots att det finns en prototyp för kvinnliga krockdockor används den inte. Krocktester blir därmed missvisande för hälften av befolkningen, eftersom resultaten blir annorlunda om det är en manlig eller kvinnlig krockdocka som sitter i framsätet.

Centerpartiet vill understryka att detta inte är något nationellt fenomen enbart här i Sverige utan att detta är ett problem vid de internationella certifieringsorgan som bilbranschen använder sig av. Centerpartiet menar därför att den svenska regeringen genom sina myndigheter ska driva på internationellt och ställa krav på fordonstillverkare att använda både manliga och kvinnliga dockor.

Fru talman! En annan fråga är antalet viltolyckor, som under de senaste åren tyvärr har ökat. Utvecklingen är både oroande och oacceptabel, och Centerpartiet menar att detta ställer högre krav på trafiksäker planering av vägnätet och övrig infrastruktur så att viltet hålls borta från vägarna.

Olyckorna orsakar ett stort lidande för både människor och djur, och dessutom blir det mycket stora samhällskostnader. Detta problem bör ytterst tas upp inom ramen för en översyn av viltförvaltningen, men på kort sikt måste Trafikverket i sin infrastrukturplanering ta större hänsyn till den allmänfara som viltet utgör på vägar och järnvägar.

Arbetet med nollvisionen fokuserar på att minska olyckor med dödlig utgång, och detta har gjort att viltolyckorna inte har fått tillräcklig uppmärksamhet. Trafikverket har inte prioriterat dessa olyckor eftersom de sällan får dödlig utgång, och Centerpartiet anser att dessa frågor nu måste upp på agendan. Vi vill se ett arbete på flera fronter för att pressa tillbaka olyckstalen. Återigen: Det måste ställas högre krav på trafiksäker planering av vägnätet och den övriga infrastrukturen så att viltet hålls borta från vägarna. De ökande viltolyckorna måste minska genom en mer framsynt trafikplanering från Trafikverket avseende viltsäkra övergångar och andra åtgärder. Detta är en viktig fråga för landsbygden och för hela landet.

Fru talman! Den 15 juli 2020 förenklades de tekniska kraven för att bygga om en bil till A- traktor. Förändringen genomfördes för att det skulle vara möjligt att också bygga om automatväxlade bilar till A-traktorer. Efter förändringen har antalet A-traktorer ökat kraftigt i hela landet.

Vi i Centerpartiet tvingas tyvärr konstatera att regelefterlevnaden på sina håll är bristfällig. Detta beror sannolikt på att regelverken är krångliga och att hastighetsgränsen på 30 kilometer per timme upplevs som obegriplig när en mopedbil får gå i 45 kilometer per timme. Vi menar därför att det är angeläget att ändra regelverket för dessa fordon, som oftast används av ungdomar, och göra reglerna för A-traktorer och mopedbilar mer enhetliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Polisen har flaggat för att regelefterlevnaden bland dem som framför A-traktorer måste bli bättre. Centerpartiet tror att ungdomarna tar mer ansvar när de själva de får mer ansvar. När regelverket blir enklare kommer enligt vår bedömning fler att göra rätt.

Vi i Centerpartiet vill se en höjning av maxhastigheten till 45 kilometer per timme. En förutsättning för att höja hastigheten är dock att A-traktorerna blir säkra att framföra, både för dem som sitter i och för dem som påverkas vid en krock. Trafiksäkerheten för förare och passagerare kan förbättras genom att till exempel bilbälte blir obligatoriskt och att vinterdäck blir standard vid vinterväglag. Även körkortsutbildningen skulle kunna göras om och bli längre.

Just detta regelverk har Transportstyrelsen nu börjat att se över. Många ungdomar som jag har talat med framför önskemål om höjd hastighetsgräns för A-traktorer. Man framför också ofta önskemål om ett litet bagageutrymme.

Det finns ett stort engagemang för de ungdomar som har A-traktorer runt om i vårt land. Detta är en fantastiskt bra möjlighet för unga att ta sig till olika aktiviteter.

Fru talman! Att ta körkort är en frihet. Jag själv, och, tror jag, alla som sitter här inne i salen, kommer ihåg vilken frihetskänsla det var att få körkort.

Dock har det under de senaste åren uppmärksammats en del fusk med illegala trafikskolor. Centerpartiet välkomnar de konkreta åtgärder för att stoppa fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet på transportområdet som regeringen har föreslagit i proposition 2021/22:190. Vi menar att detta är ett steg i helt rätt riktning. På några punkter behövs det dock en del förändringar.

I propositionen föreslår regeringen att den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om avstängning från prov på transportområdet. Till skillnad från regeringen anser Centerpartiet att avstängningar från prov på transportområdet inte bör kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Vi i Centerpartiet anser därför att regeringen bör återkomma och ändra just detta förslag.

Vi vill vidare lyfta fram att polisen måste få direktåtkomst till fler av Transportstyrelsens uppgifter i enlighet med Transportstyrelsens förslag i utredningen Uppdrag att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. Det är viktigt att polisen enkelt kan kontrollera tillstånd när de av olika anledningar stoppar ett fordon ute på vägarna. Vi anser därför att åtgärder krävs och att regeringen borde återkomma med just konkreta förslag på detta område.

Slutligen vill jag också uppmärksamma behovet av att stärka konsumentens ställning när det gäller trafikskola. Det måste bli enklare att kontrollera att den trafikskola som man anlitar har tillstånd. I dag kan det göras via Transportstyrelsens webbplats. Dessvärre är sökfunktionen svår att hitta, och mycket av detta finns enbart på svenska språket. Vi vill därför se till att Transportstyrelsen ser över och kraftigt förbättrar just konsumentinformationen. Det är också någonting som har framförts från trafikskolorna själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Avslutningsvis, fru talman, skulle jag vilja yrka bifall till Centerpartiets reservation 1 och också önska samtliga ledamöter i utskottet en glad sommar. Tack för gott samarbete! Till er som inte kandiderar om säger jag lycka till. Övriga hoppas jag att få se i september.

Fru talman! Vänsterpartiet yrkar bifall till reservation 5, som handlar om sänkt bashastighet i tätorter.

Det som Sverige kanske är mest känt för vad gäller trafiksäkerhetsarbete är den så kallade nollvisionen, som riksdagen beslutade om hösten 1997: Ingen ska dödas eller skadas allvarligt som en följd av olyckor i vägtrafiken i Sverige.

Vi kan konstatera att målet inte är nått även om arbetet går framåt. År 2020 skadades 3 600 personer allvarligt och 204 personer omkom i trafiken. År 2021 omkom 210 personer i trafiken - en ökning. Det finns alltså mycket kvar att göra.

Det finns ideella organisationer som är viktiga för trafiksäkerhetsarbetet. Civilsamhället har i över tio år haft tillgång till statistik över trafikolyckor i Transportstyrelsens databas Strada. Statistiken har varit mycket användbar i arbetet för ökad trafiksäkerhet och nollvisionen.

Nu får dock många representanter från civilsamhället inte längre tillgång till statistiken i Strada. Det är olyckligt och hämmar trafiksäkerhetsarbetet. Vi anser att regeringen behöver se till att civilsamhället återigen kan få tillgång till statistiken i Strada.

Fru talman! Ett område som är helt avgörande för trafiksäkerheten är hastigheten. Vi vet att en kollision vid 90 kilometer i timmen jämfört med 80 kilometer i timmen ökar risken att dö med 40 procent. Vi vet också att om vi kör för fort i områden där det bor många människor ökar risken för olyckor och dödsfall. Det är väl ingen som är förvånad över det, tänker jag.

I dag har vi en generell bashastighet på 50 kilometer i timmen i tätbebyggda områden, vilket regleras i trafikförordningen. Kommuner kan visserligen ta egna initiativ och skylta om vissa gator, men 50 kilometer i timmen sätter ändå en nivå för vad som gäller i våra städer.

Vänsterpartiet menar att det vore väldigt positivt att få en generell sänkning av denna bashastighet, åtminstone ned till 40 kilometer i timmen. Detta skulle öka säkerheten i våra städer, och det skulle också bidra till minskade utsläpp och en bättre miljö.

Sänkt bashastighet i tätbebyggda områden har utretts flera gånger. Trafikanalys lade fram sin utredning 2017 och konstaterade i sin rapport att om bashastigheten sänks till 40 kilometer i timmen skulle färre olyckor med dödsfall och allvarliga skador som följd inträffa.

Liknande slutsatser har Trafikverket kommit fram till inom ramen för sitt arbete med en handlingsplan för ökad trafiksäkerhet tillsammans med 13 andra myndigheter. Även de föreslog att bashastigheten skulle sänkas till 40 kilometer i timmen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Sänkt bashastighet i städer var också en slutsats som den så kallade Stockholmskonferensen om trafiksäkerhet kom fram till i februari 2020.

Med sänkt bashastighet blir det också lättare att använda sig av gång och cykel för att ta sig fram i våra städer. Fler skulle sannolikt välja att gå och cykla, eftersom de skulle uppleva gatumiljön som säkrare och tryggare. Det är bra både för klimatet och för trafiksäkerheten.

Fru talman! För att uppnå en hög trafiksäkerhet på våra vägar krävs det säkra förare som inte tar risker och som har ett ansvarsfullt beteende i trafiken, håller avstånd, anpassar hastigheten och undviker aggressiv körning och farliga omkörningar.

Alla som någon gång är ute och kör på våra vägar är nog medvetna om att alldeles för många förare sorgligt nog saknar en eller flera av dessa egenskaper. De kör fort och farligt, håller inte avstånd, och vansinnesomkörningar där det är ett under att en olycka inte sker är alldeles för vanliga.

Forskare talar om tre typer av felbeteenden i trafiken: medvetna felhandlingar, misstag och rutinfel. Det är medvetna felhandlingar som utgör huvudorsaken till trafikolyckor; många av dessa skulle alltså lätt kunna undvikas. Det kan handla om fortkörning, olämpliga omkörningar eller att man kör med alkohol eller andra droger i kroppen.

Den som gör medvetet fel har ofta övertro på sig själv som förare och anser sig kunna bemästra bilen även i en svår situation. Den skäms inte över sitt beteende och överskattar fördelarna och underskattar riskerna. Det kan också vara svårt för personen att ändra sitt beteende eftersom den ofta inte inser att det är ett problem. Böter korrigerar varken inställningen eller beteendet. Det är enbart en påföljd som svider mer för vissa än för andra.

Det behövs alltså fler åtgärder för att folk ska bete sig på ett säkert sätt i trafiken. Ett exempel kan vara utbildningar för förare som blivit dömda för vårdslöshet i trafik, överskridit hastighetsbegränsningar eller begått andra trafikförseelser. Syftet skulle vara att påverka deltagarnas attityder och medvetenhet om sitt körsätt.

I exempelvis Storbritannien finns det sedan 2007 en nationell kurs i hastighetsmedvetenhet, National Speed Awareness Course, som har gett bra resultat. Syftet med kursen är att uppmuntra och underlätta för deltagarna att följa hastighetsbegränsningar, vilket bland annat sker genom att utmana deras attityder till fortkörning, öka medvetenheten om deras val av hastighet och förse dem med verktyg för att förändra beteendet. Tanken är att deltagarnas ändrade körbeteende ska leda till ökad säkerhet i trafiken. Kursen behandlar olika aspekter av fortkörning, till exempel förarnas motiv, konsekvenser samt hur de ser på sitt eget ansvar.

Vänsterpartiet anser att regeringen bör utreda möjligheten att införa en utbildning där den som kör vårdslöst lär sig ett nytt beteende. Jag anser också att det kan finnas anledning att se över körkortsutbildningen i dessa delar.

Fru talman! Antalet A-traktorer har ökat explosionsartat på våra vägar. Även antalet mopedbilar har ökat. För många ungdomar på landsbygden kan det vara ett viktigt transportmedel för att ta sig till och från fritidsintressen och kompisar när kollektivtrafiken lämnar mycket övrigt att önska. Men ökningen av dessa fordon har på sina ställen börjat bli ett problem i trafiken. Alltför ofta framförs de på ett direkt olagligt och osäkert sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Båda fordonen kräver ett mopedkörkort, även om en A-traktor också får framföras med traktorkörkort. Utbildningen för mopedkörkort innehåller dock inte specifika delar för A-traktorer och mopedbilar utan fokuserar på mopeder, inte minst i de praktiska delarna.

Vi anser att utbildningen bör utvidgas så att alla som befinner sig på våra vägar har en tillräcklig och lämplig utbildning för det fordon de framför. Transportstyrelsen bör därför göra en översyn av sina föreskrifter om utbildning för mopedkörkort och genomföra förändringar för att täcka behoven av en utbildning som innefattar mopedbilar och A-traktorer för dem som ska framföra dessa fordon.

Fru talman! Jag vill avsluta med att Vänsterpartiet välkomnar de möjligheter till sanktioner som nu införs mot dem som fuskar på körkortsprov och de åtgärder mot illegala körskolor som införts. Att ha körkort är inte en mänsklig rättighet, och inställningen hos alldeles för många till både utbildningen och det allvar det är att få rätt att framföra ett potentiellt dödligt fordon på våra vägar behöver diskuteras. Och man behöver vända den här trenden.

Vi lär få anledning att återkomma till dessa frågor i våra förslag, diskussioner och debatter.

Med detta vill jag önska alla en riktigt trevlig sommar och en trevlig valrörelse.

Fru talman! Jag kan börja med att säga till fru talmannen att det är trevligt att vara här.

Vi kristdemokrater står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall enbart till reservation nummer 6.

Fru talman! Vi debatterar nu trafiksäkerhet. Innan jag går in på de punkter där vi i Kristdemokraterna önskar gå längre än regeringen, eller där vi av andra skäl har en annan uppfattning än regeringen, vill jag ändå peka på att vi i Sverige är duktiga på trafiksäkerhet.

Antalet omkomna totalt i trafiken har sedan 2007 minskat med 42 procent. Denna positiva utveckling bygger på att vi har säkrare fordon och fler skydd i form av viltstängsel, räcken med mera. Allt detta har gjort våra vägar och fordon säkrare över tid. Samtidigt som det är en positiv utveckling får vi inte slå oss till ro. Vi måste ständigt arbeta för att förbättra trafiksäkerheten i syfte att färre ska skadas eller dö i trafiken.

Fru talman! Med rätt hastighetsbegränsningar på våra vägar får vi bättre trafiksäkerhet. Vi bör höja hastighetsbegränsningarna i glesbefolkade delar av Sverige. Att tvinga bilister att köra långsammare än vad vägförhållandena medger är kontraproduktivt för trafiksäkerheten.

Trafikverket sänker hastigheten på många landsvägar från 90 till 80 kilometer i timmen med trafiksäkerhet som motiv, men enligt vår uppfattning är det snarare regeringens eftersatta vägunderhåll som är det faktiska skälet till hastighetssänkningarna. Dessa sänkta hastigheter har ingen effekt på trafiksäkerheten, då väldigt många väljer att följa trafikrytmen i stället för det som står på skyltarna, vilket riskerar att leda till försämrad trafikmoral.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Det finns många faktorer som avgör om en väg är säker. Det är därför viktigt att vi fortsätter att arbeta med att utveckla våra vägar avseende vägräcken, dosering och modern asfalt. Vi anser också att man bör arbeta mer med flexibla hastigheter beroende på väder, vilket är fullt möjligt med dagens moderna elektroniska teknik.

Det är också viktigt att vi fortsätter med det förebyggande arbetet när det gäller nolltolerans mot alkohol och droger i trafiken samt att Polismyndigheten och Kustbevakningen ges tillräckliga resurser för nykterhetskontroller och möjlighet att beivra överträdelser.

Vi bör införa nya metoder, som mobila trafikkontroller. Exempelvis har Motorförarnas Helnykterhetsförbund tagit fram en prototyp i form av en buss som är utrustad med alkobom, teknik för att automatiskt läsa av fordons registreringsskyltar och trafikledning. Och vi bör tillåta att polisen genomför liknande rutinkontroller av narkotikapåverkade förare som avseende alkoholpåverkade förare.

Fru talman! Sverige är i många stycken en ö. Vi har därför ett stort antal hamnar där det finns fordonstrafik. För att minska risken för rattonyktra förare bör vi placera ut fler automatiska alkobommar. Genom att placera ut alkobommar vid hamnar där det finns fordonstrafik minskar vi risken för rattonykterhet samtidigt som vi signalerar att vi i Sverige inte accepterar berusade eller drogpåverkade personer i trafiken.

Tyvärr kan vi konstatera att genomförandet av beslutet om alkobommar har fördröjts. Vid hamnar som har mycket trafik saknas fortfarande bommar, och myndigheterna verkar tolka genomförandearbetet på olika sätt. Vi anser att regeringen behöver vara tydlig gentemot berörda myndigheter om uppdraget. Vi anser också att det bör finnas ett mål för när alkobommarna ska finnas i alla hamnar med internationell trafik. Regeringen bör därför ange en tid för när arbetet med att sätta upp alkobommar ska vara genomfört.

Fru talman! Trafiksäkerheten och nollvisionen är viktiga, och vi behöver hela tiden arbeta vidare med dessa frågor. Mycket har redan gjorts, men tyvärr dör fortfarande människor i trafikolyckor. Olyckor som leder till dödsfall eller allvarliga skador är ofta förekommande bland motorcyklister. En av orsakerna till detta är vägräckenas utformning. Vi vill därför framhålla att det är viktigt att intensifiera arbetet med att förebygga motorcykelolyckor.

Regeringen bör tillsätta en utredning som ser över bland annat vägräckenas utformning och andra orsaker till motorcykelolyckor. Vägräckenas huvudsakliga uppgift är att hindra avåkningar och att fordon kör över till mötande trafik. Det finns vägräcken i flera olika utföranden, och under de senaste åren har vajerräcken varit de vanligaste när räcken har satts upp.

Dessa är bra för bilar och lastbilar, men tyvärr utgör de oskyddade stolparna och själva vajern rena dödsfällor för motorcyklister. Ungefär var tionde motorcyklist som dödas i trafiken omkommer till följd av en kollision med ett vajerräcke. Vägräcken är kostsamma och nödvändiga från trafiksäkerhetssynpunkt, men trafiksäkerhet ska gälla alla i trafiken, även dem som färdas på en motorcykel.

Om vi ska uppnå nollvisionen krävs det en översyn av befintliga räcken på vägarna. Vi behöver därför ta fram en åtgärdsplan för att byta ut befintliga vajerräcken mot moderna vägräcken för att minska antalet döda och skadade motorcyklister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Illegala trafikskolor är ett växande problem. Dessa kriminella körskolor uppträder ofta som helt vanliga och lagliga körskolor. Det är därför svårt för elever att märka skillnaden mellan dem och en laglig trafikskola.

De illegala körkortsutbildningarna har koppling till den organiserade brottsligheten, och de illegala körskolorna snedvrider marknaden, vilket missgynnar både eleverna och de lagliga körskolorna. Det är därför positivt att det nu sker åtgärder i syfte att försvåra för de kriminella körskolorna.

För att ytterligare försvåra för enskilda att bedriva illegal körskoleverksamhet anser vi i Kristdemokraterna att antalet elever som en enskild privatperson kan handleda ska minskas från 15 till 5 per år. Vi vill också att lagliga körskolor ska få en egen färg på registreringsskylten, vilket gör att man kan se på fordonet om det är en bil som tillhör en laglig körskola eller ej.

Fru talman! Det har blivit allt svårare att ta körkort med B-behörighet. Sedan 2020 måste en blivande förare ha klarat kunskapsprovet innan man får göra körprovet, och giltighetstiden för ett godkänt kunskapsprov är fyra månader.

För många som studerar eller arbetar är detta en alltför kort tid. Vi anser att giltighetstiden för ett godkänt kunskapsprov för körkortsbehörighet B ska förlängas till sex månader. Som en följd av pandemin förlängde Trafikverket tillfälligt giltighetstiden under 2020 för ett godkänt kunskapsprov till sex månader. Det bör enligt vår mening permanentas.

Nya elfordon samt faktumet att allt fler bilar är automatbilar gör att vi behöver se över körkortsreglerna. Vi anser att det bör tillsättas en parlamentarisk utredning för att göra en total översyn av körkortsutbildningen.

Fru talman! Synnedsättning är ett vanligt förekommande problem hos en stor del av befolkningen. Det kan påverka trafiksäkerheten negativt. Ett säkert trafikbeteende bygger på en god överblick över trafikmiljön.

Synen förändras över tid, och en del förare noterar inte att synen blir sämre. Tendenser till försämrad syn kan uppträda redan vid 40-45 års ålder, och vid 60 års ålder har de flesta mer eller mindre förändrad syn.

Dagens regelverk innebär att det endast utförs synkontroller för körkortsinnehavare som har tagit körkort för tyngre körkortsbehörigheter. Det krävs ingen synundersökning för privatpersoner med lättare körkortsbehörigheter, bortsett från testet i samband med att man tar körkort för bil. Denna skillnad mellan olika körkortsbehörigheter är ologisk.

Att ha en tillfredsställande syn är en självklarhet, oavsett behörighetsnivå, för att upprätthålla trafiksäkerheten. Det vore därför rimligt att göra en synundersökning vid förnyelse av körkort. Enligt vår bedömning bör möjligheten att införa en obligatorisk synkontroll även för de lägre körkortsbehörigheterna utredas. Om man inför en obligatorisk synkontroll vart tionde år blir det på samma sätt som för yrkesförare.

Fru talman! Det är lite förvånande att vi inte är eniga i denna fråga. För mig är det självklart att man bör kunna se för att köra bil.

Fru talman! Mobilitet och rörlighet är några av de viktigaste frågorna. Det är därför som bilen är ett så fantastiskt transportmedel. 80-90 procent av alla transporter sker med bil. Detta syns också hos ungdomar. Det är därför utvecklingen av A-traktorer och mopedbilar är så stark. Där kollektivtrafik inte fungerar väljer man en annan form av mobilitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Men det här har gjort att det har blivit problem med en ökad mängd olyckor. Därför behöver man i körkortsöversynen titta på frågor som exempelvis teknisk prestanda, hastigheter och körkortsregler även för Atraktorer och mopedbilar.

Fru talman! Jag står bakom alla mina reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall endast till reservation nummer 7 om att statens myndigheter ska ställa krav på hållbara transporter vid upphandling.

Fru talman! Antalet döda och skadade i trafiken måste fortsätta att minska. De viktigaste orsakerna till olyckor är hög hastighet, alkohol och andra droger samt trötthet och annan ouppmärksamhet. Den mänskliga faktorn ligger bakom mer än 90 procent av alla olyckor.

Olycksrisken ökar i takt med en högre hastighet på fordonet. Även växthusgasutsläpp och buller har samma koppling till hastigheten. Utöver personligt lidande försämras miljön, och samhällets kostnader ökar. Jag vill att regeringen utreder hur statens myndigheter vid upphandling av transporttjänster ska ställa krav på hållbara hastigheter, det vill säga att leverantörens fordon håller hastigheten. Det skulle ha en dämpande effekt på medelhastigheten på våra vägar och radikalt minska utsläppen.

Jag vill att landets trafikpoliser ska avlastas arbetsuppgifter, så att de kan fokusera på det viktiga trafikkontrollarbetet. Vi behöver använda alla medel för att få ned hastigheten på våra vägar både ur trafiksäkerhetssynpunkt och av miljöskäl. Arbetet med alkobommar i våra hamnar måste också påskyndas.

Fru talman! De oskyddade trafikanternas andel av dödsolyckorna är en oroande trend, inte minst andelen cyklister och gående. Av 210 omkomna 2021 var 85 oskyddade trafikanter, det vill säga 40 procent. Liberalerna vill se en översyn av trafikmiljöerna utifrån mc-förares och cyklisters verklighet. Vi vill också se kraftfulla åtgärder för att bromsa denna olyckstrend.

Fru talman! På sikt kan självkörande bilar och de möjligheter den teknikutvecklingen kan ge dramatiskt minska antalet olyckor. I en studie från förra året beskriver det amerikanska bolaget Waymo, en avknoppning från Google, att 92 procent av de olyckor med dödlig utgång som ingick i studien hade kunnat undvikas om bilen varit självkörande.

Om potentialen med självkörande bilar skulle halvera antalet dödsolyckor, vid en konservativ bedömning av studien, skulle mycket lidande kunna undvikas. Därför är det av stor vikt att vi öppnar för större tester i verklig miljö, för att påskynda införandet av självkörande bilar. Samtidigt skulle tekniken underlätta godstransporterna i Sverige, där bristen på förare hindrar ett effektivt transportsystem. Sverige har förutsättningar att bli ett föregångsland för självkörande bilar och därmed utnyttja de stora samhällsnyttor som tekniken medger, inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Hand i hand med teknik för ökad trafiksäkerhet måste också underhållet av våra vägar öka. Vi vill se ett ökat underhåll i hela landet, inte minst ute i det mindre trafikerade vägnätet. Trafiksäkerheten ska inte bero på var du bor. Till exempel vägmarkeringar har en avgörande påverkan på trafiksäkerheten, oavsett om det är det mänskliga ögat eller en kamera som ska upptäcka markeringarna. Liberalerna har i ett tidigare betänkande fått stöd för en översyn av standarden på vägmarkeringarna i vårt land. Det är dags att regeringen går från ord till handling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Liberalerna tror på teknikens möjligheter till ökad trafiksäkerhet. Allt fler bilar är uppkopplade och kan dela sina trafiksäkerhetsdata för att till exempel identifiera isfläckar eller varna andra bilar vid skymd sikt. Därför behövs en översyn av regelverket så att potentialen i informationen i dagens fordon kan utnyttjas bättre.

Detsamma gäller möjligheten att dela data, så att forskning och utveckling baserad på olycksdata kan underlättas, naturligtvis med hänsyn till den personliga integriteten. För två år sedan ändrades reglerna för tillgång till Trafikverkets system för trafikolyckor, Strada, av integritetsskäl. Översynen var bra, men tillgången till data har dock strypts till den grad att viktigt trafiksäkerhetsarbete inte kan utföras. Det kan få till följd att trafiksäkerheten, inte minst för oskyddade trafikanter, riskerar att bli eftersatt. Liberalerna vill därför se en utredning av konsekvenserna av den restriktiva tillgången till data och hur oönskade effekter kan åtgärdas.

Fru talman! En viktig del i trafiksäkerhetsarbetet är tillgången på gedigen körutbildning. Regeringens proposition innehåller flera bra konkreta åtgärder för att stoppa fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. Det kommer dock inte att räcka för att komma åt de illegala körskolorna, och därför krävs en rad ytterligare åtgärder. Polisen bör ges fler verktyg, och bilar med dubbelkommando ska endast kunna ägas av personer med tillstånd som handledare. Det här var två av flera saker som behöver göras.

Fru talman! Antalet mopedbilar har ökat kraftigt under de senaste två åren. Det krävs samma körkort för en mopedbil som för en EU-moped, där det i båda fallen är 45 kilometer i timmen som är maximal fart. Uppkörning för mopedbil görs dock på en tvåhjulig moped, trots att mopedbilen har helt andra vägegenskaper än en moped.

Trafikverket har slagit larm om den dåliga trafiksäkerheten i mopedbilarna. Vi liberaler är positiva till ny teknik, samtidigt som vi anser att nya typer av fordon måste utvärderas efter en tid. Vi anser därför att ansvarig myndighet bör ges i uppdrag att utvärdera de nya fordonen, bland annat vad gäller olycksstatistik, trafiksäkerhet, körkortskriterier och användning.

Det är liknande problem för A-traktorer. Den 15 juli 2020 ändrades reglerna för A-traktorer. Det har medfört att det är betydligt enklare att manipulera hastigheten och ställa om bilen till att inte ha någon hastighetsbegränsning. A-traktorer ger stor frihet, och det måste vi ta till oss. Samtidigt har antalet tyngre fordon som registreras som A-traktorer ökat, och det krävs ingen uppkörning för att få framföra fordonet. Jag har till och med sett att dragbilar till stora lastbilar körs som A-traktorer. Med ett ökande antal olyckor välkomnar jag Transportstyrelsens översyn av regelverket för A-traktorer. Trafiksäkerheten ska sättas i främsta rummet och ska gälla alla fordon på våra vägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Vi kan alla drabbas av sjukdomar som kan påverka vår körförmåga. Därför är det viktigt att det finns ett enhetligt sätt att testa om en sjukdom eller nedsatt syn verkligen påverkar själva körförmågan.

En patients medicinska lämplighet att få behålla sitt körkort testas i dag med olika kompetens runt om i landet. Dessutom saknas enhetliga nationella regler för hur en sådan bedömning ska gå till. Det medför att bedömningen av en patient beror på var personen bor. Så får det inte vara. Liberalerna anser att ansvarig myndighet ska ges i uppdrag att se till att trafikmedicinska bedömningar görs på samma sätt i hela landet.

Vi anser också att behovet av obligatoriska syntester för privatpersoner i samband med körkortsförnyelse efter en viss ålder behöver utredas. I dag ska yrkesförare testas vart femte år. Kanske behövs det någon liknande åtgärd för privatbilister.

Fru talman! Slutligen vill jag ta upp det tillkännagivande som Liberalerna tog initiativ till för två år sedan. Det gäller de personer som testar synen och visar sig ha syndefekter. Deras körkort återkallas direkt. Det medför att de inte får en ärlig chans att visa om deras körförmåga påverkas av synfelet. Det här är inte rimligt. Det berör 1 000 personer varje år. Forskning visar att ungefär hälften av dem troligen skulle kunna fortsätta köra bil. Regeringen har suttit overksam. Först efter ett och ett halvt år gavs VTI i uppdrag att undersöka metoder för körtester och möjligheten att åter testa sig i körsimulatorn på VTI. Sedan dess har 2 000 personer till blivit av med körkortet utan att ha kunnat visa om de kan köra trafiksäkert.

Fru talman! Vi behöver öka tempot i att göra någonting åt allt det som inte fungerar i Sverige. Vi behöver en ny borgerlig regering.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Miljöpartiets reservationer 2 och 8, som bland annat handlar om sänkt bashastighet i tätort och breddad nollvision. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

År 2021 omkom enligt Transportstyrelsen 210 personer i vägtrafiken, varav 125 skyddade - det vill säga i ett fordon - och 85 oskyddade trafikanter. Varje dödad eller skadad är en person för mycket. Bakom siffrorna finns det människor, alltifrån små barn till gamla människor, och alla är någons anhörig, mamma, pappa, vän, syster eller bror.

En förutsättning för att minska antalet dödade och skadade i vägtrafiken är dock att det råder en god hastighetsefterlevnad. Acceptansen för att köra bil alkoholpåverkad är tack och lov låg i samhället. Ingen skulle skryta med att köra bil rattonykter. Jag önskar att det skulle anses lika oacceptabelt att köra för fort. Men när det gäller fortkörning väljer ansvarig minister, Tomas Eneroth, att i ett videoklipp där han och hans kollega kör bil antyda att det är positivt att göra aggressiva accelerationer. "Det ska kännas i ryggslutet", säger han. Det här är inte att agera på ett ansvarsfullt sätt. Jag skulle här kunna koppla an till det som ledamoten Jessica Thunander tidigare pratade om gällande medvetna felhandlingar.

Fru talman! Hastigheten hos motorfordon är den enskilt mest avgörande faktorn när det gäller risken för allvarliga olyckor. Hastigheten är också avgörande för hur allvarliga följder en trafikolycka får. Om du kolliderar i 80 kilometer i timmen i stället för 90 kilometer i timmen minskar risken att omkomma med 40 procent. Trafikverket menar att om alla höll hastighetsgränserna i hela trafiksystemet skulle mer än 100 liv räddas varje år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Det borde i princip anses vara lika förkastligt att köra för fort som att köra rattonykter. Men andelen av trafikarbetet på det statliga vägnätet som sker inom tillåten hastighetsgräns är enbart runt 50 procent för personbilar och 30 procent för lastbilar med släp, enligt Trafikverkets rapport Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2020. Det innebär att ungefär hälften av trafikarbetet med bil och 70 procent av trafikarbetet med lastbil med släp sker med för höga hastigheter. Att komma till rätta med hastighetsefterlevnaden behöver därför vara ett högt prioriterat arbete för att minska antalet som dödas eller skadas svårt i trafiken.

Jag skulle vilja föreslå automatiska trafiksäkerhetskontroller, som är ett effektivt sätt att övervaka och beivra hastighetsöverträdelser. Det finns i dag cirka 2 000 trafiksäkerhetskameror längs de statliga vägarna. En nackdel med dessa kameror är att de främst får en lokal effekt vid den punkt där kameran finns. Trafiken saktar tillfälligt ned för att undgå att bli fångad av kamerans system. Det kan vara nog så viktigt på vissa vägar och platser, men med ett system av kameror som mäter den genomsnittliga hastigheten för fordon mellan kameror kan hastighetsöverträdelser detekteras och beivras på en längre sträcka. Sådana här sammankopplade kameror, som inte bara mäter hastigheten för ett passerande fordon utan också räknar ut genomsnittshastigheten mellan kameror, används i Norge. Där har de minskat antalet dödade och svårt skadade med 50 procent på vissa olycksdrabbade sträckor. Därför vore det lämpligt att så snart som möjligt börja tillämpa denna teknik även i Sverige.

Fru talman! Tuffare tag mot brottslingar brukar vara något som intresserar högerpartierna, men på trafikområdet är det tvärtom så att man hellre justerar hastighetsgränserna uppåt än stöder initiativ som skulle göra det lättare att ta fast fortkörare. Nollvisionen verkar de helt ha skrotat.

Fru talman! För att öka trafiksäkerheten och tryggheten för oskyddade trafikanter, det vill säga cyklister och gångtrafikanter, borde bashastigheten i tätort sänkas. Att sänka bashastigheten i tätort från 50 kilometer i timmen till 30 kilometer i timmen skulle väsentligen öka trafiksäkerheten. Ungefär hälften av de oskyddade trafikanter som blir påkörda av en bil som kör i 50 kilometer i timmen dör, medan bara en av tio dör om hastigheten i stället är 30 kilometer i timmen. Även den upplevda säkerheten skulle förbättras, vilket är viktigt för att skapa en mer attraktiv trafikmiljö där fler människor känner sig trygga att röra sig till fots eller per cykel.

Trafikanalys hade under åren 2016 och 2017 ett regeringsuppdrag där de analyserade sänkt bashastighet. De beräknade att vi med en sänkning av bashastigheten till 40 kilometer i timmen skulle spara 3-17 liv per år. Ungefär 35 procent av 50-vägarna har enligt Trafikverket blivit 40-vägar. Detta har skett utan att bashastigheten har ändrats. Frågan är om det räcker att sänka till 40 kilometer i timmen. Sammanlagt håller cirka två tredjedelar av bilisterna skyltad hastighet, men på 40- och 50-sträckor är hastighetsefterlevnaden ännu lägre. På sträckor med 40 kilometer i timmen kör nästan varannan bil fortare än skyltad hastighet, enligt NTF.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Precis som nämnts här tidigare uppmanades FN:s medlemsländer vid FN:s globala ministerkonferens i Stockholm förra året att begränsa hastigheten till 30 kilometer i timmen i områden där risken är stor för dödsfall och allvarligt skadade i trafiken. Det här fordrar att vi gör någonting. Miljöpartiet vill se en sänkt bashastighet i tätort. Det räddar liv och främjar de hållbara transportslagen.

Fru talman! Sverige bedriver ett i internationellt perspektiv framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete med nollvisionen som ledstjärna. Nollvisionen innebär att ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken.

Samtidigt vet vi i dag att trafiken har ett betydligt större påverkansområde än de olyckor som sker inom själva vägområdet. Trafikens luftföroreningar orsakar totalt omkring 3 000 förtida dödsfall på ett år, enligt Trafikverkets webbplats. Av dessa bedöms cirka 2 800 dödsfall bero på avgaser, det vill säga partiklar, kvävedioxid med mera, och cirka 200 på slitagepartiklar. För att uppnå nollvisionens långsiktiga mål om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken bör även de som dödas eller skadas allvarligt av trafiken omfattas av nollvisionen, inte bara de som färdas i trafiken.

På så sätt kan arbetet med att minska barns utsatthet för luftföroreningar i städer, vilket leder till ett ökat antal fall av astma och andra hälsoproblem, komma att omfattas av nationella insatser inom ramen för nollvisionen.

Fru talman! Avslutningsvis: Miljöpartiet menar att nollvisionen är viktig för att den räddar liv. Men hastighetsefterlevnad och sänkta hastigheter påverkar också utsläppen av växthusgaser i en positiv riktning. Enligt Trafikverket orsakar hastighetsöverträdelser utsläpp på 300 000 ton koldioxid per år. Det finns alltså många goda anledningar att hålla hastigheten på väg.

Fru talman! Jag begärde replik när ledamoten Emma Berginger talade om hastigheter och hastighetsbegränsningars efterlevnad. Jag tror inte att det finns någon borgerlig som egentligen är för att man bryter mot lagen.

Men om man bor i en stor stad där man har väl fungerande kollektivtrafik och där det är lätt att cykla kan det kanske, fru talman, vara svårt att förstå situationen mellan Ånge och Sundsvall. Det tar 1 timme och 15 minuter att köra. Sedan ändrar man spelreglerna, vilket gör att det kommer att ta kanske 1 timme och 20 minuter eller 1 timme och 30 minuter.

Vi tänker oss då att en företagare i Ånge söker en tjänsteman till ett jobb. Denna tjänsteman står och väljer mellan att jobba i Sundsvall eller i Ånge, dit resan blir allt längre tidsmässigt. Det är det här vi talar om. När man pratar om sänkta hastigheter på landsbygd talar man om att enskilda kommuner, enskilda näringsidkare och enskilda medborgare ska få det sämre.

Vi kristdemokrater har inga problem alls med att man ser över hastigheter i våra tätorter. Tvärtom - det är väldigt bra när man sänker farten vid skolor, förskolor eller vårdinrättningar. Men det går inte att jämföra den typen av förändringar med att försämra mobiliteten i hela landet.

Och det är det, fru talman, som händer med Miljöpartiets politik. Det blir mindre vägunderhåll och stora satsningar på järnväg, vilket är behjärtansvärt. Men det kommer inte att gå ett tåg till varje knut. Vi är beroende av bilar, och då är vi också beroende av investeringar för att trafiksäkerheten ska fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Först och främst måste jag dementera det som sas om vägunderhåll. Miljöpartiet har ingenting emot vägunderhåll, utan vi tycker att det är viktigt att man underhåller vägar. Det gäller framför allt det mer finmaskiga vägnätet, som har varit eftersatt under lång tid. Trafiksäkerheten är oerhört viktig.

Jag tycker att det är problematiskt, fru talman, att de högerkonservativa prioriterar detta att människor tycker att det är lite jobbigt att hålla hastigheten och sätter det framför att rädda liv. Det är trots allt väldigt marginella tidsvinster man får av att köra fort, och i stället ökar risken avsevärt för att man ska dö eller skadas allvarligt i trafiken.

Vi i Miljöpartiet vill att medborgarna ska vara trygga i trafiken. Det spelar ingen roll om man bor på landet eller i staden, om man kör bil eller om man kör cykel. Vi vill att alla ska vara trygga, och vi tycker att det är viktigare att mamma eller pappa kommer hem levande och utan allvarliga skador än att man kan köra fort.

Därmed inte sagt att vi vill sänka hastigheterna på alla vägar, utan det handlar om att anpassa hastigheten så att det är rätt hastighet på rätt vägtyp. Det är det som Trafikverket har arbetat med när man har sett att det på många vägar där det har varit 90 kilometer i timmen och där man inte har haft separerade körriktningar också har skett många olyckor med allvarligt skadade och dödade som följd.

Just därför har man valt att sätta ned hastigheten i väntan på att kunna vidta åtgärder som främjar trafiksäkerheten. Vi tycker att det kan vara befogat att man sätter ned hastigheten för att värna människors liv och hälsa.

I tätort, däremot, tycker vi att en bashastighet på 30 kilometer i timmen är ett viktigt politiskt verktyg.

Fru talman! Jag tror inte att det finns någon i denna kammare som har någon annan uppfattning än att varje enskilt liv som vi räddar är ett räddat liv och att det är värt att vidta åtgärder för detta.

Problemet i all politik är att vi hela tiden måste ställa det ena mot det andra. Vi gör det när det handlar om ekonomiska resurser, vi gör det när vi pratar om miljö och vi gör det när vi pratar om mellanmänskliga relationer, äldreomsorg, sjukvård och skola. Vi gör det hela tiden. Det är medborgarnas förmån att skälla på oss och vår förmån att vi är de som fördelar och tvingas ta detta ansvar.

Fru talman! Ledamoten Emma Berginger sa väldigt tydligt att sänkta hastigheter är det viktigaste för att rädda liv. Därefter raljerade ledamoten i mångt och mycket - som jag uppfattade det, fru talman - när det gäller oss på den borgerliga sidan som är bekymrade över de sänkta hastigheterna.

Vi är lika bekymrade över dem som går bort eller skadas i trafiken; det är bara att lyssna på de anföranden som har hållits tidigare här i kammaren. Men man måste fortfarande se vad som händer om man på ett generellt sätt går in och sänker hastigheter på alla tidigare 90-vägar bara för att det inte finns en mittdelare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Det är inte så att alla 90-vägar i hela landet har lika hög trafikdensitet. Då måste vi kunna ha en politik som ser både glesbygdens behov och stadens möjligheter.

Med all respekt - man kan säkert sänka hastigheter i delar av städer. Men det är inte rimligt att sätta landsbygdens befolkning i ett läge där de inte kan ta sig till jobbet på ett bra sätt utan att det ska ta orimligt lång tid.

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att det handlar om människors liv och hälsa. Det räcker inte att vara bekymrad över att människor dör och skadas allvarligt på våra vägar. Man måste också kunna föreslå åtgärder. Men de åtgärder som de högerkonservativa föreslår är alltså höjda hastigheter - något som går stick i stäv med nollvisionen. Det är problematiskt.

Det handlar om prioriteringar. Och om vi verkligen ska prioritera - vad är viktigast? Är det viktigast att man vinner några minuter genom att köra lite snabbare, eller är det viktigare att människor lever och har hälsan? Är det okej att köra för fort och på det viset få en acceptans för att folk kör för fort? Det är det som händer när politiken säger: Om ni kör för fort måste vi höja hastigheterna!

Jag tycker inte att det är så vi ska hantera hastighetsöverträdelser, och det brukar inte vara så vi hanterar annan typ av brottslighet heller. Vi säger ju inte: Om ni snattar lite kan vi höja gränsen för vad som anses vara att stjäla. Så gör vi inte. De regler och lagar som vi sätter upp gemensamt ska följas, och det är samma sak när det gäller hastigheter.

Om vi sätter en hastighet på en väg förväntar vi oss att bilisterna ska följa den. Då är det viktigt att vi gemensamt står upp för att de hastigheter som är satta också ska gälla. Men det verkar inte de högerkonservativa partierna prioritera.

Det är väl på samma sätt som med deras bristande förståelse för klimatförändringarnas ohälsosamma effekter. Prioriteringen ligger i det kortsiktiga: vinsten för människan som tycker att det är roligt att köra fort här och nu.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkande TU19 angående trafiksäkerhet.

Jag är stolt över att bo i ett land där vi tar säkerhet på många olika områden på allvar. I dag debatterar vi trafiksäkerhet, men jag vill först sätta in detta i ett större perspektiv. I Sverige är det självklart att barn har på sig hjälm när de cyklar, åker slalomskidor eller åker skateboard. Detta gäller även för många vuxna. Vi är många som använder flytväst när vi är vid och på hav och sjöar.

Jag som är uppväxt under 70-talet har upplevt denna positiva utveckling. Jag minns hur jag lyssnade och tittade på Anita och Televinken. Jag och många i min generation har lärt oss om trafikvett på det sättet. Våra cyklar kontrollerades och stöldmärktes på skolan, och reflexer delades ut till oss elever. Många med mig har varit skolpoliser och hjälpt yngre barn att ta sig över gator på ett säkert sätt på väg till sin skola.

År 1975 kom lagen om att använda bälte i framsätet. Först 1988 kom lagen om att alla skulle vara bältade i bilen oavsett ålder eller plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

År 1997 tog riksdagen beslutet att nollvisionen skulle vara grunden för säkerhetsarbetet i Sverige. Mycket har hänt sedan dess. Den 1 september 2016 fattade regeringen beslut om en nystart för nollvisionen och intensifierade genom det beslutet arbetet för trafiksäkerheten i Sverige.

I februari 2020 stod Sverige värd för den tredje globala ministerkonferensen om trafiksäkerhet. Den hölls här i Stockholm och samlade 1 700 delegater från ett hundrafyrtiotal länder. Konferensen utmynnade i Stockholmsdeklarationen, som skapade en tydlig koppling mellan trafiksäkerhet och FN:s övriga hållbarhetsmål och fick stort stöd av konferensens deltagare. Den innehöll bland annat att FN:s medlemsländer uppmanades att minska dödsfallen i trafiken med minst 50 procent till 2030. Deklarationen stöddes formellt i FN:s resolution för att förbättra den globala trafiksäkerheten, som antogs av generalförsamlingen i augusti 2020.

Samma månad som Stockholmsdeklarationen antogs beslutade regeringen om ett nytt etappmål där antalet omkomna i vägtrafiken skulle halveras till 2030. Regeringen fattade vid samma tidpunkt även beslutet att allvarligt skadade skulle minska med minst 25 procent.

Fru talman! Som ledamot i riksdagen för Socialdemokraterna anser jag att Sverige ska hålla ihop. Det ska vara möjligt att bo, leva och verka i alla delar av landet. En förutsättning för det är väl fungerande person- och godstransporter. Detta gäller vägar, järnvägar, sjöfart, flyg och kollektivtrafik. Vi socialdemokrater vill se ett Sverige där klyftorna mellan stad och land byggs bort. Sverige ska också vara ledande när det gäller innovationer och digital infrastruktur.

Planer och visioner är bra att ha i botten i ett långsiktigt arbete. Men det krävs också verkstad. I närtid kan detta verkstadsarbete exemplifieras med att det har införts ett förbud mot att hålla i en mobiltelefon när du kör bil. Beslut har också tagits om alkobommar i de svenska färjehamnarna. Lagstiftningen har skärpts för att stoppa de åkerier som systematiskt använder sig av dumpade löner och kör med bristande trafiksäkerhet. Sanktionsavgifter har skärpts. Böterna för brott mot kör- och vilotider har höjts. Polisen har också getts möjlighet att låsa fast de lastbilar som bryter mot de lagar och regler som vi har i Sverige.

Transportsektorn ska kännetecknas av ordning och reda för att öka trafiksäkerheten. Förarbevis för att framföra vattenskoter har införts, och den socialdemokratiska regeringen presenterade nyligen en ny infrastrukturplan som innehåller satsningar för 881 miljarder kronor.

Regeringen fortsätter samfinansieringen av trafiksäkerhetsåtgärder i det regionala vägnätet fram till 2027. Samfinansieringen ska utformas så att åtgärder som förkortar restiden på landsbygd prioriteras. Det kan till exempel innebära åtgärder i form av mittseparering eller andra åtgärder som innebär att hastighetssänkningar kan undvikas.

Regeringen avsätter också i planen 15 miljarder kronor till bidraget för drift av enskilda vägar. Det är 1 miljard mer än i nuvarande plan.

För att människor ska kunna bo och leva i hela landet anser regeringen att Trafikverket ska underhålla både de högtrafikerade och de lågtrafikerade delarna av vägnätet. Det finmaskiga vägnätet på landsbygden är viktigt för god tillgänglighet och behöver därför underhållas för att säkerställa framkomligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Alldeles nyligen gav regeringen besked om att Trafikverket ges i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar med hastighetsanpassningar samt hur nuvarande arbetssätt kan utvecklas. Rätt hastighet på vägarna leder bland annat till att resorna blir säkrare, att framkomligheten ökar, att koldioxidutsläppen och bullret minskar samt att luftkvaliteten förbättras. Trafikverket ska också ge förslag på hur åtgärder som exempelvis ny teknik kan användas i stället för generellt anpassad hastighet.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth har varit tydlig med att han inte tycker att det är lämpligt att sänka hastigheten på långa pendlingssträckor. Därför får nu Trafikverket i uppdrag att titta på andra sätt att klara trafiksäkerheten. Med mer pengar i nationell plan, exempelvis till mitträcken, kan vissa sträckor till och med få höjd hastighet utan att trafiksäkerheten äventyras. Detta uppdrag ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 mars 2023.

I mångt och mycket är de olika partierna överens när det handlar om trafiksäkerhet. Målet om nollvision ska ligga fast. Det ska vara ordning och reda på våra vägar. Vi är överens om att polisen har en viktig roll, liksom många andra aktörer.

Jag vill poängtera att även inom trafiksäkerhetens område är narkotikan en av de stora bovarna. Kampen för ett narkotikafritt samhälle är också en kamp för bättre trafiksäkerhet.

Jag vill avslutningsvis säga att trafiksäkerhetsarbetet knyter ihop hårda och mjuka politiska frågor - betong med barn. Hur transportsystemet planeras och byggs påverkar barnens möjlighet till lek, rörelse och känsla av trygghet och frihet - friheten att själv kunna ta sig till skolan, till kompisarna och till fritidsaktiviteter.

Jag vill se ett Sverige där föräldrar inte behöver skjutsa sina barn till skolan på grund av brister i säkerheten på barnens skolväg. Jag vill se ett Sverige där skolskjutsresan upplevs trygg. I Sverige ska skolbarn kunna ta sig till skolan skuttande och glada med sina ryggsäckar och gympapåsar.

Fru talman! Återigen yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut i betänkande TU19.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Büser och Teres Lindberg (båda S).

Fru talman! Jag vill börja med att hälsa Karin Engdahl välkommen i debatten. Det är fantastiskt roligt att ha dig i riksdagen.

Fru talman! Karin Engdahl lyfte fram de 881 miljarder som dels regeringen avsätter i pengar, dels kommer in i form av avgifter. Tittar vi på trafiken i stort kan vi konstatera att 80-90 procent av alla transporter i Sverige sker på väg. Det är vissa skillnader mellan gods- och persontrafik, men 80-90 procent är vägtransporter. Ändå ser man i regeringens plan att 80 procent av alla investeringar läggs på järnväg. Det gör att de externa bedömare som tittar på det vi nu gör här i riksdagen konstaterar att väg och järnvägsunderhållet med all sannolikhet kommer att leda till att vi har sämre infrastruktur 2033 än vad vi har i dag.

Då kommer jag till min första fråga. Den är: Kommer ledamoten Karin Engdahl tillsammans med Socialdemokraterna att vidta några nya åtgärder för att göra de underhållssatsningar som behöver göras på väg för att vi ska klara våra trafiksäkerhetspoliska mål?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Tack för frågan, Magnus Jacobsson!

Du visste ju redan innan du ställde frågan att jag efter att ha suttit i riksdagen i typ fem dagar har lite svårt att gå in på detaljerna kring just avvägningen mellan järnvägssatsningar och vägsatsningar.

Jag kan inte här i talarstolen svara och stå och lova något om det som du frågade om, men det finns andra socialdemokrater i trafikutskottet som kan svara på detta betydligt bättre. Därför vill jag inte snurra in mig i någon argumentation eller ge svar om just den specifika frågan.

Fru talman! Jag har oerhört stor respekt för det svaret och hoppas att ledamoten Karin Engdahl däremot kan ta med frågan i den framtida diskussionen inför valet. Jag tror att vägunderhållet kommer att vara en av de stora frågor som vi kommer att samtala om.

Jag har en annan fråga, och den är mer på temat att ta den med sig än att jag vill ha ett konkret svar. Det har talats i debatten i dag om A-traktorer och mopedbilar. Jag och ledamoten Engdahl kommer från samma kommun, och vi ser hur det här faktiskt till viss del korkar igen trafiken hemma i Uddevalla. Vi har också det här med automatbilar och att fler tar körkort för automat än växlade bilar, och vi har elektrifieringen som gör att fordonen blir tyngre.

Alla de här grejerna tillsammans har resulterat i ett resonemang där åtminstone vi kristdemokrater har landat i att man kanske skulle behöva göra en översyn av hela körkortsbiten.

Då blir min fråga i stället, fru talman, om ledamoten Engdahl kan tänka sig att ta med sig detta till den socialdemokratiska gruppen så att vi kanske senare i höst eller framöver skulle kunna få en politisk enighet om att titta på körkortsfrågan i ett bredare perspektiv.

Fru talman! Magnus Jacobsson frågar om det här med körkort. Utifrån det som står i betänkandet som vi i dag debatterar finns det oerhört många saker som man behöver fundera på. Givetvis ska jag säga till dem i trafikutskottsgruppen som är socialdemokrater att vi ska diskutera frågan.

Jag håller med dig, Magnus, om att när det handlar om trafiksäkerheten märker vi hur A-traktorer börjar bli ett problem både för förarna själva och för trafikanter runt omkring när det till exempel blir idiotomkörningar eller de själva inte sitter bältade. Det finns oerhört mycket att göra med det här.

Det är också väldigt mycket på gång när det gäller både besiktning och att kolla utsläpp och annat som rör A-traktorer. Det är nog absolut inte sista gången som A-traktorer diskuteras i den här kammaren.

Överläggningen var härmed avslutad.

Trafiksäkerhet

(Beslut skulle fattas den 21 juni.)