Interpellationssvar - Elitsatsningar - 2022-04-08

Fru talman! Angelika Bengtsson har frågat mig vad jag kommer att göra för att underlätta en elitkarriär samtidigt som man studerar, en så kallad dubbelkarriär, samt om vi kommer att tillsätta en utredning som ser över inkomstsystemet så att även exempelvis stipendier och sponsring blir sjukpenning- och pensionsgrundande.

Vidare har Angelika Bengtsson frågat mig vad jag kommer att göra för att säkerställa att rätt förutsättningar ges från politiken till idrotten för att vi framöver ska ha minst lika många elitidrottare som i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig börja med att instämma i att vi har vår breda folkrörelseidrott att tacka för de framgångsrika idrottare vi har. Det är ideellt engagemang och en stark idrottsrörelse som ger individen eller laget möjligheten att nå hela vägen.

Att kunna kombinera eftergymnasiala studier med en elitsatsning möjliggörs bland annat genom idrottsrörelsens arbete med riksidrottsuniversitet och elitidrottsvänliga lärosäten. Dagens regelverk för sjukpenninggrundande inkomst är inte fullt ut anpassat till förhållandena på arbetsmarknaden med en stor variation av anställnings- och uppdragsformer. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket.

Låt mig till sist konstatera att det ordinarie statliga stödet till idrotten uppgår till närmare 2 miljarder kronor årligen, och i detta ingår stöd till verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft. Regeringen har även tillfört 4,275 miljarder kronor i extra stöd till hela idrottsrörelsen under pandemin, både i krisstöd och i återstartsstöd.

Fru talman! Elitsatsningen i Sverige har de senaste åren tyvärr inte fått någon större uppmärksamhet av politiken. Det märks nu inom idrotten. Trots att vi har lämnat OS och Paralympiska spelen bakom oss med ett rekordstort antal medaljer, och trots att vi i dag har många elitidrottare i absoluta världstoppen får vi rapporter om att framtiden inte ser lika ljus ut - därav min interpellation.

Jag är övertygad om att alla partier i den här församlingen vill idrotten väl. Vi vill se både breddidrottare och elitidrottare.

Vi är generellt överens om idrottens inriktning och mål. Vi har inga större konflikter gällande idrott, oavsett vilket parti eller vilken ideologi vi tillhör. Av den anledningen borde vi även vara överens om att de larmrapporter som vi nu tar del av från Riksidrottsförbundet är oroande. Och vi bör göra något åt den negativa trend vi hör om, eftersom vi är i ett tidigt stadium av den negativa trenden.

Fru talman! Allt färre väljer i dag att göra en elitsatsning. Det blir allt svårare att göra en dubbelkarriär, det vill säga att anpassa studietakten samtidigt som man gör sin elitkarriär. En annan anledning är branschens försämrade villkor. Det är bra att regeringen har tillsatt en utredning som nu ser över sponsring och annan inkomst, så att det blir sjukpenning- och pensionsgrundande. Under pandemin har konstnärernas situation - de har en liknande situation med stipendier - uppmärksammats. En liknande lösning borde kunna göras även inom denna bransch.

De idrottspolitiska målen har inte uppdaterats på väldigt länge. Det kanske är dags att göra det. Kulturutskottet genomförde en uppföljning, som kan ses som en utvärdering av de politiska målen. Den presenterades i april 2017. Men vad har hänt sedan dess?

Med anledning av denna debatt vill jag ställa följande frågor till statsrådet Ygeman: Kommer Ygeman att verka och arbeta för en bred politisk dialog för att förbättra villkoren för de idrottsmän som väljer att satsa på sin idrott på elitnivå? I de idrottspolitiska målen står det i dag mycket diffust och väldigt brett om hur vi ska nå toppen. Är statsrådet beredd att se över de målen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Angelika Bengtsson ställer två frågor till mig, förutom dem som ställdes i interpellationen. På den första frågan är svaret ja. På den andra frågan skulle jag också säga ja. Men vi måste väl också vara ärliga och säga: Det är nog inte de idrottspolitiska målen som avgör om Sverige kommer att vara lyckosamt eller inte, utan det är hårt arbete av väldigt många föreningsledare och idrottare där ute som ligger bakom Sveriges framgångar. Det handlar också om möjligheten att ha ett bra föreningsstöd och att ha bra ekonomiska förutsättningar för sitt idrottande.

Det är därför som vi skjuter till 2 miljarder årligen. Det är därför vi har skjutit till över 4 miljarder kronor under pandemin för att man ska kunna återstarta idrotten. Det är ju till slut så, även om vi ska ha elitsatsningar, att en stor bredd är en förutsättning för att få en framgångsrik elit.

Fru talman! En framgångsrik elit har vi. Precis som Angelika Bengtsson sa har vi haft de framgångsrikaste olympiska spelen någonsin. Enligt Greatest Sporting Nation, den årliga rankningen, är Sverige den tredje mest framgångsrika sportnationen i världen. Aldrig tidigare har Sverige rankats så högt som elitnation. Aldrig tidigare har vi varit så framgångsrika i olympiska spel.

Då kan jag tycka att det är lite magstarkt, fru talman, att Angelika Bengtsson talar om att bryta en negativ trend. Det är tvärtom, Angelika Bengtsson. Vi ska fortsätta den positiva trenden. Det går bra för Sverige. Det har faktiskt aldrig gått så bra för Sverige. Det är kanske på tiden att även sverigedemokrater kan glädjas lite över Sveriges framgångar och inte bara hitta fel. Gläds med Sverige, Angelika Bengtsson!

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är väl precis det jag gör. Jag är jätteglad över att vi har så många elitidrottare i den absoluta internationella toppen. Men jag får också rapporter om att vi kanske inte har det så om några år. Därför tycker jag att det är viktigt att man uppmärksammar ett problem som finns i branschen. Branschen pekar på en utveckling som går åt ett annat håll än det positiva.

Jag vill ha denna interpellationsdebatt för att vi också framöver ska kunna glädjas åt och heja fram guldmedaljer och alla andra medaljer i stora internationella mästerskap.

I de idrottspolitiska målen, som idrotten i dag styrs av, kan vi läsa följande mening: "Stöd kan även lämnas till sådan verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft."

Jag tolkar det som en ganska diffus mening. Jag skulle gärna vilja att man har ett större engagemang och en större målsättning i de kulturpolitiska målen när det gäller just hur man når den internationella toppen. Och, som sagt, målen har inte uppdaterats på ganska många år. Det kanske är dags för en uppdatering.

Förra regeringen valde att avsluta elitsatsningen år 2012. Centrum för idrottsforskning har konstaterat att den satsningen var ett viktigt resurstillskott för idrottsrörelsens många landslagstrupper. Satsningen kom i särskilt hög utsträckning parasportare till del. Dessutom förbättrades samordningen av det samlade stödet till parasport och svensk elitidrott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med tanke på hur bra den dåvarande elitsatsningen var och hur positiva effekter den hade vill jag fråga: Är man beredd att göra en ny elitsatsning för att få lika bra och höga prestationer bland våra idrottsmän?

Vi ser i dag effekten av den satsning som gjordes då. Eftersom vi inte har samma satsning i dag är jag rädd att vi inte kommer att ha lika många elitidrottare på den absoluta världstoppen framöver. De har inte samma förutsättningar. Det är just detta som vi hör rapporter om i dag från branschen - därav denna interpellationsdebatt.

Fru talman! Vi sitter tillsammans med SOK, Sveriges Olympiska Kommitté, och RF, Riksidrottsförbundet, och pratar igenom deras bild av elitsatsning 2035. Jag tror att det är viktigt att säga att vi ska vara en del av det, men det viktigaste vi kan göra som politiker är att se till att det finns goda förutsättningar i hela landet att idrotta och att idrotta en bit upp i tonåren.

Sverige är ett litet land med 10 miljoner invånare. Det avgörande för om Sverige ska kunna bli en framgångsrik idrottsnation är att så många som möjligt av våra ungdomar prövar idrott och prövar flera olika idrotter - gärna flera olika grenar. Det är det som gör det möjligt att sedan satsa på en elitidrottskarriär. Om vi inte har den fina folkrörelse som vi har och om det inte finns möjligheter att pröva på idrotter i skola och föreningsliv spelar det ingen roll hur stora elitsatsningar vi har. De som skulle vara föremål för de elitsatsningarna skulle nämligen i så fall göra helt andra saker i stället.

Vi ska ha bra förutsättningar för dem som vill satsa på en elitidrottskarriär i Sverige. Vi ska ha en bra diskussion med Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté om hur detta utformas. Men det viktigaste politiska bidraget vi kan ge är att se till att alla människor som sliter hårt i vårt föreningsliv och som ligger bakom våra enorma framgångar har de bästa förutsättningarna. Jag kan inte göra annat än att tacka dem för det arbete de gör. Utan dem hade det inte varit möjligt att vara det tredje högst rankade landet i världen - ett litet, litet land längst upp i norr. Och utan dem hade det inte varit möjligt att göra våra mest framgångsrika olympiska spel någonsin.

Fru talman! Vi delar uppfattningen att breddidrotten är otroligt viktig. Den är central i den idrottsrörelse som vi många har varit en del av, bland annat jag. Men även där ser vi en oroande utveckling, inte minst efter pandemin. Många barn och ungdomar har slutat idrotta. Många ledare och tränare är inte längre en del av idrotten. De har lämnat idrotten och hittat på annat roligt att göra. Det oroar mig.

Jag är också lite bekymrad över att idrottsministern verkar ta ganska lätt på den här frågan. Det tycker jag är tråkigt. Vi ser en oroande utveckling, men han känner inte samma oro.

Vi ska ge rätt förutsättningar till föreningslivet, och precis som jag inledde mitt anförande med är vi generellt sett överens inom politiken om detta. Vi är generellt sett överens om att idrotten ska vara bred men att man även ska kunna göra en elitkarriär. Jag är övertygad om att vi från politiken kan göra mer för att ge bättre förutsättningar till våra idrottsmän så att de kan fortsätta att idrotta och så att idrottsföreningar kan få tillbaka barn och ungdomar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser också fram emot att få heja fram svenska mästerskapsmedaljer framöver, men då måste också politiken visa att vi stöttar dem och ger dem rätt förutsättningar. Förhoppningsvis är det här inte det sista vi hör och ser i diskussionen om elitsatsning utan en början av den.

Med tanke på att det är plenifritt i nästa vecka vill jag avsluta med att önska alla en riktigt trevlig påsk!

Fru talman! Vi verkar ändå rörande överens om vikten av breddidrott, vikten av elitsatsningar och glädjen över Sveriges framgångar.

Med det vill jag önska talmannen och Angelika Bengtsson en glad påsk!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.