Arbetsplenum - Ekonomisk familjepolitik - 2022-05-05

Ekonomisk familjepolitik

Herr talman! Varje år skrivs tusentals motioner av riksdagsledamöterna som valts att företräda sin valkrets och sitt land. De handlar om allt från djurskydd, eller vatten för den delen, till arbetsrätt. Vi är nu här i dag för att debattera ekonomisk familjepolitik.

Personligen tycker jag att frågan låter rätt torr och tråkig: ekonomisk familjepolitik - kanske inte det hetaste ämne som debatteras här i riksdagens kammare. Ändå samlas vi här i kammaren en torsdag - jag vet inte om vi ska säga eftermiddag längre eller om det snarare har blivit kväll - när våra kompisar och kollegor redan har åkt hem till just sina familjer, sina hundar eller sina vänner. Vi har själva missat våra transporter hem - och för vad? En torr och tråkig fråga? Absolut inte! Och om det hade varit en torr och tråkig fråga hade vi ändå tyckt att den var intressant, som de politiska nördar vi är. Vi hade stått här i dag och debatterat den torra och tråkiga frågan med glädje.

Herr talman! Inom begreppet ekonomisk familjepolitik ryms livet. Genom besluten vi fattar i denna riksdag kan vi möjliggöra minskade klyftor mellan rik och fattig, se till att skillnaderna i mäns och kvinnors plånböcker blir mindre och ge fler barn chansen till en gladare och tryggare uppväxt.

Detta är också ett politikområde där skillnaderna mellan de politiska partierna syns tydligt. De syns också i de reservationer vi har att ta ställning till. I tre av punkterna har vi socialdemokrater valt att reservera oss tillsammans med Vänsterpartiet. Jag vill här passa på att yrka bifall till reservation 13 under punkt 5 som handlar om dubbeldagar, det vill säga de dagar inom föräldraförsäkringen som vårdnadshavarna kan ta ut samtidigt, alltså dubbelt.

Herr talman! Jag och min sambo valde att vara föräldralediga samtidigt med vårt första barn. Under två veckors tid använde vi oss av just dubbeldagarna. Det var en bra förmån för oss när vi skulle ställa om från min föräldraledighet till hans och möjliggjorde att min återgång till arbetet blev lättare. Av 390 dagar "slösade" vi alltså bort 14 dagar. Pappan till mina barn är tjänsteman, och jag är riksdagsledamot - det drabbade ingen fattig, så att säga.

Innan jag fick förmånen att på heltid ägna mig åt politik jobbade jag på bangården i Kiruna. Dessförinnan provade jag en mängd olika jobb, alltifrån guide på Icehotel till vårdbiträde på Vilans äldreboende. Mina arbetskamrater jag hade då skulle knappast använda sig av den fina möjligheten att använda dubbeldagar, åtminstone inte i någon högre utsträckning.

Om man jämför med andra länder, där det inte ens är garanterat att du över huvud taget får vara ledig bara för att du är förälder och barnet ska tas om hand, är 390 dagars föräldraledighet på sjukpenningnivå oerhört generöst. Men tiden går fort. Plötsligt en dag står man där, och barnet som levt med bara er föräldrar ska skapa sig helt egna minnen på förskolan.

Herr talman! Sedan jag lärt känna fler med högre inkomster har jag förstått att många föräldrar unnar sig en längre resa tillsammans med sina barn när de är små, att föräldraförsäkringen och dubbeldagarna möjliggör tid borta från vardagsstress, vardagsstäd och vardagstristess. Förslaget som utskottet beslutat om, och som vi och Vänsterpartiet alltså reserverar oss mot, kanske också tar sin utgångspunkt i just de människorna - de som har råd, de som kanske också har råd att köpa sig loss från vardagsstäd, de som kan avvara fler dagar från försäkringen och de som kanske inte främst behöver samhällets insatser. Vi vill någonting annat.

Det är glädjande att vi i utskottet har kunnat komma överens i en majoritet om att också grunddagarna i sjukförsäkringen ska hanteras som dagarna med sjukpenningnivå när det gäller ett jämställt uttag. Det är viktigt, inte minst för alla de kvinnor som tagit ett steg tillbaka från arbetsmarknaden och som nu har ytterligare ett verktyg för att snabbare kunna jobba igen och tjäna egna pengar och tjäna in till sin pension.

Fru talman! Politiken är en möjliggörare. Genom de beslut vi fattar här i riksdagen och genom de beslut som våra partikamrater fattar runt om i landet, i kommunerna och regionerna, påverkar vi alla de människor som valt oss till sina företrädare. De som mest behöver politiken är också de som politiken ofta glömmer bort: alla de som vänder på slantarna varje månad, de som lever med konsekvenserna av ett ojämställt arbetsliv och de som balanserar på marginalen.

Det är vårt ansvar som beslutsfattare att inte bara lyssna på dem som låter mest och som har mest resurser. Vi ska lyssna, och vi måste också agera.

Det är inte värdigt att det i Sverige, i detta nådens år 2022, finns barn som får ont i magen när jackan rivs upp på gympan för att de vet att det betyder att de kommer att få frysa framöver. Det här är relevant att nämna i maj för mig som Kirunabo- det kanske det inte är för resten av församlingen. Det är inte heller värdigt att barnets pappa ser hålet och vet att barnet kommer att få frysa nästa månad, för det finns inte utrymme för en ny jacka. Det är inte värdigt ett välfärdsland att inte alla barn har rätt att ha kul. Sverige kan bättre.

Fru talman! Det är inte utan förtvivlan i hjärtat som mina tankar i dag som alla andra dagar är med folket i Ukraina - familjer som inget annat vill ha än fred, frihet, trygghet och att kunna förenas igen. Det ukrainska folket kommer att lyckas med att vinna över den förhatlige, grymme krigsförbrytaren och mördaren Putin, och Putin och hans soldater kommer att ställas till svars för de övergrepp och de krigsbrott som de begår. Det kommer vi alla här inne att verka för, och det förenar oss.

Fru talman! Trygghet kommer i olika skepnader. I dag ska vi debattera vår svenska ekonomiska familjepolitik. Den ekonomiska familjepolitiken kan beskrivas som politikens strävan efter att samhället ska bli mer jämställt så att både kvinnor och män ska kunna fungera som föräldrar i vår moderna värld och samtidigt finnas i arbetslivet och bidra till vår gemensamma välfärd både nu och i framtiden.

Den ekonomiska familjepolitiken ska alltid sträva efter att göra individen stark och självständig och att ge individen mer egenmakt och större frihet att själv besluta om sin egen vardag. Därför får inte den ekonomiska familjepolitiken stanna vid en ideologisk debatt rörande om det är föräldrarna eller staten som ska dela upp föräldraledigheten. Det måste handla om grundstenen; det måste handla om tryggheten.

Astrid Lindgren, denna underbara författarinna och frihetsälskande barndomsminneskreatör, sa många skarpsynta saker. Bland annat sa hon: "Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv." Och det är helt sant. Men kärlek ger mer än bara folkvett åt ett barn. Den ger trygghet. Ett barn som är älskat känner sig tryggt, och barn som vågar älska är trygga.

För många, liksom för mig själv i mitt föräldraskap, är mormor och morfar och andra närstående en stor trygghet. Alla familjer ser olika ut, och alla barn är unika. Därför är jag glad över att vi nu förändrar så att föräldrar ska kunna överlåta sina föräldradagar till andra närstående. För ensamlevande föräldrar och för stjärnfamiljer är detta jätteviktigt.

Fru talman! Även otrygghet kommer i olika skepnader. Att föräldrarna känner en ekonomisk oro gör barn oroliga. Därför är det oerhört viktigt att vi har ett trygghetssystem med fokus på balans mellan familjeliv och arbetsliv för föräldrarna så de har möjlighet att arbeta och tjäna sitt eget uppehälle.

Jag har här inne hört många företrädare för många olika partier tala om att barn mår bra av att se sina föräldrar gå till jobbet. Och det är sant. Det innebär att barnet kan berätta för kompisarna vad föräldrarna gör. Det betyder mindre oro, det betyder mer glädje vid födelsedagar och jul och det betyder trygghet.

Föräldraförsäkringen ska möjliggöra allt detta men får aldrig bli en kvinnofälla. Därför är det viktigt med kunskap om vad de olika val man som ung människa gör betyder för ens livsinkomst och framtida trygghet, alltså pensionen. Det är jätteviktigt.

Forskning har visat att risken för sjukskrivning är dubbelt så stor för kvinnor med barn än för män med barn. Samtidigt visar forskningen att det är positivt för kvinnors hälsa om föräldrarna är hemma samtidigt när barnen är små. Det är därför det är så viktigt med dubbeldagar inom den befintliga försäkringens dagar.

Fru talman! Sverige har en av världens mest generösa föräldraförsäkringar. Men baksidan av de här generösa trygghetssystemen är att de blir utnyttjade. Våra gemensamt finansierade trygghetssystem ska finnas till för dem som behöver dem, inte för att göda kriminella nätverk med skattepengar från hederliga människors arbete.

Försäkringskassan har medgett att de betalar ut 18 miljarder i felaktiga utbetalningar - det är en helt bisarr siffra. Det är direkt moraliskt stötande, och en stor del av de här felutbetalningarna är direkt kopplad till fusk. Det finns personer som enskilt fuskar till sig trekvarts miljon kronor i vab-ersättning eller föräldrapenning. Det är bedrägligt. En irakisk försvarsminister kunde plocka ut barnbidrag från Sverige. Man tror ju inte att det är sant att det kan hända på riktigt.

Myndigheterna ropar efter hjälp. De behöver mer resurser och bättre it-struktur. Myndigheterna måste ha direktåtkomst för utbyte av information mellan varandra för att kunna kontrollera och få ordning på fusket en gång för alla. För mig är det obegripligt att den socialdemokratiskt styrda regeringen med stödpartier motsätter sig detta.

Fru talman! Att kvinnor och män, mammor och pappor, har lika möjligheter, lika rättigheter och lika skyldigheter är äkta jämställdhet. Äkta jämställdhet är frihet, oavsett var man kommer ifrån.

I dag är det ungefär 1,3 miljoner människor i Sverige som inte försörjer sig själva. En stor grupp är utrikes födda kvinnor som har mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det är en orättvisa som inte är till gagn för någon. Det är därför både ansvarsfullt och omtänksamt att underlätta integrationen och ställa krav så att människor kan försörja sig själva.

Utgångspunkten bör vara att ersättningen till nyanlända ska vara lägre än för dem som är födda i Sverige eller har bott i Sverige under lång tid och att den ska begränsas till ett ersättningssystem: etableringsersättning.

För att stärka arbetslinjen för dem som aldrig har fått sitt första jobb, inte minst utrikes födda kvinnor, bör det krävas kvalificering genom arbete för full föräldrapenning. Föräldrapenningen på grundnivå, det vill säga för den som inte har någon arbetsinkomst, ska begränsas till 365 dagar.

Fru talman! Om man vill se äkta jämställdhet och på riktigt vill att inkomstskillnaderna i samhället inte ska öka är det viktigt att människor kommer i arbete, inte att bidragen höjs.

Fru talman! Med det sagt vill jag tacka för ordet och yrka bifall till Moderaternas reservation nummer 1.

Fru talman! Vi debatterar som sagt socialförsäkringsutskottets betänkande 18 om ekonomisk familjepolitik. För att jag inte ska glömma bort det vill jag börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas reservation nummer 18.

Trygga familjer där barnens bästa är i fokus är en grundbult i Sverigedemokraternas politik och borde av alla ses som en grundbult i samhället. Familjen är det sammanhang där barnen formas under sin uppväxt, och i trygga och fungerande familjer lägger vi grunden för välmående individer som i sin tur avspeglar hela samhället.

Från politiskt håll har vi ett ansvar för att skapa bästa möjliga förutsättningar för hela familjen att må bra och därmed kunna ge barnen en trygg uppväxt. Vi politiker har däremot inte med att göra hur varje familj lägger sitt eget livspussel för att få vardagen och ekonomin att gå ihop. Det är sorgligt att se att fler och fler partier ansluter sig till att använda barnen och familjerna som schackpjäser i ett politiskt spel för att uppnå egna politiska ambitioner och mål. Det handlar främst om att visa upp statistik på ytan. Det handlar inte om vad som är bäst för barnen och för familjerna.

Det är beklagligt att det bara är vi och Kristdemokraterna som står på barnens och familjernas sida i detta beslut. Vi står för valfrihet och flexibilitet, medan övriga partier vill inskränka valfriheten och skicka ett tillkännagivande till regeringen om att tvångskvotera föräldraförsäkringen ytterligare genom att även införa reserverade dagar för föräldrapenningen på grundnivå.

Fru talman! Jag är på alla sätt förespråkare av ett jämställt föräldraskap där båda föräldrarna i ett hem tar ansvar för barnens välmående, för att hemmets sysslor blir gjorda och för familjens ekonomi. Livspusslet i en familj, i synnerhet en flerbarnsfamilj, består dock av långt mycket mer än vem som ska avstå från arbete för att vara hemma en tid med det minsta barnet. Jag är själv småbarnsmamma med tre barn. Tro mig! Jag vet.

Jag är övertygad om att även om den ena föräldern skulle ta ut fler föräldradagar än den andra går det att uppnå ett jämställt föräldraskap genom att den andra tar ett större ansvar för andra uppgifter i hemmet. Men så länge det inte går att mäta statistiskt räknas kanske inte sådana insatser som särskilt viktiga.

Det är självklart att en längre tids föräldraledighet kan påverka pensionen på ett negativt sätt. Men det kan se väldigt olika ut beroende på familjesituation och i vilken grad pensionsrätt för barnår täcker upp. För att föräldrar ska få bättre förutsättningar att göra ett medvetet val stöder vi förslaget om att öka informationen till föräldrar gällande hur olika val påverkar pensionen. Jag anser dock att det sedan måste vara frihet under ansvar som gäller i stället för något som politiker och regelverk ska bestämma över.

Tyvärr verkar det ibland lite som att i synnerhet Socialdemokraterna ser föräldraledighet och tid med barnen som ett av de värsta straffen man kan utsättas för under livets gång och som att vi därför måste tvinga föräldrarna att dela på det. Jag förnekar inte att det i en del familjer kan finns en ovilja att dela lika, men det är sorgligt att det ska vara utgångspunkten och hindra de familjer som är fullt kapabla att fatta beslut om sitt eget livspussel tillsammans, helt och hållet byggt på fri vilja och en egen önskan om att spendera tid med sina barn.

Tid med barnen är en värdefull investering som inte bara går att mäta i pengar och pensioner och som föräldrar vill göra. Tiden när barnen är små kommer aldrig tillbaka. Och den är värdefull. Jag tror mer på positiva incitament och uppmuntran till båda föräldrarna i en familj att ta vara på den tiden än jag tror på ett tvingande regelverk.

Fru talman! Ett förslag till tillkännagivande som däremot är mer glädjande handlar om att utöka antalet dubbeldagar. Att få möjlighet att ha mer tid tillsammans, speciellt under den första tiden med en nyfödd, kan vara mycket värdefullt. Det kan avlasta mamman och bidra positivt till mammans hälsa. Det är beklagligt att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet reserverar sig mot ett sådant förslag.

Fru talman! Det är mycket positivt att en majoritet i utskottet ställer sig bakom ett tillkännagivande som föreslås om att utreda möjligheten att överlåta dagar med föräldrapenning till andra närstående. Ibland kan det vara svårt att få livspusslet att gå ihop under småbarnsåren, i synnerhet för ensamstående. Att då ge mor- och farföräldrar möjlighet att avlasta genom att man kan överlåta föräldrapenningdagar kan underlätta mycket.

Det skulle också kunna vara ett alternativ för en förälder som har oregelbundna arbetstider och som hellre låter barnet vara hemma med en närstående en tid när barnet är litet, i stället för att exempelvis ha barnomsorg på kvällar och nätter. Det kan dessutom vara väldigt svårt att få tag på. Det är beklagligt att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är öppna för ett tillkännagivande om ytterligare kvotering men prompt måste reservera sig mot ett förslag som verkligen skulle kunna underlätta för ensamstående föräldrar och ge mer jämställda förutsättningar under småbarnsåren. Men jag är glad att en majoritet i utskottet ändå står bakom det förslaget.

Ytterligare ett förslag från oss i Sverigedemokraterna, som vi dock inte har fått gehör för från andra, är att utreda möjligheten till ett förstärkt ekonomiskt stöd för ensamstående.

Fru talman! I dag kan det vara mycket omständligt och en svår kombination att vara småföretagare och småbarnsförälder. Regelverket för föräldrapenningen är främst anpassat för den som har en anställning. Jag ser det som självklart att även småföretagare ska ha goda förutsättningar för familjebildning. I dag kan det exempelvis vara svårt att låta en näringsverksamhet vara vilande under föräldraledigheten. En majoritet i utskottet anser därför att det behöver göras möjligt att bedriva viss begränsad administrativ verksamhet i sitt företag utan att man ska förlora sin föräldrapenning.

Det behövs även regeländringar som gör det enklare för företagare att få sin SGI fastställd. Det är glädjande att en majoritet i utskottet står bakom ett förslag till tillkännagivande även när det gäller detta.

Fru talman! Ett förslag som både vi i Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna under flera år har drivit på för och lagt fram här i kammaren är möjligheten för alla gravida att varva ned i slutet av graviditeten. I dag kan man ansöka om graviditetspenning om man har ett särskilt krävande eller riskabelt yrke, men det kan vara ganska svårt att få det beviljat.

Faktorer som jag anser att man missar i dag är att även om arbetet i sig kanske inte är fysiskt påfrestande, till exempel ett kontorsarbete - som jag själv har haft flera gånger här i riksdagen när jag har varit höggravid - kan resan till jobbet i kollektivtrafiken vara påfrestande. Och det handlar inte bara om det fysiska. Även psykisk stress kan påverka gravida mammor på ett negativt sätt i slutet av graviditeten.

Att ge alla gravida mammor i alla fall runt tio graviditetsdagar att ta ut den sista månaden innebär inte några hiskeligt stora summor; vi har bett utredningstjänsten titta på det. Men det skulle innebära en stor lättnad för många gravida kvinnor och bespara dem både stress och påfrestning i slutet av graviditeten. Det kan också förebygga förlossningsskador och motverka för tidiga födslar.

Efter mycket lång tid har regeringen nu tillsatt en utredning för att titta på graviditetspenningen. Men att man gör det precis i slutet av den andra mandatperioden i regeringsställning visar att gravida mammor inte står högst på den här regeringens prioriteringslista. Det är ändå bra att en utredning ska tas fram, men det hade kunnat göras snabbare. Det är en tämligen enkel reform att genomföra.

Att utreda regelverket för beviljande av en längre tids graviditetspenning och att se över regelverket så att fler kan få det beviljat må kanske vara lite mer komplicerat. Det är bra att det ska utredas.

Fru talman! Vi har en rad andra förslag om förkortade handläggningstider, omvårdnadsbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd samt långt fler förslag inom familjepolitiken. Det är ett väldigt spännande och viktigt område för våra barnfamiljer. Men man får läsa mer om våra politiska förslag och motioner på vår hemsida.

Fru talman! I Sverige har vi en bra föräldraförsäkring. Den är generös. Den ger både barn och föräldrar trygghet för att föräldrarna ska kunna ge sina barn den omsorg de vill kunna ge dem. Den är individuell, men det finns en viss styrning för hur vi kan ta ut den.

För att öka uttaget av föräldrapenning hos båda föräldrarna har dagar märkts för respektive förälder. Vi har också infört begränsningen att man inte kan ta ut föräldrapenning hur många år som helst, utan det behöver koncentreras till barnens första år i livet. Det finns en gräns på fyra år då en viss procent av dagarna ska tas ut. Vi i Centerpartiet vill att detta ska koncentreras ännu mer till de tidiga åren i barnets liv. Vi vill därför ha en begränsning på tre år inom vilka man ska ta ut ett visst antal dagar. Det befrämjar arbete och minskar inlåsningseffekter där det ibland finns integrationssvårigheter.

Föräldraförsäkringen är individuell och har vissa begränsningar, men den ger också en möjlighet att göra egna val. Då är det viktigt att vi gör medvetna val när vi ska ta ut föräldrapenningen. Det är viktigt att få syn på sådant som påverkar våra val. Det handlar om lagstiftning och om förväntningar från arbetsgivaren och från vänner och familj på vem som ska vara hemma med barnet. Här krävs att vi jobbar mycket med information om vad valen innebär.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, kom med en rapport för ett litet tag sedan. Den svarade på frågan om vad som hände när vi öronmärkte ytterligare dagar i föräldraförsäkringen. Det handlar, fru talman, i praktiken oftast om att man öronmärkte fler dagar till papporna, eftersom kvinnor tar ut flest dagar. Det som hände var att männen var hemma mer och att kvinnorna var hemma ungefär lika mycket som tidigare men för en lägre ersättning.

Detta sätter lite fingret på hur vi ser på familjen. Det här måste vi lyfta upp, för vad betyder valen? Som Moderaternas företrädare tidigare sa påverkar detta familjelivet och hälsan. Det påverkar också livsinkomsten och i nästa skede pensionen. Vilket val är det alltså vi gör? Hur kommer vi fram till det? Vill vi dela med oss av föräldrapenningen till vår partner eller inte?

Vi har som sagt en bra föräldrapenning i Sverige, men den behöver vissa förändringar, fru talman. Det handlar bland annat om att vi snabbt ska komma tillbaka till arbetsmarknaden efter att vi har fått barn. En majoritet i riksdagen föreslår ett tillkännagivande om detta. Vi vill ge regeringen i uppdrag att ta bort snabbhetspremien, som gynnar täta födslar i familjerna.

Vi behöver underlätta val och samverkan kring hur föräldrarna vill dela upp det här. Att kunna ha fler dubbeldagar utgör en möjlighet för familjerna att välja på olika sätt. Man bör inte tvingas att ta ut fler dubbeldagar om man inte vill, men man ska ha möjlighet att göra det. Forskning visar att detta är gynnsamt: Fler dubbeldagar leder till att fler män tar föräldraledigt. Detta är ju ett underliggande önskemål hos oss alla när vi talar om jämställdhet.

Centerpartiet vill också se över skyddet för den sjukpenninggrundande inkomsten. I stället för som det är i dag, att skyddet och hur hög sjukpenninggrundande inkomst man har bygger på hur gammalt barnet är, vill vi knyta det till hur länge man har varit hemma med barnet. Av fysiska skäl är ju många kvinnor hemma den första tiden, vilket gör att papporna tvingas att ta ut sin föräldraledighet mycket snabbare när de är hemma efter att barnet har passerat ettårsdagen. De kan inte sprida ut den på samma sätt eftersom deras SGI inte är skyddad.

Det finns också en majoritet i riksdagen i dag för att man ska kunna överlåta föräldrapenning till andra viktiga vuxna. Det är en otroligt viktig väg framåt och något som jag vill se mer av.

Fru talman! Jag vill dessutom säga "Äntligen!" i dag. I över tio år har Centerpartiet lagt fram förslag i kammaren om att det ska vara enklare att vara företagare och föräldraledig. Man ska kunna få administrera delar av sitt egenföretag när man är hemma och är föräldraledig. Kanske jobbar man lite grann med marknadsföring eller sköter bokföringen, sådant som man egentligen inte får göra i dag när man är hemma och är föräldraledig. Det finns det nu en majoritet för.

Detta borde även finnas inom sjukförsäkringen så att man inte tvingas lägga ned sitt företag för att man inte får hantera enklare delar under sin ledighet.

Fru talman! Jag tänker också säga några ord om bostadsbidraget. Det är ett bra stöd för att de barnfamiljer som har lägst inkomster ska kunna ha en bra bostad. Vi behöver dock se över vad som ingår i grunderna för beräkningen av bostadsbidraget. I dag räknas även barns eventuella förmögenhet in i bostadsbidraget. Det finns barn som har fått ta emot ett skadestånd, kanske av sin förälder, eller en ersättning från en försäkring för att det har hänt någonting. Om detta räknas in i familjens förmögenhet vid ansökan om bostadsbidrag påverkar det också barnets ekonomi i framtiden. Jag vill att man ska se över om det verkligen ska vara så.

Hemmavarande ungdomar får kanske ett extrajobb, och det kan vara otroligt viktigt för självkänslan. Kanske har dessutom ungdomen fått ett jobb medan föräldrarna inte har något jobb. Om ungdomen tjänar pengar räknas detta i dag in i familjens underlag för ansökan om bostadsbidrag. Talar vi om äldre ungdomar som är på väg ut i vuxenlivet ska de naturligtvis bidra till familjens ekonomi. Men om man inte vinner något på att ta ett extrajobb fungerar det kanske motverkande och gör att man inte tar sig ur utanförskapet. Det här är därför viktigt att se över.

Jag har ytterligare ett "Äntligen!". Det har äntligen kommit svar på en utredning som har pågått länge. Den gäller månadsavstämning av bostadsbidraget. Man ska varje månad stämma av sin inkomst hos Försäkringskassan för att se om man har rätt till bostadsbidrag. Om inte denna regering hinner göra det hoppas jag att nästa regering efter valet ser till att det här blir verklighet.

I dag finns det föräldrar som har rätt till bostadsbidrag på våren. De har kanske inte något arbete. Men sedan får de ett arbete på hösten. När man sedan tittar på den totala inkomsten vid årets slut kanske det visar sig att man inte haft rätt till bostadsbidrag på våren. Då blir man helt plötsligt återbetalningsskyldig och satt i skuld. Vilken familj vågar då ta ett jobb på hösten om man ett år senare kan behöva betala tillbaka ett bidrag som man hade rätt till på våren? Det är därför viktigt att det blir en månadsavstämning för bostadsbidraget.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 29, men jag står självklart bakom Centerpartiets samtliga reservationer och tillkännagivanden.

Fru talman! En genomsnittlig barnfamilj kommer i år att få se sina levnadsomkostnader öka med 40 000 kronor. Anledningen är höjda räntor, högre elpriser, högre drivmedelspriser, högre matkostnader, högre priser på kläder och så vidare. Vi kristdemokrater har ett batteri av åtgärder för att stärka familjen.

Fru talman! Familjer ser olika ut. Förutom den traditionella kärnfamiljen finns det ensamstående, ombildade, samkönade och andra typer av familjebildningar. Alla dessa ska respekteras, och alla ska få samhällets stöd för att kunna fungera så bra som möjligt och för att få vardagen att gå ihop. Men insikten om den mångfald som finns bland familjer kräver att familjepolitiken medger ett stort mått av flexibilitet och valfrihet.

En fungerande familjepolitik är viktig för ett samhälle som vill förebygga men också ta itu med de samhällsproblem som Sverige har i dag. Det kan handla om ekonomisk utsatthet, barnfattigdom, psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, fallande skolresultat och de konsekvenser det får långsiktigt för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden, utanförskap och kriminalitet. Min åsikt är kristallklar. Trygga familjer skapar ett tryggare Sverige.

Fru talman! Frågan om kvotering handlar väldigt mycket om vilket perspektiv man lägger an. Om man som vi kristdemokrater menar att det är barnets bästa som ska styra är den rimliga slutsatsen att det är föräldrarna, inte vi här i riksdagen, som vet bäst hur föräldrapenningen ska fördelas.

Varje familj är därtill helt unik. Varje familj har ett helt unikt livspussel att lägga och få att fungera. Den kan aldrig likställas med någon annan familj.

Om nu barnet står i centrum, vilket vi hävdar, och om vi därtill adderar det faktum att varje familj har en unik livssituation menar vi att slutsatsen är enkel och tydlig: Kvotering är fel i sak.

Jag är präst. Vid varje dop brukar jag få säga något som gläder mig varje gång, men som också påminner mig själv och alla andra: Barn går inte i repris. Jag brukar sedan alltid tala om att vi som har fått förmånen att få bli föräldrar ska vinnlägga oss om att använda tiden med våra barn så bra som möjligt.

Att jag nu har blivit politiker betyder att jag också här i Sveriges riksdag kan vara med och fatta beslut som stöttar dem i att få göra detta, att få vara med sina barn och hjälpa dem ut i vuxenlivet.

Jag menar att barn inte ska och inte kan offras på jämställdhetens altare, där ett lika uttag av föräldrapenningen ses som det högsta och mest värdefulla målet. Dessvärre tycker jag att det är alldeles för ofta som just familjepolitiken hamnar där.

Det handlar om statliga pekpinnar och statligt tvång i ett försök att skapa ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Hur lovvärt det målet än är ska det avvisas. Det är inte att sätta barnets bästa i centrum. Det är barnens rätt till sina föräldrar och inte jämställdhetsmål som måste vara i fokus.

Vi kristdemokrater värnar dock föräldraförsäkringen och ser och menar att den har bidragit till att vi har fått en hel del jämställdhetspolitiska framsteg. Många är de kvinnor som utan den inte skulle ha kunnat vara på jobbet och samtidigt kunnat ta hand om sina barn.

Därför menar vi att en flexibel föräldraförsäkring som vi vill se är att göra det möjligt för både kvinnor och män, mammor och pappor, att kombinera arbete och familj. Vi säger alltså inte bara nej till tvångskvotering. Vi säger också ja till att göra föräldraförsäkringen så flexibel som vi bara möjligtvis kan göra den. Det är utifrån det unika familjepusslet.

Vårt förslag är att alla dagar ska kunna fördelas fritt mellan föräldrarna men också att de ska kunna överlåtas till någon närstående, som en mor eller farförälder eller någon annan vuxen familjemedlem. Det skulle vara en reform som verkligen förtjänar namnet modern föräldraförsäkring.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 11, som handlar om att föräldrarna själva ska få bestämma hur föräldrapenningen ska fördelas mellan dem, även om jag naturligtvis står bakom också de övriga reservationerna.

Fru talman! Finns det då någonting som man kan göra när det gäller det jag inledde med att säga, nämligen att barnfamiljerna i snitt kommer att få se sina levnadsomkostnader öka med 40 000 kronor i år? Det är rätt mycket pengar. Kan man göra någonting?

Vi har en rad förslag på det området. Jag tänkte väldigt snabbt nämna dem; de har funnits där. Även om regeringen rätt ofta säger att det är Putinpriser så är det inte Putinpriser. Det är priser som redan långt före Putins vidriga anfallskrig mot Ukraina hade stuckit iväg, med både el- och drivmedelspriserna som exempel.

Förra året kom en rapport som visade att 45 000-70 000 barn här i Sverige växer upp i det man kallar ekonomiskt otrygg miljö. De allra flesta växer tack och lov upp i en ekonomiskt trygg miljö. Men 3-5 procent av barnen i Sverige lever i det man kallar för materiell fattigdom.

Tittar man närmare på siffrorna ser man att andelen är större bland de barn som har ensamstående föräldrar eller två utrikes födda föräldrar. Det är alltså barn som kan tvingas tacka nej till det som deras kompisar tar för givet.

Vad kan man då göra åt det? Ett sätt är naturligtvis att se till att de familjerna blir självförsörjande. Det är ett viktigt första steg. Det måste till ett offensivt politiskt program, inte minst för en fungerande integration där den ekonomiska integrationen tillåts stå i centrum.

Det är ett kraftigt underbetyg till regeringen och ett misslyckande att vi har en situation där bara hälften av människor från Mellanöstern efter 20 år är självförsörjande, det vill säga tjänar 15 500 kronor i månaden eller mer. De övriga 50 procenten har levt och lever fortfarande på bidrag.

Man kan sänka skatten. Vi kristdemokrater har lagt fram förslag om att sänka skatten just för föräldrar. Drivkraften att gå från försörjning via bidrag och ersättningar till förvärvsarbete stärks när vi sänker skatten. Om vi sänker skatten för föräldrar skapar vi sådana incitament.

Vi har lagt fram förslag om en skattereduktion för förvärvsinkomster för föräldrar som har barn i åldern 0-18 år. Ett annat förslag som vi också har lagt fram är att den barnrelaterade delen av bostadsbidraget ska höjas. Det är ett ganska smart grepp att göra det. Det är det mest träffsäkra sättet om vi vill nå familjer med låg ekonomisk standard.

Vi har lagt fram förslag om att införa något som kallas för fritidskort. Man tankar ett fritidskort för alla barn i årskurs 2-9 med en summa pengar för att man ska kunna ha råd med fritidsaktiviteter. Vårt förslag är att alla ska få 500 kronor i stöd per år. Men för dem som lever i ett ekonomiskt utsatt område är vi beredda att se till att stödet kommer upp i 2 400 kronor per år. Alla barn ska ha möjlighet att sporta, dansa eller spela ett instrument.

Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att vi från Liberalernas sida givetvis står bakom de reservationer och tillkännagivanden som vi har i betänkandet. Men jag vill endast yrka bifall till reservation 6.

Fru talman! Det är mycket få delar i välfärds- och socialförsäkringssystemet som griper in i stort sett i alla delar av våra liv på det sätt som familjepolitiken gör. Föräldraförsäkringen är centrum i den.

Hur vi tar hand om våra barn påverkar givetvis barnen genom hela deras liv. Men, fru talman, det påverkar också föräldrarnas liv under och efter tiden med barnen.

Det påverkar den dagliga familjeekonomin hemmavid, och det påverkar arbetslivets möjligheter. Det påverkar livet och ekonomin som pensionär i framtiden. Kort sagt påverkar föräldraförsäkringen från vaggan till graven.

Fru talman! Vi liberaler är stolta över att Sverige har en generös föräldraförsäkring. Vi har tagit strid för den och för en utbyggnad av barnomsorgen som den ser ut i dag. Den ska vårt land ha även framgent.

Men alltför länge har den offentliga diskussionen om föräldraförsäkringen handlat om förändringar inom ramen för dagens system. Flera talare har i dag från den här talarstolen, fru talman, pekat på att jämställd föräldraförsäkring har kommit att betyda enbart jämställt uttag av dagar och väldigt tekniska rörelser runt detta inom nuvarande system.

Fru talman! Nu är det dags att byta perspektiv. Vi behöver ge oss i kast med att analysera större förändringar i systemet och kanske till och med vara lite nyskapande. Att tiden man är hemma med barnen är så ojämnt fördelad mellan kvinnor och män, fru talman, behöver i sig inte vara ett problem. Men det får stora konsekvenser på många olika sätt för alla inblandade. Är man bara medveten om de konsekvenserna kan man såklart göra medvetna val. Men man får också vara medveten om att de val man gör i dag har konsekvenser extremt långt fram i tiden - för en själv och för ens närstående.

Bland annat är deltidsarbete under längre perioder fortfarande något som i huvudsak kvinnor ägnar sig åt. Det här mönstret grundläggs oftast i samband med att barnen kommer. Men långvarigt deltidsarbete blir för många kvinnor också en deltidsfälla även om de har valt det alldeles själva. Det är vid tillfället för denna utveckling som löneskillnaderna mellan män och kvinnor växer och blir så betydande att det får rätt extrema effekter, inte minst på pensionärslivet.

Fru talman! Skillnaden i livsinkomst påverkar kvinnors ekonomiska villkor och därmed deras självständighet livet ut. Kvinnor har i genomsnitt väsentligt lägre pensioner än män. I genomsnitt har kvinnor en pension motsvarande ungefär 65-67 procent av männens. Det är en viktig förklaring till att det i huvudsak är kvinnor som drabbas av en tillvaro som fattigpensionär.

Dagens konstruktion av föräldraförsäkringen har uppenbara nackdelar, och dem ska vi inte blunda för.

Exempelvis, fru talman, är det i dag 26 procent av de förvärvsarbetande kvinnorna som arbetar deltid men bara 11 procent av männen.

Den skillnaden är stor nog, men till detta kommer att de flesta män som jobbar deltid inte gör det som en följd av föräldraskapet. I stället arbetar männen deltid i början av sitt vuxenliv, när de är mellan 20 och 25 år. Och när pensionen börjar närma sig, ja, då går männen ned på deltid. Men då är de 55-65 år.

Jämförs i stället siffrorna för deltidsarbete enbart för föräldrar med hemmavarande barn blir skillnaderna i deltidsarbete enorma. Men då är det kvinnorna som deltidsarbetar.

Vi vill bryta denna inlåsningseffekt på arbetsmarknaden, fru talman. Naturligtvis finns det många som vill arbeta deltid. De får arbeta deltid och ska arbeta deltid om de känner för det, och de kommer att göra det också i fortsättningen. Men det går inte att blunda för att de stora skillnaderna i deltidsarbete mellan kvinnor och män förstärker en icke jämställd arbetsfördelning och är en avgörande del i den ekonomiska ojämställdhet som faktiskt finns i Sverige.

Med detta sagt, fru talman, vill jag understryka att Liberalerna vill ha en ny modell för föräldraförsäkringen. I stället för en mycket lång föräldraförsäkring med partiellt inkomstskydd tar vi sikte på en kortare försäkring med mycket bättre inkomstskydd.

Vi vill ta bort möjligheten att ta ut föräldrapenning en timme i taget, men vi öppnar i stället för helt nya former av flexibilitet och valfrihet.

Vi vill komma till rätta med de mekanismer som skapar deltidsfällorna som jag har beskrivit, men vi ger i stället föräldrarna nya möjligheter att anpassa längden och nivån på försäkringen utifrån sina egna önskemål.

Vi stärker drivkraften för jämställt ansvarstagande genom en mer generös vab-ersättning.

Fru talman! Vi lägger inte fram dessa förslag med avsikten att göra besparingar. I stället är vår strävan att visa hur otroligt viktigt detta politikområde är. Försäkringssystemen påverkar allas våra liv och skulle kunna användas på ett annorlunda sätt så att föräldraförsäkringen blir mer modern, mer flexibel och mer jämställd. Det tjänar barnen, föräldrarna och jämställdheten på.

Fru talman! Det här är inte första gången som Liberalerna ställer sig längst fram och yrkar på förslag som ligger i framkant och kanske långt fram i framtiden. Icke desto mindre är Liberalernas förslag väldigt viktiga.

Jag yrkar därför bifall till reservation 6.

Fru talman! Enligt barnkonventionen ska konventionsstaterna till fullo utnyttja sina tillgängliga resurser för att förverkliga barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Alla barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för deras fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.

I ett samhälle där politiken skapat förutsättningar för fattigdom måste politiken därför ta ansvar för det.

De allra fattigaste barnfamiljerna halkar efter alltmer samtidigt som en ekonomisk elit har fått det allt bättre. Vi har alltså en växande elit som gjort sig rikare under pandemin samtidigt som vi har barnfattigdom.

Fru talman! Här i Stockholm har vi från Vänsterpartiet haft möten ute i de eftersatta områdena för att prata om trygghet. Vi har träffat barn, unga och familjer i Alby, Husby, Södertälje, Skarpnäck och Skärholmen.

När vi pratar trygghet är det inte den polisiära eller den fysiska tryggheten som kommer i första hand för de boende där. Det är utbildning, skola, vård och ekonomisk trygghet. Det andra är viktigt, ja, men det absolut viktigaste pratas det inte lika mycket om i trygghetssamtalen här i riksdagen.

Fru talman! Jag växte upp och bor fortfarande i Skärholmen. När jag växte upp var Stockholm inte så uppdelat. Skolan var navet med relativt små klasser, bra med resurser och elever med olika bakgrund. Det satsades på fritidsaktiviteter, så jag och syrran - då döttrar till en städerska och en metallare - kunde delta i allt från Vår teater till handboll.

I dag ser vi i stället hur barn inte ges möjlighet att få tryggheten som kommer av att lära känna varandra utan antingen går i den närmaste skolan eller reser över halva stan. I eftersatta områden har få barn fritidsaktiviteter, särskilt tjejer. Det är inte billigt att ha fritidsaktiviteter, och försöker man få ihop pengar till mat faller sådana saker bort. Till och med barnens hälsa präglas av var man bor och vilken ekonomi ens familj har. När de äldsta barnen inte längre får vissa ersättningar på grund av ålder går familjens ekonomi omkull.

Det här är inte värdigt. Fattigdom kan drabba oss alla. Den som är ensamstående eller sjuk eller förlorar jobbet kan i dag inte lita på att ett skyddsnät finns.

Familjepolitiska insatser i ett samhälle som har så stora ekonomiska skillnader som Sverige har är verkligen viktiga för omfördelningen och för att minska fattigdomen. Därför föreslår vi att regeringen ska ta fram en strategi så att våra socialförsäkringar verkligen kommer åt detta. Vi vill också att regeringen ser till att den ekonomiska omställning som sker när barn blir äldre inte ska slå så hårt mot familjers ekonomi.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 4.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 maj.)