Arbetsplenum - Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård - 2022-06-20

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Moderaternas reservation nummer 4 om barnets bästa.

Min och Moderaternas utgångspunkt när vi utformar vår politik är alltid att individen och människan ska vara i centrum. Det gäller såklart också LSS och personlig assistans, där det är synnerligen viktigt att ha denna utgångspunkt. Det innebär att lagar och regelverk utformas så att de som behöver stödet allra mest ska få det. Det har sagts tidigare av oss moderater i denna talarstol, och det tål att upprepas.

Det finns stora behov av, men också möjligheter, att utveckla den frihetsreform som LSS är. Vi moderater tror att det kommer att krävas ett helhetstänk, där alla delar behövs för att få ihop ett långsiktigt stabilt och hållbart regelverk. Det gäller lagar, finansiering, rättssäkerhet och ett enhetligt statligt huvudmannaskap. Det handlar om att ytterligare stärka kvalitet och kontinuitet och att säkra mångfald och valfrihet samt regelbunden tillsyn och uppföljning. Allt detta måste fungera och hänga ihop.

Fru talman! I det betänkande som vi nu debatterar behandlas regeringens proposition Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård. En ny lag om egenvård och ändringar och tillägg i befintliga lagar föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Jag skulle kanske inte säga att denna väldigt korta lag, med sex paragrafer, står för det helhetstänk som jag nyss pratade om och som vi moderater vill se när det gäller LSS. Men vi är inte emot förslagen i sak. Vi tror bara att det behövs ett större helhetsgrepp. Det är också något som Lagrådet har pekat på. De säger att lagen har ett tämligen begränsat innehåll.

Fru talman! Så till förslagen. Begreppet egenvård ska definieras i lag. Enligt förslaget ska det också införas ett nytt grundläggande behov i LSS. Om man har löpande behov under större delen av dygnet och ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för ens eget liv eller för ens hälsa ska man få hjälp.

Det känns kanske lite okonkret när man pratar om det, men det ges ett konkret exempel. Det kan till exempel finnas risk för skada vid ett epilepsianfall.

Hjälp ska enligt förslaget anses som grundläggande behov oavsett hjälpens karaktär. Det behöver alltså inte vara integritetsnära, vilket är bra. Åtgärder som är direkt nödvändiga för att sådant stöd ska kunna ges ska också grunda rätt till personlig assistans för andra personliga behov.

Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

Vidare föreslås en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen om hälso och sjukvårdens skyldigheter när vård enligt lagen ges till personer som har stora och varaktiga funktionsnedsättningar.

Fru talman! Vi moderater har följdmotionerat. Jag vill lyfta två av våra förslag.

Det första är yrkande 2 i vår följdmotion. Där har vi moderater föreslagit att det ska tas fram ett förslag som syftar till att stärka individens rätt att få sin överklagan prövad inom rimlig tid och betydligt mer skyndsamt än i dag. Ojämlikheterna när det gäller förvaltningsrätten måste bort. Vet ni att det är stor skillnad? Den kortaste väntetiden i dag, när det gäller förvaltningsrätten, är fem månader. Den längsta väntetiden är elva månader. Det är ganska stor skillnad, och även fem månader är en lång tid.

Det är viktigt att dessa processer sker skyndsamt, för ofta är det faktiskt så att man har rätt till hjälpen och assistansen - oavsett om det är den statliga assistansersättningen eller den kommunalt beviljade. Det är viktigt att detta görs skyndsamt.

Vårt andra förslag är yrkande 3 i vår följdmotion, som jag gärna vill lyfta. Det är kanske inte helt oväntat att jag gärna vill lyfta barnets bästa, som vi moderater har kämpat för de senaste åren i denna talarstol och utanför. Men vi vill också införa detta vad gäller egenvårdsbedömningarna.

Barnperspektivet är viktigt. Att anamma barnperspektivet handlar om attityder, kunskap och arbetssätt. Det speglar faktiskt synen på barn som fullvärdiga medborgare, som ska bemötas med respekt i alla sammanhang.

Vi anser att regeringen ska ge i uppdrag att tydliggöra barnets bästa i samband med beslut om egenvårdsbedömningar. Vi delar inte regeringens bedömning att det inte behövs någon särskild bestämmelse, utan vi tror att den behövs även i fråga om personlig assistans och egenvård.

Fru talman! Min hemmaregion, Region Skåne, pekade i remissrundan på vikten av att Socialstyrelsen av regeringen ges i uppdrag att ta fram kunskapsstöd och vägledning just vad gäller de gränsdragningar som kan uppstå mellan personlig assistans, egenvård och hälso- och sjukvård. Regeringen har sagt att man ska göra det, dock inte när. Moderaterna vill påpeka att detta bör göras skyndsamt.

Fru talman! Nu är min talartid ute, men jag vill ändå passa på att avslutningsvis, så här i den sista debatten inför sommaren, önska talmannen och alla i kammaren en glad sommar.

Mina politiska kollegor önskar jag några veckor av lite ledighet innan vi laddar upp för en intensiv valrörelse där vi säkert kommer att mötas i debatter och på gator och torg. Vi vet inte hur konstellationen i socialutskottet ser ut efter valet, men en sak är säker: Det är inte den här församlingen som kommer att samlas på samma sätt.

Jag vill därför passa på att tacka alla kollegor från alla politiska partier. Tack för ett riktigt gott samarbete, och glad sommar!

(Applåder)

Fru talman! Nu gör vi ännu en förbättring vad gäller den personliga assistansen. Det är bra! Det har under den här mandatperioden visat sig vara väldigt värdefullt att ha en stark opposition som verkligen driver på för att få till förändringar. Det är jag glad för.

Det har länge höjts röster om att det finns ett behov av att klarlägga vad begreppet egenvård egentligen innebär och innefattar, och nu införs alltså en definition av egenvård och ett bemyndigande för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen inför, vid och efter en bedömning av egenvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

Förslaget vi debatterar i dag innehåller också ett nytt grundläggande behov i lagen om LSS som avser stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för personens liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa.

Enligt förslaget ska det också införas en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen om hälso- och sjukvårdens skyldigheter när vård enligt lagen ges till personer som har stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Enligt bestämmelsen ska det då särskilt övervägas om vården kan ges på ett sådant sätt att det bidrar till att den enskilde får möjlighet att delta i samhällslivet och kan leva ett liv som andra. Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Fru talman! Förslaget innebär också att det ska införas en lag om egenvård. Med egenvård menar man här en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att en patient kan utföra själv eller med hjälp av någon annan. Med hälso- och sjukvårdsåtgärd menar man en åtgärd för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar eller skador. I detta sammanhang omfattar hälso- och sjukvårdspersonal den som har legitimation inom yrket eller enligt förordnande har fått motsvarande behörighet.

Det är bra att begreppen förtydligas men också att det införs bestämmelser gällande hälso- och sjukvårdens skyldigheter. Därför har vi valt att ställa oss bakom förslagen.

Fru talman! När assistansberättigade vårdas på sjukhus är huvudregeln i dag att de inte kan få assistansersättning, enligt Försäkringskassans vägledning, om det inte finns särskilda skäl. Här menar vi att det nya grundläggande behovet alltid bör utgöra ett sådant särskilt skäl.

Det blir betydande konsekvenser för den enskilde om man inte beviljas assistansersättning vid sjukhusvistelse. Vi vet redan att sjukvårdspersonalen är hårt överbelastad. Man har alltför många patienter och alldeles för mycket att göra, och då finns det inte tid till att exempelvis hjälpa till med måltider, toalettbesök, förflyttningar eller andra behov som är tidskrävande. Det handlar om att ha en assistans där assistenten använder sin kunskap för att motivera brukaren att göra saker - att äta, klä på sig, förflytta sig med mera.

Assistansersättning vid sjukhusvistelse är en viktig fråga för oss sverigedemokrater, och vi har drivit den väldigt länge. Därför menar vi att regeringen ska se över frågan om rätten till personlig assistens vid sjukhusvistelse. Låt var och en använda sin profession på bästa sätt! Låt därför assistenten fortsätta att vara en hjälpande, motiverande kraft som skapar kontinuitet och trygghet, och överlåt sjukvården till sjukvårdspersonalen.

Fru talman! Det finns många aspekter att lyfta när det gäller assistans vid sjukhusvistelse ur såväl den enskildes som anhörigas perspektiv och inte minst ur ett arbetsgivarperspektiv. Jag tänker dock inte orda mer om det, utan jag vill yrka bifall till reservation 3, som lyfter upp just det här med sjukhusvistelse.

Däremot kan jag tydligt konstatera att det även i denna proposition från regeringen saknas förslag om uppföljning och utvärdering. Jag menar att varje förslag och varje lagändring alltid ska komma med en plan på hur man ska följa upp och utvärdera. Det här är komplicerade frågor som måste följas upp för att säkerställa att vi inte, trots att vi har goda intentioner, i stället försvårar eller exkluderar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

Vi debatterade i torsdags den andra delen av den stärkta assistansen. Där förnekade sig inte regeringen, utan regeringspartiet valde att rösta emot ett förslag om uppföljning och utvärdering. Det tycker jag är anmärkningsvärt.

Min talartid börjar rinna ut, och jag tänkte så här i mandatperiodens sista debatt passa på att tacka utskottskansliet för ett fantastiskt arbete men också utskottets ledamöter för ett gott samarbete.

Jag vill kanske framför allt tacka den starka oppositionen för att vi gemensamt har kunnat driva på och tvinga fram förbättringar på så många områden, inte minst när det kommer till LSS och den personliga assistansen.

Jag vill önska en trevlig sommar till allihop, och det gäller såklart också talmannen med medarbetare.

Fru talman! Förra veckan debatterades betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn. I dag debatterar vi ett betänkande som hänger samman med förra veckans, nämligen Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård. Båda dessa betänkanden är nämligen följder av propositioner från regeringen som har kommit som resultat av slutbetänkandet från en utredning som tillsattes i januari 2020, Stärkt rätt till personlig assistans - Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser.

Det tas flera viktiga steg i dessa propositioner, fru talman. Men som jag sa även i torsdags är inget så gott att det inte kan bli ännu bättre. Vänsterpartiet hade flera förslag till förbättringar och stod bakom flera förslag till tillkännagivanden i det förra betänkandet, och vi har även motionerat på en enskild del i dagens betänkande.

Fru talman! Att det införs ett nytt grundläggande behov kring vissa medicinska tillstånd i LSS är ett sådant viktigt steg. LSS och insatsen personlig assistans är en frihetsreform som ger många människor möjlighet att leva ett självständigt liv och att delta i samhället fullt ut på egna villkor.

Införandet av personlig assistans var ett väldigt viktigt steg mot jämlikhet som har förbättrat livskvaliteten påtagligt för många människor i Sverige. Men under de senaste tio åren har tillämpningen av lagstiftningen förändrats i kombination med att politiska viljeriktningar om att dämpa kostnaderna fått kraftigt genomslag. Följden har blivit att tusentals människor har förlorat hela eller delar av sin assistans. För att verkligen ge alla rätt att leva ett liv på lika villkor med utgångspunkt från våra individuella behov bör LSS återupprättas som en rättighetslagstiftning som styrs av behov och garanterar våra grundläggande rättigheter.

Fru talman! Regeringen föreslår i sin proposition bland annat att stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande eller allvarlig risk för att hans eller hennes fysiska hälsa ska bli ett grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

Vi oroar oss över att formuleringen "fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande eller allvarlig risk" ger utrymme för en mycket restriktiv tolkning av vem som får rätt till stöd som den enskilde behöver löpande under större delar av dygnet. Vissa av remissinstanserna, exempelvis God Assistans, anser att just rekvisitet allvarlig risk för liv eller hälsa helt bör tas bort och att det är tillräckligt att det av lagtexten framgår att det krävs långvarig medicinsk problematik. Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, DHR, anför att många rekvisit som den sökande ska uppfylla visar hur svårt det kommer att vara i praktiken att få assistans beviljad. Även Vårdföretagarna efterlyser större tydlighet kring de begrepp som används för att förebygga en alltför insnävad tillämpning. Socialstyrelsen lyfter även upp risken att ordet allvarlig eventuellt kan komma att leda till för stora begränsningar i praxis.

Detta riskerar att leda till en lagstiftning som inkluderar färre personer än vad ett rättighetsperspektiv rättfärdigar. Vänsterpartiet tycker därför inte att det stämmer överens med grundintentionerna i LSS eller hur vi anser att lagen ska utvecklas och moderniseras. Lagstiftningens ändamål ska inte vara att begränsa kostnader utan snarare att ge människor rätt att leva ett liv som andra med delaktighet, egenmakt och självbestämmande oavsett funktionalitet.

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1, som vi har tillsammans med Miljöpartiet, om att justera formuleringen så att den blir mindre snäv.

Till sist, fru talman: För snart tolv år sedan ställde jag mig för första gången i den här talarstolen. I dag håller jag mitt sista anförande. Då var jag nervös, benen darrade. Det gör de inte lika mycket längre. Men jag är fortfarande lika stolt och ödmjuk inför att få stå här. Jag vill därför passa på att tacka alla ledamöterna i socialutskottet för den tid vi har fått ha tillsammans, och jag vill även passa på att tacka talmanspresidiet och alla medarbetarna. Det har varit inget mindre än en ära.

(Applåder)

Fru talman! Så här under riksmötets sista dagar för den här mandatperioden är jag glad över att vi återigen får möjlighet att debattera den personliga assistansen. Att rädda assistansen har varit en av mina absolut mest prioriterade frågor under min tid som riksdagsledamot och som Kristdemokraternas talesperson för funktionshindersfrågorna.

När jag började sätta mig in i assistansfrågan för fyra fem år sedan blev jag närmast chockad. Jag kunde inte i min vildaste fantasi förstå att en stor andel människor med omfattande funktionsnedsättning - i dagens Sverige - inte får det stöd de behöver för att ens klara det mest grundläggande i vardagen.

Jag hade i min enfald tagit för givet att välfärdslandet Sverige skulle säkerställa att skyddsnätet är som starkast för dem som har de största behoven. För Sverige har ju LSS - frihetsreformen och rättighetslagen som ska ge människor med vissa funktionsnedsättningar en möjlighet att leva ett liv som andra. Jag förutsatte att Sverige som välfärdsland skulle säkerställa att lagen efterlevdes. Jag förutsatte också att Sverige levde upp till sina åtaganden utifrån FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Men så fel jag hade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

Fru talman! Jag blev riktigt illa berörd när jag förstod att rätten till assistans under många år hade urholkats under Socialdemokraternas ledning.

Jag tänker särskilt på en mamma och en pappa som beskrev för mig att de kände en trygghet när de läste på Försäkringskassans hemsida om allt stöd som fanns för personer med funktionsnedsättning och för deras familjer. De kände sig trygga med att allt skulle ordna sig. När livet hade ställt sig på sin yttersta spets skulle välfärden ge dem allt stöd de behövde för att deras lilla flicka, trots allt, skulle kunna leva ett gott liv.

Men snart började familjens kamp mot myndigheterna. De fina texterna på Försäkringskassans hemsida visade sig vara tomma ord - för deras lilla flicka föddes i oktober 2015. Det var precis vid den tid som Sveriges statsminister Magdalena Andersson, då i sin roll som finansminister, uttalade att det krävdes besparingar inom den personliga assistansen och inom sjukförsäkringen för att klara kostnaderna som var kopplade till det då stora flyktingmottagandet.

Fru talman! S-MP-regeringen följde upp Magdalena Anderssons uttalande med ett regleringsbrev till Försäkringskassan med direktivet att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansen. Myndigheten i sin tur agerade genom att börja tolka gamla domar från 2009, 2012 och 2015 mycket mer restriktivt än de hade gjort tidigare.

Avslagsbesluten började öka kraftigt i antal. Rättspraxis skärptes. Drygt 2 500 personer med omfattande funktionsnedsättning har förlorat sin rätt till assistans sedan 2016. Ännu fler skulle ha drabbats om inte omprövningsstoppet hade kommit 2018. Men det har också blivit väldigt svårt att få assistans beviljad första gången man ansöker om den.

Den lilla flickan drabbades hårt av den strikta rättspraxisen. Hon fick ingen statlig assistans, trots att det måste vara uppenbart för varje människa som möter flickan att hon har omfattande behov av hjälp och stöd dygnet runt - och att det kommer att vara så under hela hennes liv.

Fru talman! Pappan beskrev att det var som att han ramlade ned i ett svart hål när han insåg att skyddsnätet brast. Han beskrev hur det kändes som att deras familj var helt exkluderad från samhället och från välfärden. Föräldrarna var rädda och oroliga inför framtiden.

Efter mötet med den här familjen och många andra som var drabbade bestämde jag mig för att vara deras röst här i riksdagen. I min roll som Kristdemokraternas talesperson bestämde jag mig för att göra mitt yttersta för att återupprätta rätten till assistans.

Fru talman! Nedskärningarna inom assistansen hade gått så långt att andning och sondmatning inte längre räknades som ett grundläggande behov. Under hösten 2018 fick vi kristdemokrater med oss en majoritet här i riksdagen på att detta måste rättas till. Men när S-MP-regeringen tillsammans med sina samarbetspartier inom januariöverenskommelsen, Centerpartiet och Liberalerna, sedan presenterade lagförslaget kring andning och sondmatning innehöll det stora brister som riskerade att försämra rätten för människor som hade behov av annat stöd än just andning och sondmatning. Tack och lov lyckades vi kristdemokrater efter mycket påtryckningar förmå regeringen att dra tillbaka förslaget. Till slut återkom regeringen med ett bättre lagförslag.

Fru talman! När jag häromveckan träffade föräldrarna till den lilla flickan berättade de att de efter sju års kamp äntligen hade fått rätt till assistans, tack vare lagändringen om andning och sondmatning. Det var som att träffa helt nya människor. Tack vare assistansen kan hela familjen nu leva i frihet och trygghet utan stress och oro. Deras verklighetsberättelse visar hur livsviktigt det är att rädda rätten till assistans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

Men det krävs mycket mer än att rädda andning och sondmatning för att assistansen i sin helhet ska bli bra. Att staten blir ensam huvudman är en viktig del. Jag är därför glad över att vi kristdemokrater tillsammans med Moderaterna och Vänsterpartiet har lyckats samla riksdagens stöd för detta. Socialdemokraterna stretar emot och uttrycker ofta att de vill ha ett kommunalt ansvar för assistansen. Det vore förödande om det skulle bli verklighet. Var i landet du bor och kommunens budget ska inte avgöra rätten till assistans.

Fru talman! Jag är stolt över att vi kristdemokrater har lyckats hålla assistansdebatten levande under hela mandatperioden. Vi har fortsatt att lägga fram konkreta förslag och fått stöd för dem i riksdagen, och vi har ställt socialministern till svars här i kammaren för den akuta situation som många människor med funktionsnedsättning och deras familjer lever under varje dag.

På något sätt har nog detta säkert bidragit till att regeringen nu så här i slutet av mandatperioden har presenterat två propositioner som syftar till att stärka rätten till assistans. Men under debatten här i kammaren förra veckan tvingades jag dessvärre uttrycka min oro över att regeringen återigen har slarvat med detaljerna. Jag menar att lagförslagen kring föräldraavdraget och stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning innehåller luckor som riskerar att människor återigen kommer att bli utan tillräckligt med assistans.

Fru talman! När det gäller propositionen angående egenvård, som vi debatterar här i dag, måste jag dock för en gångs skull ge regeringen beröm. Jag är visserligen glad över att Liberalerna uppmärksammade oss på bristerna när det gäller sjukhusvistelse och behovet av att stärka rätten till assistans där, och jag vill yrka bifall till reservation nummer 3. Men i övrigt tycker jag att lagförslaget är riktigt bra.

En bra proposition gör dock ingen sommar, fru talman. Socialdemokraternas politik har en direkt koppling till att nedskärningarna tog fart 2016. Trots det är de inte villiga att genomföra den lagändring som skulle rätta till grunden till att det blev så väldigt fel. Vi kristdemokrater lyckades nyligen få stöd av en majoritet i riksdagen för vårt förslag om att alla hjälpmoment för samtliga grundläggande behov ska ge rätt till assistans. För att prata klarspråk, fru talman, handlar det exempelvis om att man ska ha rätt till assistans under ett helt toalettbesök. Socialdemokraterna och regeringen säger uttryckligen nej till detta.

Fru talman! Det faktum att socialministern har uttalat att regeringen inte kommer att verkställa riksdagens vilja i den delen, tillsammans med Socialdemokraternas historia av att slarva med detaljerna i assistansfrågan och tillsammans med den situation vi har nu när det gäller problem med omprövningar utifrån väsentligt förändrade förhållanden och återkrav - ja, det visar hur viktigt det är med en ny regering. Sverige behöver en borgerlig regering, med ett starkt kristdemokratiskt inslag som en garant för att människovärdet sätts främst.

Avslutningsvis, fru talman: Alla vi här i kammaren har våra platser till låns under fyra år. Det har varit en stor ära för mig att få företräda Kristdemokraterna i Sörmland under den här mandatperioden, och jag vill passa på att tacka för det förtroendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

Om jag får förnyat förtroende efter valet i september, vilket jag hoppas, kommer jag att göra mitt allra yttersta och fortsätta kämpa för att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva ett liv i frihet och med fullt självbestämmande över sitt eget liv. För mig handlar nämligen funktionshinderspolitiken om så mycket mer än politik. Den handlar om mänskliga rättigheter, och den handlar om vilket samhälle vi vill ha.

Jag ber om ursäkt för att jag överskred min talartid, fru talman.

(Applåder)

Fru talman! Inledningsvis denna mycket speciella dag skulle jag vilja yrka bifall till reservation nummer 3 under punkt 4. I övrigt vill jag faktiskt både med glädje och ganska högljutt bifalla propositionen.

Fru talman! Som många av de föregående talarna har sagt är detta del två när det gäller propositioner om stärkt assistans. Precis som när vi debatterade del ett i torsdags är vi i Liberalerna väldigt positiva till det som anförs i propositionen avseende hur assistansen kan stärkas.

Detta är inte steget utan ett steg i rätt riktning - ett viktigt steg. Det är fantastiskt roligt att processen ändå har kunnat gå så här snabbt; jag tror att kollegorna här inne förstår vad jag menar när jag säger att den bara har tagit fyra år. Det är väldigt snabbt i de här sammanhangen, och vi ska vara glada för att det har gått fort.

Vi ser ingen anledning att ändra något i sak i den här propositionen, fru talman, utom på en punkt. Det är en viktig punkt, och det är en av mycket få punkter som regeringen lägger fram där det är helt obegripligt att man har valt att frångå utredarens förslag. Det handlar om att säkra möjligheten för patienter att ha med sin personliga assistent vid sjukhusvård. Detta är en otroligt viktig fråga.

Det är få frågor som de människor som är assistansberättigade som jag har träffat genom åren tar upp vid nästan varje samtal, men den ena är rätten för yngre människor att ha med sin personliga assistent i skolan och för människor som går på daglig verksamhet att ha med sin personliga assistent dit - och den andra är rätten och möjligheten att ha med sin personliga assistent vid sjukhusvistelse. Det är en grundläggande del; det går inte att bortse från det. Jag förstår inte varför regeringen har tagit bort just denna punkt, som är så viktig.

Det handlar inte om att assistenter helt plötsligt ska bli vårdgivare, utan det handlar om rätten till kommunikation. Det handlar om rätten att få ens personliga behov förstådda och om rätten att ha ett uns av värdighet kvar när man ligger på sjukhus. Alla vi som har tillbringat tid på sjukhus vet att det är ganska svårt - man blir patientifierad ganska fort och intar en väldigt underlägsen roll. Då är det viktigt för just dessa personer att ha kvar den delen.

Det är därför vi yrkar bifall till reservation 3. Rätten att ha med sin assistent vid sjukhusinläggning handlar om att säkerställa personkännedom och säkerställa att ens personliga värdighet faktiskt kvarstår.

Fru talman! Precis som när vi debatterade assistans i torsdags är vi kritiska till att reformen ska genomföras under så lång tid som fem år. Konsekvensen blir att det dröjer ända till 2028 innan den är fullt genomförd, och det är orimligt att skjuta denna viktiga reform så långt på framtiden. Därför vill jag och Liberalerna se att assistansen stärks enligt den av utredaren föreslagna kortaste tiden, nämligen tre år. Då kan man göra detta på en mandatperiod i stället för två och på tre år i stället för fem år. Vi kan inte skynda nog i dessa viktiga frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

Fru talman! Nu ska jag faktiskt bli lite personlig. I dag är det nämligen en väldigt speciell dag, och det handlar inte enbart om lyckan att få se propositionen om stärkt assistans faktiskt gå i mål - något jag har kämpat väldigt hårt för under de här fyra åren.

Det är närmast en händelse som ser ut som en tanke att jag får möjligheten att stå här i dag, i Sveriges finaste talarstol, under just denna rubrik i min allra sista debatt här i kammaren. Stärkt assistans, med allt vad det står för, har varit och är en av de rubriker som faktiskt är grunden för hela mitt politiska driv och arbete genom åren - i snart 35 år. Men nu är jag i sluttampen av att vara förtroendevald politiker.

Det där ordet, "förtroendevald", är nog ett av de vackraste orden jag vet - att vara vald av förtroende och att bära någon annans, i det här fallet ganska mångas, förtroende på sina axlar. Det kan vara tungt, och det kan vara alldeles, alldeles underbart - precis som en bal på slottet. Det är en ynnest att få ha det förtroendet.

När jag understundom har haft grupper av besökare här har jag ofta beskrivit den här salen som en av de allra vackraste jag vet. Många blir ganska förvånade - okej, den är fin, men så otroligt vacker är den väl inte. Men när jag förklarar vad jag menar brukar de förstå. Det är nämligen precis den här sortens sal som människor kämpar och dör för att få ha, varje dag i vår värld. Därför är den så otroligt vacker och fin.

De stolar vi sitter på är, som redan har beskrivits, till låns. Jag har fått låna två platser i den här salen under två mandatperioder, och det är bara att tacka för lånet och skicka stolen vidare, som en stafettpinne.

Jag riktar naturligtvis ett stort tack till alla som får det här huset att fungera. Det gäller allt ifrån lokalvårdare och vaktmästeri till personal i fik och restauranger och på posten. Det gäller utskottskanslierna och kammarkansliet och - sist men inte minst - talmanspresidiet, naturligtvis.

Jag tackar alla kollegor som genom åren har stärkt och berikat debatten och hjälpt till att bryta tankar och idéer. Ett litet medskick är väl: Glöm nu inte att trycka på rätt knapp i morgon när vi ska rösta igenom förslaget om stärkt assistans!

Avslutningsvis, fru talman, skulle jag vilja citera en av mina förebilder och en av dem jag försökt att lära mig mest av både som talare och som politiker. Det är sir Winston Churchill. Detta är ett medskick till er, kära kollegor, och kanske en förklaring till lyssnarna om att det faktiskt finns en vikt i att demokratin är långsam samt om vad som egentligen gäller när man är politiker.

Winston Churchill sa: Ge aldrig upp - aldrig, aldrig, aldrig, aldrig - i något stort eller litet, stort eller obetydligt. Ge aldrig upp, förutom till övertygelsen av ära och förnuft.

Han sa också: Demokrati är den värsta formen av styrelse, bortsett från alla andra former som man prövat tidigare.

Fru talman! Demokrati är en grundläggande mänsklig rättighet som ger alla rätten att delta och inkluderas i ett allmänt beslutsfattande. Det är en ynnest att ha fått vara en liten, liten del i det demokratiska bygget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

(Applåder)

Fru talman! Jag försöker att samla mig lite grann - jag blev berörd av Bengt Eliassons tal, speciellt av den del som handlade om demokratins värde, särskilt i ljuset av det krig som pågår just nu i Ukraina. Tack, Bengt Eliasson!

Förra veckan behandlade vi, som många ledamöter har påpekat, den första delen av regeringens propositioner om stärkt stöd för personlig assistans enligt LSS. I dag tar vi den andra delen, där stödet för tillsyn stärks och patientsäkerheten förbättras genom nya, tydligare bestämmelser för egenvård och sjukvårdande insatser.

I den första delen stärkte vi föräldraansvaret genom att det smalnades av. Tillsynsbegreppet blev också starkare i lagstiftningen.

Det här, fru talman, är den största reform som genomförts sedan det togs beslut om LSS år 1994; det tycker jag är viktigt att påpeka i dessa tider. Det kommer totalt att kosta 3 ½ miljard. Vi beräknar att ungefär 1 800 fler personer kommer att bli assistansberättigade.

Fru talman! LSS-lagstiftningen är en rättighetslagstiftning som är unik i sin utformning sett ur ett internationellt perspektiv. Den består av tio unika insatser som möjliggör för personer med varaktiga funktionshinder att ha kvar en del av samhället och att få inflytande och självbestämmande över sitt liv.

Den största och viktigaste insatsen är naturligtvis rätten till personlig assistans. Den insatsen, fru talman, genererar den största möjligheten till delaktighet i samhällslivet, till att välja sin bostad och till att välja när man vill gå och sova, när man vill gå upp och så vidare.

Fru talman! Jag är både glad och stolt över att vara socialdemokrat i dag. Förslaget i det här betänkandet kommer att ytterligare stärka LSS grundintentioner och ge bättre möjligheter till personlig assistans vid behov av egenvård.

Bakgrunden till de här lagförslagen är en vilja att rätta till de konsekvenser vi har sett av ett flertal domar som har ändrat rättspraxis. Även Försäkringskassan har, utifrån domarna och de utlåtanden som gjorts, gjort snävare tolkningar så att flera personer har förlorat sitt stöd. Sett till helheten har flera juridiska tolkningar under de senaste åren kraftigt förändrat LSS intentioner.

Jag tycker därför, fru talman, att det är tråkigt att ledamoten Pia Steensland ägnade en stor del av sitt anförande åt att på ett, tycker jag, felaktigt sätt måla upp en bild av att vi socialdemokrater medvetet har sparat pengar på reformen eller försämrat den. Pia Steensland kan ta ett samtal med vilken juridikprofessor som helst vid landets universitet om hon vill höra vad anledningen är. Anledningen är helt enkelt att det har kommit ett antal domar. Detta beror på att lagstiftningen fortfarande är ihålig till sin karaktär och ger utrymme för tolkningar.

I ärlighetens namn, fru talman, är denna utveckling ingenting som vi socialdemokrater hade önskat eller velat se. Den som har rätt till stöd och service ska få det. Vi står upp för LSS intentioner. Vi står upp för människans behov av stöd utifrån behov.

Jag utgår från att många kommer att få det stöd som de har rätt till efter att denna lag trätt i kraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

Fru talman! Regeringen föreslår som sagt en ny lag om egenvård. Hälso- och sjukvårdsåtgärden ska enligt den nya lagen avses vara en åtgärd för att medicinskt förebygga åkommor eller för att utreda eller behandla. Detta ska göras av hälso- och sjukvårdspersonal som har legitimation.

Förslaget innebär också att det införs ett nytt grundläggande behov. Detta avser stöd för den enskilde under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd. Dessa hjälpbehov är assistansgrundande i sin helhet, och det ska inte göras något avdrag för föräldraansvar.

Regeringen föreslår också att härskild hänsyn tas, enligt hälso- och sjukvårdslagen, för personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Med detta menas att om en person har behov av avancerad vård, exempelvis dialys eller respiratorbehandling, ska man försöka att möjliggöra detta i personens eget boende, antingen via en gruppbostad eller via en egen villa eller lägenhet.

Förslaget om det nya grundläggande behovet kommer i kombination med de tidigare förslagen att leda till att fler barn med varaktiga funktionshinder i större utsträckning kommer att få stöd. Föräldrar kommer också att få avlastning och kommer att kunna ha ett familjeliv och ha möjlighet att jobba och delta i samhällslivet på liknande villkor som vi andra.

LSS är en rättighetslagstiftning som under den här mandatperioden successivt har stärkts genom att vi har ändrat flera lagstiftningar, men det finns fortfarande behov av att lagen ses över i sin helhet. Den behöver bli mer robust, rättssäker och transparent. Den behöver också förtydligas och utvidgas, fru talman.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Avslutningsvis vill jag tacka talmanspresidiet, personal och kollegor för det här riksdagsåret och önska er alla en god och härlig sommar.

(Applåder)

Fru talman! De här förslagen är, som jag sa i mitt anförande, mycket bra. De kommer dock att ställa större krav på de assistenter som faktiskt ska utföra denna egenvård. Det kommer att krävas utbildning, vidareutbildning och inte minst möjlighet för nya assistenter att sätta sig in i arbetet.

För detta krävs förutsättningar att gå bredvid befintliga assistenter innan man går sin första dag på jobbet; det är bara så vi kan skapa någonting som är tryggt och säkert av det här. Därför skulle det vara intressant, fru talman, att höra ledamoten Dahlqvist berätta om regeringens tankar kring utbildning och möjligheten att gå bredvid innan man gör sin första arbetsdag.

I dag saknas ofta den möjligheten eller möjligheten att vidareutbilda sig. Den saknas därför att assistansersättningen har urholkats under många år. Ersättningen har inte följt samhällets övriga kostnadsutveckling och löneutveckling, vilket har lett till att många arbetsgivare har tvingats att dra ned på just utbildning och möjligheten att gå bredvid. Löner, administration, utbildning och möjligheten att gå bredvid ska tas från den låga schablonen för assistansersättning, som regeringen konsekvent har vägrat att höja.

Vid den höjning man gjorde hänvisade man till ökade kostnader under coronapandemin, trots att man tidigare hävdat något annat. Man säger en sak och gör en annan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

Hur tänker ledamoten om utbildning och möjligheten att gå bredvid? Och kanske framför allt: Varför saknas det en plan för uppföljning och utvärdering?

Fru talman! Tack så mycket för frågorna, Carina Ståhl Herrstedt!

När det gäller din första fråga har vi samsyn. Det är oerhört viktigt att vi har personliga assistenter som har en adekvat utbildning men framför allt har personlig lämplighet.

Därför har regeringen redan genomfört en utredning på området där man har tittat över vilket behov som finns när det gäller LSS. Det handlar alltså om vilket kompetensbehov som finns och hur vi ska höja attraktiviteten och statusen i yrket. Jag välkomnar fortsatt beredning av den frågan.

Fru talman! När det gäller möjligheten att gå bredvid kan inte jag svara för hur det ser ut generellt. Men jag vet själv av personliga erfarenheter att den möjligheten finns i dag. Assistansanordnare kan avsätta ett antal dagar eller en vecka om det behövs så att assistenter kan gå bredvid. Men om det är så över hela linjen vågar jag inte uttala mig om till ledamoten Ståhl Herrstedt.

När det gäller uppföljning och analys tycker jag ändå att det finns ett gediget underlag. Jag tänker på de beredningar som vi har diskuterat. De senaste dagarna vi sett ett tiotal sidor om konsekvenser av lagens införande. Det gäller allt från stat, kommuner och regioner till jämställdhetsperspektiv och EU-lagstiftning etcetera. Sedan vet vi också att våra myndigheter, exempelvis Försäkringskassan, kontinuerligt följer med olika parametrar hur utfallet blir.

Fru talman! Tack, Mikael Dahlqvist, för svaret!

När det gäller schablonersättningen och möjlighet att gå bredvid är det bara att läsa de rapporter som figurerat under säkert de tre fyra senaste åren. Där varnar assistansbolagen själva för att de inte kommer att kunna bedriva någon assistans om man inte gör någonting åt saken.

Det är också tydligt i de rapporterna att man har fått dra ned på just utbildningar och möjligheten att gå bredvid. Man har till och med fått lägre ingångslöner. Det gör inte yrket mer attraktivt utan snarare tvärtom. Att höja assistansersättningen är A och O för assistansens överlevnad, skulle jag vilja säga.

När det gäller uppföljning och utvärdering, som jag tycker alltid ska göras, är det inte samma sak att ha gjort en gedigen beredning. Detta i sig är ingen garanti för att det landar där det ska och att saker och ting blir precis som vi har tänkt oss.

Det är trots allt så att det krävs utvärdering för att se att saker och ting landar rätt. Ledamoten säger här att man mer eller mindre förutsätter att myndigheterna gör det.

Men i januari 2021 lyfte Socialdemokraterna själva frågan i ett utskottsinitiativ när det gällde det ekonomiska stödet till äldreomsorgen. Då var det inte lika givet att man skulle göra en utvärdering, utan då lyfte ni själva fram att göra en utvärdering av ett förslag som ni själva hade lagt fram. Det blir lite märkligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

Varför är det inte lika viktigt att utvärdera stärkt assistans som att utvärdera det ekonomiska stödet till äldreomsorgen? Är det möjligen så att vid en eventuell valseger kommer ambitionerna inte att ligga lika högt som de har gjort tidigare, så som vi har sett vid de senaste två valen? Den frågan borde varje väljare ställa.

Fru talman! Tack så mycket, Carina Ståhl Herrstedt, för dina uppföljande frågor!

Det är spännande att du tar upp äldreomsorgslyftet. Det är en av våra viktigaste reformer. Vi lyfte fram behoven inom äldreomsorgen innan pandemins effekter sågs. Det är enormt stora belopp vi talar om.

Skillnaden på den satsningen är att det är delvis riktade pengar till kommunerna, fru talman. Det står att man ska göra förbättringar inom äldreomsorgens ram. Det är absolut intressant för regeringen att då följa det.

Det första är: Görs detta av kommunerna över huvud taget? Vi kan se att rätt många borgerliga kommuner i dag inte gör den satsningen. De använder pengarna till andra saker. Det andra är: Vad används pengarna till? Det tredje är: Vilken effekt får det?

Skillnaden i betänkandet vi behandlar i dag med skarp lagstiftning är att det är tydligt reglerat i lagstiftning och så småningom genom bemyndigande i föreskrifter. Där kan man mer analytiskt se vad pengarna ska gå till. Det tycker jag är en stor skillnad.

Fru talman! Tack, ledamoten Dahlqvist, för möjligheten att samtala lite mer kring vad som hände hösten 2015 efter Magdalena Anderssons uttalande om att det krävdes besparingar inom den personliga assistansen för att klara flyktingmottagandet.

När man lyssnar på ledamoten låter det på något sätt som om den mycket striktare tolkningen som kom av gamla domar från 2009, 2012 och 2015 efter regleringsbrevet 2016 var lite grann av en slump, fru talman.

Jag undrar vad ledamoten tänker om att en regering ger ett regleringsbrev till en myndighet. Den ger ett direktiv och vill visa i vilken riktning den vill att myndigheten ska gå.

Fru talman! I min värld är det ett politiskt beslut som ska leda till en effekt på myndighetens verksamhet. Myndigheten, Försäkringskassan i det här fallet, tolkade det på samma sätt.

För att leva upp till direktivet att minska antalet timmar inom assistansen var de tvungna att göra det på något sätt i sina bedömningar. De började då att tolka gamla domar från 2009, 2012 och 2015 mycket mer restriktivt än tidigare.

Fru talman! Jag kan bara föreställa mig hur det känns för alla människor med omfattande funktionsnedsättning och deras familjer när de hör att Socialdemokraterna svär sig fria från den effekten, som var så dramatisk efter 2016.

Det har varit ett historiskt tapp av människor som omfattas av rätten till assistans. Anser inte ledamoten att ett regleringsbrev är ett politiskt beslut som påverkar en myndighets verksamhet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

Fru talman! Tack så mycket, Pia Steensland, för din fråga!

Först och främst, Pia Steensland, vill jag beklaga att du och jag har olika faktagrund att stå på. Jag förlitar mig på experter när det gäller råfakta.

Jag har samtalat med ett antal juridiska experter på hög nivå. Alla har givit mig samma bakgrund. Utvecklingen av LSS beror från början på att det är en ihålig och trubbig lagstiftning. Det har ingenting med regeringens eventuella språkliga företeelser att göra. Det handlar om ren och skär tolkning av olika behov.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att jag har att förhålla mig till den bakgrunden. Vad sedan en enskild finansminister gjort för kommentar får finansministern själv kommentera vidare.

När det gäller regleringsbrevets omfattning står det också, om ledamoten läser hela regleringsbrevet, det som man skrev redan 2016. Det ska ske på ett rättssäkert och rättvist sätt, och det ska vara transparent och jämlikt i hela landet.

Jag hävdar fortfarande att minskningen av positiva beslut började redan 2009 under din och alliansregeringens tid, Pia Steensland.

Det som jag ser konkret, fru talman, när det gäller besparingar från bland andra Kristdemokraterna är den budget som lades fram i höstas och den nya funkisskatt som ni, Pia Steensland, införde för den här gruppen. Aktivitetsersättningen och sjuklönen var ni med på, men de fick inte ta del av jobbskatteavdraget. Därför fick de högre skatt.

Fru talman! Kristdemokraterna stod bakom de förbättringar som skedde angående garantinivån och personer med sjukersättning.

Oavsett ansvaret skedde en kraftig försämring av rätten till assistans 2016. Låt oss säga att det var en tillfällighet att Försäkringskassan började tolka de gamla domarna mycket mer restriktivt. De tyckte kanske att det var läge att göra detta och tog beslutet själva. Må så vara.

Men när regeringen såg att rätten till assistans blev så kraftigt urholkad att det som var intentionen med LSS, att människor med assistansbehov ska kunna leva ett liv som andra, inte fanns där utan att tusentals människor hamnade i total isolering, varför drog man inte i nödbromsen då? Varför sa man inte stopp och att man måste rätta till det som blivit fel?

Fru talman! Nu har vi kristdemokrater fått stöd här i riksdagen för en lagändring som kommer att rätta till den problematik som uppstod 2016. Samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet - ett helt toalettbesök, hjälp med att ta på alla kläder, inte bara de som är närmast kroppen, och så vidare.

Om det är ett problem för Socialdemokraterna att det ser ut som det gör i dag - att rätten är urholkad och att alla inte får det stöd de behöver för att klara sin vardag - varför röstade Socialdemokraterna då nej? Och varför, Mikael Dahlqvist, har ni uttalat att ni inte kommer att verkställa riksdagens vilja i denna fråga? Jag tycker att det är anmärkningsvärt, fru talman. Jag tycker faktiskt också att det är skamligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

Fru talman! Tack så mycket för dina frågor och åsikter, Pia Steensland! Jag tycker att du använder lite starka ord ibland, till exempel skamligt. Jag tycker att man ska vara försiktig med sådant språkbruk.

När det gäller hela den debatt som jag och ledamoten har haft under många år har vi olika syn på uppkomsten av de försämringar som har skett. Vi får bara konstatera att vi har olika verklighetsbilder, du och jag, Pia Steensland.

Verkligheten för mig, fru talman, är när man lägger fram en skarp statsbudget och inför en funkisskatt, vilket Kristdemokraterna var med och yrkade bifall till. Ni var med på regeringens fantastiska förstärkning, för den här gruppen har en ekonomiskt tuff situation. Det behöver höjas mer; detta är vi överens om. Och ni var med på ytterligare jobbskatteavdrag, men inte för dem som har sjuklöneersättning eller aktivitetsersättning. Det är verkligen en besparing.

Vi hanterar budgeten precis enligt det som LSS-lagen grundar sig på. Det är en rättighetslagstiftning, fru talman, som innebär att varje beslut som bifalls medför en kostnad, och räkningen skickas sedan vidare till staten. Det finns ingen budgetram för LSS. Det finns prognoser för och uppskattningar av hur dyr LSS blir, men när året är slut blir det hela summan av kardemumman.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag bara säga att vi agerar kraftfullt. Redan i början av mandatperioden tillsatte vi en LSS-utredning framför allt därför att vi insåg att vi behövde göra något åt hela lagstiftningen, i delar. Och vi införde det så kallade tvåårsomprövningsstoppet, som man kan säga var en tydlig signal från regeringen.

(Applåder)

Fru talman! Sakpolitik och att göra skillnad och förändring på riktigt - det var med dessa ingångar som Centerpartiet förhandlade fram de punkter som lade grunden för januariavtalet.

Den debatt som vi har i dag knyter på något sätt samman punkt 64 och är ett resultat av den utredning som vi tillsatte, Stärkt assistans.

En av de många utmaningar som vi såg och som vi valde att lägga tungt fokus på när vi förhandlade fram januariavtalet var just LSS och assistans. Efter år av nedmontering och försämringar krävdes, och krävs fortfarande, stora förändringar.

Den punkt i januariavtalet som behandlade LSS och assistans var punkt 64, som bland annat innehöll en återställning av lagstiftningen när det gäller andning och sondmatning, utredning av huvudmannaskapet, avsmalnat föräldraansvar, förstärkning av rätten till assistans vid tillsyn, stärkt rätt till assistans och rätt till assistans för egenvård.

Fru talman! I dag när vi har debatten om just rätt till assistans vid egenvård känns det naturligtvis extra bra. Den lagrådsremiss som nu ligger på bordet kan man lite förenklat säga innehåller framför allt tre viktiga delar. Egenvård definieras nu i en ny lag, hjälp med egenvård blir ett nytt grundläggande behov och en ny bestämmelse införs i hälso- och sjukvårdslagen, som innebär att hälso- och sjukvården måste ta större hänsyn till livssituationen för personer med funktionsnedsättning och överväga om vård kan ges på ett sätt som möjliggör för den enskilde att delta i samhällslivet och att leva som andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

Fru talman! I praktiken innebär dessa tre förändringar att personer som har omfattande behov av sjukvårdande insatser som behövs kontinuerligt eller är frekvent återkommande under dygnet ska få ett stöd som gör att de kan bo kvar hemma och delta i samhällslivet på lika villkor som andra. Enligt mig och Centerpartiet är detta helt rätt väg att gå och en del i återupprättandet av LSS-lagstiftningens grundtanke, att det är en frihetsreform och en rättighetslagstiftning.

Fru talman! När man säger dessa saker högt låter det som självklarheter, och man blir nästan lite förvånad över att det inte fungerar så redan i dag - att man kan få välja och att man kan få egenvård även om man har en funktionsnedsättning, på lika villkor som alla andra.

För en person utan funktionsnedsättning är egenvårdsinsatser ett fantastiskt sätt att kunna ta ett ansvar, ta makten över sin egen hälsa och framför allt slippa spendera en massa tid med att åka fram och tillbaka till olika vårdgivare eller till och med slippa bli inlagd. Det är ett sätt att flytta vården närmare patienten.

Egenvården för assistansberättigade fungerar lite olika beroende på var i landet man bor. För vissa fungerar det väldigt bra redan i dagsläget, medan det för andra är ett otroligt komplext område där det råder stora oklarheter.

Många personer med funktionsnedsättning som i dag är i behov av sjukvårdande insatser kan inte få dessa tillgodosedda i hemmet utan tvingas tillbringa mycket tid i vården. Så fungerar det bara. Skillnaderna måste suddas ut, och oklarheterna måste bli tydliga. Återigen: Den adress man har ska inte påverka eller avgöra om man har tillgång till välfärdens möjligheter eller inte.

Fru talman! För mig känns det väldigt bakvänt att det skiljer sig åt i landet och att vissa personer i samhället inte ges samma möjligheter som alla andra. Därför är jag glad att vi från och med januari 2023 kan se fram emot att dessa lagändringar träder i kraft.

Fru talman! Jag tror att en av de viktigaste delarna i lagändringen är att vi nu rätar ut frågetecknen och klargör vad som gäller och att det blir jämlikt över landet. Egenvård är verkligen ett knepigt område, och definitionen är svår att göra helt tydlig. Det är alltid hälso- och sjukvårdspersonalen som måste bedöma om en patient själv kan utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd och bedöma om det finns några risker med att åtgärden utförs som egenvård. Om det finns risk för att patienten skadas kan åtgärden inte utföras som egenvård.

Att definiera det mycket mer än så är svårt att göra, utan det är hälso och sjukvårdspersonalen som måste avgöra, allt utifrån patientsäkerheten. Därför måste hälso- och sjukvården ges både mandat och förutsättningar att bedöma, föra dialog, utbilda personal och assistenter samt följa upp de insatser som bedöms kunna utföras som egenvård. Det förtydligande som föreslås i hälso- och sjukvårdslagstiftningen är därför otroligt viktigt.

Hälso- och sjukvårdspersonalen måste ta hänsyn till livsvillkoren och till om egenvården kan utföras på ett patientsäkert sätt.

Stärkt rätt till person-lig assistans vid behov av egenvård

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att alla steg framåt, oavsett hur små eller stora de är, inom LSS-lagstiftningen som leder till att friheter och rättigheter stärks är nödvändiga och viktiga. Detta är ett steg. Låt oss även framöver fortsätta resan framåt för att få LSS-lagstiftningen att åter bli en frihetsreform och en rättighetslagstiftning.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 juni.)

Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning