Arbetsplenum - Mervärdesskatt - 2022-04-20

Fru talman! Nu ska vi diskutera mervärdesskatt, eller moms, som vi säger. Det kanske är den skatt som engagerar våra invånare här i landet minst. Men det engagerar inte politiken minst - det ser vi i det här momsbetänkandet. Det finns en oerhörd kreativitet när det gäller hur man ska kunna sänka momsen på alla möjliga konstiga tjänster, vilket jag kan tycka är helt fel.

Skatter, inklusive moms, ska vara rimligt höga. Som moderat anser jag att vi har ett tydligt problem med dagens höga skatter på arbete. När du jobbar och har inkomster är den största utgiften du har skatt. Om du kommer över brytpunkten och betalar statlig skatt går så mycket som 52 procent av din inkomst till skatt - cirka 30 procent i kommunalskatt och 22 procent till staten. Detta är helt fel och orimligt. Den statliga skatten borde tas bort, eller åtminstone sänkas i ett första steg. I slutändan är det vårt välstånd och vår gemensamma välfärd som hämmas när vi straffbeskattar arbete, utbildning och människor som driver företag.

Det stora problemet i Sverige är att det lönar sig för dåligt att arbeta.

Moderaternas utgångspunkt är att skatterna i Sverige är för höga. Vi har världens tredje högsta skattetryck, och det blir inte lägre. Under de här åren har Socialdemokraterna höjt 46 skatter, och värst är det med skatten på arbete.

Det går givetvis att säga mycket om hur olika momssatser ska vara. Det borde vara rimligt med en enhetlig moms. Så var det från början i den sista skattereform som gjordes under ledning av Kjell-Olof Feldt med flera. Då hade man enhetlig moms. Det är mycket sunt och bra, tycker jag.

Mervärdesskatt

Som ni vet är det i dag undantag på undantag, ofta iscensatta av Centerpartiet, som i kammaren har kommit med förslag om att ta bort lite här och lite där, inte minst när det gäller äventyrsföretag. Om man besöker Åre och kör snöskoter med en sloda efter är momsen 6 procent. Men om man åker till Åre är det ju inte för att spara pengar utan för att göra av med pengar och få en upplevelse! Det är ju helt snurrigt!

Vi moderater utesluter naturligtvis skattehöjningar oavsett om det gäller skatt på arbete eller mervärdesskatt. Här går en tydlig skiljelinje i svensk politik.

Fru talman! Moms är den mest legitima skatten. Det är en konsumtionsskatt som varje individ kan överväga att betala eller inte. Det överväger man när man konsumerar. Ska jag köpa en ny bil vet jag att 20 procent av priset är moms och 80 procent är priset för bilen - pengar som går till biltillverkarna och till den som säljer bilen. Turister och svartjobbare betalar moms; de slipper inte undan. Det finns folk som jobbar svart, men momsen kommer de inte undan, utan den får staten in. Därför är moms en oerhört effektiv skatt.

Momsen är statens näst största intäkt. Det handlar om cirka 500 miljarder kronor. Den största är arbetsgivaravgifterna, som ligger på drygt 800 miljarder.

Energiskatten har diskuterats flitigt de senaste åren, i synnerhet de kraftiga skattehöjningarna på bränsle och el. Nu har det kommit förslag om en försiktig sänkning, och vi får se var det landar. Det som är anmärkningsvärt är att det är dubbelbeskattning på både bränsle och el. Alla som har fått sin elfaktura vet detta. På den senaste faktura jag fick var kostnaden för nätavgifter högre än kostnaden för själva elförbrukningen trots att det är både moms och skatt på den.

Detta slår också hårt mot transportsektorn, lantbruket och inte minst våra hushåll. Folk som inte bor i storstäderna drabbas extra hårt av bränsle- och energiskatterna. Det är väsentligt lägre elkostnad i lägenhet än i villa.

Vi moderater är garanten för lägre skattetryck. Den borgerliga regeringen under Fredrik Reinfeldt sänkte skattetrycket med 280 miljarder och fick in 45 mer på grund av dynamiska effekter. Detta glömmer man lätt bort. Det är lätt att vara politiker och säga: Det är bara att höja skatten, och staten måste ha pengar. Men staten ska inte vara framgångsrik på bekostnad av varje människa i alla väder.

Låt oss säga att du har byggt en villa och levt i den i 40 år. Dina barn har flyttat ut, och nu vill du sälja villan och flytta till en lägenhet på ålderns höst för att ha mindre jobb med att klippa gräsmattor, häckar etcetera. Om du säljer villan med vinst tar staten 22 procent av den vinsten. Det är orimligt att det är så hög skatt på det.

Med regeringens politik med höjda skatter under innevarande mandatperiod är det svårt att hoppas på att regeringen ska ha någon annan ambition än att höja skatterna ytterligare. Vi får verkligen hoppas att det blir regeringsskifte efter valet.

Jag har nämnt att flera skatter har höjts. Det lär vara 46 stycken. Symbolskatter som plastpåseskatten är nästan värst. Den är helt otrolig - att man ska betala skatt på en plastpåse när man går och handlar i affären! Och det har den här kammaren gått med på. Det är ofattbart!

Vanligt folk får mindre pengar i plånboken. Drivmedelsskatterna och inte minst elskatterna skjuter i höjden. Vi ser ingen ände på detta. Det plågar hushållen och vanligt folk som arbetar och går till jobbet varje morgon och sköter sig och bidrar.

Nu kommer nya avgifter som man inte vill prata om. Det handlar om att man ska bygga ut vindkraften, havsvindkraften. Där har man inte redovisat kostnaden för överföringsledningarna. Det är stora pengar. Det finns experter som säger att det kommer att kosta varje villahushåll ungefär 5 000 mer i månaden i nätavgift att finansiera dessa ledningar. Det finns inga ledningar ute i havet, men vid Ringhals och Forsmark finns det ledningar. Bygg ut kärnkraften!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Det socialistiska skattehöjartåget rullar vidare i gammal ordning. Det ser inte ut att vara något bättre vi har att vänta oss!

Jag yrkar bifall till reservation 12 av Niklas Wykman.

(Applåder)

Fru talman! Mervärdesskatt eller moms, som vi också kallar den, är en förhållandevis effektiv skatt på konsumtion som betalas av den slutliga konsumenten av en vara eller en tjänst. Normen för mervärdesskatt är att i princip all omsättning av varor och tjänster i en ekonomisk verksamhet som bedrivs av en beskattningsbar person ska beskattas med 25 procent. Från detta finns en mängd undantag.

Totalt beräknas mervärdesskatten inbringa cirka 546 miljarder kronor för 2022, vilket gör den till en av statens absolut största inkomstkällor. Under hela 2000-talet har mervärdeskatterna till staten ökat varje år, med undantag för 2012, då de minskade ytterst marginellt.

I det betänkande vi i dag debatterar, SkU16, riktas två tillkännagivanden till regeringen. Det handlar först och främst om omvandling av lokaler och kontor till bostäder. Boverket har i en rapport konstaterat att det finns hinder för sådana omvandlingar. Det handlar bland annat om avdrag för moms på byggkostnader om lokalen efter ombyggnad fortfarande används i momspliktig verksamhet. Det avdraget är inte längre möjligt om lokalen börjar användas som bostad. Det är positivt att ett enhälligt utskott vill tillkännage för regeringen att skattelagstiftningen ska ses över i syfte att undanröja dessa hinder.

Det andra tillkännagivandet handlar om mervärdesskatt på interna tjänster, och det gäller ideella föreningar som exempelvis idrottsföreningar, studieförbund och registrerade trossamfund vars näringsverksamhet syftar till att främja organisationens allmännyttiga ändamål. I dagsläget görs ofta bedömningen att interna tjänster som köps inom samma organisation ska beläggas med mervärdesskatt, vilket hämmar den ideella sektorn. Även detta tillkännagivande, där regeringen uppmanas att skyndsamt utreda hur frågan om intern mervärdeskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen, är positivt, och Sverigedemokraterna har ställt sig bakom även detta tillkännagivande.

Frågan om konkurrenssnedvridning är en del av EU-rätten, och det svenska mervärdesskattesystemet är i hög grad byggt på EU:s mervärdesskattedirektiv. Det innebär också att vi inte själva råder över alla delar av vårt mervärdesskattesystem.

Man skulle kunna säga att vi har fyra momssatser i Sverige, där 25 procent är det normala. Sedan är det 12 procent på exempelvis livsmedel, 6 procent på böcker och tidningar och noll procent på bank, finansierings och försäkringstjänster. Det är ett förhållande som EU har godkänt.

Systemet med differentierade momssatser medför vissa problematiska gränsdragningar och definitionsfrågor som i vissa fall kan upplevas som ologiska eller djupt orättvisa. Turist- och besöksnäringen har också under ett antal år fått uppleva såväl flera förslag till regeländringar som faktiska förändringar av momssatserna, vilket har orsakat problem med prissättningen, inte minst när det gäller redan i förväg bokade och delbetalade resor, arrangemang och dylikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Det behövs en rättvis beskattning och en harmonisering av de momssatser som är kopplade till turist- och besöksnäringen. Vi vill se en utredning av förutsättningarna att ytterligare harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner, där likvärdiga verksamheter beskattas mer enhetligt. Vi har även föreslagit liknande inom kultursektorn.

Fru talman! Vårdmomsen har inneburit kraftiga fördyringar av verksamhet för vårdgivare som anlitar legitimerad vårdpersonal som är egenföretagare eller inhyrda - detta i ett läge när sjukvården under en period snabbt behövt öka kapaciteten. Det såg vi inte minst under pandemitiden.

Så sent som i dag kunde vi läsa att 76 procent av 212 primärvårdsläkare menar att bemanningen är otillräcklig. Och där har vårdmomsen varit ett allvarligt hinder. Det var en enkätundersökning som genomfördes av Sveriges Television och som vi kunde läsa om i morse. Så här är det, som sagt, i en tid när kapaciteten behöver öka.

Att kompensera för vårdmoms innebär en ökad administrativ belastning. Och läkarna som besvarat SVT:s enkät menar att det är det som är det stora problemet: att man får ägna onödigt mycket tid åt administration när det i själva verket är vård man behöver lägga resurserna på. Där nämns bland annat Danmark som ett positivt exempel. Men i Sverige har ingenting förbättrats på sistone.

Eftersom Sverige tillämpar en rad undantag från moms uppstår vissa situationer där en investerare vill kvitta ingående moms och utgående moms mot varandra men inte har möjlighet att göra det. Det leder till att nya verksamheter inte växer fram på ett naturligt sätt, vilket bromsar tillväxten i ekonomin. Det kan gälla fastighetsföretag som vill hyra ut lokaler där olika typer av verksamheter inte finner det möjligt, varför uthyrning och därmed investeringar uteblir. Vi har därför drivit att man ska utreda möjligheten till frivillig skattskyldighet när det gäller verksamhetslokaler.

Fru talman! Jag menar att Sverige behöver värna den nationella suveräniteten inom skatteområdet och motverka varje steg i riktning mot ökad överstatlighet. Vi bör i stället eftersträva samarbeten kring frivilliga mellanstatliga och globala skatteavtalsnät. Det är bästa sättet att skapa likvärdiga regler för hantering av mervärdesskatt.

Om EU tar fram ett eget system och resten av världen har andra system uppstår risker för att dessa skillnader nyttjas i skatteplaneringssyften. Förutsättningarna att nyttja skatteplanering minskar om vi globalt tillämpar likalydande principer. Sverigedemokraterna har därför länge förespråkat att vi ska samarbeta multilateralt i frivillig mellanstatlig form inom ramen för OECD för att vinna framgång i frågan om just skatteundandragande på mervärdesskatteområdet.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Fru talman, åhörare och ledamöter! I dag debatterar vi mervärdesskatt, moms. Jag tror, som andra talare före mig har poängterat, att inkomstskatten som vi betalar en gång i månaden är den skatt som får mest utrymme i debatten. Momsen, å sin sida, är en skatt som vi betalar nästan varje dag när vi handlar. Den diskuteras inte lika mycket. Momsen är dock ingen skatt på marginalen. Den står för en stor del av statens intäkter. Jag har sett någon uppgift om att momsen år 2016 beräknades utgöra 40 procent av statens skatteintäkter.

Momsen är till skillnad från inkomstskatter och företagsskatter en relativt - och då menar jag relativt - lättbegriplig skatt om man är konsument. Det är ett påslag på den vara eller tjänst som du köper som inte är beroende av din inkomst utan av varans pris och vad det är för vara. Det råder dock en del olika momssatser som inte är lätta att förstå, men det finns ingen progressivitet, och undantagen är relativt få.

Det var just detta som var poängen när den nuvarande momslagstiftningen infördes 1969. Det skulle vara lika för alla, och det skulle vara relativt enkelt för staten att beskatta den som konsumerar varor och tjänster. På vilket sätt blev det enklare? Jo, staten tar helt enkelt hjälp av företagen med att ta in den här skatten. År 2015 var det över en miljon momsregistrerade företag som fick in moms och som betalade den vidare till staten. Det blir ett antal transfereringar per år, och då måste det vara ett begripligt och enkelt system.

Fru talman! Min bild är att momsen ur den enskildes perspektiv kanske inte ställer till något större huvudbry, men det är annorlunda för företag och den ideella sektorn. Det räcker med att säga vårdmoms, dansbandsmoms, hyresmoms och internmoms för att det ska bli lite tryckt stämning när man är ute på företags- eller verksamhetsbesök. Det finns förstås inget som heter exakt så i momslagstiftningen, men de oönskade effekterna av momslagstiftningen ger snabbt upphov till egna ökända begrepp, och det är ett tecken på att detta snarast behöver ses över.

Den så kallade vårdmomsen försatte plötsligt vårdgivare i en helt ny situation, efter tolkningar av Skatteverket och domar i Högsta förvaltningsdomstolen. Det var när kompetensen i form av inhyrd personal blev mycket dyrare. Detta är något som vi i denna kammare har fått hantera när det gäller budgetpropositionen, för att kompensera vårdgivare i hela landet.

Efter ett initiativ i skatteutskottet tillsatte regeringen en utredning som skulle se över en eventuell lagändring för att komma åt detta. Den redovisning som kom förra sommaren gav inte mycket hopp. Såvitt jag vet bereder regeringen fortfarande detta ärende. Under tiden måste vi lappa och laga i momssystemet för att undvika oönskade effekter som slår direkt mot sjukvården, ofta på landsbygden.

Fru talman! Det är svårt att förstå varför olika nivåer ibland tillämpas inom momssystemet. Det bästa exemplet är nog den gamla godingen dansbandsmomsen. Det är svårt att se logiken i att kultur som utövas i form av musik och dans ska beskattas med 25 procent medan kultur i form av enbart musik är belagd med väsentligt lägre moms.

Momsnivån för musikverksamhet bör rimligen vara densamma oavsett om åhörarna eller publiken dansar till musiken eller inte. Och ska man göra förändringar i momsen måste det vara ganska väl förankrat och förutsägbart. Annars blir det ytterligare pålagor för företagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Jag noterar att min moderata kollega kommenterade till exempel moms för guidningar, som besöksföretag har belagts med. Jag konstaterar samtidigt att det är beklagligt att Moderaterna inte riktigt har förståelse för företagande på landsbygden. När man med ett pennstreck i någon budget för ett par år sedan höjde momsen slog det nämligen mot besöksföretag på landsbygden - utan förvarning. Det uttrycktes inte nu från talarstolen, men vid den tiden kom det ganska raljanta kommentarer om bäversafari. Det är intressant att man tar just Åre som exempel. Vi vet ju att landsbygdens orter, framför allt skidorter, behöver utveckla företagande som gör att turisterna kommer hela året. Och just här är landsbygdsföretag med verksamhet året om väldigt viktiga.

Frågan om momssatser, och många andra, har utretts. Resultat har presenterats i ett betänkande, En ny mervärdesskattelag. Vi får se vad det leder till. Även detta bereds fortfarande i Regeringskansliet. Vi får bevaka och trycka på.

Fru talman! Det finns ytterligare ett område där ändringar behöver ske. Det gäller den så kallade hyresmomsen, där effekterna har blivit vad ingen lagstiftare i världen kan ha haft som intention. Jag pratar om momspliktig verksamhet vid fastighetsuthyrning. På grund av regelverket väljer ibland fastighetsägare att inte hyra ut till ideella föreningar eftersom de är momsbefriade. Nödvändiga investeringar kan bli ogjorda eftersom fastighetsägare inte kan dra av momsen.

Av rent företagsekonomiska skäl kan det vara ett enklare val för fastighetsägare att låta lokaler står tomma än att hyra ut dem till momsundantagna verksamheter, såsom idrott. Med det nuvarande regelverket finns det en risk att idrottsföreningar antingen upphör att vara ideella, eftersom det förvårar deras verksamhet, eller tvingas höja avgifter.

Centerpartiet menar att föreningslivet och den ideella sektorn måste värnas, och vi ser att problem i lagstiftningen riskerar att tvinga fram en bolagisering av ideella verksamheter. Då behöver något göras.

Det finns något som är väldigt glädjande. För bara några veckor sedan läste vi ett ställningstagande från Skatteverket där man kommer med en lösning på förslagen. Man föreslår att det ska förändras nästa sommar, men jag hoppas att det kan göras mycket tidigare.

Fru talman! Låt mig avsluta med något positivt. Senare i dag väntas kammaren besluta om två tillkännagivanden till regeringen. Det ena gäller att se över reglerna för att omvandla lokaler eller kontor till bostäder. I dag bromsar momsreglerna detta. Om det är något vi behöver är det fler bostäder, så detta är välkommet.

Det andra tillkännagivandet gäller att se över den så kallade internmomsen. Detta är något som den ideella rörelsen välkomnar och som vi har jobbat för jättelänge. Vid ett flertal seminarier genom åren, det senaste för bara några veckor sedan, har det påvisats att idrottsföreningar, studieförbund, trossamfund med flera tvingas bli skatteexperter i stället för att bedriva sin verksamhet som de är bra på. En organisation med lokala förbund som samarbetar om exempelvis medlemshantering eller administrativa system tvingas hålla på med internfakturering av moms, vilket stjäl tid och resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Att detta ska ses över är ett mycket efterlängtat beslut, och vi förväntar oss och hoppas på snabb leverans av regeringen. Jag vill passa på att tacka för gott samarbete i utskottet i denna fråga.

Jag yrkar bifall till reservation 10.

Fru talman! Moderaterna är absolut inte emot företagande på landsbygden, Helena Vilhelmsson. Jag har själv drivit företag i 26 år ute i skärgården. Momsen handlar inte om det, inte ett dugg. Om man är företagare och momsredovisningsskyldig får man inte ett öre av den, utan det är staten som får pengarna. Däremot får man administrera momsen och sköta den utan att få ett öre i ersättning av staten.

Detta kan du inte blanda ihop med att Moderaterna är emot företagande på landsbygden, för det är en hel vurpa. Vi är verkligen för företagande både på landsbygden och i hela landet - överallt - men att ha olika moms på olika tjänster tycker jag är principiellt felaktigt. Det var detta jag sa.

Fru talman! Jag tackar Moderaterna för förtydligandet.

Enhetliga regler är självfallet bäst, men man måste vara medveten om att även enhetliga regler kan få konsekvenser som inte är önskvärda. Då måste man se över vilka som skapar inkonsekvens. I det här fallet - oavsett hur det går till i hanteringen - ändrades med ett pennstreck förutsättningarna för många företagare som råkar befinna sig på landsbygden, som driver naturföretag och som bedriver momsverksamhet. Det blev krångligare för dem, det blev svårare och det blev en negativ effekt i rekryteringen därför att saker och ting blev dyrare.

Detta kan ni inte bortse från, Kjell Jansson, men jag är mycket glad över att Moderaterna gör ett statement här om att det inte var meningen att det skulle drabba landsbygdsföretagen. Men det var vad som faktiskt hände.

Fru talman! Det som krånglar till det är att det är olika momssatser. Det gör det rörigt. Ett tag när jag drev företag hade vi 12,87 i byggmoms, och jag köpte in varorna för 25 procent. Att få ut 12,87 var ett himla trassel, tyckte jag. Det är mycket enklare med raka, enkla regler och samma momssats. Om den sedan ska vara 25 eller 22 procent i framtiden kan man alltid diskutera - tyskarna har 22 procent.

Jag tycker att man måste göra en översyn av det här och ta bort undantagen när det gäller moms, för det är dåligt. Moms är den bästa och effektivaste skatten. Alla får betala moms, även de som jobbar svart. Det är det enda verktyget för att få in skatt som är rättvist, för man väljer själv om man vill åka och handla en ny sportbil eller köpa en mindre bil.

Fru talman! I grund och botten är vi helt överens om detta. Min kritik ligger dock fortfarande lite i att förutsättningarna för företagarna förändrades väldigt hastigt. Det är olyckligt, oavsett vem som orsakar förändringarna. Jag hoppas att vi kan jobba för att det inte ska bli så framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Fru talman! Momssystemet är känt, eller möjligen ökänt, för att vara allt annat än enkelt. Enligt Näringslivets Regelnämnd är skatteregler den vanligaste källan till det regelkrångel som många företagare vittnar om. Inte sällan är det just momsen som ställer till problem.

De olika momssatserna 6, 12 och 25 procent för med sig en lång rad gränsdragningsproblem. Det kanske vanligaste exemplet, som lyfts fram i momsdebatterna, är att det är olika momssatser på kulturarrangemang beroende på om publiken sitter ned eller står upp. Om publiken sitter ned är skattesatsen 6 procent, men om publiken står upp och kanske dansar mer än fyrdubblas skattesatsen till 25 procent.

En annan bransch som drabbats hårt av inkonsekventa momsregler är besöksnäringen. Till exempel har guidade turer olika momssatser beroende på var de utförs och även beroende på vilket fordon som används. Sover man över i en båt i en gästhamn gäller 25 procents moms. Sover man över på en camping gäller 12 procents moms.

Fru talman! Den som läser igenom de olika motionerna i betänkandet hittar snabbt många fler exempel på momsregler som är eller ter sig orimliga. En lista över krångliga momsregler skulle förmodligen kunna bli hur lång som helst. De olika skattesatserna, de många undantagen och undantagen från undantagen är en ständig källa till huvudvärk för många företagare och organisationer. Indirekt drabbas såklart också privatpersoner av detta.

Men jag tror att det finns ett större problem här, och det är att när skatteregler ter sig inkonsekventa riskeras förtroendet för skattesystemet och i förlängningen för staten som sådan. Detta vore väldigt skadligt för vårt samhälle.

Kristdemokraterna vill ha en momsöversyn. Syftet ska vara att förenkla och harmonisera momsen. Enkelhet för dem som berörs måste vara ledstjärnan i det arbetet.

Fru talman! Jag har i ett stort antal debatter här i kammaren lyft fram vilken påverkan skatter och skatteregler har på den ideella sektorn. Den ideella sektorn och föreningslivet är en omistlig del av vårt samhälle och en grundläggande del i vår demokrati. Därför är det viktigt att forma skatter och skatteregler så att de inte missgynnar det ideella föreningslivet.

På momsområdet finns det en hel del att göra även ur det perspektivet. Momsen försvårar vardagen för ett stort antal föreningar. Jag är därför väldigt glad över det tillkännagivande som skatteutskottet föreslår ska riktas till regeringen och som berör den så kallade internmomsen. Detta är ett problem som många föreningar har stött på.

Dagens lagstiftning innebär att lokala föreningar som är del i en större helhet belastas med moms när de använder stöd som har tagits fram inom och för den egna organisationen. Det handlar till exempel om tjänster som medlemsadministration, juridiskt stöd eller it-stöd som den nationella organisationen har tagit fram till stöd för sina lokala föreningsgrenar. Tjänsterna tillhandahålls enbart inom den egna organisationen och är skräddarsydda för de behov som finns inom organisationen. Syftet är att de som är verksamma inom organisationen på det lokala planet ska kunna lägga tid och energi på föreningens huvudsyfte snarare än på administration. Men på grund av statens regler blir det snarare tvärtom när man plötsligt måste administrera och betala moms.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Nu får regeringen uppdraget att utreda denna fråga, och precis som det står i betänkandet förväntar vi kristdemokrater oss att regeringen agerar snabbt i frågan.

Fru talman! Det är också mycket positivt att utskottet nu vill rikta ett tillkännagivande till regeringen om att se över skattelagstiftningen så att det blir enklare att anpassa det befintliga fastighetsbeståndet till det som efterfrågas.

I dag motverkar skattesystemet omvandling av lokaler eller kontor till bostäder. Det är förstås väldigt beklagligt.

Det är positivt att utskottet är enigt i denna del. Men det behövs en bredare förändring på detta område.

Fastighetsägare kan i dag anslutas till momssystemet frivilligt och då betala moms på exempelvis inköp av material och tjänster. Så länge fastighetsägaren sedan hyr ut lokalerna till en annan momspliktig verksamhet får fastighetsägaren göra avdrag för sina momskostnader. Men om den momspliktiga hyresgästen lämnar lokalen och en ny icke momspliktig verksamhet vill flytta in uppstår problem. När en hyresgäst som inte bedriver momspliktig verksamhet ska hyra en lokal kan nämligen hyresvärden inte längre dra av ingående moms. Det gör att fastighetsägarens inköp blir 25 procent dyrare. Men det som är än värre är att de momsavdrag som har gjorts måste återbetalas hela tio år tillbaka i tiden.

Fru talman! Resultatet blir att lokaler står tomma i stället för att hyras ut. Resultatet blir också att idrottsföreningar och andra icke momspliktiga organisationer får mycket svårare att hitta någonstans att vara.

Kristdemokraterna menar att hyresmomssystemet måste utredas i syfte att underlätta för uthyrning av fastigheter och lokaler till annat än momspliktig verksamhet. Detta skulle förbättra effektiviteten i nyttjandet av lokaler. Det skulle innebära att föreningslivet kunde lägga mindre tid på att jaga lokaler och mer tid på sin verksamhet. Det skulle också förenkla för fastighetsägare att anpassa verksamheten till den efterfrågan som finns.

Fru talman! Jag står givetvis bakom alla reservationer som Kristdemokraterna har i ärendet. Men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 4.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationerna.

Det som vi debatterar just nu är moms - mervärdesskatt. När man lyssnade på Kjell Jansson kunde man få intryck av att vi diskuterar inkomstskatt. Men så är inte fallet, utan det handlar om moms.

Även om Kjell Jansson var väldigt tydlig med att Moderaterna inte vill höja skatten kan jag påminna honom om att Moderaterna höjde skatten med 80 öre i Kumla. Det är ganska mycket.

Bara för att man omvandlar fastighetsskatten till en kommunal fastighetsavgift betyder det inte att man har tagit bort en skatt. Man har bara infört en annan skatt som man kallar för någonting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Sedan undrar jag om Kjell Jansson tänker föreslå att vi ska lämna EU med anledning av dessa regler. Men det får han kanske kommentera lite senare.

Det är intressant att höra både Kristdemokraterna och Moderaterna i detta fall. Jag uppfattade i alla fall att Hampus Hagman vill sänka momsen, medan Kjell Jansson pratade om att man vill harmonisera momsen och ha 25 procent på allt. Jag tänker att det blir en intressant förhandling mellan dessa två partier.

Men, som sagt var, det som nu debatteras är skatteutskottets betänkande och motioner om mervärdesskatt. Enligt merparten av motionerna vill man utreda sänkningar eller förändringar av momsen inom olika områden.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till flertalet förslag som bland annat handlar om förändrade skattesatser, utredningar av olika effekter och aspekter av moms samt undantag från skattskyldighet på momsområdet.

Fru talman! Eftersom vi pratar om ett betänkande, och det är inte så många som vet vad ett betänkande är, tänkte jag läsa högt ur betänkandet vad utskottet har skrivet.

Det finns nämligen två områden där utskottet är överens om att det behöver göras en översyn av momsen. Det första området är att vi vill att regeringen snabbt utreder frågan om hur intern moms mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen som strider mot EU:s lagar och utan att öka risken för fusk med moms.

Precis som Helena Vilhelmsson sa hade vi ett seminarium här i riksdagen med olika organisationer. Det som togs upp där var att mindre, ideella föreningar måste betala moms på tjänster från sitt riks-, regional- eller lokalförbund om de tillhandahåller interna tjänster inom exempelvis it-stöd, medlemshantering och system för bidragsrapportering.

Jag delar självklart uppfattningen att föreningslivet och ideella organisationer gör en fantastisk insats. Det kan vara att man har fotbollsträning, hjälper hemlösa, ger läxhjälp eller bedriver folkbildning. Det är viktigt att vi får ordning på detta.

Vi menar att de ska stödjas när det gäller de problem som har uppkommit i organisationer som verkar på olika nivåer och innehåller ett antal olika juridiska personer, precis som jag har sagt tidigare.

Utskottet föreslår därför att regeringen skyndsamt ska utreda frågan - skyndsamt betyder också att man naturligtvis ska göra det ordentligt, och det måste vara ordning och reda - så att frågan om intern moms mellan föreningar i samma organisation kan lösas. Risker för momsfusk ska också särskilt beaktas.

Vi har vid förändringar av olika regler sett hur en del så kallade kreativa företag försöker sko sig på skattebetalarna.

Fru talman! Det andra området som utskottet är enigt om är att lagstiftningen när det gäller mervärdesskatt ska ses över så att den inte i onödan minskar incitamenten till att göra om lokaler och kontor till bostäder.

Jag behöver inte upprepa vad som har sagts. Men utskottet konstaterar att reglerna för moms vid omvandling av lokaler och kontor till hyresfastigheter är ofördelaktiga.

Jag tycker att samtliga som har pratat om detta också har varit tydliga med att utskottet anser att det är uppenbart att större flexibilitet behövs i regelverket för att det ska bli enklare att ställa om det befintliga fastighetsbeståndet efter vad som efterfrågas. Utskottet anser därför att regeringen bör se över skattelagstiftningen så att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler eller kontor till bostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Detta har föregåtts av viktiga motioner från både Vänsterpartiet och Moderaterna. Jag kan bara säga: Bra jobbat!

Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Fru talman! Jag är väldigt glad över att vi i dag kan visa enighet här i riksdagen i en fråga som civilsamhället har försökt lyfta fram i över ett decennium, nämligen frågan om att få bort internmomsen.

Egentligen har vi länge varit överens över partigränserna om att föreningslivet ska ha skattefrihet när det handlar om allmännyttig verksamhet. Men det har inte fungerat som lagstiftaren hade tänkt. Då krävs det ett omtag.

Det görs ovärderliga ideella insatser runt om i vårt land varje dag. Det handlar om engagerade som tränar ungdomslag, medmänniskor som stöttar ensamma äldre, studiecirkelledare som stärker bildningen och kassörer som sköter föreningens bokföring på kvällen efter jobbet.

När stora kriser inträffar är civilsamhället snabbt på tårna. Vi såg det när den stora flyktingvågen kom 2015, och vi ser det nu när flyktingarna från Ukraina har anlänt.

När Migrationsverket inte har resurser är det frivilliga från idrottsföreningar, kyrkor och studieförbund som välkomnar människor, skruvar ihop möbler och samlar in kläder.

I min hemkommun Arboga ordnar idrottsföreningarna prova-på-dag för alla barn. Och i grannkommunen Västerås satt frivilliga hela helgen i föreningen Tillsammans Gör Vi Skillnad och gjorde i ordning över 100 påskägg till de nyanlända ukrainska barnen.

Allt det som görs i civilsamhället bidrar på olika sätt till att stärka vårt samhälle. Det förbättrar folkhälsan, stärker demokratin och skapar gemenskap. För att allt det ska fungera, för att människor ska känna att de kan koncentrera sig på det roliga och viktiga med föreningslivet, ska det vara enkelt att driva en förening. Det ska vara lätt att söka kommunala, regionala och statliga bidrag och lätt att redovisa, bokföra och deklarera. De ideella organisationerna med sitt allmännyttiga syfte är något helt annat än vinstdrivande företag, och det ska synas i vår lagstiftning.

Fru talman! För oss i Vänsterpartiet är det viktigt att det finns offentliga bidrag till civilsamhället, och vi ser att de allra flesta föreningar vill göra rätt. Man försöker att få så mycket verksamhet som möjligt för de resurser man har. Det är en av anledningarna till att de flesta större föreningar som finns på flera håll i landet också har organiserat sig i olika nivåer. Man har lokalföreningar, man har distriktsnivån eller den regionala nivån och så har man ofta en nationell nivå, en förbundsnivå. Man kallar det för lite olika saker i de olika organisationerna.

Det handlar om att underlätta för den lokala nivån. Man hjälps till exempel åt att finansiera gemensamma anställningar på regional eller nationell nivå, som kan ge ett professionellt stöd när det handlar om administration, ekonomi eller it-system. Då får man förstås utgifter för löner, lokaler och administration och fakturerar medlemsorganisationerna på lägre nivåer för de tjänster man utför. Vissa av de tjänster man utför har i några fall genom åren bedömts som momspliktiga. Av de bidrag som vi politiker tänkt avsätta för den riktiga verksamheten behöver då 25 procent gå tillbaka till staten i form av skatt. Det var inte så vi hade tänkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Den här momsen som man kanske eller kanske inte ska redovisa tvingas man avsätta pengar för. Det råder en stor osäkerhet, och det stressar alla de kassörer som försöker att sköta föreningens ekonomi på sin fritid. Alla vi som är föreningsaktiva - och det är ju vi politiker, eftersom våra partier också är föreningar - vet att kassörer inte växer på träd. Det är svårt att få folk att ställa upp redan i dag.

Bara i Riksidrottsförbundet, som aktiverar runt 3 miljoner svenskar, finns runt 19 000 kassörer som kan tvingas börja med momsredovisning om inte det här ändras. Det blir förstås också merarbete hos Skatteverket, som behöver stötta upp de ideella. De resurserna är förstås inte heller gratis. Genom åren har olika församlingars och föreningars transaktioner mellan deras olika organisationsnivåer bedömts på lite olika sätt, och det är nu dags att vi ger regeringen ett uppdrag att förtydliga lagstiftningen en gång för alla.

Fru talman! Jag avslutar som jag inledde med att konstatera att jag är väldigt glad att skatteutskottet föreslår bifall på min och Vänsterpartiets motion om avskaffande av internmomsen. Jag yrkar också bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Fru talman! Det finns mycket att säga om skatter i allmänhet och moms i synnerhet. Liberalernas generella inställning när det gäller skatter är att vi inte ska ha högre skatter än vad som är nödvändigt men att det såklart finns skäl för att vi gemensamt finansierar viktiga funktioner i samhället såsom skolan, polisen och socialtjänsten.

Jag tänker fokusera mitt inlägg på de två tillkännagivanden som finns i betänkandet.

Vi liberaler värnar om civilsamhället och människors vilja att bidra genom frivilligt arbete. Det bygger en tillit i vårt samhälle, och det skapar tillhörighet och ett sammanhang. Det är viktiga beståndsdelar för ett välmående samhälle.

Fru talman! Ideella föreningar är undantagna från inkomstbeskattning när det gäller näringsverksamhet i syfte att bidra till allmännyttiga ändamål, detta av flera skäl.

Ett skäl är varje timme ideella ledare lägger på att träna knattar i fotboll, gymnastik eller innebandy.

Ett skäl är varje kväll ideella krafter lägger på språkkaféer, soppkök för hemlösa eller ungdomsverksamhet inom kyrkan.

Ett skäl är varje helg ideella ledare arrangerar studiecirklar om hemberedskap vid kris eller krig, om hur en föreningsstyrelse fungerar eller repar med teatergruppen.

Varje krona som går till ideell verksamhet skapar förutsättningar för tusen och åter tusen aktiviteter och medlemmar som lägger sin fritid på att göra skillnad.

Fru talman! I dag går dock inte varje krona till idrottsrörelsen, studieförbunden och trossamfunden till att skapa förutsättningar för den ideella verksamheten. En hel del kronor går tillbaka till staten i form av moms.

Mervärdesskatt

Den så kallade internmomsen drabbar ofta större organisationer där man har system för att internt stödja lokala avdelningar med till exempel it-support, administrativ hjälp eller annat som man av praktiska eller ekonomiska skäl väljer att samordna inom organisationerna. Alternativet till det här hade varit att de ideella krafterna lägger sin tid på administration eller på att bråka med it-system i stället för att träna knattarna, leda teatergruppen eller bemanna soppköken.

Fru talman! Att ideella föreningar kan vara skattebefriade behöver gälla fullt ut, även när de inom sin egen organisation fakturerar. Därför behöver frågan om internmomsen utredas och en lösning som inte orsakar snedvridning av konkurrensen eller ökar risken för fusk presenteras snarast. Det finns ett enigt utskott bakom detta tillkännagivande, och jag konstaterar med glädje att min enskilda motion därmed har bifallits. Vi kommer att noga följa utvecklingen i den här frågan tillsammans med alla de ideella föreningar som i dag åläggs intermoms, trots att de är skattebefriade.

Fru talman! Jag vill säga ett par ord även om det andra tillkännagivandet i utskottet, det som rör en översyn av mervärdesskattelagstiftningen så att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler eller kontor till bostäder.

Vi ser i dag ganska stora förändringar på lokal- och kontorssidan. Affärer går från butiker med lager till showrooms, där varan du beställer i butiken levereras hem till dig från stora centrallager i stället. Vi ser hur kontorsytor används mer effektivt. Fler arbetar på distans några dagar i veckan, och behovet av kontorsytor minskar på sina håll.

Att mervärdesskattelagstiftningen har identifierats som ett hinder när en lokal kan göras om till en bostad rimmar väldigt illa både med den utveckling som vi ser på kontors- och lokalmarknaden och med det faktum att det råder en stor bostadsbrist i många delar av vårt land. En mindre förändring av mervärdesskattelagstiftningen är troligen en lågt hängande frukt för att få till ytterligare bostäder i redan befintliga byggnader. Därför bör regeringen skyndsamt utreda frågan i enlighet med tillkännagivandet.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)