Frågestund - 2022-04-28

Fru talman! Låt mig börja med att säga att på söndag sänks skatten på bensin och diesel med 1 krona och 80 öre. Det är den första delen av tre i det förslag som Moderaterna tog fram för att få ned priset vid pump med 5 kronor per liter.

Den här regeringen har från första stund sagt att det är omöjligt och att den inte vill göra någonting av detta. På punkt efter punkt har den helt enkelt fått ge med sig därför att det har visat sig att det är fullt möjligt att göra detta. Ni som lyssnar på debatten: Vänta med att tanka till på söndag!

Med det sagt finns det en tydlig majoritet i Sveriges riksdag som på ett mycket tydligt sätt har sagt till regeringen att även del två och del tre i förslaget ska genomföras så att vi kommer ned med 5 kronor per liter.

Fru talman! Min fråga till statsrådet Ygeman är helt enkelt: Har regeringen lämnat in en ansökan till EU-kommissionen för att sänka skatten på bensin och diesel under energiskattedirektivets miniminivå?

Fru talman! Tack, Edward Riedl, för frågan!

Vi har varit konstruktiva både med oppositionen i riksdagen och med EU. Vi har försökt föra diskussioner med EU och fått nej på en större skattesänkning. Det finns helt enkelt inte stöd för Moderaternas idé bland EU:s medlemsländer.

Då går egentligen svaret på frågan över till er. Kommer svenska folket att få stöd i tid, eller ska det vänta på fler omöjliga förslag från Moderaterna?

Fru talman! Nu kan det vara så att statsråden inte talar med varandra. EU-kommissionen skickade i måndags en begäran till EU:s medlemsstater om att inkomma med ansökan för att sänka skatten på bensin, diesel, gas och annat för att komma under miniminivån i energiskattedirektivet. Det kan vara så att det är bristande kunskap hos statsrådet som gör att han inte vet om detta. Även på den punkten kommer den här regeringen att få fel. Det är synd att ni motarbetar bra politik.

Fru talman! Vi får väl se vad som blir resultatet. En sak är säker. Vi står på de svenska konsumenternas sida när det blåser i omvärlden, när Putin driver upp priserna och när Moderaterna kommer med orealistiska och ogenomtänkta förslag.

Fru talman! Den 15-17 april skakades Sverige av korankravallerna. Minst 104 poliser skadades i upploppen där unga män, äldre farbröder men även kvinnor och barn deltog.

I en intervju med Expressen får Anders Ygeman frågan om det finns några kulturskillnader att överbrygga med anledning av upploppen. Statsrådet svarade då att så inte är fallet och att det inte är bakgrunden till detta. Jag menar tvärtom att detta är det yttersta beviset på att en stor grupp människor inte förstår hur man ska bete sig i Sverige, en misslyckad integration.

Därför är mina frågor till Anders Ygeman följande: Menar statsrådet allvar när han säger att kulturskillnader inte har med upploppen att göra? Sedan när är det i så fall en del av den svenska kulturen att mammor tar med sig barn till upplopp för att kasta sten på polis, skrika islamistiska krigsrop och tända eld på polisbilar?

Fru talman! Tack, Pontus Andersson, för frågan!

Det är naturligtvis inte del av någon kultur att elda upp polisbilar. Det är inte en del av den svenska, den tyska, den amerikanska, den nigerianska eller vilken kultur du än skulle vilja räkna upp.

Det är brottslig verksamhet. Den ska beivras. Gärningsmännen ska lagföras oavsett vilken etnisk bakgrund de har och oavsett vilken hudfärg de har. Det är det enkla budskapet från regeringen.

Vi ska inte göra det som Sverigedemokraterna vill göra, genom att straffa sådana som har skött sig, gått i skolan och utbildat sig till att bli läkare eller lärare och bidrar till det svenska folkhushållet.

Fru talman! För mig är det alldeles uppenbart att regeringen har misslyckats, och korankravallerna är bara ytterligare ett bevis på detta.

Vill man bo i Sverige ska man inte bara göra rätt för sig. Man ska också anpassa sig efter vårt sätt att leva och acceptera våra lagar och regler.

Socialdemokraterna släppte in dessa personer i Sverige. Socialdemokraterna finansierade deras leverne i Sverige. När ska migrationsministern se till att dessa våldsverkare utvisas från Sverige?

Fru talman! Det är väl det här som är skillnaden mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Ni vill ge brottsligheten en hudfärg, en religion. Den andra brottsligheten talar ni inte om i talarstolen.

Vi har skärpt 70 straff. Vi har satsat 12 miljarder kronor mer på polisen. Jag har nyligen lagt fram förslag på riksdagens bord som ska leda till väsentligt fler utvisningar på grund av brott av dem som inte har hemvist i Sverige.

Fru talman! Elförsörjning är någonting centralt för alla samhällen, till och med Gotland. Vi behöver ha en ny elkabel. Vi har i praktiken haft stopp på elförsörjning till nya etableringar sedan 2007.

Vi var lovade det av den förra regeringen 2009, men Svenska kraftnät drog tillbaka det löftet 2017. Nu lyckades vi från Centerpartiets håll förhandla in det i regleringsbrevet för 2020.

Det gör att det nu pågår en nätutredning som jobbar på. Det är extremt centralt för att vi ska komma vidare med klimatomställningen på Gotland, för att vi ska klara en elförsörjning med kvalitet på Gotland, och för att Cementa ska kunna ställa om i tid.

Mina frågor är rätt så tydliga: Får vi något tydligare besked? Får vi en kontrollstation längs vägen, eller ska vi vänta ännu ett år till?

Fru talman! Tack, Lars Thomsson, för frågan! Som Lars Thomsson sa har diskussionen om en nätkabel till Gotland pågått under lång tid. Den bedömning som vi har fått är att ytterligare en förbindelse behövs till cirka 2030 och att läget nu är stabilt.

Det pågår en utredning, som aviserades den 23 februari, för att hitta de bästa lösningarna för att täcka det ökade behovet. Det handlar både om att ersätta gamla kablar, vars tekniska och ekonomiska livslängd beräknas till 2035, och om att kolla på en eventuell ny kabel. Arbetet bedrivs tillsammans med Vattenfall och Svenska kraftnät.

Jag kan i dagsläget inte ge Lars Thomsson ett tydligare besked än att vi får invänta utredningen och se vad den kommer fram till om vägen framåt. Men en sak kan jag trygga Lars Thomsson med: Vi är väldigt måna om att se till att den gröna omställningen och elektrifieringen fortsätter i samhället.

Fru talman! Det är en enorm tidspress. Klimatfönstret håller på att stängas till 2030. Cementa är den andra eller tredje största utsläppspunkten i Sverige, och de vill bygga om och ställa om sin produktion till 2030.

Det innebär att vi måste få besked om att det blir en kabel - inte om den tekniska utformningen utan om att det blir en kabel. Det beskedet behöver verkligen komma fort, och jag hoppas att statsrådet kan hjälpa oss genom att säga att det blir en kabel.

Fru talman! Lars Thomsson och jag har samma ambition. Jag förstår att han gärna vill att jag svarar ja på frågan. Det skulle jag också gärna vilja göra.

Den utredning som jag nämnde, Nätutredningen, kommer att bli klar kvartal 4 2022, det vill säga i år. En intressedialog är planerad, och det blir intressant att följa hur arbetet kommer att fortskrida.

Men jag återupprepar: Ambitionen delar vi. Vi ska se till att Gotland har tillräckligt med el. Det är viktigt för både klimatomställningen och säkerhetspolitiken men också för vår gemensamma framtid.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anders Ygeman. Vi är alla överens om att upploppen under påskhelgen var fruktansvärda på många olika sätt. De ansvariga ska lagföras.

Jag vill också lyfta hur högt uppsatta politiker går högerextremismens ärenden och spär på hat, hot och våld mot muslimer som grupp och skapar splittring i samhället. Vi hör talas om kollektiva bestraffningar, och en del vill utvisa hela familjer till de inblandade. En annan undrar varför polisen inte ville skjuta skarpt. Dessa uttalanden har spätt på oerhört mycket hat och hot mot alla muslimer i landet.

Därför vill jag fråga: Vad tänker Sveriges regering göra för att säkerställa att islamofobin inte tillåts att spridas och utsätta den muslimska befolkningen för mer hat och hot?

Fru talman! Regeringen har gjort ett antal insatser för att motverka rasism, kränkningar, hot och hat. Vi har förbättrat säkerhetsinvesteringarna vid våra församlingar, oavsett om de är judiska, kristna eller muslimska.

Det är bara att konstatera att Paludan och hans anhang ökar splittringen och polariseringen i samhället. De enda som har något att vinna på det är högerextremisterna, som får näring av det, och islamisterna, som får näring av det. Det är de två yttersta polerna som förstärker varandra och som offrar stora delar av allmänheten. Det gäller framför allt dem som bor i de utsatta områdena. Det är de som drabbas av det besinningslösa våld som vi såg i kravallerna i påskas och som vi på alla sätt måste ta avstånd ifrån, slå ned och lagföra.

Fru talman och statsrådet! Självklart jobbar Sverige mot rasism. Men FN har under många år kritiserat Sverige för islamofobin i landet. Därför är det viktigt att vi agerar, framför allt med tanke på att det är högt uppsatta politiker som går ut och uttalar sig på det här sättet.

Det påverkar alla muslimer. Det är några hundra som är inblandade i upploppen, och de ska lagföras. Men alla andra muslimer som bor i det här landet ska inte straffas för det. Och det är det vi ser när högt uppsatta politiker går ut och uttalar sig på det sättet. Det är inte acceptabelt.

Fru talman! Tack, Momodou Malcolm Jallow, för frågan! Även om jag kan sympatisera med det som Momodou Malcolm Jallow ger uttryck för ska politisk debatt från sådana man inte gillar mötas av annan politisk debatt.

Jag tror inte att det här är ett område för ytterligare lagstiftning, utan här handlar det om att ta debatten med de politiska motståndare man inte gillar och möta dem och vinna debatten.

Däremot ska vi se till att alla, oavsett vilken religion man har, ska kunna känna sig hemma i Sverige och verka med den religionen här.

Fru talman! I de budgetkompletteringar som riksdagen gjorde fick Kristdemokraterna med den nationella vårdförmedlingen. Det innebär, enkelt uttryckt, att man upprättar en webbsida där patienterna och vårdgivarna kan se var det finns ledig kapacitet i landet. Vi skickar dessutom med pengar till reskostnader för patienten så att man inte behöver lägga ut pengar själv eller behöver vara rik för att kunna ta sig till vården.

I måndags presenterade regeringen hur man genomför det här. Det blev en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner som inte innehåller någon webbsida utan enbart fluffiga ord och oprecisa uttalanden. De pengar som riksdagen beslutade ska gå till patienter som får vård går alltså inte dit.

Vad gör regeringen för att säkerställa att patienter får den vård de behöver och att man använder den lediga kapacitet som finns i landet?

Fru talman! I den del som handlar om hemsidor och sådant får jag nog hänvisa frågan vidare till ansvarigt statsråd, för då är vi på en detaljeringsgrad som tyvärr går utöver den som gäller för den allmänna frågestunden.

Men i den övergripande frågan om vad vi gör för att vården ska gå till dem som behöver den och att vi ska ha tillräckliga vårdresurser är svaret att vi har skjutit till många miljarder kronor för att förbättra sjukvården i Sverige. Vi ser hur flera sjukvårdshuvudmän och regioner till och med har överskott i budgetarna efter pandemin.

Jag kan också konstatera att den överenskommelse som regeringen har tecknat med SKR även måste innefatta Kristdemokraterna eftersom ni har representation i SKR, i såväl fullmäktige som styrelse.

Fru talman! Det är riksdagen som ställer regeringen till svars för hur man genomför budgetbeslut - inte Sveriges Kommuner och Regioner, som är en förening.

Riksdagen har begärt att man ska inrätta en nationell vårdförmedling. Att det är i form av en webbsida trodde jag ändå att statsrådet kunde hantera. Vi saknar alltså möjlighet att använda ledig kapacitet i landet.

Dessutom har regeringen i överenskommelsen sagt att man inte ska genomföra reseersättningen till patienterna i år utan att man ska återkomma till den nästa år. I år förväntar sig alltså regeringen att det enbart är rika som ska kunna söka vård på annat håll. Varför gör regeringen så här?

Fru talman! Jag överlåter nog till talmannen att informera ledamöterna om arbetsformerna för frågestunden.

Fru talman! Också jag riktar min fråga till integrationsminister Anders Ygeman.

Det är inte bara så att långtidsarbetslösheten i Sverige har bitit sig fast med över 180 000 personer, varav lejonparten är utrikes födda och många utrikes födda kvinnor, utan vi ser också att segregationen ökar i landet. Både Försvarshögskolan och Säkerhetspolisen bekräftade nyligen bilden av att också extremismen och radikaliseringen ökar i vårt samhälle.

Tidigare i dag presenterade regeringen bland annat åtta nya uppdrag kring segregation till ett antal myndigheter. Min fråga till regeringen är: Vilka resultat och vilken effekt ser ni framför er? Det är ju inte första gången regeringen ger sig på de här utmaningarna och problemen, och trots det går utvecklingen tyvärr åt fel håll.

Fru talman! De uppdrag som regeringen gav i dag gavs med anledning av att den borgerliga budgeten vann riksdagens gillande och att Delegationen mot segregation, den myndighet som hade ansvaret för att jobba mot segregation, därmed lades ned. De hade dock tagit fram ett viktigt statistikverktyg där man ned på stadsdelsnivå ska kunna mäta effekterna av olika åtgärder, om de får en positiv eller negativ effekt på segregationen. För att rädda det här verktyget undan riksdagens nedläggning gav vi i uppdrag åt åtta myndigheter att använda sig av verktyget för att analysera effekterna på segregationen.

Jag tror att det kan vara ett viktigt bidrag till debatten om segregation. Om segregationen ökar i några stadsdelar kan Roger Haddad angripa både kommunalråden och regeringen för det. Och omvänt: Om segregationen minskar kan vi dra lärdom av vilka åtgärder som faktiskt har varit framgångsrika. Även om långtidsarbetslösheten ökar minskar ju arbetslösheten bland utlandsfödda.

Fru talman! Samhällsutvecklingen i Sverige går åt fel håll, oavsett om vi tittar på skjutningar, brottslighet, segregation eller extremism. När det gäller utsatta områden har dessa under den här regeringens tid ökat från 55 till 61 områden. Det är inget annat än ett misslyckande för svensk integrationspolitik.

Därför frågade jag, fru talman, om regeringen med dagens besked tror sig kunna uppnå några andra, verkliga resultat. Vi har haft delegationer, men det har ändå inte fått effekt.

Fru talman! Ett viktigt resultat är att arbetslösheten bland utlandsfödda sjunker. Det måste väl vara ett entydigt bra besked. Att polisen detaljerar sin statistik för att identifiera fler områden är också bra, om man menar allvar med att angripa segregationen.

Jag tror dock, precis som Roger Haddad, att det måste göras mycket mer för att bryta segregationen. Vi har i dag presenterat ett antal åtgärder för att göra just detta. Jag välkomnar Haddad i den diskussionen.

Fru talman! Det finns bara ett klimatparti i den här riksdagen. I går röstade Miljöpartiet som enda parti mot att sänka priset på det som just nu håller på att ödelägga vår planet: de fossila bränslen som Sverige fortsätter att köpa från Putins Ryssland. Detta skedde bara dagar efter att Världsnaturfonden presenterat en rapport som visar att vi redan i år skulle behöva sänka utsläppen med 20 procent för att klara en rättvis klimatomställning i enlighet med Parisavtalets mål.

Regeringen har en skyldighet enligt klimatlagen att uppfylla utsläppsminskningar. Vilka åtgärder planerar regeringen att vidta för att kompensera för den slakt av klimatpolitiken, eller möjligen paus, som regeringen och riksdagen nu har beslutat?

Fru talman! Man ska vara försiktig med orden. Utsläppen i Sverige ökar faktiskt inte; de minskar. De minskar ganska dramatiskt.

Jag tror att Miljöpartiet har en viktig del i det. Men en annan viktig del är det stora skifte vi ser i bilparken. Sverige är det land i Europa där flest människor väljer att köpa en elbil och göra sig fria från fossilberoende. Andra stora skäl är minskningarna i värmesektorn, att vi har en industriell revolution där världens första koldioxidfria stål tillverkas i Sverige och att världens största batterifabrik byggs i Skellefteå.

Vi kommer att presentera ytterligare åtgärder, för vi och Miljöpartiet har samma mål: De svenska utsläppen ska ned, klimatlagen ska följas och Sverige ska fortsätta vara det föredöme vi är i resten av världen. Vi har ett antal gånger blivit framröstade som det land som har världens bästa klimatpolitik.

Fru talman! Det är otroligt viktiga åtgärder vi tillsammans med Socialdemokraterna har fått på plats. En av de viktigaste, enligt Klimatpolitiska rådet, är reduktionsplikten. Nu säger regeringen och riksdagen: Nej, det här ska vi pausa. Nej, vi ska sänka priset på fossila bränslen. I stället hade man kunnat stödja hushållen på andra sätt - till exempel, som Miljöpartiet har föreslagit, med sänkt matmoms eller med direkta stöd till dem på landsbygden. Det hade varit en mycket bättre väg framåt.

Fru talman! Vi kan vara oöverens om vägen, men jag tror också att vi även här ska vara lite noggranna med orden. Vi pausar väl faktiskt inte reduktionsplikten; vi pausar uppräkningen av reduktionsplikten. Det gör vi för att hålla Sveriges konsumenter mindre skadade av Putins krigföring och mindre skadade av oljepriset.

Jag ser framför mig att vi kommer att se en fortsatt revolution av svensk bilpark - mer el, mer biodrivmedel och lägre utsläpp.

Fru talman! Häromdagen ringde en kvinna som ville prata om pensioner. Hon skulle gå i pension om något år, en bit efter sin 65-årsdag. Hon var mycket orolig för hur hon skulle klara sig ekonomiskt efter ett arbetsliv med förhållandevis låg lön och dessutom några år av svår sjukdom som gjort att pensionen inte blir så hög.

Den här kvinnan är inte ensam. Nästan hälften av de kvinnliga pensionärerna i vårt land har någon typ av garantipension för att inkomstpensionen helt enkelt inte räcker till.

Så här kan vi inte ha det. Det är orimligt att människor inte ska ha råd att köpa julklappar till sina barnbarn eller åka med pensionärsorganisationen på sommarutflykten. Det är orimligt att man ska behöva oroa sig på det här sättet när man går i pension.

Regeringen har ju föreslagit garantitillägg. Jag undrar hur regeringen ser att detta kan påverka inkomsten för kvinnliga pensionärer.

Fru talman! Detta kommer, om det genomförs, att ge i snitt 760 kronor i månaden för Sveriges pensionärer, som har jobbat hårt ett helt yrkesliv - upp till 1 000 kronor i vissa fall. Jag vet att många av dessa kvinnor nu väntar på riksdagens besked: Kommer jag att få de här pengarna? Kommer jag att ha råd att åka på semester och göra det här?

Därför blir riksdagens partier svaret skyldiga. Kommer Moderaterna att rösta för detta, eller kommer man att hålla pensionerna på en för låg nivå? Kommer Sverigedemokraterna att rösta för detta? De har påstått sig stå på pensionärernas sida i valrörelse efter valrörelse. Nu ligger ett skarpt förslag på riksdagens bord. Det är i pensionärernas plånbok som svaret kommer att ges.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret. Som statsrådet säger kommer garantitillägget att betyda en väsentlig förbättring för väldigt många pensionärer och deras ekonomi redan på kort sikt.

Men sedan behövs det också åtgärder på längre sikt för att fler ska kunna få bättre pensioner. Jag undrar därför hur regeringen vill säkra högre inkomstpensioner också i framtiden.

Fru talman! Jag tackar frågeställaren för frågan.

Sverige har ett av världens bästa pensionssystem. Men det har också en allvarlig brist: Alltför många pensionärer får alltför lite i pension. I ett välfärdsland som Sverige ska man inte vara beroende av privata pensionsförsäkringar för att få mat på bordet eller lite guldkant på tillvaron när man blir äldre. Därför behöver pensionsavgiften höjas och de framtida pensionerna höjas. I Sverige ska man kunna lita på att om man jobbar hela livet ska man ha en bra pension när man går i pension.

Fru talman! Jag ser att näringsminister Thorwaldsson är redo. Jag tror att han vet att vi kommer att dela samma fråga.

Det handlar om gruvnäringen, en av de näringar som byggt vårt land stort. Vi har brutit malm och framställt metaller i över tusen år. Som mest hade vi 3 000 gruvor i Sverige. Nu har vi bara 12 kvar, och alla är järnmalmsgruvor. Aldrig under 2000-talet har intresset för att leta metaller och mineraler i Sverige varit så litet. Under 2021 kom det in 109 ansökningar om gruvprospekteringar, och det är en tydligt nedåtgående trend.

En förklaring är givetvis det besvärliga regelverk och de långa ledtider vi har. Därför ställer jag frågan till näringsministern: Vad gör vi för att korta ledtiderna?

Fru talman! Tack, Elisabeth Björnsdotter Rahm, för frågan!

Vi delar samma passion för att öppna nya gruvor i Sverige, och ett av problemen som bidrar till att vi öppnar för få är att det tar för lång tid från det att man prospekterar tills de öppnar. Regeringen har lagt märke till detta sedan tidigare och tillsatt en utredning som ska ge svar i oktober månad på hur man kan korta tillståndsprocessen. Vi har också gett uppdrag till våra länsstyrelser och våra domstolar att se över hur det ska gå snabbare från det att man ansöker om att starta en gruva tills den startar.

Jag måste ändå säga att de besked vi har fått från LKAB gör detta till en fin vecka för svensk gruvnäring. Man har tryggat mineraltillgången till 2060 med ungefär dubbelt så mycket järnmalm som man har brutit ända sedan man startade på 1800-talet och dessutom i nya fyndigheter - kanske kan det lösa frågan med hela Europas behov av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Det är alltså en stolt minister ansvarig för gruvor som står här i dag.

Fru talman! Sverige liksom övriga världen är väldigt beroende av innovationskritiska metaller för att vi ska kunna vara fossilfria 2030. Som statsrådet Ygeman beskrev tidigare har vi ju påbörjat byggnationen av den stora batterifabriken i Skellefteå, vilket är ett positivt tecken. Men just nu köper vi innovationskritiska metaller från Kongo och Kina. Det är inte acceptabelt, ministern.

Fru talman! Tack för den kompletterande frågeställningen, Elisabeth Björnsdotter Rahm!

Nej, det är inte acceptabelt. Hela Europa är alldeles för beroende av mineralinköp från Ryssland, Kina och Kongo, inte minst av de så kallade sällsynta jordartsmetallerna. Därför tror jag att det här beskedet som kom från LKAB i förrgår kommer att vara ett bra besked för hela EU. Det är faktiskt så att EU har detta som en av de viktigaste prioriteringarna. Jag är säker på att vi kommer att kunna göra jättemycket med svenska gruvor för att lösa ett stort samhällsproblem i framtiden.

Fru talman! Nyligen lade regeringen fram ett förslag om att slopa det kommunala vetot vid etablering av vindkraft. Det är ett förslag som nu inte ser ut att gå igenom i riksdagen och där Sverigedemokraterna fäller avgörandet. Samtidigt har vi en situation där det är förbjudet att bygga ny kärnkraft i 287 av landets 290 kommuner.

Nu finns det aktörer som vill bygga ny kärnkraft och som har intresse från företag och kommuner när det gäller att bygga uppemot 15 nya små reaktorer. Vi ser att det statliga bolaget Vattenfall håller på att utveckla ny kärnkraft utomlands i stället för i Sverige och så sent som i den här veckan meddelade att man tycker att lagstiftningen borde ses över för var man får bygga ny kärnkraft i Sverige, vilket Sverigedemokraterna har föreslagit under lång tid.

Nu har vi forskning i Sverige och vi har företag som vill bygga, och då, fru talman, är min fråga till regeringen och statsrådet Farmanbar varför regeringen så krampaktigt håller emot när det gäller att det ska råda en mer likvärdig konkurrens mellan kraftslagen.

Fru talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för frågan!

Regeringen är teknikoptimistisk. Vi är neutrala och jobbar efter konsumenternas bästa, alltså både vår industri och våra elkonsumenter. Vi vet att små modulära reaktorer på kort sikt inte kommer att påverka elpriset positivt i Sverige. Vi har i dag, trots det höjda prisläget, ett av världens och Europas lägsta elpriser. Det har vi för att vi har satsat på lönsamma energislag och för att marknaden har satsat på lönsamma energislag.

Jag ska påminna Mattias Bäckström Johansson om att samtidigt som vi står här finns det i dag ansökningar för 350 terawattimmar el, vilket motsvarar två och en halv gång mer än vad hela Sverige förbrukar, bara i havsbaserad vindkraft. Trots det vi har hört i medierna finns det noll ansökningar om ny kärnkraft i Sverige trots att det har varit möjligt i tio år och trots att det finns tre siter med framdragna transmissionskablar, utan kommunalt veto och med full möjlighet att ansöka.

Fru talman! Det finns kommunalt veto även när det gäller kärnteknikanläggningar, vilket statsrådet borde veta. Ska Sverige lyckas med elektrifieringen kan vi inte stänga dörren för något fossilfritt alternativ. Frågan är varför regeringen är så rädd för att göra det tillåtet att bygga ny kärnkraft där elen behövs som mest och göra det möjligt för alla fossilfria alternativ att finnas.

Nu kan vi se att Storbritannien går fram med myndighetsgodkännande till 2024, och det finns aktörer som vill få det här på plats redan till 2030. Varför vill då regeringen stänga dörren för de olika elkällor som vi kommer att behöva där vi också måste ha planerbar kraftproduktion i framtiden?

Fru talman! Där elen behövs, säger Mattias Bäckström Johansson. Den behövs ju här i södra Sverige där det finns tre siter med framdragna transmissionskablar. Just de tre siterna omfattas inte av kommunalt veto. Där är det fullt möjligt att bygga, men det finns noll ansökningar, för det är inte lönsamt. Sedan kan man önska att det skulle byggas någon annanstans - som om man tror att någon skulle säga ja till en gullig liten reaktor på bakgården när man säger nej till vindkraftverk.

Det kommer inte att lösa problem, men vill någon bygga: Varsågod, det finns tre siter!

Fru talman! Jag är en stolt Göingebo. Min hemkommun Östra Göinge var en av de kommuner som under 2015 välkomnade och tog emot allra flest flyktingar. Vi tog ett enormt stort ansvar och gjorde ett extremt stort jobb för att lösa situationen för alla dem som sökte skydd i Sverige. Men mottagandet har också en baksida och stora utmaningar. Utmaningarna är kanske större än vad många faktiskt förstår.

Nu står vi inför en ny flyktingsituation i Sverige. Självklart ska Sverige vara en öppen famn för människor som flyr från Ukraina, men vi får inte göra om misstaget från 2015 vad gäller stora flyktingboenden i små kommuner.

Regeringen uttrycker i dag en vilja till en jämn fördelning i hela landet och till att kommuner som tidigare tog ett stort ansvar inte ska behöva ta ett lika stort ansvar nu. Tyvärr är signalerna de motsatta. Ute i kommunerna, speciellt i min hemkommun Östra Göinge, får vi åter signaler om förfrågningar från Migrationsverket.

Därför, fru talman, går min fråga till statsrådet Anders Ygeman: Kan statsrådet garantera att små kommuner likt Östra Göinge kommun inte kommer att få boenden igen?

Fru talman! Tack, Sofia Nilsson, för frågan!

Mitt svar är ja. Små kommuner ska inte behöva ta ett oproportionerligt stort ansvar den här gången. Därför har vi gett i uppdrag till Migrationsverket att de när de upphandlar ska fördela boenden jämnt över landet. Därför ska Migrationsverket upphandla bara på en månads tid. Därför lägger regeringen en ny lag på riksdagens bord inom kort - den är ute på remiss nu med en väldigt kort remisstid på bara tre veckor - där målet är att flyktingar ska fördelas jämnt över landet. Den lagen börjar gälla den 1 juli, och då kommer det också att ske en växling mellan Migrationsverkets boenden som hittills har upphandlats och de boenden som kommunerna tar fram. På det sättet kommer vi att få en jämnare fördelning över landet.

Det är ju som Sofia Nilsson säger att ska Europa klara det här måste alla Europas länder hjälpas åt, och ska Sverige klara det här måste Sveriges alla kommuner hjälpas åt.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Jag är verkligen glad över att regeringen har tagit det här på allvar och hörsammat detta. Men jag vill upprepa min fråga: Var finns planen från regeringens sida? För signalerna är faktiskt de motsatta just nu. Vi får förfrågningar till de anläggningar som tidigare var stora boenden. Nu kommer det återigen förfrågningar från Migrationsverket om man kan tänka sig att starta upp igen.

Därför är min fråga till statsrådet: Vad är planen för att man ska kunna möta detta före juli?

Fru talman! Regeringen har presenterat planen. Den innehåller uppdraget till Migrationsverket om att det ska fördelas jämnt över landet. Den innehåller en ny lagstiftning för att se till att alla landets kommuner hjälps åt. Jag hoppas naturligtvis att alla partier här i kammaren kommer att ställa sig bakom den lagstiftningen.

Som jag sa: Även när det gäller de boenden som Migrationsverket har upphandlat hittills är det en månads uppsägningstid, så de går snabbt att säga upp.

Fru talman! Allt fler länder rör sig i konservativ, patriarkal och auktoritär riktning, och allt färre människor får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Rysslands anfall mot Ukraina har förvärrat läget än mer.

Ett sätt att stötta människor i kris är bistånd, och Sverige har genom att långsiktigt vara en pålitlig givare bidragit till att skydda de allra mest utsatta.

I det läget väljer regeringen att lägga fram enorma avräkningar på utvecklingsbiståndet. Många civilsamhällesorganisationer och multilaterala organisationer har vänt sig till mig och frågat om regeringen är medveten om vad de osmakligt höga avräkningarna innebär.

Jag kan ju inte svara för regeringen så därför, fru talman, vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman om regeringen förstår vad dessa avräkningar kommer att innebära för världens allra mest utsatta och om man inser att Sverige kommer att förlora anseende som en pålitlig givare när många ingångna avtal kommer att brytas.

Fru talman! Jag är stolt över svenskt bistånd. Jag är stolt över att det svenska biståndet ökar, inte minskar. Jag är också stolt över att det ger en möjlighet för Sverige att bistå de människor som flyr undan den ryska aggressionen i Ukraina.

Jag tror att de allra flesta människor förstår att det kostar pengar om man vill hjälpa människor på flykt. Vi behöver bistå dem när de är på flykt. Det gäller när de kommer till Sverige, när de kommer till närområdet och när de flyr i Ukraina.

För mig är det naturligt att vi använder oss av de pengar som vi har avsatt till bistånd för att bistå dem som flyr undan kriget i Ukraina. De behöver vårt bistånd.

Fru talman! Det är oroväckande att den internationella solidariteten, som är en viktig del av arbetarrörelsen, så lätt blir satt på undantag när den svenska finansen, enligt finansministern, är stark. Jag undrar varför världens allra mest utsatta ska betala när vi i Sverige gör skatteavdrag till människor med höga inkomster för att de inte ska behöva betala fullt pris för att få sina Armaniskjortor tvättade.

Fru talman! Den internationella solidariteten måste nog också omfatta dem som drabbas av kriget i Ukraina. Vår ekonomi är god. Därför höjer vi biståndet; vi sänker det inte. Men vi använder biståndet för att bistå dem som har drabbats av Putins krigföring i Ukraina. Jag tycker att vi ska vara stolta över detta bistånd och inte ha den inställning som Yasmine Posio ger uttryck för här.

Fru talman! I dag bor minst 660 000 svenskar världen över. Man bor, arbetar och studerar där. En del av de personer som har fått jobb utomlands bildar under tiden familj där. Det kan vara en familj som inkluderar en part från tredjeland. När de sedan vill flytta hem till Sverige stöter de på problem. Det är problem som har med regelverket att göra och som kan göra att man skiljs från sina barn. Vi vet att det har skett att man skilts från sina barn i upp till två år. Detta måste vi politiker ta på allvar och åtgärda.

Min fråga till Anders Ygeman gäller därför följande. Vi i Kristdemokraterna har två lösningar som vi ser som möjliga. Den ena är att man gör skillnad på om den som kommer till Sverige är anhörig till en svensk medborgare och därför får söka tillstånd här i Sverige. Den andra är att man prioriterar handläggningen av ärenden som rör utlandssvenskar. Vad tänker ministern om detta?

Fru talman! Tack, Hans Eklind, för frågan! Låt mig först säga att jag delar bilden av problembeskrivningen. Utlandssvenskarna har liksom många andra drabbats av en för långsam handläggningstid. Handläggningstiderna har under ganska lång tid varit för långa på Migrationsverket. Det är bakgrunden till att vi i regleringsbrevet har gett myndigheten i uppdrag att prioritera kortade handläggningstider.

Fru talman! Man ska väl också vara sjyst och säga att kriget i Ukraina och att vi har fått den värsta flyktingsituationen i Europa sedan andra världskriget inte har underlättat för Migrationsverket att korta sina handläggningstider. Det gäller oavsett hur man väljer att dela in handläggningsområdena. Det gäller tyvärr även andra områden än utlandssvenskar.

Jag ser fram emot att vi i framtiden ska kunna komma med gladare besked till utlandssvenskarna om att handläggningstiderna faktiskt kortas.

Fru talman! Jag delar absolut ministerns åsikt om att det som har hänt under de senaste månaderna naturligtvis måste vägas in. Men jag hade två förslag. Det ena förslaget var att om man är anhörig till en svensk medborgare ska man kunna få söka tillstånd när man kommit till Sverige. Huvudregeln är att man gör det innan man kommer till Sverige. Den delen har inte ett smack med Ukrainasituationen att göra. Det hoppas jag att ministern är enig med mig om.

Vi måste inse att vi kommer att få en alltmer internationell arbetsmarknad. Därför måste vi åtgärda detta.

Fru talman! Jag delar Hans Eklinds uppfattning om att det här måste åtgärdas. Det förslag som han kommer med skulle innebära en lagändring och strida mot den praxis vi har i utlänningslagen. Det vore olyckligt. Huvudspåret måste vara att satsa resurserna på att få ned handläggningstiderna på Migrationsverket och se till att de har rätt resurser så att alla angelägna grupper får en rimlig handläggningstid.

Fru talman! Även min fråga är riktad till statsrådet Anders Ygeman. Jag vill lyfta upp en fråga som har varit aktuell den senaste tiden, nämligen islamofobi.

I min hemstad Malmö har vi tagit fram en rapport som visar att nästan allt hat och hot på nätet riktar sig just mot muslimer och människor från Mellanöstern. Enligt rapporten riktas nästan 70 procent av alla hatkommentarer på sociala medier mot muslimer. Tidigare har vi i en rapport kunnat läsa om att det sker minst ett angrepp i veckan mot moskéerna i Sverige. Utöver detta möter jag många vittnesmål. Det är framför allt kvinnor som blir bespottade och attackerade för att de bär slöja.

Vad kommer regeringen att göra för svenska muslimer som utsätts för hatbrott?

Fru talman! Tack, Mubarik Mohamed Abdirahman, för frågan! Det är naturligtvis viktigt att samhället står starkt mot främlingsfientlighet, främlingsrädsla och mot hat och hot på nätet, i verkligheten och i attacker i alla former. Vi har tillsammans med Brottsförebyggande rådet tagit fram en studie om islamofobi. Myndigheten har tagit fram ett stöd för att kunna komma till rätta med det här. Under 2022 kommer vi före sommaren att ta fram särskilda åtgärdsprogram mot olika former av rasism, däribland islamofobi, för att på så sätt ytterligare kunna stärka vårt arbete mot främlingsfientlighet och rasism, som vi ju står enade mot.

Fru talman! Jag vet att regeringen gör mycket, men jag vill berätta att i min hemstad Malmö har vi 180 olika nationaliteter och att det talas över 150 olika språk. För oss är mångfalden en styrka. Samtidigt finns det högerextrema krafter som vill dela upp samhället i ett vi och dom. Jag hoppas att regeringen kan göra ännu mer för att skydda våra minoriteter.

Fru talman! Det ska vi naturligtvis göra, men tyvärr är det inte bara högerextremister som vill så split och splittring i det svenska samhället. Det finns också militanta vänsterextremister och islamister. Vi måste ta spjärn mot alla dem som vill så split och splittring mellan människor och öka motsättningar och polarisering i Sverige. Vi måste slå till stenhårt mot dem som vill använda hat, hot och våld som en del i sin politiska verksamhet.

Fru talman! Jag har en angelägen fråga som inte får tillräckligt med utrymme i debatten. I ljuset av det allvarliga läget i Europa är det viktigare än någonsin för näringslivet att immaterialrättsliga tillgångar kan skyddas och tillvaratas. Så mycket som 90 procent av bolagsvärden ligger i dag i dessa tillgångar.

EU:s industristrategi från 2020 har som en av sina huvudpunkter intellectual property action plan, det vill säga en handlingsplan för immaterialrättsliga tillgångar. Denna punkt, och även skrivningar i regeringens industristrategi, saknar immaterialrätt.

Vårt grannland Finland har sedan länge en nationell immaterialrättsstrategi, vilket gör att arbetet på EU-nivå kopplas på ett bra sätt hemåt och kan följas upp nationellt. Danmark har nu också en plan, en immaterialrättsstrategi, och den är sjösatt.

Därför ställer jag min fråga till statsrådet Karl-Petter Thorwaldsson: När blir den svenska strategin av?

Fru talman! Jag tackar Ann-Charlotte Hammar Johnsson för en mycket viktig fråga.

Det är alldeles riktigt som Ann-Charlotte Hammar Johnsson säger att det är tack vare vår kraftiga innovationspolitik i Sverige att så många nya uppfinningar och nya upptäckter görs av vårt kreativa näringsliv. Därför är verkligen risken för kopiering och stölder mycket större för de innovativa företagen än för andra.

Jag medverkade förra veckan i en stor konferens om immaterialrätt som myndigheten jobbar med i Sverige, och det finns anledning att återkomma ytterligare till att följa upp efterlevnad av lagen och att immaterialrätt blir en viktigare sakfråga för det svenska samhället.

Om man har uppfunnit och lagt hela sin tid och själ i att starta ett företag baserat på en idé, för att sedan se den stulen av en konkurrent som bara kopierar, gör det att man kanske inte startar ett nytt företag eller använder sin bästa tankeförmåga att få fram de bästa idéerna. Immaterialrätt är verkligen viktigt, och vi måste stärka arbetet för framtiden.

Fru talman! Direktivet om byggnaders energiprestanda och regeringens vision för år 2050 är att alla byggnader ska vara nollemissionsbyggnader senast 2050.

I vår glesbygd övergår ofta de normala renoveringskostnaderna av huset värdet på marknaden. Ännu svårare blir det att få ihop kalkylen när en renovering innebär att huset ska bli ett nollemissionshus och det inte räcker med en vanlig renovering. Att inom 28 år renovera alla hus och gårdar i Sverige till nollemissionshus kräver enorma investeringar, om inte många hus ska rivas.

Har regeringen några planer, statsrådet Khashayar Farmanbar, för hur det ska bli lönsamt att renovera byggnader i glesbygd? Eller är avsikten att husen ska rivas innan de 28 åren har gått?

Fru talman! Jag tackar för frågan från Mikael Eskilandersson.

Förordningen diskuteras just nu och förhandlas än så länge i Europiska unionen. Vi får se var slutresultat hamnar.

Sveriges hållning är att det måste råda stor flexibilitet i genomförandet. Det handlar om flexibilitet i hur finansieringen går till, och det handlar om flexibilitet i tidsramen och slutligen handlar det om flexibilitet i vilka byggnader som kan omfattas eller inte omfattas. Till exempel byggnader av kulturhistoriska värden kanske vi inte vill ska innefattas i detta över huvud taget.

Innan själva slutprodukten är på plats är det svårt att uttala sig exakt om hur nästa steg i finansieringen ska vara. Men jag tror att vi kan vara överens om en sak, nämligen att det kommer att behövas en avsevärt större flexibilitet än vad en del länder i södra Europa vill se vid genomförandet för varje medlemsstat.

Fru talman! År 2014, när terrorsekten Daish attackerade Kobane i västra Kurdistan och Syrien, var det de kurdiska befrielsekämparna i YPG och YPJ som såg till att bekämpa dem. I Shingal var det också de kurdiska styrkorna som skyddade det yazidiska folket.

Den här kampen förde de inte enbart för det kurdiska folket utan för demokrati och rättvisa världen över. Vi har uttryckt vår stolthet och tacksamhet för det som de kurdiska styrkorna gjorde.

Just nu attackeras samma befrielsekämpar av turkiska statsmaktens stridsflygplan. Människor mördas och dödas dag för dag.

Vad tänker den svenska regeringen göra för att försvara kurdernas rätt till frihet och demokrati? Vad gör man för att stoppa de senaste dagarnas bombningar från turkiska statens sida?

Fru talman! Jag tackar Daniel Riazat för frågan.

Tyvärr är detta inte någon ny företeelse. Sverige har genom historien, och gör det fortfarande, stått upp för fred, frihet och demokrati, för varje folks rätt till frihet, för varje lands rätt till frihet.

Vi tar naturligtvis avstånd från väpnade angrepp varhelst de uppstår i världen, och det kommer vi att göra även i fortsättningen.

Fru talman! Min fråga går också till statsrådet Ygeman.

Regeringen har nyligen presenterat flera olika förslag för att komma till rätta med de ökande drivmedelspriserna, till exempel drivmedelskompensationen och ett förbättrat tillfälligt bostadsbidrag för barnfamiljer. Det är åtgärder som eftersom de beslutas i riksdagen kan komma på plats ganska snabbt. Men många bor i områden där man är helt beroende av bilen för att kunna ta sig till och från jobbet. Det nuvarande reseavdraget har legat stilla länge.

Mot den här bakgrunden undrar jag om regeringen tänkte vidta ytterligare åtgärder och när det i så fall kan bli aktuellt med förändringar i reseavdraget.

Fru talman! Jag tackar Ingela Nylund Watz för frågan.

Beskrivningen är naturligtvis helt riktig. Många människor i vårt avlånga land har långa vägar till och från jobbet och höga kostnader för att transportera sig till och från jobbet.

Därför är det angeläget att vi dels kan göra om reseavdragssystemet, dels stärka reseavdraget. Ett sådant förslag kommer regeringen att presentera inom mycket kort.

Fru talman! För drygt ett år sedan sjösattes intensivåret, till en kostnad av ungefär 100 miljoner kronor. Ett år senare kan vi konstatera att detta har blivit ytterligare ett integrationspolitiskt sorgebarn. Det saknas utbildningsplatser för att lära sig svenska och ett yrke. Dessutom har bara 2 av drygt 800 deltagare fått en så kallad mentor, vilket har varit ett huvudfokus.

Detta följer ett mönster. Ett visst antal hundra miljoner kronor satsas på ett visst projekt. Verksamheten är sällan genomtänkt eller ändamålsenlig. Ytterst få får några faktiska jobb i slutändan. Syftet verkar snarare vara att ge statsråden någonting att prata om i medierna.

Jag skulle därför vilja fråga om Anders Ygeman kan berätta inför kammaren hur många av dem som ingick i det första intensivåret som hittills har fått ett arbete utan stöd, det vill säga ett icke-subventionerat jobb?

Fru talman! Det blir lite ironiskt med Ludvig Asplings ironi. Om han menar att hela stödets roll är att statsråden ska få tala om det, verkar det osedvanligt dumt att ta upp just den saken i kammaren så att statsrådet än en gång ska få tala om stödet.

Men jag tackar naturligtvis Ludvig Aspling för den möjligheten.

Svaret på Ludvig Asplings fråga är att jag inte vet eftersom detta sorterar under statsrådet Ekström. Men vad jag kan säga är att vi har en bra utvärdering av de olika insatser som görs. Vissa kommer att vara framgångsrika, och vissa kommer att vara mindre framgångsrika.

Ett resultat vi ser av regeringens politik är att fler och fler med utomnordisk bakgrund går till jobbet. Fler och fler barn med utomnordisk bakgrund får se sina föräldrar gå till jobbet. Däremot lyckas alltför få av de långtidsarbetslösa komma in på arbetsmarknaden, och där måste vi göra större insatser.

Fru talman! Först och främst vill jag ta tillfället i akt och uppmärksamma att det i dag är Workers'' Memorial Day, då vi minns alla arbetare som mist livet. Vårt krav måste vara att ingen ska dö av sitt arbete.

Nu till min fråga. Ljuset kommer från norr, brukar man säga, men det är Ludvika som tänder lampan. På Dalarnas största privata arbetsplats Hitachi Energy arbetar tusentals människor med att möjliggöra grön omställning genom världsledande energiöverföring.

För några veckor sedan fick jag göra praktik där, och då var jag med och byggde en ventil som ska stå till havs utanför Tyskland.

Hitachi utökar nu med 500 nya jobb i Ludvika och nyetablerar sig i Smedjebacken.

I Borlänge ser vi att Kvarnsvedens pappersbruk i stället blir Northvolt med 1 000 nya jobb.

Bruksorter som blivit utmålade som nedgångna och fula får nu vara med och bidra. Hur ser näringsministern på den här utvecklingen för industrin i Sverige?

Fru talman! Ibland skulle man verkligen vilja ha en kvart på sig att berätta svaret, men man har bara en minut.

Det är klart att den stora industrietablering som sker i framför allt norra Sverige men som snabbare och snabbare sprider sig söderut ger nytt hopp till människor runt om i landet.

Jag var själv i Sollefteå kommun i går. Jag var med och diskuterade när man presenterade en idé att skapa 100 nya jobb för att göra flygbränslen - 10 procent av Sveriges flygbränslen ska tillverkas där i framtiden. För första gången på decennier görs en stor satsning på nya arbeten. Det hopp det ger medborgarna där ser man hos alla man möter.

Vi såg bilderna från informationsmötet om Northvolt i veckan, som fyllde hela Galaxen - 800 personer var där för att ta del av informationen om nyetableringen.

Vi ska ta till vara det hopp som den här gröna revolutionen gör för hela Sverige så att industrin kan fortsätta växa och ge jobb till människor runt om i hela landet. Det är jättebra.

Fru talman! Massflyktsdirektivet har inneburit att flyktingarna från Ukraina ganska snabbt har registrerats och då fått möjlighet att skaffa sig ett arbete. Dock är det många som rapporterat att det tar tid att få ett samordningsnummer, som är nödvändigt för att komma igång med jobb och skaffa bankkonto.

Min fråga till statsrådet Ygeman är därför vad regeringen gör för att ukrainare som flytt hit snabbt ska kunna få ett samordningsnummer.

Fru talman! Tack, Elsemarie Bjellqvist, för frågan!

Det ska sägas att många av de ukrainare som kommit hit också har fått samordningsnummer. Men i dag är det så att det är två separata processer när man kommer. Först måste man gå till Migrationsverket, och sedan ska man gå till Skatteverket.

Tanken är att den processen nu ska samordnas så att man när man ansöker om skydd enligt det så kallade massflyktsdirektivet, eller temporary protection directive som det heter på engelska, automatiskt ska få ett samordningsnummer. Med den åtgärden kommer det att gå ännu snabbare för de ukrainare som söker skydd i Sverige att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Jag tror att det kommer att vara en bra och viktig åtgärd för att få in fler ukrainare i sysselsättning.

Frågestunden var härmed avslutad.