Arbetsplenum - Jordbrukspolitik - 2022-04-07

Jordbrukspolitik

Fru talman! Vårbrukets tid är nu. I vissa delar av vårt avlånga land är det redan klart; i andra dröjer det ännu ett tag.

För mig är vårbruket normalt sett en tid av hopp, en tid när vi vet att den mörkaste perioden ligger bakom oss, när ljuset och värmen väntar, när det vi sått ska gro, växa och så småningom skördas.

Men detta vårbruk är inte som vanligt. Mörkret omsluter Europa och framför allt Ukraina.

Banden mellan Sverige och Ukraina är starka även när det gäller lantbruket, och vi är nog många som imponeras av de ukrainska lantbrukarnas styrka och mod. Den ukrainska bonden drar fram såmaskinen trots risken att beskjutas av ryska anfallsplan, trots att man dag efter dag hör om den ryska regimens monstruösa krigsbrott mot den ukrainska befolkningen - ja, under helt omänskliga förhållanden sätter sig den ukrainska bonden i sin traktor för att odla mat till sin familj, till sitt land och till världen.

Vi i Sverige måste göra allt vi kan för att bidra till ett slut på Rysslands vidriga krig. Och när dagen väl kommer när Ukraina ska byggas upp igen, ja, då hoppas jag att vi i den svenska politiken och den svenska lantbruksbranschen gör vad vi kan för att stödja våra kollegor i Ukraina med att bygga upp en stark lantbruksnäring.

Men de mörka orosmolnen tornar upp sig även på den svenska himlen. Förra gången Europa var i krig uttalade Sveriges dåvarande statsminister Per Albin Hansson att "vår beredskap är god" om Sveriges livsmedelsförsörjning. Även om likheterna med 40-talet i övrigt är nedslående många är svensk livsmedelsberedskap tyvärr på inga sätt god.

Den svenska produktionen har under lång tid sakta men säkert minskat, och den svenska livsmedelproduktionens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv har under lång tid glömts bort. Vårt beroende av import av till exempel drivmedel och handelsgödsel gör Sverige sårbart. Men även den bristande lönsamheten och konkurrenskraften i lantbruket skapar sårbarheter.

De geografiska och klimatmässiga förutsättningarna för att producera livsmedel i Sverige är oerhört goda, men de politiska förutsättningarna för detsamma är det tyvärr inte. Redan under 2021 började priserna på insatsvaror klättra uppåt, och sedan Rysslands anfallskrig mot ett fritt och självständigt grannland började har priserna på diesel, handelsgödsel, foder och andra insatsvaror rusat.

Vi ser redan konkreta konsekvenser i svensk animalieproduktion. Nötköttsproducenter slaktar ut. Slaktsvinsproducenter och kycklingproducenter sätter inte in nya omgångar för att inte gå med miljonförluster när foderpriserna rusar i höjden. Ett möjligt scenario är att utbudet av svenskt griskött har minskat med 25 procent redan framåt sommaren.

Jag är genuint orolig över var detta kommer att landa och vilka konsekvenser det kommer att få för svensk livsmedelsproduktion på kort och lång sikt. De kommande veckorna och månaderna är kritiska. Det måste komma positiva politiska signaler om att vi i detta hus är beredda att agera.

Vad behöver då göras, fru talman? Jag tror att vi behöver se politiska åtgärder från tre olika tidshorisonter. Vi behöver åtgärder på kort sikt att vidta akut här och nu, åtgärder på medellång sikt inför 2023/24 och åtgärder på lång sikt inför livsmedelsstrategins målår 2030. Och vi måste orka ha fokus på alla tre horisonterna samtidigt.

Först och främst krävs det åtgärder på kort sikt, där det handlar om hur svensk animalieproduktion ens ska överleva året ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Centerpartiet har sedan krisens och krigets början gått i täten för att driva igenom riktade åtgärder för att stärka svenskt lantbruks likviditet här och nu. Vi har föreslagit att återbetalningen av dieselskatten ska maximeras från och med den 1 januari 2022, och vi har föreslagit riktade stöd till framför allt animalieproduktionen med först 1 miljard och sedan ytterligare 1 ½ miljard.

Vi har också stött alla förslag på tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel som lagts på riksdagens bord.

Vi uppskattar att regeringen har gått oss till mötes i vissa delar, och de diskussioner kring ett krispaket som just nu pågår i finansutskottet är konstruktiva. Det ser vi väldigt positivt på, för nu krävs det samarbete för svenskt lantbruks bästa.

Men vi måste också redan nu tänka på hur vi ska hantera kommande växtodlingssäsonger. Kommissionen medger möjligheter att ändra den strategiska planen utifrån det förändrade säkerhetsläget. Vi bör ta den chansen och säkerställa att den strategiska planen 2023-2027 tydligare adresserar svensk försörjningstrygghet.

Regeringen måste också ha en plan för hur tillgången på handelsgödsel ska säkras inför skörd 2023 och ha beredskap för att tillfälligt anpassa regelverk för att säkerställa tillgång på exempelvis växtnäring.

Även regler på EU-nivå måste anpassas för att möjliggöra full produktion under 2023.

Slutligen krävs åtgärder på lång sikt. År 2030 är bara åtta skördar bort, och målsättningen att öka svensk livsmedelsproduktion och minska sårbarheten i livsmedelskedjan är viktigare än någonsin tidigare.

Centerpartiet ser tre områden som extra viktiga för att vi ska klara livsmedelsstrategins mål.

För det första måste vi öka konkurrenskraften och lönsamheten i primärproduktionen genom regelförenklingar. Centerpartiet har i förhandlingar sedan 2019 sett till att Jordbruksverket och Livsmedelsverket i sina regleringsbrev har fått förtydligade uppdrag om att ha fokus på företagarens förutsättningar och minskat regelkrångel. Tillväxtverket har fått i uppdrag att identifiera regler som försämrar konkurrenskraften i livsmedelskedjan och lämna förslag på ändringar.

Vi har också sett till att ett arbete med ett digitalt system för färre myndighetskontakter har sjösatts.

Men det räcker inte. Tillståndsprocesserna måste kortas, och biotopskyddet måste ändras så att det inte stoppar lantbrukets utveckling. Regelverket kring växtförädling måste moderniseras så att nya tekniker kommer lantbruket till del.

För det andra måste vi stärka innovationen och stärka kompetensförsörjningen i livsmedelskedjan. Centerpartiet har säkerställt att livsmedelssektorn har fått en väldigt framskjuten roll i forskningspropositionen, men vi måste öka satsningarna på innovation och tillämpad forskning i livsmedelskedjan än mer. Vi måste också se över statsstödsregler och andra regelverk för att främja innovation och samverkan.

Satsningarna på kunskapscentrum och samverkansplattformar som Grogrund och Sweden Food Arena måste fortsätta. Satsningarna på livsmedelsexport, som är en tydlig motor för innovation, måste stärkas ytterligare. Det behövs även ett mer systematiskt och strategiskt arbete med kompetensförsörjning inom livsmedelskedjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

För det tredje måste vi göra svensk livsmedelsproduktion mer motståndskraftig mot både ett förändrat klimat och en osäker omvärld. Detta har varit en tydlig prioritering för Centerpartiet i förhandlingar kring landsbygdsprogrammet, men mer medel måste öronmärkas för investeringar i dräneringar och bevattningsdammar. Vi måste anpassa regelverk kring till exempel vattenuttag för att kunna genomföra klimatanpassningsåtgärder.

Samtidigt måste vi fokusera på att öka försörjningstryggheten och den inhemska produktionen av insatsvaror. Att öka självförsörjningen av mat är ett lovvärt mål, men om vi inte löser svenskt lantbruks beroende av importerade insatsvaror kvarstår svenskt lantbruks sårbarhet i en föränderlig omvärld, vilket den nuvarande krisen visar tydligare än någonsin.

Därför vill vi i Centerpartiet att försörjningstrygghet under kris och krig lyfts fram som ett strategiskt område i arbetet med livsmedelsstrategins genomförande. Vi vill genomföra kraftfulla satsningar på inhemsk biodrivmedelsproduktion. Vi vill ta bort skatten på biodrivmedel och införa ett lantbruksavdrag och en klimatpremie för de lantbrukare som tankar förnybart. Vi vill även främja en inhemsk produktion av fossilfri mineralgödsel och öka återanvändningen av fosfor från Sveriges reningsverk.

Fru talman! Jag inledde mitt anförande med att uttrycka min respekt och mitt stöd för Ukrainas lantbrukare. Jag vill avsluta mitt anförande genom att uttrycka min respekt för och tacksamhet mot Sveriges lantbrukare.

Ni är en livsviktig kugge för Sverige såväl i fredstid som i krig. För detta ska ni ha vårt tack.

Jag lovar att vi i Centerpartiet fortsätter att göra allt vi kan för att förutsättningarna för svenskt lantbruk ska förbättras och för att svenskt lantbruk ska ta sig ur den kris det nu befinner sig i. Jag hoppas att de talare som kommer efter mig är beredda att lova detsamma.

Jag yrkar bifall till reservation 19.

Fru talman! Först vill jag yrka bifall till reservation 14.

Jordbrukspolitik står på schemat för dagen, och sällan eller aldrig har detta varit så aktuellt som det är just nu. Vissa av oss här inne har tjatat om hur viktiga de här frågorna är i snart en hel mandatperiod, men nu börjar även människor utanför den här kretsen förstå hur viktigt detta faktiskt är.

Jag kan instämma i det som Centerpartiets representant lyfte fram angående modiga och kämpande bönder i Ukraina. Vi ser på bilder de bekymmer som de står inför. När man får signaler om att 40 procent av Ukrainas åkerareal inte är brukbar börjar man att förstå storheterna i detta. Det är kanske 12-14 miljoner hektar som bara försvinner i ett nafs i alla fall det här året, och vi vet ju inte under hur lång tid.

Hur mycket är det då? I Sverige har vi 2 ½ miljon hektar åkermark, varav hälften i princip bara går att odla gräs på. Då förstår man hur mycket det här handlar om.

Vad innebär då detta? Det innebär såklart att det försvinner väldigt mycket livsmedel från världsmarknaden; det är inget att sticka under stol med. Vi vet inte heller hur Ryssland kommer att agera. Jag fick senast i förrgår signaler från EPP-gruppen på Europanivå om att man tror att Ryssland tänker göra det här kriget mer och mer till ett krig om maten. Det är ett effektivt medel att använda när det är krig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Vi hör signaler nedifrån norra Afrika och länderna runt omkring om hur svältkatastroferna växer. Detta är länder som till stor del är beroende av vete från just Ryssland och Ukraina.

Det är då inte desto mindre viktigt att vi ser till att producera så mycket vi kan inom Sveriges gränser. Det må vara så att vi inte har samma arealer och samma möjligheter, men vi har ju duktiga bönder som kan leverera hög produktion på den åkermark som vi i alla fall har tillgänglig.

Därför gläder det mig att EU är berett att rucka på vissa saker, som att vi ska kunna odla upp trädor under en kortare period för att vi ska kunna hålla en så hög produktion som möjligt. Det finns ju ingen som helst anledning att avsätta goda åkerjordar för spannmålsproduktion till träda i ett läge när miljoner människor svälter.

Det är väl frid och fröjd, tänker någon. Vi odlar på här i Sverige. Och det är klart - det som såddes hösten 2021 ser väl bra ut än så länge, även om en del höstraps- och höstvetearealer har fått stryk av den svängiga våren.

Men då kommer nästa problem, nämligen att priserna på insatsvaror har hamnat på nivåer som vi aldrig har sett tidigare. Köpte man förra sommaren ett kilo Axan, som är ett vanligt gödselmedel för till exempel veteproduktion, kostade det 3 kronor kilot. Då ska vi också komma ihåg att det var historiskt högt. I dag kostar samma gödsel någonstans mellan 11 och 12 kronor kilot.

Vetepriserna är absolut höga på världsbörsen, men om man inte vet att man kommer att ta en hög skörd till hösten - om man är lite orolig efter vintern - kanske man inte gödslar på riktigt så mycket som man skulle kunna göra för att maximera det här. Då skulle vi i stället, i ett läge när vi behöver producera så mycket som vi orkar och kan, principiellt kunna sänka svensk veteproduktion.

Att vi kommer att sänka produktionen från svensk animalieproduktion tror jag redan står klart, oavsett vilka krisstöd vi lyckas skramla fram i den här kammaren de närmaste veckorna. Vi hör det redan nu. Jag hörde senast i början av veckan hur en granne med äggproduktion bestämt sig för att slakta ut ett antal tusen hönor i förtid. Det finns ingen som helst anledning för honom att bedriva produktion när han går med minusresultat varje dag och för varje kilo ägg.

Precis som Kristina Yngwe lyfte fram väljer man att inte köpa in kalvar och smågrisar till sina stallar. Fjäderfäbranschen börjar växla ned. Det här händer redan, oavsett om vi får till ytterligare krisstöd eller inte. Svensk livsmedelsproduktion kommer med stor sannolikhet att minska det här året.

Vi har redan i dag ett läge med låg självförsörjningsgrad. Man kan också använda uttrycket självförsörjningsförmåga. Den är ännu sämre, eftersom vi i dag inte har några lager av insatsvaror till svenskt jordbruk. Ett av de första och viktigaste stegen för att vi ska kunna bibehålla och öka produktionen är att tillse att det finns tillgång på insatsvaror. Regeringen har tillsammans med EU:s övriga länder en stor uppgift i att se till att det finns insatsmedel för svenskt jordbruk.

På tal om regeringen, fru talman - här finns ju möjlighet för en svensk landsbygdsminister att kliva fram och visa handlingskraft: Nu menar vi allvar! Nu ska vi vända trenden! Vi ska gå före! Vi ska gå i främsta ledet! Men var är Sveriges regering i den här frågan? Man sitter och väntar på att oppositionen ska plocka fram förslag om hur vi ska vända krisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Därför gläder det mig väldigt mycket, fru talman, att Moderaterna i dag tillsammans med Centerpartiet har enats om ett antal viktiga punkter som lyfts fram i finansutskottet. Svensk animalieproduktion ska få mer pengar, i ett första steg en och en halv miljard. Om vi dessutom lyckas jobba igenom dispenser för gruppundantaget på EU-nivå handlar det om lika mycket pengar till svensk animalieproduktion.

Vi har även 1 miljard till svensk spannmålsodling, där vete är flaggskeppet. Jag tror att det kommer att bli oerhört effektivt. Man kan lika gärna kalla det ett stöd för att köpa insatsvaror. Nu kallar vi det inte för det, men detta görs för att hålla igång svensk produktion. Det behövs inte bara för vete till världsmarknaden, utan också för att få fram foderråvara till den svenska animalieproduktionen.

Det finns, som lyftes fram innan, ett antal saker i den strategiska planen som vi behöver jobba med. Vi behöver ha undantag från diverse förgröningsregler, växtföljdsregler och annat. Alla de här sakerna måste vi ställa åt sidan just nu, för nu handlar det om att hålla igång produktionen.

Det finns också ett antal andra förslag som lades på bordet i dag i finansutskottet och som jag tror kommer att göra nytta. För en del är det redan för sent. Men vi gör vad vi kan för att hålla igång svensk livsmedelsproduktion i det här läget.

Jag tror också att vi behöver tänka på livsmedelsproduktionen långt fram i tiden. Man ska inte sätta upp några slutdatum för de olika stöden, för vi vet inte hur länge vi kommer att ha den här krissituationen. Men på lång sikt behöver vi stärka svenskt jordbruk, så att vi inte behöver prata om krisstöd så fort det är lite tufft och jobbigt. Nu är den här situationen extrem, och vi har inte sett något liknande innan, så det var helt naturligt med mer krisstöd i det här läget.

Men svenskt jordbruk behöver få bättre förutsättningar för att producera på lång sikt. Det har Moderaterna politik för, och det har vi haft länge. Vi behöver sänka skattetrycket. Vi behöver ha långsiktiga ägande- och brukandeförhållanden. Vi behöver minska regelkrånglet. Vi behöver se över miljöbalken. Vi behöver titta på beteslagstiftningen och köttkontrollavgifterna. Det finns ett antal olika saker vi kan göra för att stärka svenskt jordbruk på lång sikt. Men nu handlar det om att stärka det på kort sikt och bibehålla svensk livsmedelsproduktion året 2022.

Fru talman! Svenskt jordbruk har en mycket svår tid nu. Kostnaderna för insatsmedel har ökat mycket kraftigt, som vi hört tidigare talare säga. Men det kanske är många som har glömt bort att ökningen av kostnaderna för insatsmedel började redan i somras.

Jag tycker att det är väldigt bra att många partier nu inser att det är kris för jordbruket och ger sitt stöd till stödåtgärder. Många förslag till utskottsinitiativ för att underlätta för jordbruket har lagts fram, och det är bra. Jag vill berömma dem som har varit aktiva i detta, oavsett parti. Jag vill då förstås även berömma oss själva.

Det kanske är någon som tittar på det här och tror att det är fråga om ett särintresse och någonting som är intressant för en liten grupp av jordbruksintresserade. Jag kan då säga att det är viktigt att hålla nere drivmedelspriser och livsmedelspriser för att vi inte ska spä på den inflation som vi har i dag, vilket kan leda till räntehöjningar. Då kan vem som helst räkna ut att det här angår oss alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Jag vill sticka in en liten fundering över hur Centerpartiet tänker. Centerpartiet har under mandatperioden lagt fram bra förslag, haft bra förhandlingsbud och tagit initiativ till sådant som gynnar lantbruk och landsbygd. Men i och med att Centerpartiet samarbetat med den rödgröna sidan har mycket av det som Centerpartiet sått fallit på hälleberget. I en konservativ regering skulle jordmånen ha varit bättre och rikare, vill jag påpeka.

Stödåtgärder behövs som sagt och är bra, för vi har kris. Men egentligen är situationen med stödpaket och andra initiativ lite sorglig. Krisen har ju förvärrats av att politiken brytt sig för lite tidigare. Det har varit många år av dålig jordbrukspolitik. Det svenska jordbruket har av politiska skäl haft för små marginaler alldeles för länge. Vad kommer att hända när krisen är över en gång? Sjunker då frågan om jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft ned i glömska igen? Kom ihåg att de allra flesta lättnader som vi pratar om är tillfälliga. Om lönsamhet och konkurrenskraft inte förbättras varaktigt kommer kriser att uppstå igen och igen så snart nästa påfrestning kommer. Vi får inte upprepa samma misstag.

Vi sverigedemokrater vill förbättra det svenska jordbrukets förhållanden permanent. Det viktigaste är att jordbrukets kostnader minskar så att våra jordbrukare kan konkurrera med utländska jordbrukare på mer lika villkor. Vi har föreslagit minskad dieselskatt så länge jag kan minnas. Vi har föreslagit sänkt elskatt och slopad allmän löneavgift för tre anställda. Vi vill också vidta åtgärder på intäktssidan.

Jag vill påminna om att de tre konservativa partiernas budgetreservation innehåller en ytterligare miljardsatsning på nationell medfinansiering till landsbygdsprogrammet utöver regeringens budgetförslag. Den miljarden skulle exempelvis kunna användas till investeringsstöd och/eller höjda miljöersättningar till gagn för både ekonomi och miljö.

Sverige har lagt på de svenska jordbrukarna ett antal nationella krav som konkurrerande lantbrukare i andra länder inte har. Det rör sig ofta om krav på djurskydd. Vi sverigedemokrater är stolta över det svenska jordbrukets höga nivå av djurskydd, men vi förstår att det kostar. Därför letar vi efter möjligheter att kompensera jordbrukarna ekonomiskt för sådana krav.

Tidigare budgeterade vi alltid för en betesersättning om 1 000 kronor per mjölkko för att kompensera för Sveriges krav att mjölkkor ska beta om sommaren. Detta är troligen inte möjligt längre efter förhandlingarna om nya jordbruksregler i Bryssel i fjol. Därför yrkar jag i dag bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer l. Om det yrkandet går igenom ska regeringen arbeta för att påverka EU att skapa framtida möjligheter för Sverige att lämna stöd till svenska särkrav för djurskydd, såsom betesersättning till mjölkkor eller sänkta slakteriavgifter.

Fru talman! Jag vill uppehålla mig en stund vid förhandlingarna om möjligheten för medlemsstater att ge stöd till strängare nationella krav på djurskydd, såsom betesersättning för mjölkkor. Jag vill göra det lättare för lyssnare att förstå varför Sverigedemokraterna inte budgeterar för en betesersättning längre, och jag vill tydliggöra vad vi och andra har gjort och inte gjort. Detta leder också fram till vår reservation 1, som vi vill få majoritet för här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Sverigedemokraterna pressade i alla möjliga sammanhang på för att regeringen skulle lyfta frågan i Bryssel för att bland annat möjliggöra en betesersättning för mjölkkor. Vi var riktigt tjatiga i två år. Kristdemokraterna och Moderaterna var också aktiva, särskilt Kristdemokraterna. Regeringen lyfte upp frågan och arbetade framåt. Det fanns motstånd i Bryssel, men det kom en öppning. Några andra medlemsstater och EU-parlamentet var positiva till förslaget under förutsättning att medlemsstaterna även skulle få möjlighet att ge stöd till hårdare nationella krav på miljöområdet. Då vek regeringen ned sig.

Vi anser att Sverige hade kunnat acceptera detta krav. Vi ska inte glömma att de åtgärder som stödet skulle kunna gå till är hårdare krav än aktörer har i andra medlemsstater och att de hårdare kraven bara leder till en ersättning för de högre kostnaderna. Det är alltså konkurrensneutralt på EU-nivå, men för Sverige och för Sveriges mjölkbönder blir det en förbättring. Lyfter man blicken kan man se att den här möjligheten till stöd gör att medlemsstater frivilligt kan gå före i djurskyddssammanhang utan att äventyra näringens konkurrenskraft.

Sverigedemokraterna vill se både ett starkt djurskydd och högre lönsamhet. Jag uppmanar därför alla partier att rösta på reservation 1, när ni får tillfälle till här i kammaren om några dagar.

Jag tycker att det här exemplet visar att jordbrukspolitik i dag måste bedrivas minst lika mycket i Bryssel och att man ska göra det i tid och inte lappa och laga i efterhand, som vi nu måste göra i den strategiska planen för att ta höjd för livsmedelsproduktionskrisen. Det borde vara en självklarhet att i varje sammanhang där nere i Bryssel ha Sveriges bästa för ögonen. Det är något som kommer naturligt för oss sverigedemokrater.

Avslutningsvis vill jag lyfta upp ett utskottsinitiativ som Sverigedemokraterna tog förra veckan. Det krävs i dag tillsatser till dieselfordon för att de ska fungera effektivt och samtidigt släppa ut så lite kväveföroreningar som möjligt. Tar det slut går motorernas effekt ned, om man inte gör undantag för avgasreningen. Tillsatsen är mest känd under namnet Adblue. Tillgången till råvarorna till tillsatsen hotar att minska till följd av bland annat kriget i Ukraina. Därför vill vi agera snabbt för att regeringen ska verka inom EU för att möjliggöra ett tillfälligt undantag för avgasrening om en brist uppstår i framtiden. Vi ska inte vänta tills krisen blir ett faktum. Vi måste se det komma.

Jag vill till sist bara understryka följande: Svenskt jordbruk befinner sig just nu i en kostnadskris och är inne i en negativ spiral. Det var vi redan före Ukrainakriget. Om vi kan höja lönsamheten och konkurrenskraften kan vi komma in i en positiv spiral med större optimism, större investeringar, ökad framtidstro och ökad framtida lönsamhet. Det blir även lättare att rekrytera. Detta leder i sin tur till större optimism, fler investeringar, högre lönsamhet och så vidare.

Om vi lyckas komma in i en positiv spiral kommer vi även att ha större möjligheter att ta miljöhänsyn. Men för att detta ska ske måste vi se till att lönsamhet och konkurrenskraft är högre permanent, inte bara tillfälligt i kris.

Fru talman! Tack, Staffan Eklöf, för ditt anförande och för positiva ord om Centerpartiets jordbrukspolitik! Det uppskattas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Det är positivt att vi båda är väldigt engagerade för de här frågorna. Jag uppskattar Staffan Eklöfs engagemang, men jag delar inte direkt den bild som han lägger fram av att Centerpartiets frågor inte har fått genomslag under den gångna perioden.

Vi har tack vare januariavtalet och förhandlingar inom det säkerställt att den livsmedelsstrategi som riksdagen har fattat beslut om har fått en ny inriktning. Man har nu mer fokus på regelverk, konkurrenskraft, lönsamhet och innovation. Vi har säkerställt att medfinansiering till landsbygdsprogrammet är högre än någonsin tidigare. När man på EU-nivå har dragit ned nivåerna har vi sett till att man har kompenserat på nationell nivå.

Forskningspropositionen har tidigare i stort sett inte alls handlat om livsmedelsförsörjning och livsmedelskedjan men har dels fått stora medel för att kunna satsa på livsmedelsforskning, dels fått spela en tydlig roll.

Vi har även tydliggjort i regleringsbrev och annat till berörda myndigheter att man ska arbeta med regelförenklingar och säkerställa att primärproduktionen har goda förutsättningar.

Jag ställer mig däremot lite frågande till att Staffan Eklöf hänvisar till de tre konservativa partiernas budgetar och att de har satsat mer pengar. I den budget som de har fått igenom i riksdagen finns det de facto inte mer pengar för lantbruket. Varför ska lantbrukarna tro på det Staffan Eklöf säger här när man inte tidigare har visat detta i praktisk handling?

Fru talman! Låt mig först svara på den sista frågan. Sverigedemokraterna har i sina budgetar de flesta år under den här mandatperioden lagt mest på utgiftsområde 23 Areella näringar.

Kristina Yngwe räknade upp ett antal bra förslag som har genomförts. Det ska man ge Centern, som har jobbat på bra för att få igenom många saker. Det är mycket, men det är inte tillräckligt. Och det skulle ha blivit mer i annat sällskap. Det är kärnan i det hela. Man kan nog hitta inte särskilt många lantbrukare som skulle säga att de är nöjda med konkurrensvillkoren i dag. Jag tror att alla skulle rymmas på första raden här i kammaren.

Även om Centerpartiet jobbar på bra i landsbygds- och lantbruksfrågor blir det till syvende och sist ett sämre resultat, eftersom man prioriterar andra frågor högre än landsbygd och lantbruk. Annars hade man sökt sig ett annat sällskap.

Fru talman! Det är intressant att Staffan Eklöf talar om prioriteringar. Man kan stå i talarstolen och prata hur mycket som helst om vilka satsningar man vill göra. Man kan lägga fram budgetmotioner med texter och pengar för saker man vill göra, men det som de facto gör skillnad är när man får möjligheten att påverka och sitter vid förhandlingsbordet och förhandlar fram pengar. Det är detta prioriteringarna handlar om. Vare sig det har handlat om regleringsbrev, budget eller något annat är det där som Centerpartiet vid varje givet tillfälle har satsat på och prioriterat landsbygden.

Inför den budget som kom i höstas, det vill säga den budget som gäller nu, hade vi tre partier - Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna - som alla i sina egna budgetar hade lagt mer pengar på lantbruket än vad regeringen hade gjort. De låg på samma nivå som Centerpartiet. Men när de tre förhandlade tillsammans lyckades de inte ens komma överens om den högre nivå som de alla egentligen stod bakom utan lämnade det på den nivå som regeringen hade lagt fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Dessa tre partier säger att de vill förenkla strandskyddet. I går framkom det tydligt att de säger nej till förenkling av strandskyddet när det kom konkreta förslag på riksdagens bord.

Ni kan stå och prata hur mycket som helst, men om ni inte prioriterar och levererar och gör verklighet av det ni säger kan ni sluta prata.

Fru talman! Jag fortsätter prata, vilket betyder att jag inte håller med om Kristina Yngwes slutsats.

Vi säger nej till förenklingarna i strandskyddet för att de är för få, inte för många.

Kristina Yngwe sa nu det som jag tog upp i början av mitt anförande, det vill säga att Centerpartiet har drivit på i sina förhandlingar för lantbruk och landsbygd. Det gav jag Centerpartiet ära för. Men resultatet har ju blivit knapert, därför att man är i fel sällskap.

Man kan inte, som Kristina Yngwe gör, jämföra en budgetförhandling i sin helhet med en budgetreservation som man kommit överens om efter ett par veckor. Av naturliga skäl kan den inte inrymma särskilt mycket. Men M, KD och SD lyckades ändå med något historiskt. Vi lyckades lägga in 1 miljard extra i nationell medfinansiering till landsbygdsprogrammet med början 2023, alltså när programperioden börjar. Vi lyckades alltså på denna kort tid komma överens om 1 miljard mer till lantbruket.

Då kan man göra tankeexperimentet att om Centern, i stället för att avvisa de produktiva möjligheterna, skulle ha använt sig av de produktiva möjligheterna kunde resultatet ha blivit ännu bättre.

Fru talman! I dag debatterar vi jordbrukspolitiken här i kammaren. Jag vill börja med, så att det inte blir bortglömt, att yrka bifall till reservation 16.

Mycket har redan sagts, och ändå är det några talare kvar. Risken är att jag upprepar mycket av det som har sagts, och mycket av det som sagts har varit väldigt bra.

Jag måste säga att det är svårt att stå här i talarstolen och inte nämna någonting om det som händer i Ukraina just nu. Både ledamoten Yngwe och ledamoten Widegren var inne på det. John Widegren tog upp hur många miljoner hektar som nu inte kan sås.

Det kom ett meddelande om att när ryssarna drar sig tillbaka hem till sitt land lägger de massor av minor i jordbruksfälten, som man brukar få väldigt mycket skörd av. Det är mycket allvarligt och kommer att påverka jättemycket, naturligtvis för Ukraina men även för Sverige, Afrika och alla länder som är helt beroende av att det odlas vete. Vi ser i Sverige hur priserna accelererar något fruktansvärt just nu.

Jag har bara suttit här i åtta år, och jag har nog aldrig varit med om att det har talats så mycket om jordbrukspolitik i riksdagen. Det är förstås väldigt bra, och enligt min mening är det också på tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Jag stod här för åtta år sedan och talade i just den här talarstolen om landets låga livsmedelsberedskap. Den var då och är fortfarande, fru talman, under 50 procent. Vi klarar oss i vårt land i ungefär sju dygn, sedan är det tomt på butikens hyllor, och här i Stockholm tar det bara två dygn tills det är tomt. Efter mitt tal kom det fram en ledamot till mig och sa: Magnus, prata inte så där! Det är passé. Vi har EU. Det rer sig, som vi säger i Ödeshög. Nu kan vi säga att ingen just nu skulle säga att det rer sig, för alla vet nog, fru talman, hur illa det är. Vi är fortfarande på de här låga siffrorna. Det har inte hänt någonting.

Jag menar att regeringen inte har fört den här politiken på ett ansvarsfullt sätt. Det är likt en struts som stoppar sitt huvud i sanden och hoppas att det ordnar sig när den kommer upp. Nej, det gör det inte. Vi måste naturligtvis i vårt land ha en god livsmedelsberedskap. Det tycker i alla fall vi kristdemokrater.

Fru talman! För några år sedan - ni som har varit med ett tag kanske kommer ihåg det - fick den dåvarande socialdemokratiske inrikesministern frågan vad som skulle hända om det skulle bli en kris- eller krigssituation. Han var ärlig och svarade: Vi får nog fråga våra grannländer om de kan hjälpa oss. Så kanske man tänkte och tänker fortfarande - inte vet jag - men faktum är att vårt land är så illa däran att vi bara är självförsörjande på morötter, vetemjöl, socker och till viss del ägg. Och det var innan krisen kom, för som Widegren var inne på är det många nu som lägger ned. Vi kan inte fortsätta på det här sättet.

Jag har sagt det här flera gånger och ni kanske tycker att jag nästan tjatar om det, men jag vill ändå föra fram det. 2017 hade vi en gedigen diskussion med Sven-Erik Bucht om vi skulle ha en livsmedelsstrategi, och vi var några som tyckte att det var viktigt. Vi stöttade det och sa att det är klart att vi måste ha en livsmedelsstrategi. Alla partier var med på det, och vi antog den. En bonde ringde mig och sa: Magnus, det här var bra. Nu vågar jag satsa. Ni i politiken säger att ni vill framåt. Den bonden säger inte så i dag, kan jag säga, utan han säger som många andra: Magnus, det händer ju ingenting.

Faktum är att livsmedelsstrategin säger att vi ska ha mer livsmedelsproduktion, mer lönsamhet, bättre konkurrenskraft och högre självförsörjning av livsmedel. Hur har det då gått? Sisådär. Livsmedelsstrategin antogs alltså 2017, och när vi antagit den trodde jag i min enfald att nu skulle det jobbas med detta, att det skulle komma direktiv och att alla skulle jobba på mot samma mål. Men icke sa Nicke, för 2020 fick generaldirektören för MSB frågan om hur man jobbar med detta i myndigheten, och han svarade: Den här frågan jobbar vi över huvud taget inte med. Det är en icke-fråga.

Det tog ända fram till oktober 2020 tills regeringen gav direktiv till några myndigheter att ta fram ett förslag eller att börja jobba med saken. Men, mina vänner, den 29 mars i år var det en presskonferens - det är för inte alls många dagar sedan - där regeringen sa att man nu hade tagit med olika aktörer som jobbar med frågan och att de ska vara färdiga i december 2023. Då är min fråga, retorisk naturligtvis men ändå: Är det snabbt jobbat? Nej, det är inte snabbt jobbat. Det här tycker jag att regeringen blir icke godkänd för, för det duger inte att det är på det sättet.

Vi kan bara se på vårt grannland Finland och hur otroligt duktiga de är där. Vi har så mycket att lära av dem. De har en gräns som säger att man icke ska komma under 80 procent, för då är det fara å färde, och i Sverige ligger vi som sagt under 50 procent. I Finland klarar man sex månader och mer utan att behöva ta in ett enda riskorn. Så har vi det inte i Sverige, som jag sade förut. Här klarar vi oss i sju dygn och i Stockholm i två dygn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Fru talman! Våra bönder - det har också sagts med eftertryck av föregående talare och vänner här i kammaren - befinner sig i en djup ekonomisk kris just nu. Vad gör då regeringen? Jo, de säger först 1 miljard. Det är en bra början. Och nu kom det ett pressmeddelande där det talas om 100 miljoner, vad jag förstod. Då kan man tycka: Yes, det var bra. Varenda krona är kanske viktig, men här är det viktigt att det kommer mer pengar. Därför är det så väldigt bra att det nu kommer förslag om 2,1 miljoner från Centerpartiet och från Moderaterna över 4 miljarder. Och vi i KD säger att vi är med på allt, bara det ger mer pengar till bönderna, för det är viktigt. Samtidigt måste jag ändå säga att det är bra att vi ger stöd och vill hjälpa till, men faktum är att vad bönderna säger är: Vi är inte bara bidragstagare, vi är företagare. Vi vill att ni med beslut i kammaren visar hur mycket vi faktiskt kan få framöver och att vi får spelregler som gäller. Det är väldigt viktigt.

Vi hade Mjölkens och nötköttets dag här i riksdagen. Det var väldigt intressant att lyssna till dem som var med. Mjölkbönderna sa: Vi går på knäna. Det är så tufft för oss nu. Att många lägger ned, inte minst i Norrland, vet vi och har läst om.

Köttbönderna säger att de går 4 000-5 000 kronor minus per djur. Det duger inte. Här måste vi naturligtvis stötta på ett helt annat sätt. Det är så viktigt att vi får göra skillnad, och det hoppas jag att vi vill.

Det var en samsyn när vi politiskt diskuterade detta. Det var den gröna tråden när vi diskuterade det efteråt med alla partier. Alla sa: Det här måste vi stötta. Vi måste vara med och se att vi gör en skillnad.

Fru talman! Jag vill sluta med att läsa ett litet kort brev.

Det står så här: "Hej Magnus! Jag driver tillsammans med min sambo en mjölkproduktion.

Förra året vid den här tiden skulle vår nya ladugård stått färdig. Men eftersom vår del av Sverige inte fått särskilt mycket nederbörd de senaste åren så fick vi avbryta vår framtida vision och i stället sälja av en stor del av våra djur. Det blir för kostsamt att köpa in vallfoder. Jag och min sambo har haft en tuff start som mjölkproducenter sen vi tog över familjegården 2017.

Vi går back när vi odlar spannmål, ärtor och bönor.

Vår framtidsvision var att mätta Sveriges hungriga magar, veganer och allätare.

Vi försöker hitta nya visioner om hur vi ska få ett hållbart lantbruk samt att vårt psykiska välmående ska hålla.

Vi är inte gamla, runt 30 år. Vi måste få bättre betalt för det vi odlar.

I höst eller kanske till vintern så kommer förmodligen vårt jobb på den här gården vara slut. Vårbruket är snart igång, vi får se hur mycket vi kan odla på våran mark. Allt handlar vad diesel, inköp av gödning, plast och utsäde kostar. Vi har inte råd att ge Sveriges befolkning svensk mat längre. Vi har längre inte råd att gå med förlust.

Sveriges bönder behöver stöd NU!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Stödpaketet som regeringen delar ut är pinsamt. Jag tänker inte ens lägga någon energi på att förklara min frustration på det.

Det här var kortfattat om vår situation.

Vi är inte ensamma i detta.

Vår framtid är förstörd. Vår vision är förstörd. Hjälp oss att vara bönder så Sverige kan äta."

Fru talman! Varannan tugga vi äter i Sverige är svensk, säger man. Det stämmer inte. Det är lägre än så om vi räknar in all mat som produceras i svenskt jordbruk och att det är starkt beroende av importerade varor.

Svenskt jordbruk är beroende av import av energi, handelsgödsel, bekämpningsmedel, fodersoja, utsäde, maskiner, arbetskraft med mera. Det är ungefär som med kalvsyltan som sägs tillverkas i Småland men där råvarorna kommer från andra länder.

Vetet som odlas i Östergötland på ledamoten John Widegrens åkrar kan bara skördas senare i höst tack vare import av handelsgödsel från bland annat Ryssland. Det måste vi ändra på. I dag är Ryssland världens största exportör av råvaror för konstgödsel. Rysslands invasion av Ukraina har satt fingret på hur sårbart svenskt lantbruk är.

Merparten av svenska lantbrukare har ett beroende av importerade insatsvaror. I går kom regeringen med att nytt krispaket. Problemet är att de förslag som regeringen har handlar om att skicka in skattemedel så att importberoendet riskerar att öka ännu mer.

Regeringen öppnar för att sänka miljö- och klimatkraven på lantbruket och fokuserar ensidigt på ökade skördar. Det kan i förlängningen hota jordbrukets hela produktionsförmåga.

Miljöpartiet kräver en översyn av livsmedelsstrategin så att jordbruket i Sverige och EU blir mindre beroende av fossil energi. Importen av handelsgödsel från Ryssland måste stoppas, precis som importen av olja och naturgas.

Självförsörjningsförmågan i Sverige och EU måste öka. Vi måste fortsätta att handla med hållbar mat men bygga en regional självförsörjning på det vi själva kan producera.

Vi behöver bygga beredskapslager, eller som det också heter omsättningslager, ihop med näringslivet. Här måste handeln bidra genom att regionalisera sina lagersystem. Centrallager är alldeles för sårbart.

Vi kan inte fortsätta att lägga ned jordbruksmark i Sverige. Mejerier, bagerier, slakterier med flera livsmedelsföretag måste finnas runt om i hela landet.

En översyn av livsmedelsstrategin behövs för att ge Sverige en starkare beredskap. Nya kriser kan komma. Då måste vi kunna hantera dem på ett bättre sätt.

Regeringen föreslår cirka 1 miljard extra främst till dieselstöd och till att hålla fjäderfä- och grisproduktionen under armarna. Det duger inte. Det som behövs är ett starkt vall- och djurstöd som hjälper små och medelstora familjejordbruk i hela landet.

Det behövs ett extra Norrlandsstöd. Det behövs en biopremie till lantbrukare som redan ersatt dieselanvändningen med biodrivmedel i sina traktorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Sedan har vi det riktigt stora problemet, dieselstödet. Jag blundar inte för att alla lantbrukare, oavsett om de är ekologiska eller konventionella, har kraftigt ökade kostnader för diesel. Men att ge ett dieselstöd är inte rätt väg.

Utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk har redan presenterat lösningen: Att i stället införa ett generellt jordbrukaravdrag. Då kompenseras alla lantbrukare med sänkt skatt. Miljöpartiet föreslår en differentiering så att småbrukare, fäbodbrukare och små och medelstora familjejordbruk kompenseras extra.

Att inte satsa pengarna på dieseln utan på lantbrukarna gör att Sveriges lantbrukare fortsättningsvis kan gå i bräschen för att också öka takten i utfasningen av diesel. Som det är nu riskerar de att förlora det stöd de får om de går över till biogas eller förnybara bränslen. Det är inte acceptabelt.

Fru talman! EU-kommissionären Frans Timmermans besökte miljö och jordbruksutskottet i fredags. Han hade tydliga budskap: Varje politiker i EU måste våga rikta sig till medborgare och företagare och säga att energin kommer att vara dyr, och vi kan alla spara energi.

Vad gör nu regeringen och de oansvariga högerpartierna? De strösslar pengar till fortsatt hög och ökad dieselanvändning och ökad energikonsumtion. Det är allvar. Vi måste fasa ut energiimporten till EU från Ryssland. Vi måste göra oss oberoende av fossil handelsgödsel. Det bidrar som vi alla vet till Putins krigskassa.

EU har beslutat om ett särskilt krisstöd till Sverige där vi kommer att få 90 miljoner kronor. EU föreslår att det ska delas ut till sektorer som drabbats av marknadsstörning eller där stöd för ökad livsmedelstrygghet behövs. Mottagare måste vara aktiva inom cirkulär ekonomi samt ha klimat- och miljövänliga produktionsmetoder.

Jordbruksverket föreslår att medlen riktas mot mjölkbönderna. Men Miljöpartiet vill att stödet ska riktas till ekobönderna. De uppfyller nämligen kriterierna.

Fru talman! Ingen sektor är bokstavligen mer central för vår världs överlevnad än livsmedelssektorn. Ungefär hälften av all beboelig mark på jorden används för jordbruk. Men alltför ofta förstör jordbruket, eller för att vara mer exakt, det konventionella och mer industriellt inriktade jordbruket, de naturliga system som även det är beroende av.

Under de senaste 50 åren har mer än en tredjedel av världens jordbruksjord förstörts eller försämrats av mänsklig aktivitet.

Det globala livsmedelssystemet är också ansvarigt för mer än en tredjedel av alla utsläpp av växthusgaser. Hur man producerar, marknadsför och konsumerar mat har stor inverkan på jordens förmåga att försörja oss och därmed inverkan på människors hälsa och vårt ekonomiska välstånd.

Lantbrukare är mångsidiga yrkeskonstnärer. Jag fick förmånen att träffa Erik från Klövsjö, som är fäbodbrukare med 40 kor, här i riksdagen i dag. Om alla världens lantbrukare odlar på ett bra sätt och arbetar med naturen och inte mot den kommer lantbruket inte bara att öka produktionen av mer näringsrik mat och generera mer sysselsättning, utan naturens förmåga att hålla hela systemet igång kommer även att främjas.

Fru talman! Det finns en första gång för allt. För första gången har Miljöpartiet, eller ett parti över huvud taget, skrivit en motion om regenerativt jordbruk här i Sveriges riksdag. Regenerativt jordbruk handlar om att möjliggöra vitalitet i ekosystemen genom att tillfredsställa mänskliga behov av mat, energi och material på ett effektivt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Genom att ställa om till regenerativa jordbruksmetoder kan stora delar av de växthusgasutsläpp och gifter och den övergödning som skapas av dagens industriella jordbruk undvikas. Regenerativt jordbruk går ut på att behålla god jordhälsa, vilket bland annat innebär att återställa den naturliga kolbalansen i marken, att undvika insatsmedel som handelsgödsel och att främja biodiversiteten. Med regenerativa jordbruksmetoder kan vi hantera jordbrukets miljöproblem och faktiskt också skapa viktiga kolsänkor. Svenskt jordbruk bör integrera regenerativa jordbruksmetoder i större skala till 2035.

En del av de utsläpp som jordbruket självt åstadkommer i form av klimatutsläpp är svåra att minska. Därför är åtgärder som bidrar till ökad kolinlagring i jordbruksmark oerhört viktiga.

Regeringen måste revidera den strategiska planen efter den omfattande kritik från EU som kom i slutet på förra veckan. Regeringen måste se till att vi stärker miljö- och klimatarbetet, stärker den ekologiska produktionen och stärker förutsättningarna för små och medelstora familjejordbruk i hela landet.

Vi vet att kriget i Ukraina är förfärligt. De som drabbas värst är de som bor och lever i Ukraina. Men vi hör här i Sveriges riksdag klagomålen på höga bensinpriser och högre matkostnader. De är inte allvarliga i jämförelse, men det är viktiga frågor att hantera.

Som politiker behöver vi hantera högre matpriser med starkare välfärdspolitik och bättre fördelningspolitik vid sidan av de satsningar som vi gör på lantbruket. Vi måste också främja svensk mat i offentliga kök och genom ursprungsmärkning på restaurang.

Effekterna av kriget i Ukraina kan leda till svältkatastrofer globalt. Därför behöver vi här i Sveriges riksdag ha ett starkare fokus på det internationella utvecklingssamarbetet och bidra med en starkare biståndsbudget - inte försämra den.

Fru talman! Miljöpartiet har motioner om ursprungsmärkning, svensk produktion av snittblommor, minskning av besprutning, små slakterier så att djur inte behöver transporteras så långt, minskad övergödning och att säkra rent vatten. Om några veckor diskuterar vi en vårändringsbudget. Jag hoppas att många partier kommer med förslag på att stärka Eldrimners viktiga arbete för en ökad livsmedelsproduktion i hela landet.

Jag vill yrka bifall till reservation 3.

Fru talman! Tack till Maria Gardfjell för anförandet! Jag har en fråga till Maria Gardfjell, som jag kommer att återkomma till. Den är kort och gott: Kan det inte vara en god idé att agera annorlunda på kort sikt än på lång sikt?

Vi hörde här att Maria Gardfjell och Miljöpartiet uttalade ett stöd för höga energikostnader, som jag förstod det i alla fall. Miljöpartiet röstade följaktligen nej för en timme sedan här i kammaren till sänkta drivmedelspriser.

Om det nu är så att höga drivmedelspriser bidrar till ökad inflation och till ökade priser på livsmedel, som i sin tur också bidrar till ökad inflation, kommer denna inflation att leda till en räntehöjning. Vi har redan hört att det kanske kan vara på gång. Då kommer det att leda till högre boendekostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Medborgarna kommer alltså att få dyrare bränsle, dyrare livsmedel och dyrare boende - om man inte tänker sig att man tillåter sänkningar av drivmedelspriser, inklusive fossila drivmedel, på kort sikt för att få lantbruket att överleva krissituationen och för att få det att förändras utifrån en styrkeposition där det har mer pengar till förfogande.

Frågan jag återkommer till är: Är det inte bra att agera annorlunda på kort sikt för att nå de mål man har på lång sikt?

Fru talman! Tack, Staffan Eklöf, för frågan! När det gäller Miljöpartiets inställning till hur man möter krisen menar vi naturligtvis att vi behöver bidra starkt för att möta upp de problem som svenska hushåll får. Det handlar om högre priser, både drivmedelspriser, energipriser, matpriser och så vidare.

Men om man inte tänker till blir det lätt fel. Då pytsar man ut pengar som bidrar till ökad användning i stället för att man bidrar till politik som faktiskt löser problemen.

Vad leder ökade kostnader för drivmedel till? En sak som nästan alla politiker brukar vara ense om är att människor som bor på landsbygden får högre kostnader, och de måste använda sin bil. Därför föreslår Miljöpartiet att man gör kraftiga skattesänkningar för människor på landsbygden i stället för att använda pengarna till att subventionera diesel för varje bilist.

Det är nämligen så att om man tittar på effekterna av den skattesänkning på diesel som riksdagen alldeles nyss har beslutat om ser man att den påverkar klimatet och framför allt landsbygden, för merparten av pengarna går rakt in i fickorna på människor som bor i stan. Höginkomsttagare i stan gynnas mest, och frågan är om inte de kunde spara lite på dieselanvändningen nu i stället.

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för svaret! Nu är det så att Sverige är en del av EU, och till och med utredaren sa att jordbrukaravdrag kanske inte går att genomföra med nuvarande EU-regler, om jag minns det rätt.

Jordbrukaravdrag kan annars vara en positiv reform som vi måste kika på, men det är alltså inte säkert att det går att genomföra. Det är mycket stöd som inte går att genomföra när vi nu har den tvångströja som heter EU på oss.

Men att sänka skatten på diesel - det går! Vi har ju mycket högre skatt på diesel i vårt land än de har i andra EU-länder. Det är alltså också en fråga om vad man kan göra på kort sikt, vad som är realistiskt och vad som är orealistiskt.

Om vi nu begränsar diskussionen om sänkning av dieselskatten till att gälla jordbrukare och skogsbrukare är det inte på det sättet att en jordbrukare kör mycket mer i sitt fält om dieselpriserna är lägre. Någon högre förbrukning kan bero på att man kanske brukar ett skifte på lite längre avstånd som man annars skulle ha släppt. Men sådant brukande gynnar biologisk mångfald väl, eftersom det ofta är små utskiften som är bra för biologisk mångfald. Och om de växer igen går det illa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Att en sänkning av dieselskatten skulle gå ned i rika människors fickor låter som en konstruktion. Däremot är bonus malus-systemet utformat så att man tar från dem som har lite och ger till dem som har mycket.

Jag tror ändå att Miljöpartiet i praktiken agerar annorlunda på kort sikt än på lång sikt. De stöder nämligen ekolantbruk, och i ekolantbruket använder man mycket diesel, eftersom man inte har samma verktyg som andra har. Man måste köra, till exempel vid mekanisk ogräsbearbetning i stället för att använda kemisk ogräsbearbetning. Det är alltså lite mer dieselkrävande per hektar.

Fru talman! De ekologiska lantbrukarna använder absolut traktorer som behöver diesel. Men faktum är att de ekologiska lantbrukarnas organisation skrev i Altinget i dag att de kräver att regeringen inför ett jordbruksavdrag i stället för ett dieselavdrag. De ser nämligen framåt. De ser att det finns många lantbrukare där ute som kan spara på energin och som kan försöka köra lite mindre. Man kan ligga i framkant och kanske gå över till att använda biogas i stället för diesel. Det här är viktigt. Det handlar också om att klara klimatomställningen.

Vi står nu inför en kris med höga kostnader som beror på Putins krig i Ukraina. Staffan Eklöf sa i talarstolen tidigare att prisökningarna kom redan i höstas. Det är korrekt. Redan i höstas förberedde Ryssland det krig som vi nu ser. Effekterna av det blev höga energipriser redan innan kriget startade, och de sköt i höjden ännu mer när kriget var igång.

Miljöpartiet vill stärka de svenska lantbrukarna. Vi tycker inte att jordbruksmark ska läggas ned. Vi tycker inte att lantbrukare ska få sluta. Vi tycker att man ska stödja de små och medelstora lantbruken i hela landet. Därför menar vi att det behövs ett djurstöd, ett vallstöd och ett stärkt Norrlandsstöd. Till skillnad från Sverigedemokraterna, som förespråkar ett högt industrialiserat jordbruk, står Miljöpartiet upp för det svenska lantbruket.

Fru talman! Vi debatterar det årliga betänkandet om jordbrukspolitik. Motionerna från den allmänna motionstiden tillkom ju långt före den 24 februari. När motionerna skrevs visste Putin kanske redan att det här kriget skulle bli av. Det vet vi ingenting om. Likväl diskuterar vi nu till stor del effekterna av kriget i stället för de motioner som ligger till grund för betänkandet.

Med det sagt förstår jag mycket väl landets alla jordbrukares oro för det höga kostnadsläge som till del har tillkommit på grund av höga priser på insatsvaror, diesel och konstgödning.

Många har fått upp ögonen för betydelsen av att stärka Sverige. Magdalena Andersson har varit tydlig: Vi ska stärka Sverige. Det är grunden. För oss socialdemokrater är det väldigt viktigt. Det är bra, helt nödvändigt, att vi säkerställer att vi har kvalitativ mat på våra köksbord.

Men det handlar också om prioriteringar. Vi prioriterar de svaga grupperna. Vi behöver prioritera att pensionärerna kan välja svenskt. Därför föreslår vi ett garantitillägg till pensionen. Vi föreslår i det stödpaketet även att bostadsbidraget ska finnas för dem som verkligen behöver det, för de barnfamiljer som behöver svensk mat på sina köksbord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Inte alla vidareförädlingar har svenska produkter i sina produkter. Jag vill lyfta upp Bastuträsk Charkuteri i Norsjö. Det är över 100 år och tillkom när stambanan byggdes i Norrlands inland. Man återlanserar nu Holmlunds korv, en produkt som har över 100 år på nacken. Det receptet försvann, men nu har man nyttjat gamla medarbetares kompetens för att återskapa den med svenska produkter och få ut den på marknaden. Det gäller också pölsa, syltat fläsk och annat. Vi behöver säkerställa att det finns sådana vidareförädlingsanläggningar.

Det här är också effekten av att vi har en livsmedelsstrategi. Trots att det låter som att den livsmedelsstrategin inte bidrar med någonting menar vi nog att den har haft stor betydelse. Vi har en konkurrensutsatt marknad där varje insats ska godkännas i den strukturella plan som har fått godkänt av kommissionen. Vi kan nog säga att den plan som vi har jobbat med sedan 2014, då S tillträdde som regeringsbildare, har varit ganska full med brister. Och en ny programperiod tillkommer först 2023. Vi är nu inne i en övergångssituation.

Vi behöver lyssna till alla företrädare, till jordbruket och till livsmedelsförädlarna. Vi behöver också se långsiktigt. Svenskt jordbruk ligger i framkant i många frågor när det gäller miljö- och klimataspekter. Jag vill lyfta fram det innovationsseminarium som Malin Larsson, Kristina Yngwe och Betty Malmberg höll i i går. Det belyser väldigt väl att det här är en sektor som kan ta flera steg.

Det har förvisso hänt mycket. När jag var fem år följde jag med min morfar till Vilhelmina och köpte en hövändare för att han skulle börja vända hö efter traktorn i stället för att hässja hö och bygga hötork. Det har ändå hänt en del sedan dess. Men jordbruket ligger faktiskt något efter.

När det kommer till nya steg har jordbruket inte varit först ut att söka de pengar som faktiskt finns i och med Klimatklivet. Nu börjar det se lite annorlunda ut. Det kommer indikationer på att man söker de pengarna för att installera elektriska transportmedel inte minst inuti ladugårdarna i stället för att köra dieseltraktor inne i ladugårdarna.

Det finns stor anledning att lyfta upp att svenskt jordbruk kommer att vara en helt avgörande faktor för att vi ska klara klimatmålen. Vi måste säkerställa att vi tar till vara all den biogas som faktiskt kan produceras i jordbruket på ett sätt vi inte gör i dag. Vi ser också att de flesta jordbruksföretagare har väldigt stora tak och stora möjligheter att installera solceller och faktiskt bli självförsörjande på el.

På kort sikt kan det behövas insatser. Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg lade i går fram förslag. Med anledning av de ökade kostnaderna för insatsvaror föreslår regeringen i propositionen för vårändringsbudgeten åtgärder som syftar till att stötta jordbruket. Den stödmiljard som tidigare har aviserats - det är en stödmiljard, inte vad som helst - är faktiskt en stödmiljard av skattebetalarnas pengar. Den utökas genom att skattenedsättningen för diesel som används i jord- och skogsbruk föreslås höjas tillfälligt så att jordbruks- och skogsbruksföretagare under en tolvmånadersperiod i princip inte kommer att betala någon skatt på sin dieselanvändning.

På längre sikt behöver vi se framåt. Som jag var inne på när det gäller innovationer och möjligheten att ta stöd behöver även vi titta på vilka delar i Helena Jonssons utredning om ett koldioxidfritt jordbruk som vi kan genomföra. Vi behöver ha en större diskussion om skatterna, om vi ska se över skatterna eller om det ska införas ett skatteavdrag. Då behöver vi vara brett politiskt överens om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Flera av de åtgärder som man kan söka stöd för bör vi lyfta fram. Man kan ta till vara restvärme och bygga ut tankstationer för förnybara drivmedel. Då behöver man kanske inte nödvändigtvis sänka reduktionsplikten. Det kanske är så att vi ska säkerställa reduktionsplikten. Det är också grunden för att vi ska uppnå de miljömål som Naturvårdsverket säger att vi kan uppnå om reduktionsplikten faktiskt finns kvar.

Den här programperioden har, som jag har sagt tidigare, dragits med många problem. När vi tillträdde 2014 var inte ett enda av dessa program godkända av kommissionen. Det har lett till utbetalningar som tagit lång tid, sanktioner från EU och handläggningssystem som inte fungerar.

Tre landsbygdsministrar har jobbat väldigt hårt med detta för att förenkla stödsystemet och dra lärdomar av problemen i den nuvarande stödutformningen. Färre och enklare stöd i den strategiska planen ska ge bättre förutsättningar för ett robust stödsystem. Ett förenklat stödsystem har också genomförts. Regeringen har valt att lägga stöd utanför andra pelaren och i stället satsat på nationella åtgärder för att man faktiskt ska kunna möta sådana här utmaningar.

Vi anser att forskningen om modern växtförädling är viktig, precis som genforskningen är viktig. Det är en viktig framtidsfråga för svensk livsmedelsförsörjning, för miljön och för klimatet. Det är också därför som vi har välkomnat SLU Grogrund som centrum för nationell växtforskning. Det har etablerats och ska driva på växtförädlingssamarbetet.

Precis som Kristina Yngwe sa i sin replik är jag faktiskt allvarligt bekymrad över högerpartierna. Man aviserar att man kommer att rösta nej till strandskyddspropositionen, som i hela sin grund har att stärka de gröna näringarnas förutsättningar på landsbygden. När man säger nej till detta och säger att det är för lite aviserar man samtidigt att det är i storstadsområdena det ska byggas. Detta får högerpartierna gärna fundera på. Ska vi stärka landsbygdens förutsättningar att bygga på landet och de gröna näringarnas förmåga att utvecklas? Eller ska vi bygga mer i tätbebyggda städer? Det är den frågeställning som detta faktiskt handlar om.

Vi socialdemokrater säger som det är. Vi avser att göra vad som krävs. Vi säger att medborgarna måste göra aktiva val. Välj svenskt på bordet! Välj svenskt på grillen! Handla lokalt! Fråga på restaurangen om ursprungsland! Vi kommer att fortsätta att driva frågan om ursprungsmärkningen. Tillsammans gör vi det möjligt med svensk mat på våra bord.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jasenko Omanovic (S).

Fru talman! Jag måste passa på att ställa en fråga till Isak From apropå hans anförande. Han säger: Vi ska inte sänka reduktionsplikten.

Precis innan vi hade denna debatt hade vi en omröstning där Socialdemokraterna faktiskt sänkte reduktionsplikten. Det var bara Miljöpartiet och Centerpartiet som var emot det.

Det är viktigt att lyssna på företrädare av olika slag, säger Isak From. Då skulle jag vilja höra lite grann om vilka företrädare som Isak From faktiskt lyssnar på. De ekologiska lantbrukarna säger i dag: Det är bråttom att ställa om till en livsmedelsproduktion som inte är importberoende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Sveriges jordbruk är i dag extremt beroende av import av energi, handelsgödsel, bekämpningsmedel, fodersoja, utsäde, maskiner och arbetskraft. Svenskt jordbruk är oerhört sårbart. Hur vill Socialdemokraterna säkerställa att vi klarar en kris för det svenska jordbruket, till exempel om möjligheten att importera handelsgödsel minskar? På vilket sätt anser Socialdemokraterna att vi måste ta till vara den kunskap och erfarenhet som finns hos till exempel de ekologiska lantbrukarna?

Avslutningsvis vill jag fråga Isak From om han är beredd att inte bara prata om att vi ska införa en ursprungsmärkning av kött på restaurang utan också göra det.

Fru talman! Det var många frågor. Jag tror att vi som land har lärt oss att vara ganska beroende av importvaror. Jag tror inte att vi vill gå tillbaka till den självförsörjning som var före kaffets, chokladens och citrusfrukternas tid. Sedan är det helt rimligt att vi faktiskt säkerställer att vi har lager av livsmedel i Sverige, insatsvaror, som gör att vi klarar oss.

Vi har alltid, så länge oljan funnits, varit beroende av import av olja. Successivt behöver vi fasa ut det. Därför anser vi att reduktionsplikten är ett viktigt verktyg. Men utifrån rådande läge gör vi vad som krävs. Vi gör en kortsiktig pausning. Men vi jobbar och hoppas att fler, särskilt branschen, också gör sin röst hörd och säger: Reduktionsplikten är faktiskt det som krävs för att vi ska klara att uppfylla miljömålen.

Jag tycker att regeringen och Anna-Caren Sätherberg har gjort ett bra jobb. Vi har nu varit på plats under sex EU-möten och lyft frågan om ursprungsmärkning på restaurang. Det verkar ha varit ett bekymmer tidigare. Nu har vi en ren S-regering, och vi avser att fortsätta att driva de frågor som är viktiga för Sverige i kontakterna med kommissionen, tillsammans med likasinnade EU-länder.

Fru talman! Jag blir bekymrad när Isak From står och säger att han inte vill sänka reduktionsplikten men sedan säger: Ja, lite grann vill vi sänka reduktionsplikten. Jag tror att fler partier i Sveriges riksdag måste stå upp för den svenska bioekonomistrategin. Detta duger inte.

När det gäller frågor som har med självförsörjning att göra är det väl självklart att vi i Sverige ska fortsätta importera hållbara produkter som kaffe, choklad, apelsiner och allt annat som vi inte kan producera här. Men varför ska 50 procent av det kött som konsumeras i Sverige importeras? Varför ska en stor mängd av våra grönsaker importeras? Vi i Sverige har en otroligt mycket lägre självförsörjningsgrad när det gäller grönsaker än vad man har i Finland, trots att Finland har ett sämre geografiskt läge. Varför importeras det otroliga mängder med ost?

Detta handlar om det som kallas konkurrenskraft. Om det är billigare att producera någon annanstans vill Socialdemokraterna uppenbarligen att vi ska köpa importerad mat i stället för att själva producera den här i Sverige och hitta formerna för det.

Man lyfter ofta upp frågan om konkurrenskraften för svenskt jordbruk, men den innehåller också ett mått av strukturrationalisering som leder till att jordbruk runt om i Sverige, bland annat i Västerbotten där Isak From kommer från, läggs ned. Vad vill Socialdemokraterna göra för att rädda de små gårdarna i skogs- och mellanbygder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Fru talman! Jag börjar på slutet med den kanske viktigaste frågan: Vi ser det här, och det är ett stort bekymmer. Generationsväxlingsfrågan är kanske jordbrukets stora ödesfråga. Fler måste vilja gå in och ta över.

Då handlar det om det som vi har drivit väldigt hårt nu, nämligen att unga jordbrukare ska ges stöd. Investeringsstöd ska särskilt riktas mot unga lantbrukare. Kanske behöver vi också en statlig investeringsgaranti. Det finns stora möjligheter.

Det jordbruk som vi har nu har byggts upp efter EU-inträdet och har, precis som Maria Gardfjell säger, gynnat de stora gårdarna. De stora sädesfälten i södra Sverige har gynnats på bekostnad av annat. Den här kammarens samfällda inriktning har varit att vi ska ha ett konkurrenskraftigt jordbruk. Konkurrenskraftsutredningen som tillkom under alliansregeringen visade också väldigt tydligt att det är de stora gårdarna som har förutsättningar.

Därför har vi drivit Norrlandsstödet, kompensationsstödet för norra Sverige, mot kommissionen för att lyfta fram att de här särskiljningarna finns. Vi kan behöva göra mer gällande det. Vi behöver också säkerställa att fler nyttjar de miljöersättningar och de miljöstöd som faktiskt finns för att ha betande mular ute på betesmarker.

Vi behöver göra mer, men det här är någonting som Sverige har valt. Ska vi ändra på det behöver vi säkerställa att det system som vi har faktiskt fortsätter att fungera. Vi behöver nogsamt tänka oss för vilka vi stöttar med svenska skattemedel. Från Socialdemokraterna är det väldigt tydligt att det är pensionärerna och barnfamiljerna som ligger i framkant.

Fru talman! Det blir väl lite av en retorisk fråga eftersom Miljöpartiet inte är kvar i debatten, men här står man och ställer frågan Varför? till Socialdemokraterna i sina repliker när man själv har varit en del av regeringen i sju år. Det är bara några månader på slutet som man inte har varit det, så man har ju haft alla möjligheter att påverka det här i en riktning som man mer skulle gilla.

Fru talman! Socialdemokraterna och Miljöpartiet har varit i regeringsställning sedan livsmedelsstrategin kom till för fem år sedan. Det har gått så där, får man säga. Vi är inte precis i närheten av att uppnå målen i livsmedelsstrategin, och den senaste tidens händelser har inte hjälpt till.

Det är hög tid att utvärdera och revidera livsmedelsstrategin och få en ny inriktning som lutar mer mot produktion, där vi har med dem som faktiskt ska producera på banan. Det har vi inte nu. Det har talats över huvudet på lantbrukarna hela vägen sedan livsmedelsstrategin kom till. Ingen har uppenbarligen frågat dem vad de faktiskt behöver för att öka livsmedelsproduktionen.

Nu sitter vi i en sits, fru talman, med en negativ kurva för svensk livsmedelsproduktion på grund av väldigt höga insatsvarupriser med mera. Vi har oppositionella partier som har lagt fram förslag för att lösa situationen på kort sikt, och jag tycker kanske att det hade varit klädsamt om Socialdemokraterna åtminstone talade om dessa förslag och huruvida man ställer sig positiv eller negativ till förslagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Det är nämligen dessa förslag som kommer att hjälpa svenskt jordbruk på kort sikt i den här krissituationen, inte de stora och fina historierna om var lantbruket är om ett antal år. De kanske inte ens finns kvar om ett antal år; det är ju nu!

Fru talman! Just den här marknaden har dock fördelen att vi alla behöver äta.

Det är klart att vi jobbar väldigt hårt med det här. Det blir väl också en retorisk fråga, men att Miljöpartiet ställer frågor här till Socialdemokraterna kanske beror på att man inte alltid fick igenom det man ville.

Regeringen har presenterat tre handlingsprogram för livsmedelsstrategin. Även jag hör när jag är ute på gårdar att livsmedelsstrategin inte har bidragit till någonting. Men låt mig då återkomma till vad förutsättningarna är. Förutsättningarna är att EU:s jordbrukspolitik och de CAP-program som vi hade tillkom före livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin var någonting som alliansregeringen och Moderaterna under alliansåren inte ville ha. John Widegren ville säkert ha det. Han är ju bonde och förstår betydelsen. Sedan har hans parti ändrat uppfattning, vilket vi välkomnar.

Vad man kan göra, och som man såg, handlar om innovation, stödprogram, utbildning, regelförenklingar och olika former av forskning, hållbart växtskydd och växtförädling. Hur tar vi nästa steg för att utveckla gårdarna och animalieproduktionen så att vi inte är fast i hur det var för 50 år sedan?

Allt detta säger man när man lyfter upp det, och så har vi exporten. Det är klart att vi importerar en massa fransk ost, men vi vill också exportera västerbottensost, prästost och lite av varje. Vi vill inte nödvändigtvis importera serranoskinka, utan vi vill exportera julskinka.

Fru talman! Jag förstår att det känns jobbigt att svara på frågorna om hur vi ska rädda lantbruket på kort sikt, för dessa frågor nämns tyvärr inte med ett ord.

Handlingsplanerna i livsmedelsstrategin har som sagt var gått över huvudet på lantbrukarna. Det kan vi konstatera. Att vi inte har djuren på det sätt som vi hade för 50 år sedan har bönderna själva sett till. Det såg Sveriges bönder till på 80-talet när man bestämde sig för att vi ska anpassa våra system efter djuren och inte göra som övriga Europa och försöka att anpassa djuren efter våra system. Bönderna gjorde det själva. Det är marknaden som har gjort det.

Vad gäller teknikutveckling och annat är marknaden fantastisk på jordbrukssidan. I dag använder vi precisionsodling, gps-styrning och annat. Det är inte det vi behöver uppfinna i livsmedelsstrategin. I stället behöver vi ge lantbrukarna verktyg till att höja livsmedelsproduktionen. Men socialdemokrater gillar inte sänkta skatter. Jag trodde att socialdemokrater gillade långsiktiga spelregler kring äganderätt, brukanderätt och egendomsskydd. Regelförenklingar och mindre administration och krångel tror jag att vi är överens om. Men det är fortfarande ingen som har lyckats minska den här bördan, därför att vi ger det som ett myndighetsuppdrag. Ge Jordbruksverket ansvaret att ta hand om det här tillsammans med näringen, år efter år för att se vad vi kan göra för att förenkla för det svenska jordbruket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Jag ställer frågan igen, fru talman: Hur ställer sig Socialdemokraterna till kraftfulla krispaket för att rädda svensk livsmedelsproduktion i dagsläget?

Fru talman! Vi gör vad som krävs. Nu kan inte John Widegren svara, men jag konstaterar att i princip det enda som jag hör från Moderaterna, förutom att man vill bygga kärnkraft lite här och var i landet, är sänkta dieselpriser och sänkta skatter.

När John Widegren pratar låter det dock som om man även vill något annat. Det välkomnar vi. Regeringen tittar på de möjligheter vi har och vilka stödåtgärder vi faktiskt kan vidta för att säkerställa att mjölkbönderna, köttbönderna, grisuppfödarna och äggproducenterna kan fortleva.

Alla är nog rätt överens om att de stora sädesodlarna och sädesbönderna i södra Sverige har bra förutsättningar. Efterfrågan på den europeiska marknaden på svenska produkter kommer också att öka. Kostnadsläget har blivit högre, men prisbilden att ta ut är också högre. Regeringen har aviserat att man kommer att göra vad som krävs.

Fru talman! Jag tackar Isak From för anförandet.

Jag har först en kommentar om strandskyddet. Isak From kritiserade oss från talarstolen för att vi sa nej till liggande förslag, men förslaget innebär en för liten förändring. Det blir för dåligt för landsbygden.

Man ska komma ihåg att det gjordes en översyn 2009, och den ledde till ett mycket magert resultat. Vi ska inte göra samma misstag igen. Därför måste det tillsättas en ny utredning. Annars kommer strandskyddet fortsätta att användas för naturskydd, i stället för att använda skydd som är anpassat till naturskydd och därmed mer ändamålsenligt. Det var ett exempel. Gör om och gör rätt! Men vi kommer snart att ha en fyllig debatt om detta, så jag lämnar det därhän.

Jag vill prata om reduktionsplikten. Jag tror att Isak From sa att Socialdemokraterna inte vill sänka reduktionsplikten. Jag undrar om reduktionsplikten är ett egenvärde för Socialdemokraterna. Det är min fråga. Vill Socialdemokraterna sänka reduktionsplikten, även om det skulle visa sig kontraproduktivt för klimatet, skada näringarna och vara belastande för medborgarna? Är sänkt reduktionsplikt ett egenvärde för Socialdemokraterna?

Fru talman! Nej! Jag kan kanske stanna där.

Det är klart att det i strandskyddsfrågan framgår med all önskvärd tydlighet att alliansregeringen lade fram en proposition där Moderaterna styrde. Det blev lättare att bygga strandnära i storstadsområden och svårare i glesbygdsområden.

Det är en nationell lagstiftning som styr. Prejudikat från hela landet gör att det i dag är stopp i Västerbotten, där man borde kunna bygga, där det borde vara tvärtom.

Nu har Staffan Eklöf och Sverigedemokraterna lurats av Moderaterna igen. Nu ska man säga nej till någonting som faktiskt tar bra steg på vägen för att särskilt säkerställa de gröna näringarna på landsbygden. Det är ett förslag när det gäller strandskyddet som kommer att göra det bättre och lättare att bygga strandnära områden på landsbygden. Vi har säkerställt att vi behöver begränsningar i storstadsområdena.

Det är precis, Staffan Eklöf, som i budgetförhandlingarna. Sverigedemokraterna lägger fram en massa förslag, förhandlar med Moderaterna, och så blir det Moderaternas förslag som är kvar.

Jag tror att många ute i landet kommer att ställa rättmätiga frågor om detta. Varför i hela världen kan man inte ta det klivet? Låt vara att man vill ta ytterligare ett kliv senare. Ska en utredning som tar lång tid tillsättas? Utredningen och propositionen är för dålig. Det har Staffan Eklöf sagt. Jag tror att man kommer att vara svaret skyldig.

Reduktionsplikten är bra.

Fru talman! Jag trodde inte att Isak From skulle hinna med reduktionsplikten, men han gjorde en bra spurt på slutet.

Först vill jag helt kort ta upp strandskyddet - den mindre frågan just nu.

Det liggande förslaget är dåligt. Som exempel kan jag nämna att i Isak Froms hemmavalkrets kommer förslaget att göra att ingen byggnation alls kan ske längs Västerbottenkusten.

Nåja! Isak From säger att reduktionsplikten är bra. Men fram till årsskiftet kunde palmolja från plantager där regnskog har röjts stoppas i tanken. Det var tillåtet biodrivmedel. Räknade man på det gav det mer klimatbelastning än det fossila alternativet, enligt Dagens Nyheter.

Jag tror att det har blivit ett egenvärde för Socialdemokraterna, på samma sätt som för Miljöpartiet. Att få fixa idéer och hålla fast vid dem är farligt i politiken - även om de är kontraproduktiva. Vi säger att man måste bedöma konsekvenserna innan man kan fatta beslut om vad som är bra eller dåligt.

Jordbrukspolitik

Reduktionsplikten på nuvarande nivå kommer att fortsätta att ge höga nivåer för näring och medborgare och effekter på lönsamhet och arbetstillfällen.

Hur ska medborgarna kunna lita på Socialdemokraterna, som tidigare har drivit på för bonus malus? Det är förmodligen på samma sätt. Bonus malus har tagit pengar från dem som har lite pengar och gett till dem i den övre medelklassen, som ändå har gott om pengar. En omvänd Robin Hood-effekt.

Jag behöver inte ens fråga. Reduktionsplikten är ett egenvärde för Socialdemokraterna, och man kommer att blint följa målet utan att ta hänsyn till konsekvenserna. Rätta mig om jag har fel, Isak From.

Jordbrukspolitik

Fru talman! Jag tror att det är uppenbart för alla som lyssnar att Socialdemokraterna som industriparti kommer att säkerställa att skogsindustrins investeringar, där man har investerat stora pengar, många miljarder kronor, i att ta vara på restprodukter från skogen, kommer att genomföras.

Under ett antal möten med kommissionen och andra likasinnade länder har frågan om varför man inte kan se grovt flis som långsiktigt hållbara produkter tagits upp. Varför i hela världen håller Beneluxländerna och Tyskland emot? Kan det vara så att man sitter fast i den ryska gasen? Vi tror att det är så.

Nu börjar ändå ett nyvaket intresse att lyftas upp. Vi är oroliga för om frågan går vidare. Med likasinnade länder och en ny klarsynthet från kommissionen och en del medlemsländer tror vi ändå att det finns ett nyvaket intresse att säkerställa att vi kan använda restprodukterna från skogen för att producera biobränsle.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 april.)

Fjärde järnvägs-paketet och andra järnvägsfrågor