Arbetsplenum - Riksrevisionens rapport om ekobrottsmyndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottsligheten - 2022-06-15

Fru talman! Det övergripande målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet och för kriminalpolitiken att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet som bidrar till detta genom att bekämpa ekonomisk brottslighet. Myndigheten utreder och lagför ekonomiska brott, bedriver brottsförebyggande arbete samt underrättelseverksamhet.

Riksrevisionens rapport om Ekobrotts-myndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottslig-heten

Riksrevisionen har granskat Ekobrottsmyndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottsligheten under åren 2015-2020. Granskningen är välkommen, och allt som kan göras bättre när det gäller kampen mot ekonomisk brottslighet är av godo. Den ekonomiska brottsligheten utgör ett allvarligt samhällsproblem. Staten går årligen miste om skatter och avgifter samtidigt som våra välfärdssystem missbrukas av kriminella. Man räknar med att den årliga förlusten är cirka 100 miljarder. Den sunda konkurrensen påverkas negativt. Bidrag och stöd i form av pengar från välfärdssystemet betalas också ut på felaktiga grunder till personer och företag. Det innebär att pengar som vi alla bidrar med och som skulle ha gått till exempelvis skolor, infrastruktur och vård och omsorg i stället hamnar hos kriminella.

Ytterst drabbar den ekonomiska brottsligheten medborgarna. Det gör att vi alla är brottsoffer.

Ekobrottsmyndigheten samverkar med elva andra myndigheter i kampen mot denna brottslighet. Under 2020 har det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet resulterat i följande: 101 miljoner kronor i eftertaxering, 35 miljoner kronor i utmätta tillgångar, 90 miljoner kronor i återkrav från Försäkringskassan och 49 miljoner kronor i besparingar för Försäkringskassan utifrån förhindrade felaktiga utbetalningar.

Lagföringen utifrån meddelade tingsrättsdomar samma år omfattade 282 åtalade, 145 fängelsedömda och 349 år i utdömd fängelsetid.

Fru talman! Myndigheten befinner sig i ett utvecklingsstadium när det gäller brottsförebyggande arbete. Man har tagit viktiga steg för att öka det systematiska och långsiktiga arbetet med dessa frågor.

Fler brottsförebyggande specialister har tillsatts för att stärka det regionala förebyggande arbetet runt om i landet genom att stötta bland annat myndigheter, kommuner och branschorganisationer i deras arbete mot den ekonomiska brottsligheten.

Samarbetet mellan Ekobrottsmyndighetens olika yrkesgrupper och verksamhetsdelar är myndighetens största styrka. Det är genom det och samverkan med andra myndigheter som man gör skillnad.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.

I sin rapport skriver Riksrevisionen att regeringen bör klargöra ansvarsförhållandena när det gäller underrättelseverksamheten.

Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet med ett utökat uppdrag. Det innebär att åklagarverksamheten integreras med den polisiära verksamhet som krävs för att utreda de brott som myndigheten har i uppdrag att bekämpa.

Det förekommer också underrättelseverksamhet vid myndigheten. Att den bedrivs av Polismyndigheten står i den bestämmelse som anger att Polismyndigheten är personuppgiftsansvarig. Vi menar att det i nuläget inte finns behov av att ytterligare klargöra ansvarsförhållandena.

(Applåder)

Fru talman! Den organiserade brottsligheten breder ut sig i Sverige. De mest synliga tecknen på det är den epidemiska ökningen av skjutvapenvåldet. I år är våldet på väg att slå alla rekord vad gäller både antalet skjutningar och antalet personer som avlidit på grund av våldet.

Men skjutningarna är bara toppen av det isberg den grova organiserade brottsligheten kan liknas vid. Enligt polisen finns det i dag runt 5 000 kriminella aktörer och 200 kriminella gäng i Sverige. Vi har 60 områden som klassas som utsatta. Misstron mot samhället är stor, och på många platser är polisen inte välkommen i området. Narkotikahandel bedrivs på öppen gata. Koncentrationen av kriminella är hög.

Situationen är allvarlig. På vissa håll växer parallella samhällsstrukturer fram som på allvar hotar samhällskontraktet. Kriminaliteten hotar alltså inte bara enskilda människors liv utan hela det svenska samhällskontraktet. Det skadar det förtroende och den tillit som vårt samhällsbygge vilar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Ekobrotts-myndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottslig-heten

Med sitt våldskapital skapar gängen parallellsamhällen där människor inte vågar vittna och staten är alltmer frånvarande. Allt yngre barn rekryteras som spejare, hantlangare och ibland till och med mördare - i stället för att gå i skolan. De som drabbas hårdast av gängens våld är vanliga människor som vill göra rätt för sig. I värsta fall är det barn som faller offer.

Moderaterna har därför föreslagit en politisk mobilisering mot den grova kriminaliteten och de kriminella gängen. Inriktningen måste vara glasklar: Vi ska gripa gängmedlemmarna och ställa dem inför rätta, och vi ska få bort dem från våra gator.

Gängkriminaliteten måste bekämpas med flera olika typer av åtgärder. Polisen måste vara närvarande i de utsatta områdena, och rekryteringen av nya gängmedlemmar måste stoppas. Detta kräver betydande resurstillskott till Polismyndigheten och mycket mer.

Vi vet också att de snabba pengarna är en drivkraft bakom narkotikabrotten och våldet. För att kriminella aktörer ska kunna använda sina brottsvinster, exempelvis från narkotikaförsäljning, krävs ofta avancerade former av ekonomisk brottslighet.

Det finns också släktbaserade nätverk eller klaner som använder välfärden som bankomat genom systematiskt bidragsfusk. Den ekonomiska brottsligheten omsätter årligen stora summor och undergräver rättsstaten, bedrar staten och kommunerna och skadar enskilda och näringslivet.

Fru talman! Ekobrottsmyndigheten är den myndighet som har det nationella ansvaret för att bekämpa den organiserade ekonomiska brottsligheten. Myndigheten är unik inom rättsväsendet genom att den är en åklagarmyndighet som också bedriver polisiär verksamhet.

I sin rapport om Ekobrottsmyndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottsligheten konstaterar Riksrevisionen att det finns flera omständigheter som gör att Ekobrottsmyndigheten inte fullt ut kan arbeta effektivt mot den organiserade ekonomiska brottsligheten. Riksrevisionen anser att detta delvis beror på att myndigheten brister i sin interna styrning och informationsdelning och på att regeringen inte har skapat vissa yttre förutsättningar för att myndigheten fullt ut ska kunna bedriva ett effektivt arbete.

I rapporten framkommer det svårigheter i samarbetet mellan Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket på grund av att den regionala indelningen skiljer sig mellan myndigheterna.

Det finns en otydlighet gällande ansvarsförhållandena mellan Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten när det gäller underrättelseverksamheten. Underrättelseverksamheten saknar också vissa rättsliga förutsättningar, till exempel tillgång till vissa register.

Riksrevisionen riktar mot denna bakgrund ett antal rekommendationer till Ekobrottsmyndigheten och till regeringen.

Till regeringen rekommenderar Riksrevisionen att en förutsättningslös översyn av Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion genomförs. Vidare rekommenderas regeringen att säkerställa att Ekobrottsmyndigheten får förutsättningar att bedriva ett effektivt arbete mot den organiserade brottsligheten genom att se till att underrättelseverksamheten har rättsliga förutsättningar att upptäcka och förhindra ekonomisk brottslighet. Riksrevisionen rekommenderar också att ansvarsförhållandena mellan Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten när det gäller underrättelseverksamheten klargörs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Ekobrotts-myndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottslig-heten

Ekobrottsmyndigheten har stor betydelse för att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Att myndigheten kan göra det är av avgörande betydelse för att försvåra de kriminella nätverkens verksamhet. Riksrevisionens kritik och rekommendationer behöver därför tas på största allvar. Dessvärre visar regeringen i sin skrivelse en häpnadsväckande passivitet.

Det är därför glädjande att utskottet föreslår att riksdagen ska rikta tre tillkännagivanden till regeringen i enlighet med de rekommendationer som Riksrevisionen har riktat till regeringen.

Men vi menar att det också i det sammanhanget är lämpligt att inte bara utreda Ekobrottsmyndighetens rättsliga förutsättningar utan också belysa vilka register övriga brottsbekämpande myndigheter behöver ha tillgång till i sina respektive uppdrag.

Jag yrkar därför bifall till reservation 2.

Fru talman! Vi debatterar Riksrevisionens rapport om Ekobrottsmyndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottsligheten.

Arbetet mot den organiserade brottsligheten och även den organiserade ekonomiska brottsligheten utgör ett akut samhällsproblem. Den årliga förlusten på grund av den ekonomiska brottsligheten i Sverige beräknas uppgå till över 100 miljarder kronor per år. Mörkertalet är stort, och samhället beräknas gå miste om 5-10 procent av sina årliga skatteintäkter på grund av skattefusk.

Vårt välfärdssystem missbrukas av kriminella, och staten går miste om skatter och avgifter. Bidrag och stöd från välfärdssystemet betalas ut på felaktiga grunder till personer och företag, och den sunda konkurrensen påverkas negativt.

Detta är pengar som skattebetalarna bidrar med och som skulle gå till skolor, vård och infrastruktur men i stället hamnar hos kriminella. Ytterst drabbar den ekonomiska brottsligheten medborgarna, vilket indirekt gör oss alla till brottsoffer.

Fru talman! Riksrevisionens bedömning är att det finns flera omständigheter som gör att de effektivitetsvinster som finns med att ha en särskild myndighet som arbetar mot ekobrott inte fullt ut tas till vara. Regeringens svar är att ytterligare utredningar kan behöva tillsättas om problemen fortsätter men att man för närvarande inte har några planer på att genomföra sådana.

Det är anmärkningsvärt att regeringen inte skapar de förutsättningar som krävs för att Ekobrottsmyndigheten ska klara sitt uppdrag och kunna arbeta effektivt mot den organiserade ekonomiska brottsligheten. Det är uppenbart att bristerna kommer att kvarstå om de inte åtgärdas, och eftersom arbetet mot den organiserade kriminaliteten är akut är det en mycket märklig hållning från regeringens sida att inte omgående se till att genomföra de förbättringsåtgärder som behöver vidtas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Ekobrotts-myndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottslig-heten

Fru talman! I Ekobrottsmyndighetens uppdrag ingår att bekämpa den grova ekonomiska brottsligheten, men trots det har myndigheten inte direktåtkomst till det penningtvättsregister som Polismyndigheten ansvarar för. Penningtvättsregistret sorterar under begreppet underrättelsearbete och anses vara en polisiär angelägenhet.

Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet, men med tanke på det arbete de utför - dessutom arbetar många poliser på Ekobrottsmyndigheten - borde det vara en självklarhet att de inte ska behöva gå via Polismyndigheten och Noa för att få ut relevant information i sina utredningar. Detta gäller även register som Skatteverket för. Det här arbetssättet tar väldigt mycket onödig tid i anspråk från Ekobrottsmyndighetens brottsbekämpande verksamhet och är något som behöver ses över snarast.

Fru talman! Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns flera omständigheter som gör att Ekobrottsmyndigheten inte fullt ut kan arbeta effektivt mot den organiserade ekonomiska brottsligheten. Det beror delvis på att Ekobrottsmyndigheten brister i intern styrning och informationsdelning. Problemen förstärks av att regeringen inte har skapat de nödvändiga förutsättningarna för att Ekobrottsmyndigheten ska kunna arbeta effektivt.

Sverigedemokraterna anser att en generell översyn av Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion behöver ske. Dessutom behöver ansvarsförhållandena gällande underrättelseverksamheten mellan Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten klargöras, och Ekobrottsmyndigheten behöver få de rättsliga förutsättningar som krävs för att kunna arbeta så effektivt som möjligt.

Jag yrkar bifall till reservation 2.

Fru talman! Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem. I vårt land finns i dag en stor och mångfasetterad organiserad brottslighet som sprider otrygghet i vårt samhälle. Det handlar om skjutningar och sprängdåd men också om annan organiserad brottslighet, till exempel narkotikabrott och olika former av bedrägerier och stölder. Brotten drabbar många medborgare och sprider en stor otrygghet i vårt samhälle.

För att bemöta denna brottslighet är det viktigt att man förutom att gripa och lagföra dem som begår brotten också angriper den ekonomiska basen för dessa organisationer i form av olika typer av olaglig verksamhet. För att möta utvecklingen är det viktigt att samhället genom samordnade aktioner ser till att pengaflödet in i brottsligheten stoppas.

Fru talman! Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet med uppdrag att bekämpa ekonomisk brottslighet. Riksrevisionen har granskat om Ekobrottsmyndigheten arbetar effektivt. Utifrån granskningen har Riksrevisionen lämnat en skrivelse med kraftig kritik mot Ekobrottsmyndigheten och mot regeringens styrning av denna.

Kritiken mynnar ut i en rekommendation, av stor och sällan skådad omfattning, om att regeringen ska genomföra en förutsättningslös översyn av Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion. Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte har gett Ekobrottsmyndigheten vissa förutsättningar för att kunna arbeta effektivt mot den organiserade ekonomiska brottsligheten. Vissa hinder har funnits sedan Ekobrottsmyndigheten skapades och har varit kända under ett antal år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Ekobrotts-myndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottslig-heten

Man menar också att Ekobrottsmyndigheten har avsevärda brister i sin interna styrning. Man skriver att Ekobrottsmyndigheten inte har styrt och organiserat verksamheten så att myndigheten fullt ut kan arbeta mot den organiserade ekonomiska brottsligheten på ett effektivt sätt. Det handlar om att Ekobrottsmyndigheten saknar vissa underlag för att styra, prioritera och inrikta verksamheten. Allvarligare kritik än så är svår att tänka sig.

Fru talman! Dessvärre bemöter inte regeringen kritiken på ett seriöst sätt och svarar i princip inte med några åtgärder. I stället för att ta kritiken på allvar och inleda en översyn av Ekobrottsmyndighetens arbete försöker regeringen hävda att myndigheten i själva verket fungerar väl men att detta främst avspeglas inom det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet.

Detta kommer att leda till att konsekvenserna av att myndigheten fungerar illa, som Riksrevisionen diplomatiskt beskriver som att effektivitetsvinsterna med att ha en särskild myndighet som arbetar mot ekobrott inte fullt ut tillvaratas, kvarstår. Med tanke på de ökande problemen med utnyttjande av och bedrägerier mot välfärdssystemen i Sverige och på att den ekonomiska brottsligheten blir alltmer komplicerad och omfattande är detta synnerligen allvarligt.

Ekobrottsmyndigheten har tidigare varnat för att de mest komplexa ärendena har blivit dubbelt så många de senaste tio åren. Den ekonomiska brottsligheten i Sverige används både för att finansiera narkotikaförsäljning och vapen som används vid dödligt våld och för att tvätta pengar som man tillskansat sig på olika sätt. Den används också på ett systemhotande sätt, där välfärdsstaten utarmas, legala företag hotas av illegal konkurrens och kriminella riktar in sig på pensionssystem, bostadsrättsföreningar och andra viktiga delar av samhället.

Ekobrottsmyndigheten är troligtvis viktigare för Sverige i dag än den var när den instiftades. Därför måste kritiken från Riksrevisionen tas på allvar och en sådan översyn som Riksrevisionen rekommenderar genomföras. Det tycker också ett enigt utskott, som riktar ett tillkännagivande till den regering som i sitt svar på kritiken visat ointresse för den åtgärd som föreslagits.

Fru talman! I väntan på detta behöver fler åtgärder genomföras för att verksamheten på Ekobrottsmyndigheten ska fungera som det är tänkt. Myndighetens tjänstemän måste få direktåtkomst till vissa underrättelseuppgifter, till exempel penningtvättsregistret. I dag anses underrättelsearbete vara en polisuppgift och får uttryckligen inte bedrivas av Ekobrottsmyndigheten, utan i stället finns ett ekobrottskansli vid Nationella operativa avdelningen. Ekobrottsmyndigheten borde ha en egen möjlighet att bedriva underrättelsearbete.

I väntan på den större översynen finner även dessa båda åtgärder stöd från hela utskottet, som riktar ytterligare två tillkännagivanden till regeringen.

En annan viktig del i arbetet mot den organiserade ekonomiska brottsligheten är att berörda myndigheter ska ha tillgång till relevant information. En utredning bör därför snarast tillsättas som ser över frågan i bredare bemärkelse och analyserar vilka register som brottsbekämpande myndigheter kan ha behov av i sina respektive uppdrag. Mot denna bakgrund yrkar även jag bifall till reservation 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Ekobrotts-myndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottslig-heten

Fru talman! Regeringens uppgift är att kontrollera, reagera och agera. Detta ärende visar dock, likt många andra på senare tid, på att regeringen intar en passiv och tillbakalutad hållning i stället för att åtgärda de problem som en rapport från Riksrevisionen visar på.

Vi kristdemokrater lyssnar till det som Riksrevisionen säger och till deras rekommendationer. Vi anser att betydligt mer behöver göras än vad regeringen har angett. Man kan konstatera att även socialdemokraterna i utskottet kommit till samma slutsats då man ställer sig bakom flera tillkännagivanden.

Jag ställer mig bakom de yrkanden som Kristdemokraterna har gjort i detta ärende samt de tillkännagivanden som riktas till regeringen, men jag yrkar som sagt bifall endast till reservation 2.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 juni.)