Interpellationssvar - Nätjättarnas valpåverkan - 2022-06-10

Fru talman! Josef Fransson har frågat mig hur regeringen ser på den kritik som framförs internationellt mot nätjättarna med avseende på valpåverkan och vidare om regeringen kommer att vidta några åtgärder för att se till att företagen bakom de större nätplattformarna inte ägnar sig åt valpåverkan. Frågorna är ställda mot bakgrund av det svenska valet i september i år.

Regeringen har ett starkt engagemang för behovet av att säkerställa fri opinionsbildning och ett öppet demokratiskt samtal i det nya medie- och kommunikationslandskapet, likaså för behovet av att säkerställa fria, rättvisa och säkra val.

De nya möjligheter som digitaliseringen och nya kommunikationstjänster medfört är väl kända och nyttjade av många. Samtidigt har risker och utmaningar med exempelvis mycket stora globala plattformsföretag uppmärksammats alltmer. Regeringen deltar aktivt i den internationella diskussionen om de krav som detta ställer på nya politiska lösningar.

Inom EU har flera viktiga initiativ och åtgärder genomförts under de senaste åren. Det handlar om att skapa en sammanhängande politik och ett rättsligt ramverk för de stora plattformsföretagens verksamhet. Under våren har rådet och Europaparlamentet enats om principöverenskommelser om både förordningen om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn, DMA, och förordningen om en inre marknad för digitala tjänster, DSA. Tillsammans kommer dessa att förbättra konkurrensvillkoren och säkerställa att leverantörerna av plattformstjänster tar ett större ansvar för olagligt innehåll online.

Det nya regelverket kommer också att innebära högre krav på transparens vad gäller hur algoritmer och affärsmodeller används för att sprida olika typer av innehåll. De största företagen kommer dessutom att behöva riskvärdera och utarbeta åtgärdsplaner för verksamheten vad gäller till exempel spridning av desinformation. Redan nu arbetar många av de relevanta företagen utifrån många av kraven, eftersom de ingått i tidigare överenskomna europeiska uppförandekoder.

Parallellt med det här arbetet pågår också samarbeten både nationellt och i EU för att säkerställa att allmänna val kan genomföras utan otillbörlig politisk eller ekonomisk påverkan. Ett valnätverk mellan europeiska myndigheter delar erfarenheter och kunskap om hur valen ska säkras. Medel har också avsatts på europeisk nivå för ett antal sammanlänkade forskningsprojekt med det gemensamma namnet European Digital Media Observatory med inriktning mot mediernas digitalisering, tjänsteutveckling och utmaningarna med felaktig information och desinformation. Sverige deltar även i en rad olika internationella nätverk för informations- och erfarenhetsutbyte kring informationspåverkan.

Nationellt har den nya Myndigheten för psykologiskt försvar i uppdrag att arbeta för att stärka samhällets förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan riktad mot Sverige i samband med de allmänna valen i höst. Arbetet sker i nära samarbete med en rad andra aktörer. Den nya myndigheten har också i uppdrag att följa, beställa och förmedla forskning och annan kunskapsutveckling bland annat när det gäller otillbörlig informationspåverkan.

Slutligen vill jag nämna att Statens medieråd tillsammans med ett antal andra myndigheter och aktörer under våren inlett ett gemensamt arbete för att öka allmänhetens uppmärksamhet på risken för felaktig information och desinformation i samband med valet.

Sammantaget är detta ett område där det pågår mycket arbete i Sverige som också hänger tätt ihop med internationella processer. För mig som kulturminister med ansvar för bland annat medie- och demokratifrågor är frågorna centrala.

Fru talman! Tack för svaret, kulturministern!

Jag har tidigare debatterat den här frågan med digitaliseringsminister Anders Ygeman på den tiden då han var det. Den här interpellationen har jag skrivit kopplat till de demokratiska problem som jag ser med att stora globala megaföretag i dag helt lagligt och helt oreglerat kan samla in data om sina användare för att sedan skräddarsy vad användarna exponeras för i sina flöden.

Detta ger företagen en makt som faktiskt är svår att greppa. Jag tycker att det här får problemen med ryska bottar och troll att se ut som lilleputtar i jämförelse. Vad jag har sett av regeringens engagemang och prioriteringar hittills menar jag att det har handlat till 100 procent om att stävja så kallade fake news, hat och hot och åsiktspåverkan från ryska bottar och troll och till 0 procent om nätplattformarnas algoritmer och insamling av persondata. Snacka om att sila mygg och svälja kameler!

Tillkomsten av internet och de växande möjligheterna att överföra, lagra och processa allt större mängder data ger fantastiska möjligheter till att göra livet bättre för hela mänskligheten. Samtidigt går utvecklingen också så snabbt att det vid en given tidpunkt faktiskt kan vara svårt att veta hur teknologin kan missbrukas.

Internet är, som jag sa, på det stora hela oreglerat, och det har blivit så att en handfull företag har kunnat utnyttja detta för att bygga upp oligopol med nätplattformar som i dag är lika givna i människors vardag för kommunikation, nyhetsuppdatering, informationssökning och nöje som kopparledningarna var förr i tiden, under andra halvan av 1900-talet. Utan kopparledningar missade man ganska mycket - och tv-master givetvis - men det här har blivit en så viktig del i människors vardag att om vi lämnar det helt oreglerat utan att ens fundera över de här spörsmålen är det en farlig väg att gå.

Det blir alltmer uppenbart hur de här företagen tar sig friheter att manipulera innehållet och genom sina algoritmer på individbasis bestämma vad vi ska exponeras för. Genom datainsamling sitter de på omfattande information om vilka du och jag är. De vet så mycket om våra handlingar, val, preferenser, rörelsemönster och relationer att jag menar att de i vissa avseenden känner oss bättre än vad vi känner oss själva. Det som är skrämmande i detta är att företagen samtidigt får större och större möjligheter att processa och lagra dessa data exponentiellt i och med den tekniska utvecklingen.

I den internationella debatten diskuteras hur nätplattformarna också alltmer lägger sig i politiken och använder sina algoritmer för att påverka såväl den politiska diskursen som direkta val. Eftersom det vi exponeras för i mångt och mycket är individanpassat är detta väldigt svårt att upptäcka. Det kan verka väldigt oskyldigt med en påminnelse om att gå och rösta, men tänk om plattformarna skickar ut informationen just till dem som de vill ska gå och rösta. Då har demokratin blivit kapad.

Fru talman! Tack, Josef Fransson, för att du länge har engagerat dig i detta ämne! Det är verkligen någonting som vi tar på stort allvar och som är ytterst viktigt att hela tiden jobba med, bevaka och ta aktiv del i.

Jag tror att de flesta vid det här laget har insett att internet inte är så fritt som vi en gång trodde. Även om vi i väst upprätthåller ett helt öppet internet använder de flesta av oss tjänster från de stora nätjättarna för att ha en chans att hitta rätt, som sökmotorer och sociala medietjänster. När vi gör det är det, precis som Josef Fransson påpekade, algoritmer och insamlade data om vår individuella internetanvändning som leder oss till ett visst innehåll.

De flesta av oss är nog i dag medvetna om att de här algoritmerna är utformade för att få oss att stanna längre och ta del av fler annonser, vilket genererar intäkter till de företag som erbjuder tjänsterna oavsett om det är en sökmotor eller en tjänst inom sociala medier. Techjättarna är till syvende och sist företag.

De här tjänsterna skapar möjligheter för oss att söka information och ta del av en samhällsdebatt. Men det innebär också stora utmaningar och risker. Det viktigaste skyddet mot ren manipulation är dels kunskapshöjande insatser om hur tjänsterna fungerar, dels krav på betydligt högre transparens när det gäller hur spridningen sker på plattformarna och vilka som står bakom de olika kontona. Där kommer det att ställas krav genom just de EU-lagstiftningar som jag nämnde tidigare. Det är lagstiftning som är ytterst viktig och där Kulturdepartementet och regeringen har haft en aktiv roll. Jag ser verkligen fram emot den nya lagstiftningen.

Med början i Cambridge Analytica-skandalen och det amerikanska valet har erfarenheterna och kunskapen ökat hela tiden. Politiska partier, myndigheter, de redaktionella medierna och allmänheten är i dag betydligt bättre förberedda än vad de var för tio år sedan. Det fråntar oss inte ansvaret - tvärtom måste vi fortsätta oavbrutet. Jag kommer att ta mitt ansvar under den kommande valrörelsen för att minska desinformation och visa på trovärdiga källor. Jag hoppas att Sverigedemokraterna kommer att göra detsamma.

Jag vill också lyfta fram att regeringen har tillfört extra tillskott i år för att Sverige ska kunna genomföra ett korrekt och säkert val.

Fru talman! Kulturminister Jeanette Gustafsdotter säger i sitt interpellationssvar att regeringen har ett starkt engagemang för behovet av att säkerställa fri opinionsbildning och ett öppet demokratiskt samtal i det nya medie- och kommunikationslandskapet och att det här engagemanget också är stort för att säkerställa fria, rättvisa och säkra val.

Egentligen vill jag inte misstro ministern utifrån hennes svar, men av vad jag har sett är jag tyvärr inte särskilt imponerad. Man har riktat in sig ganska ensidigt för att till exempel få bort olagligt innehåll. Man lägger väldigt mycket fokus på det som man kallar desinformation.

Jag känner att vi i stället behöver vända på det. Vad har vi för rättigheter på nätet? Vi kan säkert ta armkrok när det gäller att vi inte ska acceptera att till exempel utländsk makt kör desinformationskampanjer genom bottar och troll. Det finns ingen konflikt där, men det finns fortfarande väldigt svåra gränslinjer för hur man definierar desinformation och likaså hur man definierar hat och hot.

Hot är i och för sig ganska enkelt att definiera. Det tror jag att vår domstol klarar av att göra ganska enkelt och klart, för där finns det nog en upprättad praxis. Men när det gäller hat - är det mottagaren som ska definiera vad som är hat?

Det jag har sett av regeringens arbete är att man stämmer möte med Facebook och Google och säger: Ni måste arbeta bättre med att få bort desinformation, hat och hot, fake news och så vidare. Och så gör man upp under bordet på hemliga möten som jag och resten av Sveriges medborgare egentligen inte har tillträde till. Land måste med lag byggas, menar jag, och inte med uppgörelser i det fördolda.

Det är som sagt inte helt lätt att definiera desinformation. Det som ena dagen kan påstås av politiker eller företagen själva vara konspirationsteorier kan kanske några dagar senare uppdagas ha varit precis så som det verkade.

Det har förekommit i coronafrågan, när man diskuterade coronavirusets ursprung. Och i till exempel valrörelsen i USA hade presidentens son lite oförsiktigt lämnat in sin laptop och glömt hämta ut den igen, och där fanns väldigt känslig information. Den nyheten fick man inte dela på Twitter. Det var en stor, anrik tidning i New York som hade skrivit om det, men Twitter sa: Nej, det här kan vara fake news - eller hur de nu tolkade det. Det skadade i alla fall deras favoritkandidat, som var Joe Biden. Twitter stoppade alltså Twitteranvändarna från att över huvud taget dela den nyheten. Jag menar att man då ger sig ut på extremt djupt vatten.

Fokus ligger mycket på att få bort desinformation och fake news, vilket är svårdefinierat. Jag skulle vilja att regeringen engagerar sig lika mycket för att människor som håller sig inom lagens ramar ska ha möjlighet att på lika villkor använda sin yttrandefrihet utifrån den yttrandefrihetsgrundlag vi har i Sverige och inte utifrån vad amerikanska företag gör.

Fru talman! Jag vill inte spekulera i Twitters beslut, som Josef Fransson hänvisade till. Även om Josef Fransson räknade upp bara det som vi gör måste jag säga att jag är stolt över att Sverige och regeringen aktivt jobbar för att möta hat och hot, bland annat genom de EU-lagstiftningar som jag har pekat på i mina tidigare svar, genom debatt om vad som är olagligt innehåll och genom att införa nya lagar, bland annat när det gäller olaga integritetsintrång.

När det gäller hat vill jag också peka på att vi alla har ett stort ansvar för att hat inte sprids i vårt samhälle. Vi måste hela tiden jobba aktivt för att unga ska våga delta i de demokratiska samtalen och i den offentliga debatten. Det kan jag lova att jag kommer att göra oavbrutet framåt.

Hotbilden mot det svenska demokratiska samtalet kommer främst från främmande makt. Vi vet att det finns utomstående som försöker utnyttja plattformarna för att påverka den svenska debatten. Samtidigt kommer de åtgärder som jag redan har nämnt att innebära bättre kunskap om techbolagens plattformar. Det stärker vår förmåga att skydda Sverige mot påverkansförsök, oavsett vem som ligger bakom, oavsett om det är främmande makt eller antidemokratiska krafter på hemmaplan.

Jag vill också lyfta fram att vi har varit mycket aktiva i förhandlingen om den europeiska lagstiftningen. Den är oerhört viktig för denna fråga. Bland annat har flera svenska myndigheter fått i uppdrag att initiera eller själva initierat ett arbete som direkt eller indirekt är relevant för de frågor som du ställer.

Jag kan till exempel påminna om den kommitté som för ett par år sedan fanns under Kulturdepartementet. Den hette Nationell satsning på medie och informationskunnighet och det demokratiska samtalet och hade som uppdrag att just öka människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat. Kommittén arbetade utåtriktat för att öka samordningen mellan alla relevanta aktörer i hela landet.

Detta och många andra initiativ har lett till att kunskapen bland allmänheten och inom myndigheterna liksom i de svenska partierna nu är betydligt större än för några år sedan. Det är nog det allra viktigaste i relation till att motverka risken för manipulation från de stora techbolagen.

Avslutningsvis vill jag kommentera att jag eller vi skulle ha träffat digitala techjättar på olika sätt. Jag vill verkligen betona att jag inte har haft några sådana möten. Jag har inte heller under min tid i regeringen hört talas om något ordnat möte med företagen för att diskutera valet i höst, varken från mina medarbetare eller från någon av mina kollegor i regeringen.

Fru talman! Det rörde sig i första hand om inför valet 2018, och det var väl i huvudsak Morgan Johansson som sprang på dessa möten.

För att vi ska kunna upptäcka den typ av valpåverkan som nätplattformarna helt oreglerat kan ägna sig åt om de vill menar jag att vi behöver ha oberoende forskarlag som tittar på det. I USA har oberoende forskare tittat på det och kommit fram till ganska häpnadsväckande grejer. Men så fort man är öppen med att man granskar nätjättarna försvinner valpåverkan och den typen av aktiviteter ganska fort.

Jag menar att det borde stå på regeringens agenda och ligga i regeringens intresse att värna vår demokrati på det sättet. Vi borde i alla fall i någon skala kunna ha det på plats redan till valet i höst för att kunna granska hur algoritmerna faktiskt fungerar och vad användarna exponeras för. Om det finns någon otillbörlig valpåverkan som vi tycker är problematisk är det inte minst intressant att belysa det. Stifta lagar mot det kan vi kanske göra efter valet.

Jag tycker inte att det är konstigare att stifta lagar mot nätjättarnas aktiviteter på den svenska marknaden än det är att stifta lagar om frihandel. Frihandel kan aldrig fungera utan rigida regelverk som man ska följa.

Jag menar att om vi ska ha en yttrandefrihet värd att tala om måste det finnas regelverk och lagar även på detta område. Yttrandefriheten och vår demokrati är så viktig.

Jag tackar så mycket för en intressant debatt.

Fru talman! Jag håller helt och hållet med dig, Josef Fransson. Yttrandefriheten är så viktig.

Helt oreglerat är inte det som sker på eller via nätet. Vi har mycket som reglerar vad som får göras och inte, till exempel när det gäller förtal, olaga hot och olaga integritetsintrång. Det finns alltså rättskipning som möter när man missbrukar sin rätt att uttrycka sig via internet.

Jag vill rikta ett tack till Josef Fransson för att han har tagit initiativ till den här debatten. Vi behöver öka transparensen på digitala plattformar, och vi behöver skydda oss mot påverkansförsök från utländsk makt.

Regeringen kommer att fortsätta arbeta för ny lagstiftning på EU-nivå, som reglerar nätjättarna och gör det tydligt vilket ansvar de har för innehållet som publiceras på plattformarna.

Vi kommer också att arbeta för att öka kunskapen om medier och källkritik. Alla i Sverige ska ha möjlighet att ta del av nyheter och kunna avgöra vad som är sant och vad som är falskt. Jag hoppas att även Sverigedemokraternas riksdagsledamöter kommer att ta del av den satsningen.

Sveriges medborgare ska ha möjlighet att fritt forma och uttrycka sina åsikter. Deras utbud av information ska inte styras av nätjättars algoritmer eller utländska makters påverkansförsök. Så bygger vi en långsiktig, hållbar demokrati.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.