Arbetsplenum - Socialtjänstfrågor ? barn och unga - 2022-05-19

Socialtjänstfrågor - barn och unga

Herr talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 18 om socialtjänstfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 7.

Samhällets stöd till barn och unga är av avgörande betydelse för hur vi skapar ett jämlikt samhälle. Barn behöver föräldrars omsorg, en väl fungerande skola, förskola och ett samhälle där föräldrarna går till jobbet. När föräldrarna av olika anledningar inte räcker till ska samhället gripa in med insatser som ska ge utsatta barn möjligheter till en bra uppväxt och ett gott liv. Socialtjänsten ska vara samhällets yttersta skyddsnät och vara en ryggrad i den svenska modellen.

Herr talman! För regeringen är det angeläget att skapa förutsättningar för en stark och väl fungerande socialtjänst som möter barns behov och ger personalen möjlighet att arbeta under stabila och långsiktiga förhållanden

Vi ser personalen som den viktigaste resursen, och regeringen gjorde därför under perioden 2016-2020 en stor stimulanssatsning för att stärka bemanningen och kompetensen inom den sociala barn- och ungdomsvården. Satsningen har lett till fler anställda på socialkontoret, minskad stress för personalen och stärkt rättssäkerhet för klienterna.

Regeringen ser dock att detta inte räcker. Det behövs, förutom satsningar på socialkontoret, även förstärkningar av dem som jobbar ute på fältet.

Ungdomar som ingår i gäng eller som är i riskzonen för att hamna i kriminalitet och droger behöver vuxna förebilder. Där är fältarbetare en otroligt viktig resurs eftersom de möter ungdomarna där de befinner sig. Regeringen gör därför en särskild satsning på fältarbetare under 2021, 2022 och 2023 med 250 miljoner kronor per år.

Herr talman! Vi har sett hur gängkriminaliteten har visat sig oerhört grym, och regeringen har därför sett till att nya lagar har stiftats och insatser gjorts som gör att ett antal fler gängmedlemmar är bakom lås och bom.

För att ytterligare stärka skyddet runt ungdomar i riskzonen utreds möjligheten att införa ett förbud för kriminella att vistas i vissa delar av ett samhälle för att minska rekryteringen till kriminella gäng.

Regeringen vill också utreda möjligheten att ge stödinsatser till vårdnadshavare utan samtycke. Vi ser ibland att föräldrar skulle behöva stöd i sitt föräldraskap men inte vill ta emot stödet frivilligt, och då kan det tyvärr vara nödvändigt med tvång.

Att det förebyggande arbetet är grundbulten i det sociala arbetet kan man inte nog trycka på. Därför behövs fler åtgärder och ett ökat samarbete mellan polis, skola och socialtjänsten.

Men också föreningsliv och fritidsgårdar är viktiga resurser för att fånga upp barn i riskzonen och ge dem en meningsfull fritid. Det är genom positiva fritidsaktiviteter som många ungdomar håller sig borta från brottslighet.

Herr talman! När ungdomar hamnar i kriminalitet och frivilliga insatser inte längre räcker till har det under många år varit ungdomsvården, driven av olika behandlingshem, som skulle stå för anpassningen till ett liv utan droger och kriminalitet. Här verkar det som att både tvångsvård inom Statens institutionsstyrelse, Sis, och frivilliga insatser inom HVB, hem för vård eller boende, inte har hängt med riktigt i förändringen. Tyvärr får vi i socialutskottet signaler om bristande bemötande från personal gentemot placerade ungdomar på både Sis- och HVB-hem. Därför skärper vi nu tillsynen från samhällets sida. Och för HVB-hem finns det nu ett register där kommuner kan ta reda på kvaliteten gällande det aktuella HVB-hemmet vid en eventuell placering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstfrågor - barn och unga

På Sis jobbar man med att förändra kulturen bland personalen och har satt igång ett omfattande utbildningsprogram.

Utskottet är också tydligt med att Sis omgående måste komma till rätta med de missförhållanden och det övervåld som finns på flera av Sis boenden.

Herr talman! För att höja kvaliteten i familjehem, HVB- och Sis-hem har det tillsatts en viktig utredning som ska se över de tre olika boendeformerna. Utredningen ska se över hur vi kan rekrytera fler familjehem. Vi kan nämligen se att familjehem har visat sig väl så framgångsrika som alternativ till HVB-hem om familjehemmet ges rätt förutsättningar och stöd från den placerande kommunen. Men för att placeringar i familjehem ska kännas trygga har det behövt skapas ett skydd runt placerade barn, i synnerhet i familjehemmet.

Barn som blir placerade tidigt i livet knyter ofta an till familjehemsföräldrarna, och samhället behöver bli bättre på att se vad som är barnets bästa vid en eventuell hemflytt till de biologiska föräldrarna. Därför har socialutskottet, riksdagen och regeringen lagt fram olika förslag som har gjort det tryggare för familjehemsplacerade barn.

Tidigare under mandatperioden har det beslutats att det ska bli lättare att göra en vårdnadsöverflyttning, det vill säga att vårdnaden flyttas till familjehemmet. Det har också beslutats att vårdplanen ska göras om efter två års placering i familjehem. Det juridiska stödet för barnen har också skärpts vid omprövning av vården.

Herr talman! För att trygga situationen runt placerade barn vill socialutskottet och regeringen göra ytterligare insatser. Under maj månad har propositionen om lex Lilla hjärtat behandlats i socialutskottet. I propositionen finns förslag om att ytterligare stärka barnets rätt vid omprövning och om att samtidigt ställa krav på drogtester och uppföljning om barnet flyttar hem till föräldrarna igen.

I socialutskottet har ytterligare ett utredningsförslag presenterats, där utredaren Anders Hagsgård föreslår vissa tillägg och förändringar i det förslag som regeringen har levererat i propositionen om lex Lilla hjärtat. Detta förslag är nu ute på remiss.

Herr talman! Slutligen har vårt samhälle ett ansvar att se till att barn växer upp under trygga förhållanden. Vi ska stötta föräldrar som inte räcker till, men vi ska i första hand skydda barnen. Ibland behöver därför samhället gå in med insatser, till exempel en placering i ett familjehem. Och ibland tar föräldrar sitt ansvar och tar itu med sina problem så att de kan ta hem barnet. Men ibland mår barnet bäst av att bo kvar i familjehemmet.

Vårt ansvar är att sätta barnets bästa i första rummet.

(Applåder)

Herr talman! Det finns faktiskt få saker som skapar en sådan sorg och frustration hos mig som att ta del av historier om barn som far illa och deras berättelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstfrågor - barn och unga

Jag tycker att det är ett stort misslyckande för ett land som Sverige att vi har så många sådana berättelser, och de är många gånger så oerhört svåra att ta in.

Men vi är många, och jag är en av dem, som väljer att använda denna sorg och frustration till att i stället försöka åstadkomma förbättringar. Det ger helt enkelt kraft och energi att agera. Och jag är glad att jag sitter i ett socialutskott som har lagt en betydande del av sin tid under de senaste åren på att just förbättra situationen för barn och unga.

Ibland känns det som att vilken sten vi än har lyft på har brister och missförhållanden vällt fram. Detta, herr talman, har bland annat resulterat i ett helt batteri av förslag om sådant som riksdagen kräver ska åtgärdas av regeringen. De senaste två åren har det blivit inte mindre än 27 tillkännagivanden, det vill säga majoriteter i riksdagen som kräver att regeringen återkommer med konkreta förslag som riksdagen sedan kan fatta beslut om, som rör utsatta barn och unga.

Jag är glad att utskottet på detta sätt har tryckt på regeringen, som under alldeles för lång tid har agerat i alldeles för liten utsträckning. Jag är stolt över det sätt på vilket vi moderater tydligt har drivit regeringen framför oss när det gäller just frågor som rör utsatta barn.

Utskottet har i dagens betänkande ett enda, men oerhört kraftfullt, tillkännagivande till regeringen. Det är ett moderat yrkande som vann fem av åtta partiers stöd i socialutskottet. Det är ett klart besked till regeringen: Genomför dessa 27 tillkännagivanden och det riksdagen kräver! Genomför riksdagens beslut om utsatta barn! Börja äntligen prioritera de barn vars röst hörs i alltför liten grad - eller inte alls - och vars barndom inte går i repris!

Inga barns barndom går förstås i repris, men de som växer upp i missbruk och utan kärlek och omsorg riskerar en påverkan på hela sitt fortsatta liv. Det riskerar att leda till ett liv i utsatthet och utanförskap, medan en barndom i kärlek och trygghet skapar en stabil grund att börja sitt vuxna liv från. Detta vet vi, och vi vet det genom forskning. Alla barn förtjänar ett liv i trygghet, omhuldade i kärlek och omsorg.

Alla barn har det dock inte så, herr talman, och för dem måste samhällets skyddsnät vara starkt. Det finns som sagt åtskilligt att göra. Samhällets förmåga att tillgodose barns grundläggande rättigheter har stora brister, och vi moderater har inom en lång rad områden drivit förslag varav många glädjande nog har fått majoritet i riksdagens socialutskott.

Jag tror att det är bekant för de allra flesta, herr talman, att vi driver frågor kopplade till det tragiska fallet gällande "Lilla hjärtat". Det resulterade i ett utskottsinitiativ i mitten av mars 2020 där en hel del av de förslag som lades fram togs från Håkan Ceders utredning från 2015. Det är en utredning som initierades av alliansregeringen 2012 och som, tragiskt nog för de barn som hade kunnat påverkas av förslagen tidigare, lades i byrålådan av Socialdemokraterna och den rödgröna regeringen.

De här förslagen har handlat om en långsiktig vårdplan. Det har handlat om förbättrade möjligheter och ett annat fokus när det gäller vårdnadsöverflyttning. Fokus ska vara barnets bästa, och det ska spela roll vilken relation man som barn har till sina biologiska föräldrar respektive till ett familjehem där man kanske har tillbringat all tid sedan man föddes. Det ska spela roll hur gammal man var när man placerades, och det ska spela roll hur många år man har befunnit sig i sitt familjehem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstfrågor - barn och unga

En förändrad LVU är naturligtvis en av de absolut viktigaste, men också svåraste, förändringarna av lagstiftningen. Vi genomför nu, med hjälp av Anders Hagsgårds utredning, det jag faktiskt kallar det riktiga lex Lilla hjärtat. Det är nämligen förslagen i den utredningen som hade kunnat rädda lilla Esmeralda. Tyvärr hade den proposition om lex Lilla hjärtat som vi just nu hanterar och kommer att debattera i kammaren den 30 maj inte gjort det.

Lagstiftningarna på detta område är dessvärre endast en liten del av ett mycket större arbete som måste göras, herr talman. En ny socialtjänstlag är helt nödvändig, hävdar vi, men även om lagarna naturligtvis är den grund som socialtjänsten och övriga samhället arbetar efter är de bara en liten del av det som måste förbättras. Jag vill lyfta några frågor, herr talman, och det handlar bland annat om socialtjänsten och våra socialsekreterare.

Jag tog alldeles nyligen och med viss förvåning del av ledamoten Wikings anförande. Han pratade om mindre stress och bättre förutsättningar för våra socialsekreterare. Jag skulle råda ledamoten Mats Wiking att åka ut och träffa socialtjänst ute i landet, för det är verkligen inte den bild som möter oss när vi är ute och gör studiebesök.

Vi vet att det finns en rad delar som måste läggas till här. Det handlar om utredningar som måste hålla högre kvalitet och vara rättssäkra. Det handlar om utbildning för socialsekreterare, som måste vara bättre förberedda för den verklighet som väntar dem efter utbildningen.

Vi har oerhört stora bekymmer med personalomsättningen när det gäller Sveriges socialtjänst, och inte sällan handlar det om nyutexaminerade socialsekreterare som får de allra svåraste och mest komplexa familjeutredningarna, utan adekvat stöd och utan mentorskap. Det leder till att man slutar, för man orkar inte - och återigen är personalomsättningen ett faktum. Vi vet att vi för att skapa trygga miljöer för våra barn och unga måste ha trygga vuxna och en långsiktighet i deras funktioner.

Jag vill också lyfta fram förutsättningarna för familjehemmen. De allra flesta familjehem är fantastiska, och det förtjänar de att få höra. De förtjänar också ett annat stöd än vad de i dag får. Men det finns också familjehem som inte lever upp till de krav som måste vara hårt och högt ställda. Därför måste vi ha nationella familjehemsregister, och vi måste ha certifierade familjehem som recertifieras - precis som vi gör med andra saker vi värderar högt. Vad ska vi värdera högt om inte våra barns säkerhet och trygghet?

Sis är ytterligare en del som vi har lagt en betydande mängd tid på i socialutskottet under de senaste åren och inte minst de senaste veckorna. Där behöver det göras åtskilligt mer, och det kommer vi att debattera om några veckor.

Herr talman! Tyvärr har de senaste åtta åren på många sätt varit förlorade år för de barn som far mest illa i samhället. Det gläder mig att det nu finns ett antal utredningar som är initierade och på gång, men det tar inte lång tid att titta i backspegeln och se när det här arbetet blev så intensivt. Jag tror inte att det är en tillfällighet att det sammanfaller med att valet närmar sig, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstfrågor - barn och unga

Jag konstaterar att det har gått åtta år och att det är hög tid att dessa barn får det stöd och den hjälp de behöver. Därför behöver dessa barn en helt ny, moderatledd regering.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 11.

Herr talman! Detta betänkande innehåller som sagt förslag från den allmänna motionstiden och behandlar frågor som rör socialtjänsten för barn och unga. Jag kan inte annat än instämma i det mesta som Camilla Waltersson Grönvall precis har stått här i talarstolen och pratat om.

Att vi har en kvalitativ socialtjänstverksamhet i hela Sverige är oerhört viktigt. Att gå in och omhänderta ett barn är ett stort ingrepp i såväl barnets som familjens liv. Det är därför viktigt, herr talman, att vi har personal med erfarenhet och kompetens som har kontinuitet i ärenden. Vi ser i dag en alldeles för stor personalomsättning, och det är verkligen inte till fördel när det handlar om barns och ungas bästa. Detta är någonting som absolut bör prioriteras mycket bättre ute i landets olika kommuner.

Det gäller att vi verkligen har en knivskarp verksamhet som fattar rätt beslut vid rätt tidpunkt. Dessa beslut är många gånger helt avgörande för den enskilde. Det är inte alls något lätt uppdrag, och därför är det viktigt att man från kommunernas sida ser till att de allra bästa förutsättningarna finns för personalen.

Herr talman! I synnerhet just nu ser vi enorma påtryckningar och direkta hot mot personalen inom socialtjänsten. Detta har periodvis varit en ansatt grupp, inte minst geografiskt. Situationen för personalen har dock förvärrats den senaste tiden, och det vittnas om så allvarliga fall att socialsekreterare helt enkelt väljer att inte utföra sitt arbete enligt lag på grund av de konsekvenser som det personligen kan ge för den enskilde. Detta är oerhört oroande, herr talman.

När det gäller barn och unga som placeras i familjehem vet vi att det oftast är bra placeringar men att det inte alltid är så. Socialutskottet och riksdagen har ju, precis som Camilla nämnde tidigare, varit väldigt aktiva i dessa frågor och riktat 27 tillkännagivanden till regeringen, bland annat ett som är oerhört viktigt och som handlar om nationella register för familjehem. Samtliga godkända familjehem ska kvalitetssäkras och finnas med i ett nationellt register för att få barn placerade hos sig, dels för att matchningarna ska kunna bli de allra bästa, dels för att säkerställa att hemmen är goda.

Jag noterar att detta har offentliggjorts i dag och att det nu är 40 kommuner som är knutna till det här. Det är även 18 kommuner som är på väg att visa intresse. Det är långt ifrån alla, men det är ett faktum att någonting händer. Från Sverigedemokraternas, utskottets och riksdagens sida tycker vi att det är intressant och bra att regeringen levererar det som vi önskar.

När det gäller familjehem har Sverigedemokraterna tittat på hur många barn ett familjehem faktiskt kan ha och hur detta registreras. Dagens regelverk säger att en kommun har skyldighet att rapportera till Ivo om fler än tre barn placeras i ett familjehem, men det finns ingen övre gräns för hur många barn som får placeras i ett familjehem samtidigt. Om flera kommuner placerar barn i samma hem kan ansvaret gentemot Ivo missas. En kommun behöver heller inte inledningsvis få eller ha vetskap om att andra barn har blivit placerade i samma boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstfrågor - barn och unga

Här finns helt enkelt luckor som kan riskera barnets bästa, herr talman. Det har bland annat noterats att ett familjehem i Skåne har haft tio barn placerade hos sig, och man kan ju fråga sig om detta verkligen är barnets bästa. När stat och kommun omhändertar ett barn är det för att barnet ska få en bättre tillvaro, bli sett, få omsorg, stöd och hjälp och få vara en del av en familj. Det kan säkerligen finnas hem som kan hantera detta med ett så stort antal barn, och de bör såklart bli certifierade för det, men det är ytterst tveksamt om detta - och dagens regelverk - har barnets bästa för ögonen.

Det behöver tas fram ett regelverk som är mer kvalitetssäkrat och som säkerställer att antalet barn registreras i det nationella register som regeringen precis har sjösatt. Jag vill därför, herr talman, yrka bifall till vår reservation 8, som tar upp detta. Jag hoppas att vi framöver kan få en majoritet även för det förslaget.

En annan viktig sak som vi lyfter upp i detta betänkande är att erbjuda barn ett ökat stöd vid vårdnadstvister. Vår utgångspunkt när det gäller vårdnadstvister är att dessa först och främst bör lösas via medling och inte bör komma så långt så att de blir fall för en domstol att avgöra.

Vi vet att tvister är slitsamma, framför allt för barnet. Det är dock såklart slitsamt även för vårdnadshavarna och alla andra inblandade när familjeangelägenheter och vårdnadsfrågor blir frågor för en domstol. Av den anledningen menar vi att det är viktigt att barnet tidigt erbjuds stöd och hjälp samt att barnet utifrån sin ålder får relevant information så tidigt som möjligt och kan komma till tals i olika instanser som hanterar vårdnadstvister.

Yttre påtryckningar ska såklart undvikas. Barnet ska känna sig tryggt i situationen, som är långt ifrån bekväm för de allra flesta barn just i en vårdnadstvist.

Herr talman! Det är trots allt ett faktum att vårdnadstvister i mångt och mycket handlar om barnet, så det är inte sällan just barnen som råkar mest illa ut och hamnar i kläm när föräldrarna inte är överens.

För att säkerställa att barnets bästa alltid beaktas menar vi att barnet bör få stöd genom hela vårdnadsprocessen genom en särskild stödperson som är med under processen men som inte deltar vid domstolsförhandlingarna. Vi menar att den här personen med fördel kan utses av socialförvaltningen och vara barnets kontaktperson under hela processen.

(forts. § 16)

Fru talman! Ledamoten Linda Lindberg pratar mycket om barns rättigheter. Vi har också haft väldigt många diskussioner om det i utskottet.

Jag tänker tillbaka till 2018, när vi i den här kammaren fattade beslutet om barnkonventionen. Linda Lindberg kopplar det beslutet till det arbete som vi gör i utskottet nu.

Varför röstade ni nej till barnkonventionen?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Wiking för frågan. Vi har debatterat det här i kammaren tidigare, och jag har svarat på de här frågorna tidigare.

Vi såg snarare problematiken kring att det är väldigt mycket i barnkonventionen som ska stämma med den svenska lagstiftningen.

Vi framför bland annat i vår kommittémotion att regeringen bör påskynda detta arbete och verkligen se till att barnkonventionens intentioner finns med i den svenska lagstiftningen, vilket de inte alltid gör nu.

Där har vi också bland annat den utredning som nu är ute på remiss om vikten av att barnets bästa ska ligga till grund. Det är ett stort arbete som görs.

Vi är väldigt engagerade i frågan om barnets bästa och barnens situation i samhället i stort, så barnkonventionens intentioner har vi aldrig ifrågasatt. Det går också att läsa om i vår kommittémotion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstfrågor - barn och unga

Fru talman! Tack, Linda Lindberg, för ditt svar!

Jag tänker på kopplingen till barnkonventionen. Barnrättsorganisationer i Sverige är helt övertygade om att just barnkonventionen gjorde att vi banade väg för barnets rätt i samhället. Vad tänker du om den kopplingen, Linda Lindberg? Ursäkta, ledamoten Linda Lindberg.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Ja, det är svårt det där att tala via talmannen.)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Wiking för frågan - igen. Jag kan svara på den igen.

Det går att läsa i vår kommittémotion precis exakt vad vi tycker. Vi är tydliga med att barnets situation är väldigt viktig. En bra situation för barn i Sverige och i världen är en grundförutsättning för ett bra samhälle. Det i sak har det aldrig varit något tvivel om från Sverigedemokraternas sida; det vill jag verkligen framhålla.

Det är viktigt att regeringen nu ser till att vi verkligen följer barnkonventionens intentioner. Det görs inte i alla sammanhang.

Det gäller inte minst vårdnadstvister, som jag nämnde här tidigare. Där gör regeringen inte jättemycket för att se till att vi verkligen ser till barnets bästa så att barnet får en stödperson som finns nära och ger den unga det stöd och den hjälp som den behöver i en väldigt svår och komplicerad situation. Där står regeringen ganska handfallen.

Jag ser att det finns ganska mycket som regeringen och Socialdemokraterna kan göra för att verkligen följa upp barnkonventionens intentioner. Det tycker jag är väldigt viktigt att Socialdemokraterna tar till sig, för vi har ett fortsatt stort arbete att göra för att vi på riktigt ska leva upp till barnkonventionens intentioner. Det är vi sverigedemokrater beredda att jobba för, och det gör vi dagligen.

Fru talman! Under de senaste åren har vi pratat om allvarliga samhällsproblem som ökad gängkriminalitet och skjutningar, barn och unga som rekryteras till gäng, ökat utanförskap i samhället i stort, hög arbetslöshet, utanförskapsområden som växer, skuggsamhällen där nästan egna lagar får råda och så vidare.

Det här är verkligen otroligt allvarliga problem som vi måste göra allt som står i vår makt för att lösa. Inte minst för våra barn och unga, som ska få växa upp och få en bra start i livet, är detta högt prioriterade frågor. Men i debatten och i svaren som vi ofta väljer att fokusera på handlar det nästan uteslutande om hårdare och längre straff, tuffare tag, fler poliser etcetera.

Detta är nödvändiga satsningar som jag på intet sätt ifrågasätter. Men om vi pausar i någon millisekund kan vi tänka ett varv till och fråga oss själva: Är det verkligen hela svaret på utmaningarna som vi ser? Gör vi rätt saker? Vad behöver vi mer göra för att ge våra barn och unga en bra start i livet? Vad ska vi göra för att stoppa rekryteringen av barn och unga till gängkriminalitet, och vad behöver vi göra för att barn och unga inte ska hamna i utanförskap?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstfrågor - barn och unga

Fru talman! Jag tror att vi gör en allvarlig miss om vi inte snarast börjar att bredda och komplettera diskussionen med det förebyggande och preventiva arbetet. När även polisen själv uttrycker att det inte är lösningen för att vända den utveckling vi sett i framför allt våra utsatta områden, ja, då måste vi lyssna. Och det är här som socialtjänstens arbete spelar en stor och viktig roll.

Speciellt viktigt blir socialtjänstens arbete med barn och familjer i ett preventivt och förebyggande syfte. Barn och unga måste känna att det finns möjligheter. De måste känna hopp. De måste känna att de blir lyssnade på, och de måste kunna känna att de betyder något för samhället. De måste få känna att de är viktiga och att de har en plats.

Fru talman! Vid det här laget har vi gott om kunskapsunderlag som pekar på samma sak. Kostnaden för ett barn som dras in i gängkriminalitet och hamnar i långvarigt behov av ekonomiskt bistånd eller i psykisk ohälsa överstiger vida prislappen för de insatser som hade kunnat hjälpa barnet att utvecklas i en annan riktning, och då har vi bara tittat på de ekonomiska aspekterna. Om vi därtill räknar med det personliga måendet och hälsan är ekvationen ännu tydligare.

Fru talman! Centerpartiet menar att vi måste arbeta med alla de förebyggande insatser som står till buds, från en skola som skapar möjligheter för varje barn till sociala insatser som kan fånga upp unga innan de fastnar på den brottsliga banan. Det måste göras tillsammans med näringsliv och civilsamhälle, och från politikens sida ligger det i allas vårt intresse att bygga ett samhälle som erbjuder trygghet och positiva alternativ. Den systematiska samverkan med skola, polis och sjukvård behöver regleras tydligare, och sekretessen däremellan behöver underlättas.

Men det räcker inte med bara lagändringar. Det behövs även ett kompetenslyft, löpande erfarenhetsutbyte mellan kommuner och mer resurser för att jobba mot bland annat hedersförtryck och rekrytering till kriminell verksamhet.

Vi vill också utöka möjligheten till ett så kallat mellantvång. Ibland behöver socialtjänsten ta ansvar för barn och unga med ett riskfyllt och destruktivt beteende, oberoende av om de själva eller deras vårdnadshavare vill ta emot stöd eller behandling. Det kan till exempel vara när barn och unga själva inte förmår att uppfatta de negativa konsekvenser som ett destruktivt beteende kan medföra eller när de av en annan anledning uttrycker att de inte vill ha stöd.

När det gäller att förebygga brott mot barn är det mest effektiva sättet att motverka riskfaktorer och att sätta in tidigare stödåtgärder. Det finns forskning som visar att riskfaktorerna för att barn som ska begå brott i hög grad sammanfaller med riskfaktorerna för att barn ska utsättas för brott.

Regeringen bör därför se över möjligheten att motverka riskfaktorer och sätta in tidiga stödåtgärder för att motverka att barn faktiskt utsätts för brott. Här har socialtjänsten en enormt stor betydelse. Därför måste vi i samtliga kommuner göra ännu större satsningar på att stärka personalkompetensen hos socialtjänsten och i de olika socialnämnderna.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 3.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstfrågor - barn och unga

Fru talman! Inga barn och unga ska lämnas ensamma med föräldrarnas missbruk, övergrepp eller omsorgssvikt. Inga familjer ska lämnas ensamma när barn kämpar med missbruk, psykisk ohälsa, trauma eller kriminalitet.

När samhället träder in är det med insikten att alla barn är vårt gemensamma ansvar. Det stöd och den hjälp som ges barn och unga borde därför vara det allra bästa vårt samhälle har att erbjuda. Därför är det viktigt att vi har en socialtjänst som har resurser, kompetens och förutsättningar att tillsammans med samhällets övriga aktörer erbjuda det stöd och den vård som krävs för att ge familjer och barn bästa möjliga framtid, oavsett om det handlar om det viktiga förebyggande och sociala arbetet, akut stöd och vård eller en långvarig placering. Men tyvärr är det inte alltid så i dagens Sverige.

Detta hör vi från personal som sliter i socialtjänsten ute i landets kommuner. Vi ser det i Ivos tillsynsrapporter, i granskning och uppföljning från barnrättsorganisationer och i medier, som uppmärksammat en rad mycket allvarliga missförhållanden med bland annat våld och sexuellt utnyttjande på boenden och institutioner som borde ha gett barnen den trygghet och den vård de har rätt till. Vi ser det, fru talman, i allra värsta fall i tragiska fall som Lilla hjärtat.

Flera av dessa delar kommer vi att debattera framöver, om några veckor bara. Det gäller både hur vården av unga på Sis-hem kan förbättras och vilka helt nödvändiga ändringar som måste ske i kölvattnet av Lilla hjärtat.

I dag kommer jag framför allt att fokusera på några av de ändringar Vänsterpartiet vill se för att förbättra för barn på HVB-hem. Vi har en rad andra förslag som delvis har behandlats förenklat och som i övrigt går att läsa i våra motioner.

Vänsterpartiet ser att ett vinstintresse inom HVB-vården innebär en påtaglig risk för att oönskade drivkrafter påverkar verksamheten. Det är mycket allvarligt om ett privat företag har avkastningskrav och därför driver fram en ökad efterfrågan, men även när barn som placerats på HVB-hem får betala priset för vinstjakten med otrygghet och bristande skydd från kriminalitet, droger eller sexuellt utnyttjande.

I Ivos årsrapport ser vi många exempel på HVB-hem som har haft för lite personal på plats, personal utan tillräcklig kompetens eller undermåliga lokaler. Det är också tydligt att transparensen och uppföljningen brister. Vänsterpartiet vill därför att regeringen ser över möjligheten att införa vinstförbud för HVB-verksamheter. Barn och unga i utsatthet ska inte vara en kassako. Det ska aldrig råda någon tvekan om att det är barns och ungas trygghet och möjlighet att utvecklas som står i absolut centrum.

Kraven för att starta HVB-verksamhet är förhållandevis ospecifika, och tillstånden att driva sådan verksamhet är dessutom inte är tidsbegränsade. Detta försvårar möjligheten att snabbt stoppa verksamheter där missförhållanden råder eller som inte bedrivs i enlighet med vad som angavs vid ansökningstillfället. För att förbättra kvaliteten inom HVB-verksamheter föreslår Vänsterpartiet därför tidsbegränsade tillstånd.

Fru talman! Av barnkonventionens artikel 12 framgår att barn och unga har rätt att höras och göras delaktiga i beslutsprocesser och saker som rör dem. Det är särskilt viktigt när det gäller barn och unga i utsatthet. Barns och ungas livssituation får inte alltid det utrymme som skulle behövas vid tillsynsinspektioner. Vänsterpartiet vill därför att regeringen förtydligar att barns och ungas åsikter även ska få framföras vid tillsynsinspektioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstfrågor - barn och unga

Till sist, fru talman, vill jag betona att personalen på ett HVB-hem eller ett stödboende behöver ha den utbildning, den erfarenhet, den personliga lämplighet och de resurser som behövs för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter och vara det stöd som barn som placeras där behöver. Regeringen bör därför ta ett initiativ för att utreda vilka kompetenskrav som ska gälla för personal inom HVB-verksamheter.

Med detta yrkar jag bifall endast till Vänsterpartiets reservation nummer 13, även om jag naturligtvis står bakom samtliga Vänsterpartiets reservationer.

Fru talman! En barndom kan inte gå i repris. Dessvärre är det många personer som har fått samhällets vård under barndomen som vittnar om att de har farit illa under uppväxten. De vittnar om att de inte blev lyssnade på, att de inte fick vara delaktiga och att de inte fick det stöd och den omsorg som de behövde för att känna sig trygga eller för att klara sig bra i skolan.

De vittnar om att erfarenheten av samhällets bristande stöd inte försvinner bara för att de växer upp och blir vuxna. I stället är det erfarenheter som präglar dem under hela livet. De bär med sig den känslan under hela livet. Alltför många mår psykiskt dåligt. Alltför många hamnar i dåligt sällskap, utanförskap, tidigt bruk av alkohol och narkotika och kriminalitet.

Fru talman! Vi måste stå upp för alla barns rätt till en trygg uppväxt. För de flesta barn i vårt land utgör föräldrarna och familjen tryggheten i tillvaron. Men när omsorgen sviktar och familjens nätverk inte räcker till har kommunens socialtjänst det yttersta ansvaret för att se till att barn som far illa får en så trygg uppväxt som möjligt. När det offentliga tar över och tar på sig föräldraansvaret är vi skyldiga att se till att barnen får särskilt skydd och stöd. När man kommer in i samhällets vård måste det bli bättre.

Fru talman! De som har följt socialutskottets arbete och debatterna här i kammaren under mandatperioden vet att en majoritet i utskottet har ställt sig bakom flera tillkännagivanden, uppdrag, till regeringen som syftar till att öka tryggheten för barn och unga som behöver samhällets vård. Som ni har hört av talare före mig i debatten har regeringen ännu inte verkställt flera av dessa beslut, och det duger inte. För varje dag vi tvingas vänta på regeringens agerande är det fler barn som riskerar att på olika sätt fara illa. Jag förväntar mig att regeringen omgående tillser att dessa lagskärpningar kommer på plats.

Fru talman! Det är också viktigt att betona att det inte räcker med att bara skärpa lagen för att främja tryggheten och skydda de barn som far illa. Det är helt centralt att det också finns god tillgång till handläggare med rätt kompetens som kan garantera att myndighetsbesluten blir korrekta. Samtidigt krävs det kompetent personal inom socialtjänsten som arbetar med förebyggande insatser för att stödja föräldrar i de fall där omsorgsförmågan brister. Vid behov måste också personalen ha befogenheter och kompetens att vidta ingripande insatser för att stödja de barn och unga som behöver samhällets stöd. Jag yrkar därför bifall till Kristdemokraternas reservation nummer 4.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstfrågor - barn och unga

När vi pratar om socialtjänsten, gängkriminaliteten och den rekrytering som alltför ofta sker bland de unga är det också otroligt viktigt att vi hittar sätt att som samhälle se till att vi får en god samverkan även med det civila samhället. Alltför ofta brister förtroendet för myndighetsutövaren. Vi måste hitta plattformar som gör att man kan söka hjälp och få stöd och trygghet för föräldrar och en gemenskap med barn även utanför den rent strikta myndighetsutövningen. Det är otroligt viktigt att vi går vidare i de delarna.

Jag skulle också vilja lyfta vikten av att vi stärker de familjer där det finns barn som lever i ekonomisk utsatthet. Vi vet att ekonomisk utsatthet under barndomen har flera negativa konsekvenser under uppväxten. Man presterar ofta sämre i skolan för att man har bristande förmåga att tillgodogöra sig undervisningen som en effekt av de egenskaper som fallerar i familjen. Även när det gäller fritidsaktiviteter och så vidare är det otroligt viktigt att alla barn har möjlighet att delta i lärarledd undervisning, för det är viktigt att man har en vuxenvärld utanför familjen och skolan som tryggar upp.

Jag skulle vilja lyfta fram ett förslag som vi kristdemokrater har och som handlar om att ge extra stöd till barn som lever i ekonomisk utsatthet. Det handlar om något som vi kallar för ett fritidskort. Vi vet att alla barn behöver röra på sig mer för att stärka den fysiska hälsan. Det ger ett bättre mående och bidrar till att de kan prestera bättre i skolan och tillgodogöra sig kunskap.

Fritidskortet som vi föreslår är laddat med en peng, 500 kronor, till alla elever i årskurs 2 till 9. Men de barn som lever i familjer med ekonomisk utsatthet ska få ett större belopp. Vi vet att fritidsaktiviteter i dag ofta är alltför dyra. Barn ska inte behöva ta det vuxenansvar som alltför många barn får ta i dag för familjens ekonomi, till exempel när de märker att mamma eller pappa oroar sig för hushållskassan och att det var dyrt när man var iväg och handlade. Barn ska inte känna sig tvungna att säga: Mamma, det är inte roligt med fotbollen längre - jag behöver inte fortsätta med den. Det måste vi komma bort från. Alla barn måste ha möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, för det gör att man stärker nätverken kring barnen generellt och att man får fler vuxna som är med och fångar upp dem och kan se tidiga tecken när det finns problem.

(Applåder)

Fru talman! Hemmet ska vara en trygg plats för barn, inte en brottsplats. Barns rättigheter får aldrig reduceras till vackra ord i denna kammare. Barns rättigheter måste omsättas till praktisk politik och praxis på våra myndigheter och i våra domstolar. Gör vi inte tillräckligt för utsatta barn i början av livet får det konsekvenser genom hela livet. Att investera i barn är att investera i vår gemensamma framtid. Forskning visar att barn som utsätts för våld löper ökad risk för att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa på både kort och lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstfrågor - barn och unga

Det är helt obegripligt att regeringen staplar viktiga tillkännagivanden och utredningar på hög. Det handlar om viktiga reformer som har stöd av en majoritet i denna kammare och som skulle göra skillnad för utsatta, ofria och maktlösa barn och unga. Vackra brandtal om regeringens åtgärder räcker inte. Det krävs handlingskraft och tydligare reformer från regeringen. Barns liv går inte i repris. De lider här och nu.

Fru talman! Samtidigt som vi står och pratar i kammaren finns det barn som känner oro för att gå hem och är rädda för vad som kommer att hända när de öppnar dörren. Andra barn känner oro inför sommarlovet, är rädda för att de kan komma att föras ut ur landet och tvingas in i äktenskap. Försäkringskassans rapport om brott mot välfärdens pengar visar att 10 000 barn som är skolpliktiga saknas i Sverige. Ingen vet riktigt var de är eller vad de gör. Framför allt vet vi inte hur de mår.

Vi har barn som bär på svåra trauman efter att pappa mördat mamma. Vi har barn som inte vill åka till pappa i helgen - en våldsutövande pappa som myndigheter uppmuntrat mamman att lämna men som rätten tvingar barn att ha umgänge med.

Barn och unga utsätts även av personer utanför familjen. Det är barn som inte vågar berätta för någon att den där chatten med en snäll vuxen man har utvecklats till krav på att skicka nakenbilder och hot om vad som kan ske om barnet inte fortsätter skicka bilder. Det är unga tjejer som utsätts för våld i sin första relation och som inte vet vad de ska göra. Kramar har bytts ut mot slag. Längtan efter ett sms har förvandlats till skräck.

Vi har barn, framför allt pojkar, som borde vara i skolan men som i stället rekryterats av kriminella gäng. Vi har utsatta barn som placerats på statens låsta boenden och som utsätts av personal. Små flickor med autism har fått tänder utslagna och ben brutna och blivit spottade på. Utsatta barn och unga som är omhändertagna av staten för att ges nya livschanser lämnar statens vård med större sår än vad de hade när de placerades.

Utsatta barns och ungas rätt till trygghet är vårt ansvar. Jag vill ta ansvar, fru talman. Men då måste vi våga ifrågasätta föräldrarätten. Föräldraskap handlar om ansvar och skyldigheter. Vi måste ställa krav på föräldrar som försummar sina barn och våga konstatera att de föräldrar som väljer att utöva våld mot barnet inte besitter den föräldraförmåga som barn har rätt till och behov av. Vi måste ta in och inse att en förälder som utövar våld är en gärningsperson och barnet ett brottsoffer. Först då kommer vi att kunna fatta de beslut som krävs för att skydda barnet och göra vad vi kan för att döma gärningspersonerna, som föräldrarna i allra högsta grad är och har valt att bli. Det finns inga förmildrande omständigheter när barn utsätts för våld av en förälder eller båda föräldrarna, föräldrar vars viktigaste uppgift är att ge sitt barn kärlek och trygghet.

Fru talman! Dagens absurda föräldrarätt leder till att utsatta barn tvingas bevisa så oerhört mycket för att få det stöd och skydd de har rätt till och behov av. Samtidigt har vårdnadshavare inte alls samma krav på sig att bevisa att det barnet sagt inte stämmer.

Liberalerna kräver att morgondagens politik ska genomsyras av ett tydligt barnrättsperspektiv. Därför är det viktigt att vi vuxna skickar signaler till barn om att vi vill veta. Under min tid på Länsstyrelsen Östergötland fick jag i uppdrag att ta fram kampanjer för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Jag tror att liknande kampanjer måste tas fram för att barn ska känna att det finns en tydlig lagstiftning som står på deras sida. Talar man med barn ger de tydligt uttryck för att de vill att vi ska beskriva den verklighet de lever i. De vill att vi ska berätta var de kan få hjälp, och framför allt vill de att vi ska ge dem framtidstro på att det kan bli bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstfrågor - barn och unga

Fru talman! Eftersom vi debatterar utsatta barns och ungas villkor och socialtjänstens roll måste jag ta upp den fruktansvärda hatkampanj som svensk socialtjänst utsätts för. De välorganiserade lögnerna som sprids om svensk socialtjänst måste tas på stort allvar. Attacken på svensk socialtjänst är en attack på allas vår frihet.

I vårt land ska ingen kunna stoppa barn och unga från att erhålla sina rättigheter enligt lagen och få stöd och skydd av socialtjänsten när familjen sviker. Vi som ansvariga politiker måste försvara de socialsekreterare vars uppdrag är att gå i första ledet för att exempelvis skydda barn och unga från föräldrar som utövar våld och förtryck.

Myndigheten för psykologiskt försvar varnar för att denna påverkanskampanj riktar sig mot säkerheten i Sverige.

Fru talman! Sverige är ett nytt land med nya utmaningar, och det behövs en politik som utgår från en ny verklighet. Denna verklighet blev även tydlig under de fruktansvärda upploppen mot polisen under påskhelgen - upplopp där mammor och pappor deltog tillsammans med sina barn.

Varken politiken, lagstiftningen eller våra myndigheter har hängt med i denna förändring. Sverige behöver politiker som ser utvecklingen komma och som möter den med pragmatisk politik, inte politiker som gång på gång låter sig överraskas av verkligheten. Insikt, analys och handlingskraft krävs. Så skapar vi rätt förutsättningar för alla barn och unga. Så ser vi till att skapa framtidstro.

Jag yrkar bifall till reservation 5.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 31 maj.)