Interpellationssvar - Bättre järnvägsunderhåll - 2022-04-26

Herr ålderspresident! Jens Holm har ställt flera frågor till mig angående satsningar på järnvägsunderhållet.

Regeringen har alldeles nyligen tagit emot Trafikverkets rapport från det uppdrag de haft avseende att redovisa åtgärder för att genomföra visst järnvägsunderhåll i egen regi. Rapporten kommer nu att analyseras.

Regeringen har systematiskt satsat på underhåll av såväl järnvägar som vägar, både i nu gällande infrastrukturplan, i infrastrukturpropositionen som presenterades i april förra året och i ett flertal budgetar. Jag kan konstatera att Trafikverket aldrig tidigare har haft så mycket pengar till underhåll. Det skapar förutsättningar för att bland annat förbättra robustheten, höja standarden och förbättra tillgängligheten.

Herr ålderspresident! Jag vill tacka infrastrukturministern för det korta svaret på min interpellation.

Svensk järnväg befinner sig i ett akut läge. Alla som har varit ute och rest nu under våren, särskilt på Västra stambanan och Södra stambanan, har fått leva med kraftiga tågförseningar. Detta har varit resultatet av ett antal akuta spårfel som uppstått, i synnerhet sprickor i rälsen, och lett till stora förseningar.

Tyvärr kommer vi att få vänja oss vid många fortsatta förseningar och akututryckningar. Svensk järnväg är nämligen väldigt illa underhållen. De pengar som Tomas Eneroth nu är så stolt över att regeringen har anslagit, 165 miljarder kronor för den kommande planperioden på tolv år, är helt otillräckliga. De kommer bara att bygga på underhållsskulden. Vi kommer att lämna efter oss en sämre järnväg än tidigare efter planperioden fram till 2033.

Det är därför vi i Vänsterpartiet har anslagit ytterligare 60 miljarder kronor till upprustning av järnvägen. Varför gör vi det? Jo, ytterst handlar det om trafiksäkerhet, om att tågen ska kunna komma fram i tid och självklart om att vi ska kunna flytta över fler transporter från väg till järnväg och nå våra klimatmål.

Frågan om järnvägsunderhållet handlar dock inte bara om mer eller mindre pengar utan också om hur vi organiserar underhållet.

Sedan början av 2000-talet är underhållet av svensk järnväg helt och hållet avreglerat och utlagt på ett antal olika externa företag. Trafikverket utför inget underhåll i egen regi så som man gjorde tidigare med Banverket Produktion, då man hade det övergripande ansvaret och gjorde underhållet själv. På den tiden hade Banverket också väldigt god kontroll över och insikt i anläggningen, alltså statusen på våra 14 000 kilometer räls, våra 11 000 spårväxlar, våra 4 500 broar, våra tunnlar, våra it-system och allt annat som ingår i den stora anläggning som järnvägen är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi i Vänsterpartiet har länge kritiserat den här avregleringen och privatiseringen. Den har lett till ett uppsplittrat ansvar. Ingen har det gemensamma ansvaret och kollen på anläggningen när detta ligger utlagt på olika utförare.

Det här har också konstaterats i ett flertal utredningar. Jag tror att det också är Tomas Eneroths partis, Socialdemokraternas, åsikt att det har varit dåligt med avregleringen. Det var ju därför, herr ålderspresident, som Socialdemokraterna i valrörelsen 2014 gick till val på att "förstatliga" järnvägsunderhållet, alltså att vi skulle ta tillbaka det i egen regi. Sedan dess har Socialdemokraterna tillsatt fem utredningar om järnvägsunderhållet men inte tagit ett enda steg framåt för att vi ska ha mer järnvägsunderhåll i egen regi.

Av den anledningen, herr ålderspresident, skulle jag vilja fråga Tomas Eneroth: Anser Tomas Eneroth att dagens ordning, eller snarare dagens oordning, på järnvägsunderhållet är bra? Om inte, vilka ändringar vill infrastrukturministern göra? Anser infrastrukturministern att Trafikverkets korta rapport är tillräcklig? Om inte, vad vill han då göra?

Och vad hände egentligen med Socialdemokraternas vallöfte om att förstatliga järnvägsunderhållet? Inget steg i den riktningen har hittills tagits.

Herr ålderspresident! Tack, Jens Holm, för engagemanget! Jag uppskattar det. Jag tror att vi är väldigt eniga om att det behövs ordentliga satsningar på det svenska järnvägssystemet. Det var också bland det första jag fick presentera som relativt ny minister redan i nationell plan 2018, där vi ökade satsningarna på det svenska järnvägsunderhållet med 47 procent - en dramatisk ökning.

I det förslag som ska komma i nationell plan och där redan riksdagen och därmed också Jens Holm - i alla fall riksdagen - har ställt sig bakom satsningarna på vidmakthållande handlar det om de största satsningarna någonsin på järnvägsunderhåll.

Jag tror dock att alla som följt debatten känner till att jag har varit kritisk till hur kostnaderna samtidigt har ökat ordentligt när det gäller genomförandet av järnvägsunderhållet. Den rapport jag nu håller i min hand och som handlar om åtgärder för visst järnvägsunderhåll i egen regi är resultatet av ett flerårigt utvecklings- och utredningsarbete som har tillkommit på mitt initiativ för att undersöka förutsättningarna, efter en långtgående avreglering där Trafikverket avhände sig alla möjligheter att bedriva egen underhållsverksamhet, att bedriva detta i egen regi.

Det är i huvudsak statliga aktörer som bedriver järnvägsunderhåll. Det kanske inte är svenska statens bolag - jo, Infranord - men det är andra staters bolag som agerar. Finns det ett värde i att staten själv och Trafikverket själv har egen kapacitet? Jag tror att det är viktigt, både för att hitta benchmarking när man upphandlar järnvägsunderhållet och för att öka kunskapen och kännedomen om järnvägssystemets status. Det är utgångspunkten för de uppdrag som vi gett, och det är också utgångspunkten för den rapport som Trafikverket har lagt fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vi ska komma ihåg, eftersom Jens Holm frågar om vad det är som har skett, är att den senaste utredningen som lade sitt betänkande också fick ganska omfattande synpunkter under remissopinionen. Även om jag är övertygad om att Jens Holm och jag själva kan ha en ungefär likartad uppfattning i en del av de här frågorna hör det till regeringens ansvar att lyssna in remissopinionen och de synpunkter som kommit från ett flertal aktörer när det gäller om det är görligt att gå enligt utredningens förslag.

Det var bakgrunden till att vi också fick ge Trafikverket ett fördjupat uppdrag. Nu kom den rapporten den 20 april. Trafikverket ser att det skulle kunna vara möjligt att lägga över ett antal av kontrakten till att vara i Trafikverkets egen regi. Jag ser det som ett viktigt steg på vägen för att återta den demokratiska kontrollen och säkerställa ökad möjlighet att i egen regi bedriva järnvägsunderhåll. Jag tror att det kan vara till nytta både för Trafikverket och för skattebetalarna.

Herr ålderspresident! Jag skulle vilja börja med att fråga infrastrukturministern om han anser att den ekonomiska ram på 165 miljarder kronor plus knappt 30 miljarder kronor i banavgifter är tillräcklig för att rusta upp järnvägen så att den har en avsevärt mycket bättre standard efter upprustningen. Jag anser inte det. 165 miljarder kronor är långt ifrån tillräckligt, och alla andra bedömare tycker samma sak. Man kan läsa i Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan att det är många järnvägar som kommer att förfalla och alltså vara i ett sämre skick efter planperioden 2033 än nu i början, 2022. Varför? Jo, därför att pengarna inte räcker.

Pengarna är alltså en sak. Är det tillräckligt med pengar eller inte? Vi i Vänsterpartiet ansåg inte att det var tillräckligt, och därför budgeterade vi 60 miljarder extra.

Men organisationen för underhållet av anläggningen är minst lika viktig. Det är precis som ministern säger att det här inte bara handlar om att Trafikverket i dag inte har koll på sin egen anläggning och inte kan agera som den anläggningsägare och förvaltare som Trafikverket är av järnvägen, spårväxlarna, it-system, broar, tunnlar och allt annat som hör därtill. Det är också väldigt kostnadsdrivande att göra upphandlingar. Det kommer få anbud, och vissa anbud är ärligt talat rena skämten - det är väldigt låga bud, och till och med nollbud har förekommit. Det blir väldigt dyrt i slutändan, för jämfört med anbudspriset ökar priset på arbetet med över 70 procent, som Riksrevisionen mycket riktigt har konstaterat.

Jag tycker att det är bra att Tomas Eneroth verkar vara överens med mig - det sa han ju också - om att vi behöver mer av järnvägsunderhåll i egen regi. Men frågan är: Blir det järnvägsunderhåll i egen regi? Sedan 2014, då Socialdemokraterna gick ut med vallöftet att underhållet skulle förstatligas och alltså tas tillbaka till egen regi, har Socialdemokraterna presenterat fem utredningar: två SOU:er och tre utredningsuppdrag till Trafikverket. Men vi har inte tagit ett enda steg närmare ett järnvägsunderhåll i egen regi.

Det utredningsuppdrag som kom senast, i förra veckan, från Trafikverket handlar om att Trafikverket ska få det administrativa ansvaret för 3 baskontrakt av totalt 34 underhållskontrakt i Sverige. 3 av 34 - anser Tomas Eneroth att det är ett tillräckligt steg för att vi ska ha ett järnvägsunderhåll i egen regi? Inte ens i det här förslaget från Trafikverket är de inne på att de ska utföra underhållet i egen regi, utan man pratar om att man ska ha det administrativa ansvaret och snarare ett kontrollansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad handlar det här egentligen om, Tomas Eneroth? Ska vi få ett järnvägsunderhåll i egen regi? Hur länge till tänker Tomas Eneroth och Socialdemokraterna utreda i stället för att agera och ta kontrollen över järnvägsunderhållet?

Herr ålderspresident! Att agera är bland annat att utreda. Det är så man förändrar förutsättningarna från att ha haft en utveckling under lång tid med alliansregeringen när man helt och hållet avreglerade så att all verksamhet sköttes av andra bolag i ren upphandling till att nu påbörja den ganska långsamma process - jag kan förstå frustrationen hos Jens Holm - som det innebär att skaffa underlag och utreda förutsättningarna för att återreglera. Det är ju det som det handlar om: om Trafikverket i ökad utsträckning ska ha verksamhet i egen regi.

Utredningarna visar - det är en utredning med tilläggsdirektiv som lade betänkandet - att det var många synpunkter under remissopinionen som var kritiska och hade invändningar och en del som applåderade förslagen. Jag tror att det är viktigt att om sådant här ska göras ska det göras med en bred acceptans. Jag tror också att både Jens Holm och andra som följer debatten är väl medvetna om att det i denna kammare inte i dagsläget finns en bred acceptans för att omedelbart förstatliga järnvägsunderhållet i Sverige.

Jag tror att en viktig väg att gå är att visa att det är möjligt och att det är bra och innebär en ökad kunskap om järnvägssystemet. Det innebär också att Trafikverket tillförs kunskap som är helt nödvändig för att få en tillräcklig kontroll över järnvägens status. Den ram som finns är tillräcklig. Det är den största ramen någonsin för järnvägsunderhåll. Det som är besvärande är kostnadsutvecklingen. Så pass mycket smålänning är jag att jag är väldigt angelägen om att sätta stopp för en utveckling där vi har en 70-procentig ökning av kostnaderna för såväl väg- som järnvägsunderhåll. Det är inte acceptabelt.

Det kan hänga samman med upphandlingar, med bristande konkurrens, med beställningstider, med ledtider eller materialfrågor - låt oss nu vända på varenda sten för att säkerställa att vi kan bryta den kostnadsutveckling vi har sett just när det gäller järnvägs- och vägunderhåll.

Det kan mycket väl vara så att en slutsats är att det ännu bättre understöder en utveckling där Trafikverket skaffar än mer verksamhet i egen regi. Jag tycker att det är bra att vi nu äntligen har ett underlag. Det fanns ingenting före 2014, men nu finns det ett gediget utredningsmaterial och remissinstanser och beredningsunderlag som gör att en regering, inte minst nu när vi har analyserat Trafikverkets egna förslag, har möjlighet att agera.

Sedan är det naturligtvis så - jag vill passa på att säga det till dem som följer debatten - att Vänsterpartiet naturligtvis alltid kan lägga 60 miljarder mer eller 200 miljarder mer eller hur många miljarder mer som helst, för Vänsterpartiet kommer alltid att ha väldigt mycket mer pengar.

Vi väljer att lägga en budget där vi tar ett samlat ansvar och gör de prioriteringar som behövs till infrastruktur, till försvaret, till polisen, till sjukvården, till pensionerna och till andra viktiga åtgärder. Vi lägger totalt närmare 900 miljarder kronor på infrastruktur nu. Det har aldrig någonsin i svensk historia vad jag vet, om vi inte går tillbaka till Gripenstedts dagar, lagts så mycket pengar på infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss också se till att dessa resurser används så effektivt som möjligt! Med 165 miljarder för vidmakthållande till järnväg är jag övertygad om att vi kan få väldigt mycket bättre insatser som innebär en statushöjning av standarden på svensk järnväg. Det är det som vi arbetar med från regeringens sida.

Herr ålderspresident! 165 miljarder kronor räcker inte till järnvägsunderhåll till 2033, och det finns inte en infrastrukturminister som inte har stoltserat och sagt: Det här är den största infrastrukturbudgeten någonsin. Varför? Jo, därför att ekonomin växer.

Vad det handlar om, Tomas Eneroth, är att vi måste omprioritera. Man skulle kunna införa en bankskatt. Man kan höja skatter för höginkomsttagare och stora företag. Då får man in mer pengar som man kan investera i hållbar infrastruktur. Det är precis Vänsterpartiets politik.

I dag, herr ålderspresident, är det Sverige som mäler ut sig om man tittar på järnvägsunderhållets organisering. Sverige har i dag Europas mest avreglerade järnvägsunderhåll. Det finns inget land som har avreglerat så mycket att en myndighet inte gör något underhåll alls själv. Trafikverket drar inte i en enda mutter själv på järnvägen numera.

Nyligen var det val i Norge, och de fick en socialdemokratisk regering. Där har man stoppat upphandlingen av järnvägsunderhållet. Man börjar sakta återta det till egen regi.

Storbritannien var det första europeiska landet som privatiserade järnvägen och även järnvägsunderhållet. Det gick helt och hållet åt skogen, och nu har man tagit tillbaka järnvägsunderhållet i egen regi och lägger ut det som passar på entreprenad, men den största delen gör man i egen regi.

Tyskland, Schweiz och andra jämförbara länder har alltid haft järnvägsunderhållet helt och hållet i egen regi. Varför? Jo, därför att det är ett väldigt komplicerat system. Någon måste ha det övergripande ansvaret, och det får vara staten. Och där staten inte har kompetens kan man som sagt lägga ut det på någon annan.

Tomas Eneroth! Är det nu färdigutrett om järnvägens underhåll? Tänker regeringen agera och ta steg mot ett järnvägsunderhåll som fungerar bättre, som är mer kostnadseffektivt och som är i egen regi? Anser du att Trafikverkets förslag om bara 3 av 34 baskontrakt i egen regi räcker? Det tycker inte jag.

Herr ålderspresident! Jag tror att den argumentation som både Jens Holm och jag för kommer att visa sig vara rätt riktning, det vill säga mot ett ökat statligt ansvarstagande. Det ska vara en ökad demokratisk kontroll av viktiga verksamheter.

Det vi har att göra är att vända utvecklingen från att allt skulle avregleras och privatiseras under 90-talet och 2000-talet till att inse att det finns grundläggande strukturer i samhället som vi måste ta ett ökat gemensamt ansvar för. Om det är någonting pandemin har lärt oss är det att det verkligen finns ett behov av en starkare stat och ett starkare samhälle. Det visade sig när tidigare regeringar hade avreglerat läkemedelsförsörjning och grundläggande behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu är vi också i en situation där totalförsvaret behöver tillförsäkras mer resurser. Vi behöver stärka samhället. Jag tror att alla inser att det inte var klokt att en gång i tiden nedrusta eller till och med avskaffa den allmänna värnplikten. Ja, jag tror att det krävs en starkare stat och ett starkare samhälle.

Det här är säkert inte den sista utredningen. Men vi kommer att agera för att få ett ökat statligt ansvarstagande för järnvägsunderhållet. Trafikverket har i detta skede gett oss ett bra underlag som ger oss möjlighet att gå vidare.

Jag hoppas och tror att vi framöver kommer att få en än större andel som kanske kan bedrivas mer i samhällets regi. Jag tror att det är nödvändigt för att kunna upprätthålla god kunskap om järnvägssystemets status och samtidigt vara en pådrivare när det gäller att hålla en stram kostnadsutveckling och säkerställa att vi använder de resurser som riksdagen har beslutat om på allra bästa sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.