Interpellationssvar - Ökad planerbar elproduktion i södra sverige - 2022-04-19

Fru talman! Carl-Oskar Bohlin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka mängden planerbar elproduktion i södra Sverige.

Regeringen arbetar för att Sverige ska ha en säker, konkurrenskraftig och hållbar energiförsörjning och har nyligen publicerat sin nationella strategi för elektrifiering med 67 åtgärder för genomförande under perioden 2022-2024.

En av elektrifieringsstrategins åtgärder är att styrmedel på energiområdet ska analyseras ur ett effektperspektiv för att om möjligt bidra till minskat effektbehov för att underlätta en snabbare elektrifiering.

Ett annat exempel från elektrifieringsstrategin gäller kraftvärmens roll för att möjliggöra en snabb elektrifiering, framför allt i städer som annars riskerar lokal kapacitetsbrist. Regeringen avser att ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi för en hållbar utveckling av fjärrvärmesektorn i samspel med elektrifieringen samt klimat- och energimål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ytterligare ett exempel från elektrifieringsstrategin rör efterfrågeflexibilitet och energilagring, vilket blir allt viktigare i framtidens elsystem för att balansera ökande andelar variabel elproduktion med en ökad efterfrågan på el. Regeringen avser att ge Svenska kraftnät i uppdrag att tydliggöra förutsättningarna för att främja flexibilitet i framtidens elsystem vid anslutning av elkrävande användare.

Både elanvändning och elproduktion bör kunna bidra med mer flexibilitet i framtiden. En av åtgärderna i elektrifieringsstrategin gäller därför potentialen för att bygga in systemstabiliserande förmågor såsom stödtjänster, lagring och flexibilitet vid investeringar i nya och befintliga elproduktionsanläggningar och att denna ska tydliggöras.

Utöver detta vill jag lyfta fram att Svenska kraftnät planerar omfattande förstärkningar av transmissionsnätet och närmare tredubblar sina nätinvesteringar under de kommande tre åren jämfört med föregående treårsperiod.

Regeringen har även lagt fram förslag för att korta ledtiderna och göra det lättare att bygga ut det svenska elnätet samt uppdragit åt Svenska kraftnät att bygga ut transmissionsnätet till havs för att underlätta för investeringar i havsbaserad energiproduktion.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag noterar att statsrådets svar på hur han ska öka den planerbara produktionen i södra Sverige i huvudsak kretsar kring att människor och företag inte ska kunna använda el när de vill göra det. Det är det som flexibilitet betyder i detta sammanhang.

Jag noterar också att han vill att vi ska ta höjd för en ytterligare ökad andel oplanerbar elproduktion.

Jag skulle vilja ställa en retorisk fråga, fru talman. Är det ett problem att människor i Sverige inte vet om nästkommande elräkning kommer att vara på 1 000 eller 10 000 kronor? Moderaternas tydliga svar på den frågan är: Ja, det är ett problem.

Varför har vi hamnat i denna situation? Jo, därför att det är en allt större andel av vår elproduktion som vi i dag inte kan styra över. Det är ett problem.

I en närmast häpnadsväckande lördagsintervju anförde statsrådet som svar på frågan hur det kommer sig att norra Sverige under mars månad hade tio gånger lägre elpriser än södra Sverige att detta i huvudsak beror på att man i norra Sverige har varit vänligt inställd till att bygga ut elproduktion. Underförstått är då att den inställningen inte har funnits i södra Sverige. Detta är, får man säga, magstarkt för att komma från en regering som under sin regeringstid - de senaste åtta åren - har översett nedläggning av 3 000 megawatt planerbar elproduktion i södra Sverige.

Den här regeringen pratar gärna om vikten av omställning och om vikten av elektrifiering, men facit är ju tydligt: Man lägger ned elproduktion snarare än att bygga ut den på ett sätt som gör systemet mer robust och som gör att människor faktiskt kan ha en föraning om vad nästa elräkning kommer att vara på.

Svaret på hur man tänker komma tillbaka till den ordning som en gång rådde finns ju inte. Statsrådet lämnar inga svar på hur man tänker öka andelen planerbar elproduktion i södra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Han nämner kraftvärmen, men då ska vi komma ihåg att regeringen de facto har varit kraftvärmens största motståndare under den senaste mandatperioden. Man har genom olika skatter sett till att kraftvärmeproduktion har lagts ned och att turbinerna inte körs för elproduktion utan bara för att tillverka fjärrvärme - helt enkelt därför att incitamenten är undanröjda. Incitamenten för kraftvärmeproduktion har försvunnit under den här regeringen, så även kraftvärmeproduktionen har ju minskat under den här mandatperioden.

Den utestående frågan är fortfarande: Vad tänker regeringen göra för att öka den planerbara elproduktionen i södra Sverige? Eller tänker man helt enkelt inte göra någonting åt saken?

Fru talman! Tack, Carl-Oskar Bohlin, för inlägget!

Låt oss ändå hålla oss till sanningen. Regeringen har inte lagt ned någon elproduktion i södra Sverige, i alla fall inte under den här mandatperioden. Jag kan medge att det skedde i början av 2000-talet med Barsebäck. Det var en politisk nedläggning. Det som har skett därefter har skett marknadsmässigt.

Jag är inte överraskad över att Moderaterna inte kan det här med marknadsmässighet, men låt mig förklara. Det betyder att det inte är lönsamt att driva någonting. Det kostar mer att driva och underhålla något än vad man kan sälja det för, och det betyder att det inte är lönsamt längre. Därför har vi sett nedläggning av kärnkraftverk i södra Sverige.

Samtidigt har vi sett ett enormt intresse för investeringar i andra kraftslag, inte minst vindkraft. Mitt parti har sett till att bygga ut och kraftsätta Sverige. Vi byggde ut vattenkraften, som är ryggraden i svensk energiproduktion med 45 procent - nästan 50 procent - av Sveriges energiproduktion. Vi byggde också ut kärnkraften, som i dag står för 27 procent av energiproduktionen. Vindkraften står i dag för 17 procent av energiproduktionen. Jag kan, som ett vänskapligt tips, säga 50, 30, 20 - då får man en ganska bra uppfattning om hur Sveriges elproduktion ser ur.

Jag är oerhört mån om att den kärnkraft vi har blir kvar. Regeringen har, till skillnad från Moderaterna, varit öppen för alla energislag som folk vill investera i och bygga i Sverige.

Vi har varit öppna för nya kärnkraftverk, och vi är det just nu. Vi är öppna för nya vindkraftverk, vilket Moderaterna kampanjar mot med fejkade Photoshopbilder i södra Sverige för att folk ska säga nej. Vi var också för att öka användningen av kraftvärme i den elektrifieringsstrategi som jag presenterade för två månader sedan.

Vi ökar produktionen i Sverige, och vi ser redan nu den enormt långa kön av bolag som vill investera i svensk energiproduktion.

Men låt oss komma till kärnan. För Carl-Oskar Bohlin är inte teknikneutralitet, eller energi som sådan, en fråga. Vi har ju märkt att Moderaterna bara vill ha mer kärnkraft, oavsett vad det kostar och oavsett om det innebär en permanent fördyring för elkonsumenterna.

För min, regeringens och mitt partis del är detta - att politiken ger sig in i detaljerna om vilket favoritenergislag man skulle ha - inte huvudsaken, utan vi ska se till att det finns el alla tider på dygnet under årets alla dagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kan man få med den energimix vi har i dag. Det kan man få med en ökad satsning på energislag - på kraftvärme, på ökad vindkraft och på lagring av energi för att man ska kunna balansera. Detta sa jag i mitt svar, vilket interpellanten nog missade.

Vi ser också effekterna av vår samtid. Vi ser effekterna av länder som inte har velat gå den väg som vi går. Vi ser effekterna i resten av Europa och hur deras beroende av fossila bränslen, som gas, drar upp elkostnaderna för dem och, tyvärr, också för vår del. Samma samarbete som under lång tid har bäddat för låga elpriser i Sverige har inneburit att vi under de senaste månaderna har sett högre elpriser i Sverige. Även om de, om man ska vara ärlig, är avsevärt lägre än i resten av Europa är det väldigt höga priser för vår del. Därför har regeringen vidtagit åtgärder för att underlätta för konsumenterna.

Fru talman! Min interpellation handlade ju om planerbar elproduktion; sedan var det energiministern som valde att släpa in diskussionen om kärnkraft. Men om han ändå vill ha den kan vi konstatera att regeringen inte alls är öppen för nybyggnation av kärnkraft i det här landet, för vi ser i dag en lagstiftning som omöjliggör detta.

Lagstiftningen omöjliggör byggnation av till exempel SMR-reaktorer, som finns färdiga att beställa och som det har visat sig finnas ett mycket stort intresse för men som i dag omöjliggörs av rent legislativa hinder. Man får inte bygga en ny reaktor på andra platser än där befintliga reaktorer har stått. Detta innebär att det i dag i praktiken finns två bolag som får bygga ny kärnkraft i Sverige.

Det är alltså inte med verkligheten överensstämmande att det är fritt fram att bygga ny kärnkraft. Det stämmer helt enkelt inte.

Vad säger då expertmyndigheten i frågan? Svenska kraftnät konstaterar i sin kraftbalansrapport att analyserna av effekttillräckligheten i Sverige visar att en ökad elanvändning utan betydande volymer av flexibilitet i kraftsystemet kan ge stora problem med effektbrist redan till 2035, särskilt när den ökade elanvändningen kombineras med stor utbyggnad av oplanerbar elproduktion. Situationen blir ohållbar för 2045.

Det är alltså regeringens utstakade plan. Svenska kraftnät konstaterar att vi är på väg rakt mot en ohållbar situation, och i stället för att se detta tycks energiministern vara av uppfattningen att det här är en färdplan.

Problemet är att regeringen tycks vara ointresserad av fysikens lagar. Nedläggningen av planerbar synkron elproduktion har inte bara skapat mindre aktiv effekt på plats i södra Sverige utan också försämrade förutsättningar att föra över kraft från norra till södra Sverige.

Vad är problemet med detta? Jo, naturligtvis drabbas södra Sverige dubbelt. Vad är regeringens svar till människor i södra Sverige som i dag får betala tio gånger mer för elen än boende i norra Sverige? Regeringen har uppenbart inget svar, för regeringen har ingen plan för att ersätta den kraftproduktion som man har översett med nedläggningen av.

Det stämmer att det inte är regeringen som formellt har fattat beslut om kärnkraftsnedläggningarna på ett regeringssammanträde. Men märk väl vad regeringens tidigare samarbetsparti Miljöpartiet säger när de blir intervjuade om detta. De säger att detta skedde med hjälp av informell styrning av Vattenfall, det vill säga att regeringen använde sitt eget bolag för att lägga ned kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan säger energiministern att detta skulle ha skett på marknadsmässiga grunder. Men när de här besluten fattades var kärnkraften drabbad av en rekordhög effektskatt som Socialdemokraterna varit med och infört och höjt. Vad är det för marknadsmässighet? Hela elmarknaden är ju politiskt påhittad. De incitament som politiken ger kommer också att definiera utfallet av marknaden. Problemet är att utfallet just nu är oönskat, och det bär regeringen det yttersta ansvaret för.

Fru talman! Jag är glad att interpellanten har läst en rapport från Svenska kraftnät. Men det är synd att han inte har läst elektrifieringsstrategin, som kom efter den rapporten, och de rapporter som visar på att just elektrifieringsstrategin svarar på de utmaningar vi har framöver. Men det kanske kommer nästa gång vi har interpellationsdebatt - vem vet?

När det gäller kraftproduktion som är planerbar i Sverige nämnde jag i mitt tidigare inlägg fjärrvärmelösningar, kraftvärmelösningar, energiflexibilitet, stödtjänster i systemet, en ny marknadsmodell och mer elproduktion. Vindkraften är i sig inte planerbar, men 60 procent av den produceras under vinterhalvåret, när vi har som störst behov. Det produceras mindre vindkraft under sommarhalvåret, till skillnad från solkraften, som till 80 procent produceras under sommaren. När man har tillräckligt mycket vind kommer man alltid att ha tillgång till god energi. Dessutom komprimeras det ihop. I de lösningar som vi ser framför oss jobbar marknaden med mer lagring i alltifrån batterier till olika bränslen, så att vi får en ökad planerbar elproduktion i södra Sverige.

Men då måste vi också tillsammans jobba för att få acceptans för ökad produktion i södra Sverige, inte som interpellantens parti gå omkring och sprida fejkade photoshoppade bilder för att ljuga ihop hur vindkraften skulle ha sett ut om man skulle säga ja till den. Jag är beredd att prata med mina partivänner om detta. Är interpellanten beredd att prata med sina partivänner om orimligheten i att säga nej till ökad kraftproduktion som för varenda tillförd kilowatt skulle sänka priserna på el här i södra Sverige? Det tillsammans med flexibilitet, stödtjänster och kraft- och fjärrvärmestrategin är lösningar för att öka den hållbara och planerbara produktionen i Sverige.

Det sas någonting om skatten. Ja, punktskatten på kärnkraft infördes år 2000. Den fick vara kvar under åtta år av moderatledd regering. År 2015 höjdes den. Sedan togs den bort helt av Stefan Löfvens regering i samband med budgetpropositionen 2016. År 2018, innan något som helst kärnkraftverk var borttaget, försvann den skatten helt och hållet. Det stämmer att ett av besluten hade fattats innan dess, men inte en enda skruv hade börjat tas loss. Trots det gjorde ägarna inte bedömningen att det var rimligt att ändra sitt beslut. Uppenbarligen var inte det den stora knäckfrågan som gjorde att de valde den marknadsmässiga lösningen att lägga ned.

Man får erkänna att det finns lösningar som är modernare, smartare och billigare. Jag brukar säga att Sverige behöver mycket mer el, att den behöver komma på plats snabbt och att den behöver vara billig. På den punkten har vi lösningar. Vi ser ju till exempel på marknaden hur det görs stora investeringar i vår vindkraft. Tillsammans med flexibilitet, lagring och stödtjänster är det en av lösningarna för att kunna ge planerbar el. Men då måste vi kunna skaka hand och säga: Ja, det här är en lösning för framtiden. Samtidigt finns det möjlighet för den som skulle vilja att investera sina pengar i kärnkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan undrar jag var de här SMR:erna finns att beställa. I dag finns det inte en enda elkonsument runt om i världen som får sin el från SMR:er. De är fortfarande på forskningsstadiet. De kommer säkert att kunna finnas på plats, och de första som beställer dem kommer att betala ett premiumpris. När jag pratar med svenska bolag säger de tydligt att det är först närmare 2030, kanske 2035, som man når en price point där det är rimligt för svenska konsumenter att börja använda el från SMR:er. Men så lång tid har ju inte våra industrier på sig att vänta på att ert favoritenergislag ska bli marknadsmässigt lönsamt.

Fru talman! Det kan nog vara läge för lite faktakorrektion. I går kunde Sverige tillgängliggöra sig 0,9 procent av den installerade effekten i vår vindkraft. Det var vindstilla på land och på havet i hela norra Europa. Vad detta gör, fru talman, är att det illustrerar problemet med oplanerbar elproduktion. Vi ska vara mycket glada för att det var 18 grader varmt i går och inte 18 minusgrader. Vi fick en föraning om vad det här vill säga i december, när vi hade lite vind, kyla och dyr gas på kontinenten.

Varför blev då Sverige beroende av att elpriset skulle sättas av rysk gas? Jo, därför att vi har avlövat och lagt ned den elproduktion som vi själva styr över. Då blir den sista kilowattimmen prissatt av rysk gas. Den är dyr och skadlig och bidrar till ett extremt destruktivt europeiskt beroende av en renodlad diktatur.

Problemet, fru talman, är att energiministern inte är intresserad av att se detta eller prata om detta. Jag frågar: Hur ska vi öka andelen planerbar elproduktion? Energiministern svarar att vi ska bygga mer vindkraft. Men vindkraften är inte planerbar. Vindkraften bidrar inte naturligt med de stödtjänster som krävs för att systemet ska fungera. Då måste man upphandla dem separat, och det blir dyrt för alla som får hem elräkningar.

Det är i grunden ett problem att vi frånhänder oss förmågan att styra vår egen elproduktion. Det har den här regeringen varit med och bidragit till. Jag kan efter debatten konstatera att man inte verkar särskilt intresserad av att lösa den frågan framöver heller.

Fru talman! Under de senaste åren har Sverige haft exceptionellt låga elpriser. Vi såg en skillnad i december, som interpellanten pekade på. Vad var det då som skilde december 2021 från december 2020? Jo, en sak: Rysslands agerande på gasmarknaden i Europa. Det var den stora skillnaden. Att använda det som hävstång för att framhäva sitt favoritenergislag kallar jag inte helt seriöst.

Men det är klart, när vi har ett sammanbyggt energisystem med resten av Europa blir vi också mer del av den prisbilden. Även om den prisbilden smittar av sig allt mindre ju mer vi flyttar oss genom elpriszonerna kan vi hamna i ett läge där dessa priser avspeglar sig hos oss.

Som sagt hade Sverige ändå avsevärt lägre priser än Tyskland, Frankrike, Danmark och till och med Norge, tack vare vårt robusta elsystem. Men det är klart att ett krig i vårt närområde påverkar vår energiproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att vindkraften inte är planerbar kan vi nog vara överens om. Men vindkraft som kombineras med lagring, flexibilitetslösningar, kraftvärmeproduktion och med stödtjänster blir faktiskt planerbar.

Fru talman! Planerbarhet är inget energislag utan en funktionalitet i energisystem. Jag är mån om att vi ska bygga ett planerbart energisystem i Sverige. Interpellanten verkar vara mest intresserad av att bygga sitt favoritenergislag, som förvisso är planerbart men inte reglerbart och som varken är billigt eller kommer på plats särskilt snabbt.

Jag är mån om att vår industri ska ha tillgång till mycket el på plats snabbt och billigt, och då har vi inte tid att vänta på Moderaternas favoritenergislag. Så ser verkligheten ut.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.