Interpellationssvar - Plastpåseskatten | plastpåseskatten | plastpåseskattens påverkan på svenska företags konkurrenskraft - 2022-05-10

Fru talman! Angelica Lundberg har frågat mig om jag avser att verka för att plastpåseskatten avskaffas. Magnus Stuart har frågat mig om jag avser att utvärdera plastpåseskatten avseende miljönytta och intäkter till statskassan samt om jag avser att låta plastpåseskatten fortsatt finnas kvar. Helena Bouveng har frågat mig om jag ämnar göra några justeringar i plastpåseskattens konstruktion och om jag ämnar se över plastpåseskattens fortsatta existens.

Syftet med skatten är att uppnå EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar och därigenom minska nedskräpning och spridning av mikroplaster. Enligt förpackningsdirektivet ska medlemsstaterna minska förbrukningen till maximalt 40 plastbärkassar per person och år till utgången av 2025.

Förbrukningen av plastbärkassar rapporteras årligen av Naturvårdsverket, och på så sätt kan vi se om vi uppnår förbrukningsmålet. Uppgifterna för 2021 års förbrukning är ännu inte färdigställda men väntas presenteras senare i vår. År 2020 var förbrukningen 55 tunna plastbärkassar per person. Enligt Naturvårdsverket och IVL, som på uppdrag av myndigheten genomfört en utvärdering, har införandet av skatten haft stor påverkan på förbrukningen av plastbärkassar i Sverige. Naturvårdsverket bedömer att förbrukningsmålet är inom räckhåll.

Fru talman! Angelica Lundberg har frågat mig om jag avser att verka för att plastpåseskatten avskaffas. Magnus Stuart har frågat mig om jag avser att utvärdera plastpåseskatten avseende miljönytta och intäkter till statskassan samt om jag avser att låta plastpåseskatten fortsatt finnas kvar. Helena Bouveng har frågat mig om jag ämnar göra några justeringar i plastpåseskattens konstruktion och om jag ämnar se över plastpåseskattens fortsatta existens.

Syftet med skatten är att uppnå EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar och därigenom minska nedskräpning och spridning av mikroplaster. Enligt förpackningsdirektivet ska medlemsstaterna minska förbrukningen till maximalt 40 plastbärkassar per person och år till utgången av 2025.

Förbrukningen av plastbärkassar rapporteras årligen av Naturvårdsverket, och på så sätt kan vi se om vi uppnår förbrukningsmålet. Uppgifterna för 2021 års förbrukning är ännu inte färdigställda men väntas presenteras senare i vår. År 2020 var förbrukningen 55 tunna plastbärkassar per person. Enligt Naturvårdsverket och IVL, som på uppdrag av myndigheten genomfört en utvärdering, har införandet av skatten haft stor påverkan på förbrukningen av plastbärkassar i Sverige. Naturvårdsverket bedömer att förbrukningsmålet är inom räckhåll.

Fru talman! Angelica Lundberg har frågat mig om jag avser att verka för att plastpåseskatten avskaffas. Magnus Stuart har frågat mig om jag avser att utvärdera plastpåseskatten avseende miljönytta och intäkter till statskassan samt om jag avser att låta plastpåseskatten fortsatt finnas kvar. Helena Bouveng har frågat mig om jag ämnar göra några justeringar i plastpåseskattens konstruktion och om jag ämnar se över plastpåseskattens fortsatta existens.

Syftet med skatten är att uppnå EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar och därigenom minska nedskräpning och spridning av mikroplaster. Enligt förpackningsdirektivet ska medlemsstaterna minska förbrukningen till maximalt 40 plastbärkassar per person och år till utgången av 2025.

Förbrukningen av plastbärkassar rapporteras årligen av Naturvårdsverket, och på så sätt kan vi se om vi uppnår förbrukningsmålet. Uppgifterna för 2021 års förbrukning är ännu inte färdigställda men väntas presenteras senare i vår. År 2020 var förbrukningen 55 tunna plastbärkassar per person. Enligt Naturvårdsverket och IVL, som på uppdrag av myndigheten genomfört en utvärdering, har införandet av skatten haft stor påverkan på förbrukningen av plastbärkassar i Sverige. Naturvårdsverket bedömer att förbrukningsmålet är inom räckhåll.

Fru talman! Som en följd av januariöverenskommelsen infördes i maj 2020 en skatt på plastbärkassar. Kassarna beskattades med 3 kronor styck, och mindre, tunnare kassar som används för frukt och grönt beskattades med 30 öre styck.

Sverigedemokraterna var redan vid införandet starkt kritiska till skatten och påtalade att miljöeffekten skulle utebli, att plastpåsar som säljs i Sverige i ytterst ringa grad bidrar till nedskräpning samt att den fiskala effekten skulle bli mycket mindre än vad regeringen påstod. Nu, ganska exakt 2 år efter införandet, kan det konstateras att vi hade rätt. Skatten är en total flopp på alla sätt och vis.

Miljömässigt är den en flopp. Skatten infördes på alla svenska plastbärkassar utan hänsyn till hur påsen är tillverkad. Det betyder att även återvunna miljökassar omfattas - ja, till och med helt komposterbara kassar tillverkade av enbart förnybar råvara. Anledningen var att de såg ut som plastbärkassar. Det är ju så dumt att det inte finns ord för det.

Andra typer av plastpåsar, till exempel de som bröd ofta kommer i, är fria från plastskatt. Även avfallspåsar på rulle, ofta importerade och gjorda av fossil plast, är skattebefriade, liksom fryspåsar, blixtlåspåsar och svarta sopsäckar.

Vad händer då när man inför en sådan här missriktad skatt? Förut bar svenska folket hem sina matvaror i en svensktillverkad kasse av återvunnen plast, som man sedan använde att ha barnens badkläder i innan man stoppade den i sopkärlet hemma och lät den återvinnas igen genom att bli el och värme i ett värmekraftverk.

Nu har försäljningen av papperspåsar i stället ökat kraftigt. Varför är då detta dåligt? Jo, papperspåsar kräver mer energi vid tillverkning och har väldigt litet användningsområde efter det att man burit hem sin mat i dem. Redan där är de sämre för miljön. Men dessutom tar papperspåsar ungefär åtta gånger så stor plats som plastpåsar. Det medför ökade transporter till butikerna, med stor miljöbelastning som följd.

Dessutom, fru talman, försvinner ju inte behovet av avfallspåsar bara för att regeringen inför en skatt på bärkassar. Användningen av plastpåsar på rulle har ökat lavinartat. Denna påse är skattebefriad och inte sällan importerad och gjord av fossil plast.

Som om inte detta vore nog måste all den plast som förut samlades in och återvanns för att bli plastpåsar nu eldas upp eller läggas på deponi i andra länder. Det blir alltså en miljömässig jätteflopp.

Ekonomiskt sett är skatten också en flopp. Regeringen beräknade att den skulle inbringa cirka 2,8 miljarder per år. Det verkliga utfallet blev i stället ungefär 300 miljoner, alltså 2 ½ miljard mindre än förväntat. Detta hade man kunnat förutse genom att titta på andra länder. Men regeringen såg det inte komma.

Det är så många fel med den här skatten, fru talman, att ingen på riktigt kan vilja ha den kvar. Frågan är om regeringen kommer att påbörja arbetet med att ta bort den redan nu eller om vi måste vänta tills vi har en ny regering innan vi kan avskaffa den ineffektiva plastpåseskatten.

Fru talman! Som en följd av januariöverenskommelsen infördes i maj 2020 en skatt på plastbärkassar. Kassarna beskattades med 3 kronor styck, och mindre, tunnare kassar som används för frukt och grönt beskattades med 30 öre styck.

Sverigedemokraterna var redan vid införandet starkt kritiska till skatten och påtalade att miljöeffekten skulle utebli, att plastpåsar som säljs i Sverige i ytterst ringa grad bidrar till nedskräpning samt att den fiskala effekten skulle bli mycket mindre än vad regeringen påstod. Nu, ganska exakt 2 år efter införandet, kan det konstateras att vi hade rätt. Skatten är en total flopp på alla sätt och vis.

Miljömässigt är den en flopp. Skatten infördes på alla svenska plastbärkassar utan hänsyn till hur påsen är tillverkad. Det betyder att även återvunna miljökassar omfattas - ja, till och med helt komposterbara kassar tillverkade av enbart förnybar råvara. Anledningen var att de såg ut som plastbärkassar. Det är ju så dumt att det inte finns ord för det.

Andra typer av plastpåsar, till exempel de som bröd ofta kommer i, är fria från plastskatt. Även avfallspåsar på rulle, ofta importerade och gjorda av fossil plast, är skattebefriade, liksom fryspåsar, blixtlåspåsar och svarta sopsäckar.

Vad händer då när man inför en sådan här missriktad skatt? Förut bar svenska folket hem sina matvaror i en svensktillverkad kasse av återvunnen plast, som man sedan använde att ha barnens badkläder i innan man stoppade den i sopkärlet hemma och lät den återvinnas igen genom att bli el och värme i ett värmekraftverk.

Nu har försäljningen av papperspåsar i stället ökat kraftigt. Varför är då detta dåligt? Jo, papperspåsar kräver mer energi vid tillverkning och har väldigt litet användningsområde efter det att man burit hem sin mat i dem. Redan där är de sämre för miljön. Men dessutom tar papperspåsar ungefär åtta gånger så stor plats som plastpåsar. Det medför ökade transporter till butikerna, med stor miljöbelastning som följd.

Dessutom, fru talman, försvinner ju inte behovet av avfallspåsar bara för att regeringen inför en skatt på bärkassar. Användningen av plastpåsar på rulle har ökat lavinartat. Denna påse är skattebefriad och inte sällan importerad och gjord av fossil plast.

Som om inte detta vore nog måste all den plast som förut samlades in och återvanns för att bli plastpåsar nu eldas upp eller läggas på deponi i andra länder. Det blir alltså en miljömässig jätteflopp.

Ekonomiskt sett är skatten också en flopp. Regeringen beräknade att den skulle inbringa cirka 2,8 miljarder per år. Det verkliga utfallet blev i stället ungefär 300 miljoner, alltså 2 ½ miljard mindre än förväntat. Detta hade man kunnat förutse genom att titta på andra länder. Men regeringen såg det inte komma.

Det är så många fel med den här skatten, fru talman, att ingen på riktigt kan vilja ha den kvar. Frågan är om regeringen kommer att påbörja arbetet med att ta bort den redan nu eller om vi måste vänta tills vi har en ny regering innan vi kan avskaffa den ineffektiva plastpåseskatten.

Fru talman! Som en följd av januariöverenskommelsen infördes i maj 2020 en skatt på plastbärkassar. Kassarna beskattades med 3 kronor styck, och mindre, tunnare kassar som används för frukt och grönt beskattades med 30 öre styck.

Sverigedemokraterna var redan vid införandet starkt kritiska till skatten och påtalade att miljöeffekten skulle utebli, att plastpåsar som säljs i Sverige i ytterst ringa grad bidrar till nedskräpning samt att den fiskala effekten skulle bli mycket mindre än vad regeringen påstod. Nu, ganska exakt 2 år efter införandet, kan det konstateras att vi hade rätt. Skatten är en total flopp på alla sätt och vis.

Miljömässigt är den en flopp. Skatten infördes på alla svenska plastbärkassar utan hänsyn till hur påsen är tillverkad. Det betyder att även återvunna miljökassar omfattas - ja, till och med helt komposterbara kassar tillverkade av enbart förnybar råvara. Anledningen var att de såg ut som plastbärkassar. Det är ju så dumt att det inte finns ord för det.

Andra typer av plastpåsar, till exempel de som bröd ofta kommer i, är fria från plastskatt. Även avfallspåsar på rulle, ofta importerade och gjorda av fossil plast, är skattebefriade, liksom fryspåsar, blixtlåspåsar och svarta sopsäckar.

Vad händer då när man inför en sådan här missriktad skatt? Förut bar svenska folket hem sina matvaror i en svensktillverkad kasse av återvunnen plast, som man sedan använde att ha barnens badkläder i innan man stoppade den i sopkärlet hemma och lät den återvinnas igen genom att bli el och värme i ett värmekraftverk.

Nu har försäljningen av papperspåsar i stället ökat kraftigt. Varför är då detta dåligt? Jo, papperspåsar kräver mer energi vid tillverkning och har väldigt litet användningsområde efter det att man burit hem sin mat i dem. Redan där är de sämre för miljön. Men dessutom tar papperspåsar ungefär åtta gånger så stor plats som plastpåsar. Det medför ökade transporter till butikerna, med stor miljöbelastning som följd.

Dessutom, fru talman, försvinner ju inte behovet av avfallspåsar bara för att regeringen inför en skatt på bärkassar. Användningen av plastpåsar på rulle har ökat lavinartat. Denna påse är skattebefriad och inte sällan importerad och gjord av fossil plast.

Som om inte detta vore nog måste all den plast som förut samlades in och återvanns för att bli plastpåsar nu eldas upp eller läggas på deponi i andra länder. Det blir alltså en miljömässig jätteflopp.

Ekonomiskt sett är skatten också en flopp. Regeringen beräknade att den skulle inbringa cirka 2,8 miljarder per år. Det verkliga utfallet blev i stället ungefär 300 miljoner, alltså 2 ½ miljard mindre än förväntat. Detta hade man kunnat förutse genom att titta på andra länder. Men regeringen såg det inte komma.

Det är så många fel med den här skatten, fru talman, att ingen på riktigt kan vilja ha den kvar. Frågan är om regeringen kommer att påbörja arbetet med att ta bort den redan nu eller om vi måste vänta tills vi har en ny regering innan vi kan avskaffa den ineffektiva plastpåseskatten.

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Tyvärr är det bara att konstatera att plastpåseskatten inte har gjort något gott för klimatet utan snarare tvärtom.

Vi ser hur användningen av plastkassar minskat drastiskt till förmån för enklare avfallspåsar, precis som vi hörde tidigare. De svenska plastbärkassarna är i regel tillverkade av förnybart material, och en plastkasse används flera gånger innan den blir soppåse. Avfallspåsarna på rulle, å andra sidan, tillverkas nästan alltid i andra länder och produceras av fossila material. Lägg därtill de långa transportvägarna.

I Arvika finns en av de ledande svenska tillverkarna av plastbärkassar. När ni införde plastpåseskatten tappade företaget 90 procent av sin försäljning på den svenska marknaden, och man var tvungen att säga upp 30 procent av personalen i Arvika, vilket var en dramatisk förändring. Trettio personer blev uppsagda och utan arbete.

Jag funderar kring detta med plastbärkassar. I de svensktillverkade används upp till 80 procent återvunnen råvara, vilket måste vara väldigt smart sett till cirkularitet och ur miljösynpunkt. Skatten innebar att man drog undan mattan för ett av de företag som lyckats absolut bäst i denna bransch.

Anser ministern att plastpåseskatten ska vara kvar, utformad som den är i dag?

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Tyvärr är det bara att konstatera att plastpåseskatten inte har gjort något gott för klimatet utan snarare tvärtom.

Vi ser hur användningen av plastkassar minskat drastiskt till förmån för enklare avfallspåsar, precis som vi hörde tidigare. De svenska plastbärkassarna är i regel tillverkade av förnybart material, och en plastkasse används flera gånger innan den blir soppåse. Avfallspåsarna på rulle, å andra sidan, tillverkas nästan alltid i andra länder och produceras av fossila material. Lägg därtill de långa transportvägarna.

I Arvika finns en av de ledande svenska tillverkarna av plastbärkassar. När ni införde plastpåseskatten tappade företaget 90 procent av sin försäljning på den svenska marknaden, och man var tvungen att säga upp 30 procent av personalen i Arvika, vilket var en dramatisk förändring. Trettio personer blev uppsagda och utan arbete.

Jag funderar kring detta med plastbärkassar. I de svensktillverkade används upp till 80 procent återvunnen råvara, vilket måste vara väldigt smart sett till cirkularitet och ur miljösynpunkt. Skatten innebar att man drog undan mattan för ett av de företag som lyckats absolut bäst i denna bransch.

Anser ministern att plastpåseskatten ska vara kvar, utformad som den är i dag?

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Tyvärr är det bara att konstatera att plastpåseskatten inte har gjort något gott för klimatet utan snarare tvärtom.

Vi ser hur användningen av plastkassar minskat drastiskt till förmån för enklare avfallspåsar, precis som vi hörde tidigare. De svenska plastbärkassarna är i regel tillverkade av förnybart material, och en plastkasse används flera gånger innan den blir soppåse. Avfallspåsarna på rulle, å andra sidan, tillverkas nästan alltid i andra länder och produceras av fossila material. Lägg därtill de långa transportvägarna.

I Arvika finns en av de ledande svenska tillverkarna av plastbärkassar. När ni införde plastpåseskatten tappade företaget 90 procent av sin försäljning på den svenska marknaden, och man var tvungen att säga upp 30 procent av personalen i Arvika, vilket var en dramatisk förändring. Trettio personer blev uppsagda och utan arbete.

Jag funderar kring detta med plastbärkassar. I de svensktillverkade används upp till 80 procent återvunnen råvara, vilket måste vara väldigt smart sett till cirkularitet och ur miljösynpunkt. Skatten innebar att man drog undan mattan för ett av de företag som lyckats absolut bäst i denna bransch.

Anser ministern att plastpåseskatten ska vara kvar, utformad som den är i dag?

Fru talman! Sverige har stora problem med låg tillväxt, hög arbetslöshet och en kriminalitet som når nya höjder varje dag. Det är fortsatt ett grundläggande problem att det inte lönar sig tillräckligt att gå till jobbet varje dag. Samtidigt upplever väldigt många att regeringen helt enkelt inte levererar det man kan förvänta sig, antingen det gäller sjukvården, skolan, brottsbekämpningen eller äldreomsorgen. Det gäller också den gröna omställningen.

För några år sedan tilldelades regeringen den kanske inte så smickrande utmärkelsen Årets värsta slöseri för sin klimatpolitik.

Fru talman! Regeringen säger att miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka genom en kraftfull grön skatteväxling med höjda miljöskatter. Det är skattehöjningar som ska bidra till en ökad sysselsättning samtidigt som klimat- och miljömålen nås. Det låter ju bra. Men tyvärr, finansministern, ser facit lite annorlunda ut.

Det tydliga problemet med de olika så kallade miljöskatterna som regeringen har drivit igenom och fortsätter att driva igenom är att de ofta har ingen eller bara marginell effekt på miljöproblemen samtidigt som jobb och tillväxt hämmas. Regeringen har både förra mandatperioden och denna mandatperiod ägnat sig åt att införa och höja en mängd skatter i miljöns namn som enligt mig hämmar jobb, tillväxt och innovation: flygskatten, drivmedelsskatten, kemikalieskatten, skatt på avfallsförbränning och plastpåseskatten, för att nämna några.

Om jag har förstått det hela rätt har regeringen lyckats med att höja hela 46 skatter under de sju och ett halvt år som man har haft regeringsmakten - skatter som snedvrider den svenska konkurrenskraften, hämmar jobben och lägger ett lock på den innovationskraft som har funnits. Inte minst har den funnits inom plastindustrin, som har investerat och lyckats med konststycket att få till en cirkulär plastanvändning inom svensk handel och industri.

Svenska producenter av bärkassar går före och driver på utvecklingen till ett mer hållbart samhälle med stor innovationsförmåga men straffas för detta av regeringens symbolpolitik. I stället för att uppmuntra innovationskraft och stötta svenska företag väljer regeringen att snedvrida konkurrensen för svensk innovationskraft och gynnar utländska producenter av miljömässigt sämre plastpåsar på rulle.

Fru talman! För mig är detta både anmärkningsvärt och absurt. Vi ser nu resultatet av plastpåseskatten. Finansministern fick ju inte ens in sina beräknade skatteintäkter! Det bidde en tumme, och detta på bekostnad av både svenska företag och miljön. Finansministern, är det inte hög tid att backa bandet och stå upp för svensk innovationskraft?

Fru talman! Sverige har stora problem med låg tillväxt, hög arbetslöshet och en kriminalitet som når nya höjder varje dag. Det är fortsatt ett grundläggande problem att det inte lönar sig tillräckligt att gå till jobbet varje dag. Samtidigt upplever väldigt många att regeringen helt enkelt inte levererar det man kan förvänta sig, antingen det gäller sjukvården, skolan, brottsbekämpningen eller äldreomsorgen. Det gäller också den gröna omställningen.

För några år sedan tilldelades regeringen den kanske inte så smickrande utmärkelsen Årets värsta slöseri för sin klimatpolitik.

Fru talman! Regeringen säger att miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka genom en kraftfull grön skatteväxling med höjda miljöskatter. Det är skattehöjningar som ska bidra till en ökad sysselsättning samtidigt som klimat- och miljömålen nås. Det låter ju bra. Men tyvärr, finansministern, ser facit lite annorlunda ut.

Det tydliga problemet med de olika så kallade miljöskatterna som regeringen har drivit igenom och fortsätter att driva igenom är att de ofta har ingen eller bara marginell effekt på miljöproblemen samtidigt som jobb och tillväxt hämmas. Regeringen har både förra mandatperioden och denna mandatperiod ägnat sig åt att införa och höja en mängd skatter i miljöns namn som enligt mig hämmar jobb, tillväxt och innovation: flygskatten, drivmedelsskatten, kemikalieskatten, skatt på avfallsförbränning och plastpåseskatten, för att nämna några.

Om jag har förstått det hela rätt har regeringen lyckats med att höja hela 46 skatter under de sju och ett halvt år som man har haft regeringsmakten - skatter som snedvrider den svenska konkurrenskraften, hämmar jobben och lägger ett lock på den innovationskraft som har funnits. Inte minst har den funnits inom plastindustrin, som har investerat och lyckats med konststycket att få till en cirkulär plastanvändning inom svensk handel och industri.

Svenska producenter av bärkassar går före och driver på utvecklingen till ett mer hållbart samhälle med stor innovationsförmåga men straffas för detta av regeringens symbolpolitik. I stället för att uppmuntra innovationskraft och stötta svenska företag väljer regeringen att snedvrida konkurrensen för svensk innovationskraft och gynnar utländska producenter av miljömässigt sämre plastpåsar på rulle.

Fru talman! För mig är detta både anmärkningsvärt och absurt. Vi ser nu resultatet av plastpåseskatten. Finansministern fick ju inte ens in sina beräknade skatteintäkter! Det bidde en tumme, och detta på bekostnad av både svenska företag och miljön. Finansministern, är det inte hög tid att backa bandet och stå upp för svensk innovationskraft?

Fru talman! Sverige har stora problem med låg tillväxt, hög arbetslöshet och en kriminalitet som når nya höjder varje dag. Det är fortsatt ett grundläggande problem att det inte lönar sig tillräckligt att gå till jobbet varje dag. Samtidigt upplever väldigt många att regeringen helt enkelt inte levererar det man kan förvänta sig, antingen det gäller sjukvården, skolan, brottsbekämpningen eller äldreomsorgen. Det gäller också den gröna omställningen.

För några år sedan tilldelades regeringen den kanske inte så smickrande utmärkelsen Årets värsta slöseri för sin klimatpolitik.

Fru talman! Regeringen säger att miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka genom en kraftfull grön skatteväxling med höjda miljöskatter. Det är skattehöjningar som ska bidra till en ökad sysselsättning samtidigt som klimat- och miljömålen nås. Det låter ju bra. Men tyvärr, finansministern, ser facit lite annorlunda ut.

Det tydliga problemet med de olika så kallade miljöskatterna som regeringen har drivit igenom och fortsätter att driva igenom är att de ofta har ingen eller bara marginell effekt på miljöproblemen samtidigt som jobb och tillväxt hämmas. Regeringen har både förra mandatperioden och denna mandatperiod ägnat sig åt att införa och höja en mängd skatter i miljöns namn som enligt mig hämmar jobb, tillväxt och innovation: flygskatten, drivmedelsskatten, kemikalieskatten, skatt på avfallsförbränning och plastpåseskatten, för att nämna några.

Om jag har förstått det hela rätt har regeringen lyckats med att höja hela 46 skatter under de sju och ett halvt år som man har haft regeringsmakten - skatter som snedvrider den svenska konkurrenskraften, hämmar jobben och lägger ett lock på den innovationskraft som har funnits. Inte minst har den funnits inom plastindustrin, som har investerat och lyckats med konststycket att få till en cirkulär plastanvändning inom svensk handel och industri.

Svenska producenter av bärkassar går före och driver på utvecklingen till ett mer hållbart samhälle med stor innovationsförmåga men straffas för detta av regeringens symbolpolitik. I stället för att uppmuntra innovationskraft och stötta svenska företag väljer regeringen att snedvrida konkurrensen för svensk innovationskraft och gynnar utländska producenter av miljömässigt sämre plastpåsar på rulle.

Fru talman! För mig är detta både anmärkningsvärt och absurt. Vi ser nu resultatet av plastpåseskatten. Finansministern fick ju inte ens in sina beräknade skatteintäkter! Det bidde en tumme, och detta på bekostnad av både svenska företag och miljön. Finansministern, är det inte hög tid att backa bandet och stå upp för svensk innovationskraft?

Fru talman! Tack, övriga deltagare i debatten! Nu kommer det lite nya åhörare. Vi får väl konstatera att det som ligger till grund för plastpåseskatten är ett EU-direktiv om att minska antalet plastpåsar med 90 kassar per person. Det handlar alltså om att minska nedskräpningen till följd av användandet av plastkassar.

Nu är jag 45 år. När jag växte upp var detta med plastpåsar ingen stor grej. När man åkte till butiken var det ganska självklart att man hade med sig sina kassar. Jag kan ta mina egna mor- och farföräldrar som exempel. För dem var det givet att man inte använde en plastkasse, utan man hade med sig egna, ofta hemsydda, kassar. Detta har folk gjort i generationer. Mina föräldrar har gjort på samma sätt, och jag själv använder min farmors sydda kassar när jag åker och handlar.

Nu har vi hört ett par interpellanter nämna den fiskala delen, alltså den finansiella delen, när det gäller denna skatt. Men huvudsyftet med skatten är ju egentligen inte att få in pengar utan att förändra ett beteende. Jag tänker att om mina far- och morföräldrar och mina föräldrar kunde klara av att ta med sig kassar till butiken när de skulle handla vore det väl konstigt om det inte skulle vara möjligt att begära det också av vår generation och av er generation, ni som sitter på läktaren lyssnar. Det kan inte vara helt omöjligt att ändra ett beteende.

Hur har då effekterna av skatten sett ut? Naturvårdsverket konstaterar att försäljningen av plastpåsar har minskat. Det har varit för att papperskassarna har ökat kraftigt, precis som vi har hört här tidigare. Även om det gäller sämre och tunnare kassar är det en minskning av plastanvändandet. Och icke att förglömma: Huvudsyftet har faktiskt varit att minska nedskräpningen.

Detta är på individnivå. Men tittar vi på en högre nivå kan vi se att till exempel också kommunernas användning av plast minskar och övergår till annat material. Det ser vi när det kommer till exempelvis återvinning av sopor.

Hur ser det då ut med användningen - hur ofta använder vi de papperskassar som vi köper? Sifo har gjort en undersökning, och det visar sig att bland dem som har svarat på undersökningen är det nio av tio som säger att de har med sig kassar som de köpt tidigare. Även om skatten nu beskrivs som både ett ekonomiskt och ett miljömässigt misslyckande kan vi se att det hände något med oss som konsumenter när skatten infördes. Vi ändrar vårt beteende.

Kunde tidigare generationer klara av att ta med sig tygkassar tror jag att vi skulle kunna klara av att göra det i framtiden också. När det kommer till innovationskraft och att göra viktiga saker för miljön är plastpåseskatten en mycket liten del. Den stora påverkan handlar om industrin, för att nämna något.

Jag kommer från Norrbotten, ett av de län som verkligen har gynnats av regeringens klimat- och miljöpolitik. Vi har legat i framkant. I stället för att säga som Reinfeldt, att basindustrin är "basically gone", har regeringen vågat satsa på innovation och utveckling, så att vi är världsledande i klimatomställningen. Det är en lite större fråga än bara detta med plastpåseskatten, som ju är en liten detalj i sammanhanget. Det vill jag bara få sagt.

Fru talman! Tack, övriga deltagare i debatten! Nu kommer det lite nya åhörare. Vi får väl konstatera att det som ligger till grund för plastpåseskatten är ett EU-direktiv om att minska antalet plastpåsar med 90 kassar per person. Det handlar alltså om att minska nedskräpningen till följd av användandet av plastkassar.

Nu är jag 45 år. När jag växte upp var detta med plastpåsar ingen stor grej. När man åkte till butiken var det ganska självklart att man hade med sig sina kassar. Jag kan ta mina egna mor- och farföräldrar som exempel. För dem var det givet att man inte använde en plastkasse, utan man hade med sig egna, ofta hemsydda, kassar. Detta har folk gjort i generationer. Mina föräldrar har gjort på samma sätt, och jag själv använder min farmors sydda kassar när jag åker och handlar.

Nu har vi hört ett par interpellanter nämna den fiskala delen, alltså den finansiella delen, när det gäller denna skatt. Men huvudsyftet med skatten är ju egentligen inte att få in pengar utan att förändra ett beteende. Jag tänker att om mina far- och morföräldrar och mina föräldrar kunde klara av att ta med sig kassar till butiken när de skulle handla vore det väl konstigt om det inte skulle vara möjligt att begära det också av vår generation och av er generation, ni som sitter på läktaren lyssnar. Det kan inte vara helt omöjligt att ändra ett beteende.

Hur har då effekterna av skatten sett ut? Naturvårdsverket konstaterar att försäljningen av plastpåsar har minskat. Det har varit för att papperskassarna har ökat kraftigt, precis som vi har hört här tidigare. Även om det gäller sämre och tunnare kassar är det en minskning av plastanvändandet. Och icke att förglömma: Huvudsyftet har faktiskt varit att minska nedskräpningen.

Detta är på individnivå. Men tittar vi på en högre nivå kan vi se att till exempel också kommunernas användning av plast minskar och övergår till annat material. Det ser vi när det kommer till exempelvis återvinning av sopor.

Hur ser det då ut med användningen - hur ofta använder vi de papperskassar som vi köper? Sifo har gjort en undersökning, och det visar sig att bland dem som har svarat på undersökningen är det nio av tio som säger att de har med sig kassar som de köpt tidigare. Även om skatten nu beskrivs som både ett ekonomiskt och ett miljömässigt misslyckande kan vi se att det hände något med oss som konsumenter när skatten infördes. Vi ändrar vårt beteende.

Kunde tidigare generationer klara av att ta med sig tygkassar tror jag att vi skulle kunna klara av att göra det i framtiden också. När det kommer till innovationskraft och att göra viktiga saker för miljön är plastpåseskatten en mycket liten del. Den stora påverkan handlar om industrin, för att nämna något.

Jag kommer från Norrbotten, ett av de län som verkligen har gynnats av regeringens klimat- och miljöpolitik. Vi har legat i framkant. I stället för att säga som Reinfeldt, att basindustrin är "basically gone", har regeringen vågat satsa på innovation och utveckling, så att vi är världsledande i klimatomställningen. Det är en lite större fråga än bara detta med plastpåseskatten, som ju är en liten detalj i sammanhanget. Det vill jag bara få sagt.

Fru talman! Tack, övriga deltagare i debatten! Nu kommer det lite nya åhörare. Vi får väl konstatera att det som ligger till grund för plastpåseskatten är ett EU-direktiv om att minska antalet plastpåsar med 90 kassar per person. Det handlar alltså om att minska nedskräpningen till följd av användandet av plastkassar.

Nu är jag 45 år. När jag växte upp var detta med plastpåsar ingen stor grej. När man åkte till butiken var det ganska självklart att man hade med sig sina kassar. Jag kan ta mina egna mor- och farföräldrar som exempel. För dem var det givet att man inte använde en plastkasse, utan man hade med sig egna, ofta hemsydda, kassar. Detta har folk gjort i generationer. Mina föräldrar har gjort på samma sätt, och jag själv använder min farmors sydda kassar när jag åker och handlar.

Nu har vi hört ett par interpellanter nämna den fiskala delen, alltså den finansiella delen, när det gäller denna skatt. Men huvudsyftet med skatten är ju egentligen inte att få in pengar utan att förändra ett beteende. Jag tänker att om mina far- och morföräldrar och mina föräldrar kunde klara av att ta med sig kassar till butiken när de skulle handla vore det väl konstigt om det inte skulle vara möjligt att begära det också av vår generation och av er generation, ni som sitter på läktaren lyssnar. Det kan inte vara helt omöjligt att ändra ett beteende.

Hur har då effekterna av skatten sett ut? Naturvårdsverket konstaterar att försäljningen av plastpåsar har minskat. Det har varit för att papperskassarna har ökat kraftigt, precis som vi har hört här tidigare. Även om det gäller sämre och tunnare kassar är det en minskning av plastanvändandet. Och icke att förglömma: Huvudsyftet har faktiskt varit att minska nedskräpningen.

Detta är på individnivå. Men tittar vi på en högre nivå kan vi se att till exempel också kommunernas användning av plast minskar och övergår till annat material. Det ser vi när det kommer till exempelvis återvinning av sopor.

Hur ser det då ut med användningen - hur ofta använder vi de papperskassar som vi köper? Sifo har gjort en undersökning, och det visar sig att bland dem som har svarat på undersökningen är det nio av tio som säger att de har med sig kassar som de köpt tidigare. Även om skatten nu beskrivs som både ett ekonomiskt och ett miljömässigt misslyckande kan vi se att det hände något med oss som konsumenter när skatten infördes. Vi ändrar vårt beteende.

Kunde tidigare generationer klara av att ta med sig tygkassar tror jag att vi skulle kunna klara av att göra det i framtiden också. När det kommer till innovationskraft och att göra viktiga saker för miljön är plastpåseskatten en mycket liten del. Den stora påverkan handlar om industrin, för att nämna något.

Jag kommer från Norrbotten, ett av de län som verkligen har gynnats av regeringens klimat- och miljöpolitik. Vi har legat i framkant. I stället för att säga som Reinfeldt, att basindustrin är "basically gone", har regeringen vågat satsa på innovation och utveckling, så att vi är världsledande i klimatomställningen. Det är en lite större fråga än bara detta med plastpåseskatten, som ju är en liten detalj i sammanhanget. Det vill jag bara få sagt.

Fru talman! Jag är otroligt engagerad i Sveriges klimatpolitik, att Sverige ska bli ett av de första länderna i världen som blir helt klimatneutralt och världens första fossilfria välfärdsland. Jag talar gärna innovation, utvecklingskraft och nya jobb i den här klimatomställningen.

Jag kan bara notera att vi i Sverige prisas internationellt för vår klimatpolitik och för den förändring som har uppnåtts när det gäller att minska utsläppen över tid liksom den stora investeringstakt som nu finns i klimatneutrala industrier runt om i Sverige. Sverige är ju ett land som har bestämt sig för att ligga långt framme i klimatomställningen. Jag tycker att vi får allt fler bevis för att den offensiva klimat- och miljöpolitiken också ger effekt i tillväxt och nya jobb, för det skapas väldigt stora investeringar i Sverige.

I detta stora perspektiv blir plastpåseskatten väldigt liten. Jag ska säga till riksdagens ledamöter att detta inte är en fråga som jag är väldigt engagerad i. Det här är inte den fråga som jag mest går igång på. Det är inte en stor skatteintäkt för samhället. Det är kanske inte heller den största principiella frågan om man ska titta på hur ett skattesystem ska utvecklas.

Jag har förstått att vissa partier gör det här till en väldigt stor fråga. Det är lite svårt att begripa det, men man kan naturligtvis utse alla skatter. De har olika vikt för mig och olika betydelse.

Jag vill föra tillbaka den här diskussionen till att Sverige trots allt är del av EU. Vi har nu att EU-direktiv som säger att vi ska minska plastpåsarna i Sverige ganska radikalt. Det är liksom ett uppdrag vi har. Det finns en tidtabell. Det finns ett åtagande som Sverige ska leva upp till, och då får vi väl göra det.

Vill ledamöterna ha något helt annat än en plastpåseskatt får de väl presentera andra idéer så att Sverige kan leva upp till de åtaganden som finns och som Sverige är bundet av. Det är väl liksom den grundläggande utgångspunkten i detta.

Den grundläggande utgångspunkten i detta är väl alltså att minska plaståtgången i samhället och därmed minska nedskräpningen i naturen - främst spridningen av mikroplaster. Det är ett direktiv som ligger. Vill man ändra direktivet kan man driva den frågan om man vill, men så länge direktivet finns måste ju Sverige uppfylla det.

Man kan alltid driva med olika skatter eller säga att de är misslyckade, men att detta har dragit in mindre pengar än beräknat borde ju vara någon form av succé, om man vänder på det. Det innebär i så fall att folk har valt att inte köpa plastkassar utan göra på annat sätt, och därmed har intäkterna till staten blivit mindre än beräknat. Skatten har alltså reducerat användningen av just de plastpåsar som EU-direktivet säger att vi ska minska användningen av.

För mig är detta inte den största frågan, även om jag tycker att den förtjänar att tas på allvar utifrån perspektivet att vi ska minska plastanvändningen och därmed nedskräpningen i naturen. Men hade detta varit den absolut viktigaste frågan för de partier som nu är engagerade hade de kunnat göra justeringen senast. Ni gjorde ju skattejusteringar när ni hanterade budgeten förra året, och då hade ni väl kunnat göra den här ändringen. I så fall hade plastpåseskatten inte varit kvar. Jag har alltså lite svårt att få ihop tonläget och engagemangsnivån med frågans betydelse.

Det är dock klart att vi har ett jobb att göra för att få ned plastanvändningen i samhället. Detta är ett direktiv som EU har fattat beslut om och som Sverige ska uppfylla.

Fru talman! Jag är otroligt engagerad i Sveriges klimatpolitik, att Sverige ska bli ett av de första länderna i världen som blir helt klimatneutralt och världens första fossilfria välfärdsland. Jag talar gärna innovation, utvecklingskraft och nya jobb i den här klimatomställningen.

Jag kan bara notera att vi i Sverige prisas internationellt för vår klimatpolitik och för den förändring som har uppnåtts när det gäller att minska utsläppen över tid liksom den stora investeringstakt som nu finns i klimatneutrala industrier runt om i Sverige. Sverige är ju ett land som har bestämt sig för att ligga långt framme i klimatomställningen. Jag tycker att vi får allt fler bevis för att den offensiva klimat- och miljöpolitiken också ger effekt i tillväxt och nya jobb, för det skapas väldigt stora investeringar i Sverige.

I detta stora perspektiv blir plastpåseskatten väldigt liten. Jag ska säga till riksdagens ledamöter att detta inte är en fråga som jag är väldigt engagerad i. Det här är inte den fråga som jag mest går igång på. Det är inte en stor skatteintäkt för samhället. Det är kanske inte heller den största principiella frågan om man ska titta på hur ett skattesystem ska utvecklas.

Jag har förstått att vissa partier gör det här till en väldigt stor fråga. Det är lite svårt att begripa det, men man kan naturligtvis utse alla skatter. De har olika vikt för mig och olika betydelse.

Jag vill föra tillbaka den här diskussionen till att Sverige trots allt är del av EU. Vi har nu att EU-direktiv som säger att vi ska minska plastpåsarna i Sverige ganska radikalt. Det är liksom ett uppdrag vi har. Det finns en tidtabell. Det finns ett åtagande som Sverige ska leva upp till, och då får vi väl göra det.

Vill ledamöterna ha något helt annat än en plastpåseskatt får de väl presentera andra idéer så att Sverige kan leva upp till de åtaganden som finns och som Sverige är bundet av. Det är väl liksom den grundläggande utgångspunkten i detta.

Den grundläggande utgångspunkten i detta är väl alltså att minska plaståtgången i samhället och därmed minska nedskräpningen i naturen - främst spridningen av mikroplaster. Det är ett direktiv som ligger. Vill man ändra direktivet kan man driva den frågan om man vill, men så länge direktivet finns måste ju Sverige uppfylla det.

Man kan alltid driva med olika skatter eller säga att de är misslyckade, men att detta har dragit in mindre pengar än beräknat borde ju vara någon form av succé, om man vänder på det. Det innebär i så fall att folk har valt att inte köpa plastkassar utan göra på annat sätt, och därmed har intäkterna till staten blivit mindre än beräknat. Skatten har alltså reducerat användningen av just de plastpåsar som EU-direktivet säger att vi ska minska användningen av.

För mig är detta inte den största frågan, även om jag tycker att den förtjänar att tas på allvar utifrån perspektivet att vi ska minska plastanvändningen och därmed nedskräpningen i naturen. Men hade detta varit den absolut viktigaste frågan för de partier som nu är engagerade hade de kunnat göra justeringen senast. Ni gjorde ju skattejusteringar när ni hanterade budgeten förra året, och då hade ni väl kunnat göra den här ändringen. I så fall hade plastpåseskatten inte varit kvar. Jag har alltså lite svårt att få ihop tonläget och engagemangsnivån med frågans betydelse.

Det är dock klart att vi har ett jobb att göra för att få ned plastanvändningen i samhället. Detta är ett direktiv som EU har fattat beslut om och som Sverige ska uppfylla.

Fru talman! Jag är otroligt engagerad i Sveriges klimatpolitik, att Sverige ska bli ett av de första länderna i världen som blir helt klimatneutralt och världens första fossilfria välfärdsland. Jag talar gärna innovation, utvecklingskraft och nya jobb i den här klimatomställningen.

Jag kan bara notera att vi i Sverige prisas internationellt för vår klimatpolitik och för den förändring som har uppnåtts när det gäller att minska utsläppen över tid liksom den stora investeringstakt som nu finns i klimatneutrala industrier runt om i Sverige. Sverige är ju ett land som har bestämt sig för att ligga långt framme i klimatomställningen. Jag tycker att vi får allt fler bevis för att den offensiva klimat- och miljöpolitiken också ger effekt i tillväxt och nya jobb, för det skapas väldigt stora investeringar i Sverige.

I detta stora perspektiv blir plastpåseskatten väldigt liten. Jag ska säga till riksdagens ledamöter att detta inte är en fråga som jag är väldigt engagerad i. Det här är inte den fråga som jag mest går igång på. Det är inte en stor skatteintäkt för samhället. Det är kanske inte heller den största principiella frågan om man ska titta på hur ett skattesystem ska utvecklas.

Jag har förstått att vissa partier gör det här till en väldigt stor fråga. Det är lite svårt att begripa det, men man kan naturligtvis utse alla skatter. De har olika vikt för mig och olika betydelse.

Jag vill föra tillbaka den här diskussionen till att Sverige trots allt är del av EU. Vi har nu att EU-direktiv som säger att vi ska minska plastpåsarna i Sverige ganska radikalt. Det är liksom ett uppdrag vi har. Det finns en tidtabell. Det finns ett åtagande som Sverige ska leva upp till, och då får vi väl göra det.

Vill ledamöterna ha något helt annat än en plastpåseskatt får de väl presentera andra idéer så att Sverige kan leva upp till de åtaganden som finns och som Sverige är bundet av. Det är väl liksom den grundläggande utgångspunkten i detta.

Den grundläggande utgångspunkten i detta är väl alltså att minska plaståtgången i samhället och därmed minska nedskräpningen i naturen - främst spridningen av mikroplaster. Det är ett direktiv som ligger. Vill man ändra direktivet kan man driva den frågan om man vill, men så länge direktivet finns måste ju Sverige uppfylla det.

Man kan alltid driva med olika skatter eller säga att de är misslyckade, men att detta har dragit in mindre pengar än beräknat borde ju vara någon form av succé, om man vänder på det. Det innebär i så fall att folk har valt att inte köpa plastkassar utan göra på annat sätt, och därmed har intäkterna till staten blivit mindre än beräknat. Skatten har alltså reducerat användningen av just de plastpåsar som EU-direktivet säger att vi ska minska användningen av.

För mig är detta inte den största frågan, även om jag tycker att den förtjänar att tas på allvar utifrån perspektivet att vi ska minska plastanvändningen och därmed nedskräpningen i naturen. Men hade detta varit den absolut viktigaste frågan för de partier som nu är engagerade hade de kunnat göra justeringen senast. Ni gjorde ju skattejusteringar när ni hanterade budgeten förra året, och då hade ni väl kunnat göra den här ändringen. I så fall hade plastpåseskatten inte varit kvar. Jag har alltså lite svårt att få ihop tonläget och engagemangsnivån med frågans betydelse.

Det är dock klart att vi har ett jobb att göra för att få ned plastanvändningen i samhället. Detta är ett direktiv som EU har fattat beslut om och som Sverige ska uppfylla.

Fru talman! Det är väl fantastiskt att detta inte är en fråga som statsrådet kommer att stånga sig blodig för - då tycker jag att vi helt enkelt sätter oss ned och plockar bort skatten! Jag kan nämligen inte på något sätt förstå hur man kan försvara att den här skatten finns kvar.

Jag vet inte om statsrådet har fått hjälp av en partikollega här i dag just för att försöka förklara varför den här skatten ska behållas. Detta är inte en debatt mot henne, men eftersom hon är här måste jag ändå lyfta följande fråga. Jag var inte med på den tiden då man tog med sina tygpåsar för att handla i matbutiken, men jag undrar vad man då slängde sina sopor i. Man slängde ju inte soporna i den tygpåse man hade haft med sig till butiken för att bära hem varorna i; det är jag helt säker på.

Jag måste också fråga varför det är så viktigt för Socialdemokraterna att ändra ett beteende när förändringen innebär sämre miljö, sämre villkor för företagen och att det blir sämre för konsumenterna. Jag kan inte förstå det.

Den här skatten är dålig för miljön eftersom den leder till ett ökat användande av fossila engångspåsar och andra förpackningar. Försäljningen av papperspåsar, som kräver mer energi, har mer än fördubblats. Dessa påsar används i regel bara en gång, och renhållningsarbetare vittnar om den enorma mängd papperspåsar som nu måste tas om hand.

Skatten bidrar inte heller till minskad nedskräpning; jag kan inte säga det nog många gånger. Vi hade nämligen inget problem med plastpåsar i naturen. När den här skatten infördes 2020 utgjorde plastpåsar 1,4 procent av det skräp som hittades i naturen, och enbart 0,8 procent av det var de påsar som nu är beskattade.

Den fryspåse som du har grillkorven i eller den korvbrödspåse som råkar flyga iväg när du är ute och grillar i skogen är inte belagda med skatt. Om nu syftet var att minska nedskräpningen på riktigt hade väl även den typen av påsar beskattats. Svenskarna åker inte heller till Indien och slänger sina plastbärkassar i havet - vi är tvärtom mycket duktiga på att ta hand om och återvinna vårt avfall.

Även i fråga om resursförbrukningen misslyckas regeringen: Det går åt mer energi till alternativpåsen. Användningen av fossil plast ökar, och vi återvinner nu mindre.

Hur är det då med det EU-argument om minskad plastpåseanvändning som statsrådet använder, fru talman - håller det? Nej, det gör ju inte det. Förpackningsdirektivet innehåller ett mål om att minska förbrukningen av plastbärkassar till 90 påsar per person och år senast 2019. Detta uppnådde vi redan 2018, utan skatt. Vi var också på god väg att nå målet om 40 påsar per person och år till 2025 - utan skatt. Sällanhandeln hade redan börjat ta betalt för bärkassarna, och de återvunna miljöpåsar vi köpte våra livsmedel i återanvändes till 95 procent. Detta var alltså ett bra system som fungerade men som regeringen gick in och förstörde.

Sen kan man också diskutera vad EU menar med "plastbärkasse". Menar man de tunna, odugliga och fossila påsar som man får gratis när man köper mat i den lokala livsmedelsbutiken när man är på semester i södra Europa - eller syftar man på svenska, återvunna miljöbärkassar som återvinns? Men när EU säger "Hoppa!" frågar den svenska regeringen "Hur högt?". I stället borde man fundera ett varv extra och faktiskt göra det som är bra för miljön, som är bra för svenska företag och som är bra för konsumenter på riktigt.

Anser statsrådet att skatten på något sätt varit lyckad?

Fru talman! Det är väl fantastiskt att detta inte är en fråga som statsrådet kommer att stånga sig blodig för - då tycker jag att vi helt enkelt sätter oss ned och plockar bort skatten! Jag kan nämligen inte på något sätt förstå hur man kan försvara att den här skatten finns kvar.

Jag vet inte om statsrådet har fått hjälp av en partikollega här i dag just för att försöka förklara varför den här skatten ska behållas. Detta är inte en debatt mot henne, men eftersom hon är här måste jag ändå lyfta följande fråga. Jag var inte med på den tiden då man tog med sina tygpåsar för att handla i matbutiken, men jag undrar vad man då slängde sina sopor i. Man slängde ju inte soporna i den tygpåse man hade haft med sig till butiken för att bära hem varorna i; det är jag helt säker på.

Jag måste också fråga varför det är så viktigt för Socialdemokraterna att ändra ett beteende när förändringen innebär sämre miljö, sämre villkor för företagen och att det blir sämre för konsumenterna. Jag kan inte förstå det.

Den här skatten är dålig för miljön eftersom den leder till ett ökat användande av fossila engångspåsar och andra förpackningar. Försäljningen av papperspåsar, som kräver mer energi, har mer än fördubblats. Dessa påsar används i regel bara en gång, och renhållningsarbetare vittnar om den enorma mängd papperspåsar som nu måste tas om hand.

Skatten bidrar inte heller till minskad nedskräpning; jag kan inte säga det nog många gånger. Vi hade nämligen inget problem med plastpåsar i naturen. När den här skatten infördes 2020 utgjorde plastpåsar 1,4 procent av det skräp som hittades i naturen, och enbart 0,8 procent av det var de påsar som nu är beskattade.

Den fryspåse som du har grillkorven i eller den korvbrödspåse som råkar flyga iväg när du är ute och grillar i skogen är inte belagda med skatt. Om nu syftet var att minska nedskräpningen på riktigt hade väl även den typen av påsar beskattats. Svenskarna åker inte heller till Indien och slänger sina plastbärkassar i havet - vi är tvärtom mycket duktiga på att ta hand om och återvinna vårt avfall.

Även i fråga om resursförbrukningen misslyckas regeringen: Det går åt mer energi till alternativpåsen. Användningen av fossil plast ökar, och vi återvinner nu mindre.

Hur är det då med det EU-argument om minskad plastpåseanvändning som statsrådet använder, fru talman - håller det? Nej, det gör ju inte det. Förpackningsdirektivet innehåller ett mål om att minska förbrukningen av plastbärkassar till 90 påsar per person och år senast 2019. Detta uppnådde vi redan 2018, utan skatt. Vi var också på god väg att nå målet om 40 påsar per person och år till 2025 - utan skatt. Sällanhandeln hade redan börjat ta betalt för bärkassarna, och de återvunna miljöpåsar vi köpte våra livsmedel i återanvändes till 95 procent. Detta var alltså ett bra system som fungerade men som regeringen gick in och förstörde.

Sen kan man också diskutera vad EU menar med "plastbärkasse". Menar man de tunna, odugliga och fossila påsar som man får gratis när man köper mat i den lokala livsmedelsbutiken när man är på semester i södra Europa - eller syftar man på svenska, återvunna miljöbärkassar som återvinns? Men när EU säger "Hoppa!" frågar den svenska regeringen "Hur högt?". I stället borde man fundera ett varv extra och faktiskt göra det som är bra för miljön, som är bra för svenska företag och som är bra för konsumenter på riktigt.

Anser statsrådet att skatten på något sätt varit lyckad?

Fru talman! Det är väl fantastiskt att detta inte är en fråga som statsrådet kommer att stånga sig blodig för - då tycker jag att vi helt enkelt sätter oss ned och plockar bort skatten! Jag kan nämligen inte på något sätt förstå hur man kan försvara att den här skatten finns kvar.

Jag vet inte om statsrådet har fått hjälp av en partikollega här i dag just för att försöka förklara varför den här skatten ska behållas. Detta är inte en debatt mot henne, men eftersom hon är här måste jag ändå lyfta följande fråga. Jag var inte med på den tiden då man tog med sina tygpåsar för att handla i matbutiken, men jag undrar vad man då slängde sina sopor i. Man slängde ju inte soporna i den tygpåse man hade haft med sig till butiken för att bära hem varorna i; det är jag helt säker på.

Jag måste också fråga varför det är så viktigt för Socialdemokraterna att ändra ett beteende när förändringen innebär sämre miljö, sämre villkor för företagen och att det blir sämre för konsumenterna. Jag kan inte förstå det.

Den här skatten är dålig för miljön eftersom den leder till ett ökat användande av fossila engångspåsar och andra förpackningar. Försäljningen av papperspåsar, som kräver mer energi, har mer än fördubblats. Dessa påsar används i regel bara en gång, och renhållningsarbetare vittnar om den enorma mängd papperspåsar som nu måste tas om hand.

Skatten bidrar inte heller till minskad nedskräpning; jag kan inte säga det nog många gånger. Vi hade nämligen inget problem med plastpåsar i naturen. När den här skatten infördes 2020 utgjorde plastpåsar 1,4 procent av det skräp som hittades i naturen, och enbart 0,8 procent av det var de påsar som nu är beskattade.

Den fryspåse som du har grillkorven i eller den korvbrödspåse som råkar flyga iväg när du är ute och grillar i skogen är inte belagda med skatt. Om nu syftet var att minska nedskräpningen på riktigt hade väl även den typen av påsar beskattats. Svenskarna åker inte heller till Indien och slänger sina plastbärkassar i havet - vi är tvärtom mycket duktiga på att ta hand om och återvinna vårt avfall.

Även i fråga om resursförbrukningen misslyckas regeringen: Det går åt mer energi till alternativpåsen. Användningen av fossil plast ökar, och vi återvinner nu mindre.

Hur är det då med det EU-argument om minskad plastpåseanvändning som statsrådet använder, fru talman - håller det? Nej, det gör ju inte det. Förpackningsdirektivet innehåller ett mål om att minska förbrukningen av plastbärkassar till 90 påsar per person och år senast 2019. Detta uppnådde vi redan 2018, utan skatt. Vi var också på god väg att nå målet om 40 påsar per person och år till 2025 - utan skatt. Sällanhandeln hade redan börjat ta betalt för bärkassarna, och de återvunna miljöpåsar vi köpte våra livsmedel i återanvändes till 95 procent. Detta var alltså ett bra system som fungerade men som regeringen gick in och förstörde.

Sen kan man också diskutera vad EU menar med "plastbärkasse". Menar man de tunna, odugliga och fossila påsar som man får gratis när man köper mat i den lokala livsmedelsbutiken när man är på semester i södra Europa - eller syftar man på svenska, återvunna miljöbärkassar som återvinns? Men när EU säger "Hoppa!" frågar den svenska regeringen "Hur högt?". I stället borde man fundera ett varv extra och faktiskt göra det som är bra för miljön, som är bra för svenska företag och som är bra för konsumenter på riktigt.

Anser statsrådet att skatten på något sätt varit lyckad?

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Ja, den här frågan engagerar, som alla skattefrågor - så är det.

Jag skulle dock vilja hänga upp detta lite grann på EU-direktivet. Det var ju inte riktigt nödvändigt att införa en skatt, utan det hade räckt att se till att plastbärkassar inte tillhandahölls kostnadsfritt senast den 31 december 2018. Detta framkommer från flera organisationer som är väl insatta i den här frågan.

Redan 2016 genomförde Sverige det så kallade plastkassedirektivet, då butikerna började informera konsumenterna om fördelar vad gäller miljöpåverkan med en minskad förbrukning av plastbärkassar. Redan det gav ju en bra effekt. Dessutom tog de flesta butiker betalt för bärkassarna, vilket innebar att vi uppfyllde direktivet. Vi i Sverige har också varit unika i att utveckla våra plastbärkassar med i regel väldigt låg miljöpåverkan, vilket jag nämnde tidigare.

För att återkomma till vad som kan hända för företag och branscher måste jag få läsa upp vad en näringslivsföreträdare säger: Det är klart att det känns väldigt hårt när politikerna driver en politik som missgynnar företag som ligger i framkant globalt.

Jag frågar nu finansministern: Ämnar finansministern låta plastpåseskatten finnas kvar trots den begränsande effekten både för miljön och för statsfinanserna?

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Ja, den här frågan engagerar, som alla skattefrågor - så är det.

Jag skulle dock vilja hänga upp detta lite grann på EU-direktivet. Det var ju inte riktigt nödvändigt att införa en skatt, utan det hade räckt att se till att plastbärkassar inte tillhandahölls kostnadsfritt senast den 31 december 2018. Detta framkommer från flera organisationer som är väl insatta i den här frågan.

Redan 2016 genomförde Sverige det så kallade plastkassedirektivet, då butikerna började informera konsumenterna om fördelar vad gäller miljöpåverkan med en minskad förbrukning av plastbärkassar. Redan det gav ju en bra effekt. Dessutom tog de flesta butiker betalt för bärkassarna, vilket innebar att vi uppfyllde direktivet. Vi i Sverige har också varit unika i att utveckla våra plastbärkassar med i regel väldigt låg miljöpåverkan, vilket jag nämnde tidigare.

För att återkomma till vad som kan hända för företag och branscher måste jag få läsa upp vad en näringslivsföreträdare säger: Det är klart att det känns väldigt hårt när politikerna driver en politik som missgynnar företag som ligger i framkant globalt.

Jag frågar nu finansministern: Ämnar finansministern låta plastpåseskatten finnas kvar trots den begränsande effekten både för miljön och för statsfinanserna?

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Ja, den här frågan engagerar, som alla skattefrågor - så är det.

Jag skulle dock vilja hänga upp detta lite grann på EU-direktivet. Det var ju inte riktigt nödvändigt att införa en skatt, utan det hade räckt att se till att plastbärkassar inte tillhandahölls kostnadsfritt senast den 31 december 2018. Detta framkommer från flera organisationer som är väl insatta i den här frågan.

Redan 2016 genomförde Sverige det så kallade plastkassedirektivet, då butikerna började informera konsumenterna om fördelar vad gäller miljöpåverkan med en minskad förbrukning av plastbärkassar. Redan det gav ju en bra effekt. Dessutom tog de flesta butiker betalt för bärkassarna, vilket innebar att vi uppfyllde direktivet. Vi i Sverige har också varit unika i att utveckla våra plastbärkassar med i regel väldigt låg miljöpåverkan, vilket jag nämnde tidigare.

För att återkomma till vad som kan hända för företag och branscher måste jag få läsa upp vad en näringslivsföreträdare säger: Det är klart att det känns väldigt hårt när politikerna driver en politik som missgynnar företag som ligger i framkant globalt.

Jag frågar nu finansministern: Ämnar finansministern låta plastpåseskatten finnas kvar trots den begränsande effekten både för miljön och för statsfinanserna?

Fru talman! Det finns säkert många där uppe på läktaren som undrar varför vi engagerar oss så mycket i plastpåseskatten. Finansministern taggar ju inte riktigt igång, men jag kan tala om varför vi lägger så mycket energi på just plastpåseskatten: Nej, det kanske är inte det största problemet vi har att ta tag i, men det blixtbelyser varför vi har problem med både tillväxten och en hög arbetslöshet - och varför regeringens klimatpolitik handlar mer om plakatpolitik än om en grön omställning.

Oavsett vad finansministern och regeringen säger kan jag nämligen konstatera att det är vårt svenska näringsliv och dess innovationskraft som bär ledartröjan vad gäller den gröna omställningen. Man har sedan länge insett vad som krävs och gjort stora investeringar för att vi ska få en klimatomställning på riktigt.

Trioworld, som nämndes innan, är ett sådant företag. Deras plastbärkassar består av 80 procent återvunnen råvara. Ser man till cirkularitet och tänker på det ur en miljösynpunkt innebar plastpåseskatten att man drog undan mattan för ett av de företag som lyckats allra bäst - och gjorde att 30 personer fick lämna sitt arbete.

Fru talman! Ett annat företag heter Gaia Biomaterials. De har utvecklat påsar som är nedbrytbara och kan användas upp till 50 gånger - men som ändå ska beskattas. Jag kan för övrigt tala om för Hannah Bergstedt att en tygpåse ska användas 1 000 gånger innan den har lönat sig. Och vet ni varför Gaia Biomaterials påsar ska beskattas? Jo, precis som sas här tidigare beskattas de därför att de ser ut som plastpåsar.

EU har dessutom lagt ned tiotals miljoner kronor i utvecklingen av det här materialet, Biodolmer, vilket även har ingått i EU:s miljöprogram Life. Först får man EU-medel för att utveckla en miljöanpassad produkt och lyckas, för att nu bli straffbeskattad i Sverige.

Jag ska återge vad Åke Rosén, grundare av Gaia Biomaterials, har sagt: Det är rent åt skogen och tar i princip knäcken på hela vår utveckling av miljöanpassade plastpåsar. Jag har sedan 1970-talet arbetat för att ta fram material som är lika bra som plast, fast mer miljövänliga. Och nu när jag har lyckats göra något riktigt bra slår man undan benen för mig. Det här visar bara hur politiken arbetar mot svensk forskning inom klimatområdet.

Hade företagit blivit undantaget skatten hade man utökat produktionen i Helsingborg och anställt ytterligare 20-30 personer. Nu blir det i stället en flytt utomlands. Jag kan också konstatera att även EU är kritiskt till den svenska lagen om skatt på plastpåsar och uppmanar regeringen att skissa på ett svar på vad en plastpåse är.

Håller inte finansministern med om att det visst blir konstigt när EU ger medel för att utveckla en miljöanpassad produkt och den sedan straffbeskattas i Sverige för att den ser ut som en plastpåse?

Fru talman! Det finns säkert många där uppe på läktaren som undrar varför vi engagerar oss så mycket i plastpåseskatten. Finansministern taggar ju inte riktigt igång, men jag kan tala om varför vi lägger så mycket energi på just plastpåseskatten: Nej, det kanske är inte det största problemet vi har att ta tag i, men det blixtbelyser varför vi har problem med både tillväxten och en hög arbetslöshet - och varför regeringens klimatpolitik handlar mer om plakatpolitik än om en grön omställning.

Oavsett vad finansministern och regeringen säger kan jag nämligen konstatera att det är vårt svenska näringsliv och dess innovationskraft som bär ledartröjan vad gäller den gröna omställningen. Man har sedan länge insett vad som krävs och gjort stora investeringar för att vi ska få en klimatomställning på riktigt.

Trioworld, som nämndes innan, är ett sådant företag. Deras plastbärkassar består av 80 procent återvunnen råvara. Ser man till cirkularitet och tänker på det ur en miljösynpunkt innebar plastpåseskatten att man drog undan mattan för ett av de företag som lyckats allra bäst - och gjorde att 30 personer fick lämna sitt arbete.

Fru talman! Ett annat företag heter Gaia Biomaterials. De har utvecklat påsar som är nedbrytbara och kan användas upp till 50 gånger - men som ändå ska beskattas. Jag kan för övrigt tala om för Hannah Bergstedt att en tygpåse ska användas 1 000 gånger innan den har lönat sig. Och vet ni varför Gaia Biomaterials påsar ska beskattas? Jo, precis som sas här tidigare beskattas de därför att de ser ut som plastpåsar.

EU har dessutom lagt ned tiotals miljoner kronor i utvecklingen av det här materialet, Biodolmer, vilket även har ingått i EU:s miljöprogram Life. Först får man EU-medel för att utveckla en miljöanpassad produkt och lyckas, för att nu bli straffbeskattad i Sverige.

Jag ska återge vad Åke Rosén, grundare av Gaia Biomaterials, har sagt: Det är rent åt skogen och tar i princip knäcken på hela vår utveckling av miljöanpassade plastpåsar. Jag har sedan 1970-talet arbetat för att ta fram material som är lika bra som plast, fast mer miljövänliga. Och nu när jag har lyckats göra något riktigt bra slår man undan benen för mig. Det här visar bara hur politiken arbetar mot svensk forskning inom klimatområdet.

Hade företagit blivit undantaget skatten hade man utökat produktionen i Helsingborg och anställt ytterligare 20-30 personer. Nu blir det i stället en flytt utomlands. Jag kan också konstatera att även EU är kritiskt till den svenska lagen om skatt på plastpåsar och uppmanar regeringen att skissa på ett svar på vad en plastpåse är.

Håller inte finansministern med om att det visst blir konstigt när EU ger medel för att utveckla en miljöanpassad produkt och den sedan straffbeskattas i Sverige för att den ser ut som en plastpåse?

Fru talman! Det finns säkert många där uppe på läktaren som undrar varför vi engagerar oss så mycket i plastpåseskatten. Finansministern taggar ju inte riktigt igång, men jag kan tala om varför vi lägger så mycket energi på just plastpåseskatten: Nej, det kanske är inte det största problemet vi har att ta tag i, men det blixtbelyser varför vi har problem med både tillväxten och en hög arbetslöshet - och varför regeringens klimatpolitik handlar mer om plakatpolitik än om en grön omställning.

Oavsett vad finansministern och regeringen säger kan jag nämligen konstatera att det är vårt svenska näringsliv och dess innovationskraft som bär ledartröjan vad gäller den gröna omställningen. Man har sedan länge insett vad som krävs och gjort stora investeringar för att vi ska få en klimatomställning på riktigt.

Trioworld, som nämndes innan, är ett sådant företag. Deras plastbärkassar består av 80 procent återvunnen råvara. Ser man till cirkularitet och tänker på det ur en miljösynpunkt innebar plastpåseskatten att man drog undan mattan för ett av de företag som lyckats allra bäst - och gjorde att 30 personer fick lämna sitt arbete.

Fru talman! Ett annat företag heter Gaia Biomaterials. De har utvecklat påsar som är nedbrytbara och kan användas upp till 50 gånger - men som ändå ska beskattas. Jag kan för övrigt tala om för Hannah Bergstedt att en tygpåse ska användas 1 000 gånger innan den har lönat sig. Och vet ni varför Gaia Biomaterials påsar ska beskattas? Jo, precis som sas här tidigare beskattas de därför att de ser ut som plastpåsar.

EU har dessutom lagt ned tiotals miljoner kronor i utvecklingen av det här materialet, Biodolmer, vilket även har ingått i EU:s miljöprogram Life. Först får man EU-medel för att utveckla en miljöanpassad produkt och lyckas, för att nu bli straffbeskattad i Sverige.

Jag ska återge vad Åke Rosén, grundare av Gaia Biomaterials, har sagt: Det är rent åt skogen och tar i princip knäcken på hela vår utveckling av miljöanpassade plastpåsar. Jag har sedan 1970-talet arbetat för att ta fram material som är lika bra som plast, fast mer miljövänliga. Och nu när jag har lyckats göra något riktigt bra slår man undan benen för mig. Det här visar bara hur politiken arbetar mot svensk forskning inom klimatområdet.

Hade företagit blivit undantaget skatten hade man utökat produktionen i Helsingborg och anställt ytterligare 20-30 personer. Nu blir det i stället en flytt utomlands. Jag kan också konstatera att även EU är kritiskt till den svenska lagen om skatt på plastpåsar och uppmanar regeringen att skissa på ett svar på vad en plastpåse är.

Håller inte finansministern med om att det visst blir konstigt när EU ger medel för att utveckla en miljöanpassad produkt och den sedan straffbeskattas i Sverige för att den ser ut som en plastpåse?

Fru talman! Självklart påverkar en tygkasse också miljön. Men det är alltid bättre att använda det man redan har än att köpa något nytt. Det är en enkel modell för hur vi påverkar vår miljö och vår omgivning. Har man något hemma att bära hem sin mat i som man redan äger och har använt är det bättre än att köpa något nytt, oavsett om det är plast, papper eller tyg.

Även om inte alla i kammaren har varit med om att återanvända och återbruka saker brukar jag tänka att våra tidigare generationer borde vara trendguruer just nu. Den ökade snabba konsumtionen är något som har hänt på två generationer. Att syftet att ändra vårt beteende skulle vara så förkastligt har jag lite svårt att förstå mig på. Det är väl klart att detta att bruka och använda det man redan har är ett bra ideal i stället för att köpa och konsumera nytt, om det inte är nödvändigt. Jag har svårt att se det just när det handlar om att bära hem mat.

Precis som ministern säger är det här inte min favoritfråga när det handlar om vad vi kan göra i fråga om klimatpåverkan. Det finns mycket viktigare frågor, och jag tror att vi kommer att återkomma till dem i kammaren senare.

Vi ska inte glömma bort att det här var Liberalernas favorit i januariöverenskommelsen. Om det - gud förbjude - blir en borgerlig regering efter nästa val kommer den konstellation som sitter här och har tagit interpellationsdebatten att få lösa frågan tillsammans med sina kamrater, tänker jag. Men det är kanske lika tomt som de 5 kronorna vid pump. Man hade chansen i december, men det här är tomma ord. Man står här och agiterar, men när man verkligen har chansen gör man ingenting. Ni hade kunnat plocka bort skatten om ni hade velat.

Fru talman! Självklart påverkar en tygkasse också miljön. Men det är alltid bättre att använda det man redan har än att köpa något nytt. Det är en enkel modell för hur vi påverkar vår miljö och vår omgivning. Har man något hemma att bära hem sin mat i som man redan äger och har använt är det bättre än att köpa något nytt, oavsett om det är plast, papper eller tyg.

Även om inte alla i kammaren har varit med om att återanvända och återbruka saker brukar jag tänka att våra tidigare generationer borde vara trendguruer just nu. Den ökade snabba konsumtionen är något som har hänt på två generationer. Att syftet att ändra vårt beteende skulle vara så förkastligt har jag lite svårt att förstå mig på. Det är väl klart att detta att bruka och använda det man redan har är ett bra ideal i stället för att köpa och konsumera nytt, om det inte är nödvändigt. Jag har svårt att se det just när det handlar om att bära hem mat.

Precis som ministern säger är det här inte min favoritfråga när det handlar om vad vi kan göra i fråga om klimatpåverkan. Det finns mycket viktigare frågor, och jag tror att vi kommer att återkomma till dem i kammaren senare.

Vi ska inte glömma bort att det här var Liberalernas favorit i januariöverenskommelsen. Om det - gud förbjude - blir en borgerlig regering efter nästa val kommer den konstellation som sitter här och har tagit interpellationsdebatten att få lösa frågan tillsammans med sina kamrater, tänker jag. Men det är kanske lika tomt som de 5 kronorna vid pump. Man hade chansen i december, men det här är tomma ord. Man står här och agiterar, men när man verkligen har chansen gör man ingenting. Ni hade kunnat plocka bort skatten om ni hade velat.

Fru talman! Självklart påverkar en tygkasse också miljön. Men det är alltid bättre att använda det man redan har än att köpa något nytt. Det är en enkel modell för hur vi påverkar vår miljö och vår omgivning. Har man något hemma att bära hem sin mat i som man redan äger och har använt är det bättre än att köpa något nytt, oavsett om det är plast, papper eller tyg.

Även om inte alla i kammaren har varit med om att återanvända och återbruka saker brukar jag tänka att våra tidigare generationer borde vara trendguruer just nu. Den ökade snabba konsumtionen är något som har hänt på två generationer. Att syftet att ändra vårt beteende skulle vara så förkastligt har jag lite svårt att förstå mig på. Det är väl klart att detta att bruka och använda det man redan har är ett bra ideal i stället för att köpa och konsumera nytt, om det inte är nödvändigt. Jag har svårt att se det just när det handlar om att bära hem mat.

Precis som ministern säger är det här inte min favoritfråga när det handlar om vad vi kan göra i fråga om klimatpåverkan. Det finns mycket viktigare frågor, och jag tror att vi kommer att återkomma till dem i kammaren senare.

Vi ska inte glömma bort att det här var Liberalernas favorit i januariöverenskommelsen. Om det - gud förbjude - blir en borgerlig regering efter nästa val kommer den konstellation som sitter här och har tagit interpellationsdebatten att få lösa frågan tillsammans med sina kamrater, tänker jag. Men det är kanske lika tomt som de 5 kronorna vid pump. Man hade chansen i december, men det här är tomma ord. Man står här och agiterar, men när man verkligen har chansen gör man ingenting. Ni hade kunnat plocka bort skatten om ni hade velat.

Fru talman! Den här debatten handlar egentligen om ett par olika saker samtidigt. En handlar om hur vi uppfyller ett EU-direktiv som säger att vi ska minska antalet bärkassar till 40 tunna plastkassar per person och år. Det drabbar dem som tillverkar plastpåsar oavsett skatt eller inte. Nu var det ett sådant direktiv.

Den andra saken handlar om ett mer framtidsinriktat perspektiv, som jag tycker är intressant. Vilka är framtidens produkter? Hur ser de ut? Vilka möjligheter finns att undvika nedskräpning i naturen? Finns det nedbrytbara plastpåsar i framtiden som de facto inte bidrar till mikroplaster? Kan de vara biobaserade och därmed helt återgå till ett kretslopp? Den utvecklingen är enormt viktig för Sverige, för Europa och för världen. Det är två perspektiv i samma.

Jag sa tidigare att det här inte är den fråga jag går igång på. Det var kul att det lyftes fram att det inte var vårt parti som föreslog skatten utan att vi hedrar en överenskommelse som vi har tecknat - och vi har genomfört den som beslutat.

Jag kommer ihåg när man fick rekommendationen att inte ta en plastkasse när man handlar. Det var inte alltid så att jag gjorde det. Nu tänker jag till; jag försöker komma ihåg bärkassen som ofta finns i bilen, men jag kommer inte alltid ihåg den. Man försöker anpassa sig lite hårdare när det finns ekonomiska drivkrafter, och Moderaterna brukar ju i andra sammanhang säga att ekonomiska drivkrafter ger resultat också i beteendeförändringar.

Det här är inte världens viktigaste fråga för mig, men den har lett till att det finns ett minskat antal bärplastpåsar. När vi tittar framåt tycker jag att det finns utvecklingspotential i vilka typer av plaster vi talar om, hur de utformas och hur olika typer av plaster kan minska nedskräpningen i naturen. Jag hoppas och tror att Sverige även fortsättningsvis kan vara ledande och drivande i de frågorna.

Med detta har jag inget mer att säga i det här inlägget.

Fru talman! Den här debatten handlar egentligen om ett par olika saker samtidigt. En handlar om hur vi uppfyller ett EU-direktiv som säger att vi ska minska antalet bärkassar till 40 tunna plastkassar per person och år. Det drabbar dem som tillverkar plastpåsar oavsett skatt eller inte. Nu var det ett sådant direktiv.

Den andra saken handlar om ett mer framtidsinriktat perspektiv, som jag tycker är intressant. Vilka är framtidens produkter? Hur ser de ut? Vilka möjligheter finns att undvika nedskräpning i naturen? Finns det nedbrytbara plastpåsar i framtiden som de facto inte bidrar till mikroplaster? Kan de vara biobaserade och därmed helt återgå till ett kretslopp? Den utvecklingen är enormt viktig för Sverige, för Europa och för världen. Det är två perspektiv i samma.

Jag sa tidigare att det här inte är den fråga jag går igång på. Det var kul att det lyftes fram att det inte var vårt parti som föreslog skatten utan att vi hedrar en överenskommelse som vi har tecknat - och vi har genomfört den som beslutat.

Jag kommer ihåg när man fick rekommendationen att inte ta en plastkasse när man handlar. Det var inte alltid så att jag gjorde det. Nu tänker jag till; jag försöker komma ihåg bärkassen som ofta finns i bilen, men jag kommer inte alltid ihåg den. Man försöker anpassa sig lite hårdare när det finns ekonomiska drivkrafter, och Moderaterna brukar ju i andra sammanhang säga att ekonomiska drivkrafter ger resultat också i beteendeförändringar.

Det här är inte världens viktigaste fråga för mig, men den har lett till att det finns ett minskat antal bärplastpåsar. När vi tittar framåt tycker jag att det finns utvecklingspotential i vilka typer av plaster vi talar om, hur de utformas och hur olika typer av plaster kan minska nedskräpningen i naturen. Jag hoppas och tror att Sverige även fortsättningsvis kan vara ledande och drivande i de frågorna.

Med detta har jag inget mer att säga i det här inlägget.

Fru talman! Den här debatten handlar egentligen om ett par olika saker samtidigt. En handlar om hur vi uppfyller ett EU-direktiv som säger att vi ska minska antalet bärkassar till 40 tunna plastkassar per person och år. Det drabbar dem som tillverkar plastpåsar oavsett skatt eller inte. Nu var det ett sådant direktiv.

Den andra saken handlar om ett mer framtidsinriktat perspektiv, som jag tycker är intressant. Vilka är framtidens produkter? Hur ser de ut? Vilka möjligheter finns att undvika nedskräpning i naturen? Finns det nedbrytbara plastpåsar i framtiden som de facto inte bidrar till mikroplaster? Kan de vara biobaserade och därmed helt återgå till ett kretslopp? Den utvecklingen är enormt viktig för Sverige, för Europa och för världen. Det är två perspektiv i samma.

Jag sa tidigare att det här inte är den fråga jag går igång på. Det var kul att det lyftes fram att det inte var vårt parti som föreslog skatten utan att vi hedrar en överenskommelse som vi har tecknat - och vi har genomfört den som beslutat.

Jag kommer ihåg när man fick rekommendationen att inte ta en plastkasse när man handlar. Det var inte alltid så att jag gjorde det. Nu tänker jag till; jag försöker komma ihåg bärkassen som ofta finns i bilen, men jag kommer inte alltid ihåg den. Man försöker anpassa sig lite hårdare när det finns ekonomiska drivkrafter, och Moderaterna brukar ju i andra sammanhang säga att ekonomiska drivkrafter ger resultat också i beteendeförändringar.

Det här är inte världens viktigaste fråga för mig, men den har lett till att det finns ett minskat antal bärplastpåsar. När vi tittar framåt tycker jag att det finns utvecklingspotential i vilka typer av plaster vi talar om, hur de utformas och hur olika typer av plaster kan minska nedskräpningen i naturen. Jag hoppas och tror att Sverige även fortsättningsvis kan vara ledande och drivande i de frågorna.

Med detta har jag inget mer att säga i det här inlägget.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret.

I en ny rapport från tankesmedjan Environment and Public Health Institute konstateras att plastpåseskatten är kontraproduktiv och aldrig borde ha införts. Förutom att plastpåseskatten helt utraderat en svensk miljöanpassad plastbärkasse, tvingat företag att säga upp personal och flyttat produktion utomlands har tyngre papperspåsar med högre miljöpåverkan ersatt plastbärkassarna. Dessutom har användningen av avfallspåsar i plast, ofta importerade och tillverkade av fossil plast, ökat dramatiskt.

Fru talman! Jag vill sammanfattningsvis säga att den skatt på plastbärkassar som Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet, Centern och Liberalerna införde är den största skatteflopp jag känner till. Inte på ett enda område har skatten fyllt sin funktion. Den är dålig för miljön, för svensk företagsamhet och för svenska konsumenter, och den täckte inte hålen i regeringens budget.

Att regeringen valde att införa en så onödig reform vars underlag dessutom var bristfälligt är beklämmande. Nackdelarna med skatten var uppenbara och odiskutabla redan då, och farhågorna har nu bekräftats. Med klara fakta på bordet är det enda rimliga att göra om och göra rätt.

Jag vill därför fråga finansministern följande. Nu när Socialdemokraterna har blivit av med Liberalerna, kan vi inte enas? Kan statsrådet lova att vi tillsammans agerar för att så fort som möjligt ta bort den kontraproduktiva plastpåseskatten?

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret.

I en ny rapport från tankesmedjan Environment and Public Health Institute konstateras att plastpåseskatten är kontraproduktiv och aldrig borde ha införts. Förutom att plastpåseskatten helt utraderat en svensk miljöanpassad plastbärkasse, tvingat företag att säga upp personal och flyttat produktion utomlands har tyngre papperspåsar med högre miljöpåverkan ersatt plastbärkassarna. Dessutom har användningen av avfallspåsar i plast, ofta importerade och tillverkade av fossil plast, ökat dramatiskt.

Fru talman! Jag vill sammanfattningsvis säga att den skatt på plastbärkassar som Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet, Centern och Liberalerna införde är den största skatteflopp jag känner till. Inte på ett enda område har skatten fyllt sin funktion. Den är dålig för miljön, för svensk företagsamhet och för svenska konsumenter, och den täckte inte hålen i regeringens budget.

Att regeringen valde att införa en så onödig reform vars underlag dessutom var bristfälligt är beklämmande. Nackdelarna med skatten var uppenbara och odiskutabla redan då, och farhågorna har nu bekräftats. Med klara fakta på bordet är det enda rimliga att göra om och göra rätt.

Jag vill därför fråga finansministern följande. Nu när Socialdemokraterna har blivit av med Liberalerna, kan vi inte enas? Kan statsrådet lova att vi tillsammans agerar för att så fort som möjligt ta bort den kontraproduktiva plastpåseskatten?

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret.

I en ny rapport från tankesmedjan Environment and Public Health Institute konstateras att plastpåseskatten är kontraproduktiv och aldrig borde ha införts. Förutom att plastpåseskatten helt utraderat en svensk miljöanpassad plastbärkasse, tvingat företag att säga upp personal och flyttat produktion utomlands har tyngre papperspåsar med högre miljöpåverkan ersatt plastbärkassarna. Dessutom har användningen av avfallspåsar i plast, ofta importerade och tillverkade av fossil plast, ökat dramatiskt.

Fru talman! Jag vill sammanfattningsvis säga att den skatt på plastbärkassar som Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet, Centern och Liberalerna införde är den största skatteflopp jag känner till. Inte på ett enda område har skatten fyllt sin funktion. Den är dålig för miljön, för svensk företagsamhet och för svenska konsumenter, och den täckte inte hålen i regeringens budget.

Att regeringen valde att införa en så onödig reform vars underlag dessutom var bristfälligt är beklämmande. Nackdelarna med skatten var uppenbara och odiskutabla redan då, och farhågorna har nu bekräftats. Med klara fakta på bordet är det enda rimliga att göra om och göra rätt.

Jag vill därför fråga finansministern följande. Nu när Socialdemokraterna har blivit av med Liberalerna, kan vi inte enas? Kan statsrådet lova att vi tillsammans agerar för att så fort som möjligt ta bort den kontraproduktiva plastpåseskatten?

Fru talman! Som en kommentar till Hannah Bergstedt är jag beredd att lösa frågan och ta bort skatten på alla tänkbara sätt, definitivt i en kommande regering. Oberoende av vem som sitter i regeringen ska vi kämpa för att ta bort tokiga skatter.

Två år har nu gått sedan skatten på plastbärkassar infördes. Jag hoppas att ministern håller med om att det är viktigt att skattesystemet är utformat så att en stor del av våra invånare anser att skatten är vettig och att det finns sans och balans i skatten. Ska vi få en acceptans för en skatt måste flertalet människor som ska betala skatten ändå ha någon form av förståelse för varför skatten tas ut.

I fallet med plastpåseskatten har det skrivits löpmeter av argumentation om varför den inte är vettig och varför den inte lever upp till sitt syfte. Vi har hört många exempel här.

Jag har en sista fråga till ministern, men ministern har mellan raderna svarat på frågan. Jag ställer ändå min fråga: Anser ministern att plastpåseskatten är en bra skatt som har en tydlig acceptans bland oss skattebetalare?

Fru talman! Som en kommentar till Hannah Bergstedt är jag beredd att lösa frågan och ta bort skatten på alla tänkbara sätt, definitivt i en kommande regering. Oberoende av vem som sitter i regeringen ska vi kämpa för att ta bort tokiga skatter.

Två år har nu gått sedan skatten på plastbärkassar infördes. Jag hoppas att ministern håller med om att det är viktigt att skattesystemet är utformat så att en stor del av våra invånare anser att skatten är vettig och att det finns sans och balans i skatten. Ska vi få en acceptans för en skatt måste flertalet människor som ska betala skatten ändå ha någon form av förståelse för varför skatten tas ut.

I fallet med plastpåseskatten har det skrivits löpmeter av argumentation om varför den inte är vettig och varför den inte lever upp till sitt syfte. Vi har hört många exempel här.

Jag har en sista fråga till ministern, men ministern har mellan raderna svarat på frågan. Jag ställer ändå min fråga: Anser ministern att plastpåseskatten är en bra skatt som har en tydlig acceptans bland oss skattebetalare?

Fru talman! Som en kommentar till Hannah Bergstedt är jag beredd att lösa frågan och ta bort skatten på alla tänkbara sätt, definitivt i en kommande regering. Oberoende av vem som sitter i regeringen ska vi kämpa för att ta bort tokiga skatter.

Två år har nu gått sedan skatten på plastbärkassar infördes. Jag hoppas att ministern håller med om att det är viktigt att skattesystemet är utformat så att en stor del av våra invånare anser att skatten är vettig och att det finns sans och balans i skatten. Ska vi få en acceptans för en skatt måste flertalet människor som ska betala skatten ändå ha någon form av förståelse för varför skatten tas ut.

I fallet med plastpåseskatten har det skrivits löpmeter av argumentation om varför den inte är vettig och varför den inte lever upp till sitt syfte. Vi har hört många exempel här.

Jag har en sista fråga till ministern, men ministern har mellan raderna svarat på frågan. Jag ställer ändå min fråga: Anser ministern att plastpåseskatten är en bra skatt som har en tydlig acceptans bland oss skattebetalare?

Fru talman! Rapporten som mina kollegor så förtjänstfullt har hänvisat till är namngiven Två år med en misslyckad reform.

Försäljningen av svenska plastbärkassar, som är ledande när det gäller andelen återvunnen råvara, minskade drastiskt. Dessa kassar har till stora delar ersatts av tunna avfallspåsar som i högre grad är importerade och av fossil råvara. Skatteintäkterna om 2,1 miljarder blev 200 miljoner. Större miljöpåverkan, försumbara skatteintäkter och att innovativa företag fått säga upp personal och flytta produktionen utomlands är inget bra facit. Eller hur, finansministern?

Att skatten motarbetar företag som tar fram innovativa och hållbara plastpåsar är tydligt. Det är dåligt för hållbarhetsarbetet, dåligt för svensk ekonomi och tillväxt, dåligt för jobben och dåligt för svensk konkurrenskraft, och det lägger en våt filt över miljövänligt entreprenörskap. Det var väl ändå inte meningen när man införde plastpåseskatten? Eller?

Är det inte hög tid för regeringen och finansministern att uppmuntra svenska företagares innovationskraft i stället för att missgynna den så att företag stannar i vårt land och fortsätter med miljövänligt entreprenörskap där både jobben, miljön och tillväxten frodas?

Nu när ni är utan ett januariavtal finns det ju alla möjligheter att ta bort denna skatt. Vi behöver i alla fall inte ha en skatt på påsar bara för att de ser ut som plastpåsar. Det är horribelt.

Fru talman! Rapporten som mina kollegor så förtjänstfullt har hänvisat till är namngiven Två år med en misslyckad reform.

Försäljningen av svenska plastbärkassar, som är ledande när det gäller andelen återvunnen råvara, minskade drastiskt. Dessa kassar har till stora delar ersatts av tunna avfallspåsar som i högre grad är importerade och av fossil råvara. Skatteintäkterna om 2,1 miljarder blev 200 miljoner. Större miljöpåverkan, försumbara skatteintäkter och att innovativa företag fått säga upp personal och flytta produktionen utomlands är inget bra facit. Eller hur, finansministern?

Att skatten motarbetar företag som tar fram innovativa och hållbara plastpåsar är tydligt. Det är dåligt för hållbarhetsarbetet, dåligt för svensk ekonomi och tillväxt, dåligt för jobben och dåligt för svensk konkurrenskraft, och det lägger en våt filt över miljövänligt entreprenörskap. Det var väl ändå inte meningen när man införde plastpåseskatten? Eller?

Är det inte hög tid för regeringen och finansministern att uppmuntra svenska företagares innovationskraft i stället för att missgynna den så att företag stannar i vårt land och fortsätter med miljövänligt entreprenörskap där både jobben, miljön och tillväxten frodas?

Nu när ni är utan ett januariavtal finns det ju alla möjligheter att ta bort denna skatt. Vi behöver i alla fall inte ha en skatt på påsar bara för att de ser ut som plastpåsar. Det är horribelt.

Fru talman! Rapporten som mina kollegor så förtjänstfullt har hänvisat till är namngiven Två år med en misslyckad reform.

Försäljningen av svenska plastbärkassar, som är ledande när det gäller andelen återvunnen råvara, minskade drastiskt. Dessa kassar har till stora delar ersatts av tunna avfallspåsar som i högre grad är importerade och av fossil råvara. Skatteintäkterna om 2,1 miljarder blev 200 miljoner. Större miljöpåverkan, försumbara skatteintäkter och att innovativa företag fått säga upp personal och flytta produktionen utomlands är inget bra facit. Eller hur, finansministern?

Att skatten motarbetar företag som tar fram innovativa och hållbara plastpåsar är tydligt. Det är dåligt för hållbarhetsarbetet, dåligt för svensk ekonomi och tillväxt, dåligt för jobben och dåligt för svensk konkurrenskraft, och det lägger en våt filt över miljövänligt entreprenörskap. Det var väl ändå inte meningen när man införde plastpåseskatten? Eller?

Är det inte hög tid för regeringen och finansministern att uppmuntra svenska företagares innovationskraft i stället för att missgynna den så att företag stannar i vårt land och fortsätter med miljövänligt entreprenörskap där både jobben, miljön och tillväxten frodas?

Nu när ni är utan ett januariavtal finns det ju alla möjligheter att ta bort denna skatt. Vi behöver i alla fall inte ha en skatt på påsar bara för att de ser ut som plastpåsar. Det är horribelt.

Fru talman! Jag tackar för debatten om Liberalernas plastpåseskatt.

Det här är inte den fråga som gör att jag ligger sömnlös på nätterna. Jag ska vara ärlig och säga det. Det är inte stora skatteintäkter. Det är inte den fråga som jag blir mest uppvaktad om, och det är inte den skatt som drar in mest pengar till välfärdens finansiering.

Att man går igång så hårt på den och dömer ut hela beteendeförändringen tror jag dock är oklokt, för någonting har ändå hänt med beteendet. Det finns inget att jämföra med långt bakåt i tiden, men när man i dag frågar hur många människor som har med sig en kasse till butiken när de handlar är det väldigt många som säger att de bär med sig en kasse.

Jag har märkt på mitt eget beteende att jag tänker till när jag handlar, och jag tror att många människor nu måste ändra beteende för att klara den stora frågan om klimatet men också den lilla frågan om nedskräpning i naturen. De ordinarie och normala oljebaserade plasterna är fortfarande ett stort problem för naturen globalt sett. Sverige och Europa bör vara föregångare för att få ned den här nedskräpningen och ställa om.

Jag är helt säker på att när den här frågan diskuteras om ett par år finns det nya lösningar, fler innovationer och framtida möjligheter som gör att vi kan vara ännu bättre på att minska nedskräpningen också i naturen. Men Sverige har som sagt att uppfylla EU-direktiv. Antalet plastkassar, som vi tidigare bar hem mycket varor i, skulle minskas, och det har de facto inträffat efter att skatten infördes.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar för debatten om Liberalernas plastpåseskatt.

Det här är inte den fråga som gör att jag ligger sömnlös på nätterna. Jag ska vara ärlig och säga det. Det är inte stora skatteintäkter. Det är inte den fråga som jag blir mest uppvaktad om, och det är inte den skatt som drar in mest pengar till välfärdens finansiering.

Att man går igång så hårt på den och dömer ut hela beteendeförändringen tror jag dock är oklokt, för någonting har ändå hänt med beteendet. Det finns inget att jämföra med långt bakåt i tiden, men när man i dag frågar hur många människor som har med sig en kasse till butiken när de handlar är det väldigt många som säger att de bär med sig en kasse.

Jag har märkt på mitt eget beteende att jag tänker till när jag handlar, och jag tror att många människor nu måste ändra beteende för att klara den stora frågan om klimatet men också den lilla frågan om nedskräpning i naturen. De ordinarie och normala oljebaserade plasterna är fortfarande ett stort problem för naturen globalt sett. Sverige och Europa bör vara föregångare för att få ned den här nedskräpningen och ställa om.

Jag är helt säker på att när den här frågan diskuteras om ett par år finns det nya lösningar, fler innovationer och framtida möjligheter som gör att vi kan vara ännu bättre på att minska nedskräpningen också i naturen. Men Sverige har som sagt att uppfylla EU-direktiv. Antalet plastkassar, som vi tidigare bar hem mycket varor i, skulle minskas, och det har de facto inträffat efter att skatten infördes.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar för debatten om Liberalernas plastpåseskatt.

Det här är inte den fråga som gör att jag ligger sömnlös på nätterna. Jag ska vara ärlig och säga det. Det är inte stora skatteintäkter. Det är inte den fråga som jag blir mest uppvaktad om, och det är inte den skatt som drar in mest pengar till välfärdens finansiering.

Att man går igång så hårt på den och dömer ut hela beteendeförändringen tror jag dock är oklokt, för någonting har ändå hänt med beteendet. Det finns inget att jämföra med långt bakåt i tiden, men när man i dag frågar hur många människor som har med sig en kasse till butiken när de handlar är det väldigt många som säger att de bär med sig en kasse.

Jag har märkt på mitt eget beteende att jag tänker till när jag handlar, och jag tror att många människor nu måste ändra beteende för att klara den stora frågan om klimatet men också den lilla frågan om nedskräpning i naturen. De ordinarie och normala oljebaserade plasterna är fortfarande ett stort problem för naturen globalt sett. Sverige och Europa bör vara föregångare för att få ned den här nedskräpningen och ställa om.

Jag är helt säker på att när den här frågan diskuteras om ett par år finns det nya lösningar, fler innovationer och framtida möjligheter som gör att vi kan vara ännu bättre på att minska nedskräpningen också i naturen. Men Sverige har som sagt att uppfylla EU-direktiv. Antalet plastkassar, som vi tidigare bar hem mycket varor i, skulle minskas, och det har de facto inträffat efter att skatten infördes.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.