Herr talman! Den extra ändringsbudget som vi nu debatterar är föranledd av Rysslands invasion av Ukraina.
Jag tänkte börja med att parafrasera Olof Palme: Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn, och det som nu pågår i Ukraina är en form av tortyr. Det man gör är att plåga människor, plåga en nation för att förödmjuka den, tvinga den till underkastelse inför maktspråk, och därför är bombningarna ett illdåd. Och av det har vi många exempel i historien: Oradour, Lidice, Babij Jar, Treblinka, Srebrenica. Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som har burit ansvaret. Tyvärr ser vi ut att behöva foga ytterligare städer till listan av städer som för alltid förknippas med illdåd: Butja, mars 2022.
Ansvariga måste förstås ställas till svars för de allvarliga krigsförbrytelser som nu sker. Vårt budskap till alla och envar måste vara att vi ser, vi kommer inte att glömma och vi kommer att ställa er till svars för det ni nu gör.
(Applåder)
Samtidigt ska vi givetvis fortsätta att stötta Ukraina, driva på för ytterligare sanktioner mot Ryssland och stärka Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser
Herr talman! Betänkandet som vi nu debatterar innehåller regeringens förslag till extra ändringsbudget för att stärka Sveriges militära förmåga och kompensera hushållen för höga elpriser till följd av Rysslands invasion. Förslaget innebär ökade utgifter med 2,9 miljarder kronor under 2022.
För att stärka Sveriges försvarsförmåga föreslås en förstärkning av försvarsutgifterna med 2 miljarder kronor i år. Det är mycket pengar, men den riktigt stora ökningen ligger i att vi ökar de kommande försvarsutgifterna. Här ger vi beställningsbemyndiganden som redan nu innebär en ökning av försvarsutgifterna med totalt 30,9 miljarder kronor mellan 2023 och 2030.
För att kompensera hushåll som drabbats av höga elpriser föreslås en förlängning av den elpriskompensation som beslutades den 24 februari. Stödet kommer att gå till hushåll i södra och mellersta Sverige, elprisområden 3 och 4, och träffa alla som hade en elförbrukning på 400 kilowatt-timmar eller mer under mars månad. Kompensationen ges efter förbrukning med lägst 100 kronor och högst 1 000 kronor. Kostnaden för förslaget beräknas till totalt 920 miljoner kronor.
Herr talman! Betänkandet innehåller också utskottsmajoritetens förslag till åtgärder för att sänka priserna på bensin och diesel.
Den ryska invasionen av Ukraina har lett till att världsmarknadspriset på olja ökat, vilket i sin tur har orsakat exceptionellt höga priser på drivmedel i Sverige. Vanligt folk har drabbats mycket hårt.
Därför presenterade den socialdemokratiska regeringen ett omfattande åtgärdspaket för att möta effekterna för hushållen på både kort och lång sikt. I regeringens åtgärdspaket ingår bland annat ett förslag om tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel till EU:s miniminivå. Det är en kraftfull och genomförbar åtgärd som det också finns bred enighet om i utskottet.
Men utskottsmajoritetens förslag innehåller också annat som är svårare att genomföra. Ett av förslagen har dessutom en väldigt osäker effekt.
Ett förslag är att begära undantag i EU för att helt kunna slopa energiskatten på bensin och diesel, något som i dag skulle strida mot EU:s energiskattedirektiv.
Regeringens bedömning är att det blir svårt att få igenom detta på EU-nivå. Att ändra i direktivet kräver full enighet bland medlemsländerna - en i grunden viktig princip som Sverige traditionellt håller hårt i. Regeringen har ändå drivit på för att komma fram i denna fråga. Inte minst har statsministern själv lyft upp frågan på Europeiska rådet, men utan att få gehör.
Detta kan förstås ändras, men för oss är det viktiga att stötta hushållen. Därför är det angeläget att hushållen får tydliga besked. Kommer riksdagens övriga partier att stödja vårt förslag att stötta hushållens höga drivmedelskostnader med 1 000-1 500 kronor per bil, eller blir det inga pengar alls om EU:s 27 medlemsländer inte kan komma överens? Det här är ett besked som hårt pressade hushåll behöver få, och de förväntar sig nog att få det i dagens debatt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser
Från oss socialdemokrater är beskedet tydligt: Det viktiga är att hushållen får stöd, inte hur stödet utformas. Därför har vi presenterat förslag som vi vet går att genomföra utan godkännanden från övriga 26 EU-medlemsländer.
I regeringens åtgärdspaket finns också förslag om att nivåerna för reduktionsplikten ska frysas för 2023 på 2022 års nivåer. Utskottsmajoriteten vill dock se en minskning av nivåerna redan i år - en åtgärd som inte nödvändigtvis leder till lägre priser men riskerar att skada långsiktigheten för biodrivmedelsproducenterna.
Avslutningsvis föreslår utskottsmajoriteten att regeringen ska utreda ett system för att föra över risken för prischocker på bränsle från hushåll och företag till staten.
Det är faktiskt ett häpnadsväckande förslag från partier som säger sig se fördelarna med marknadsekonomi. Det är liksom inte en slump att den typen av åtgärder brukar följas av varubrist och ransonering.
Ett sådant förslag skulle i praktiken innebära prisregleringar eller subventioner som sätter prissignalerna på marknaden ur spel. Det innebär en risk för allvarliga ekonomiska konsekvenser som snedvriden konkurrens, brist på varor och ytterst en dämpning av investeringar och tillväxt.
För staten skulle det innebära stora fluktuationer i offentliga utgifter, som blir starkt beroende av prissättningen på olja på den internationella marknaden.
Detta går faktiskt emot den grundläggande principen att offentliga åtaganden ska prioriteras mot varandra för att skapa största möjliga nytta för vårt samhälle.
Det betyder förmodligen också att stora belopp från svenska skattebetalare direkt eller indirekt kommer att användas för att stödja oljebolag utomlands - en del av dem dessutom i Ryssland.
Det här är inte seriös politik.
Herr talman! Rysslands invasion av Ukraina drabbar givetvis först och främst den ukrainska befolkningen. Men kriget får effekter också i Europa och i Sverige, och vi möter förstås bäst denna svåra situation och tid tillsammans genom att stötta dem som drabbas värst.
Samtidigt står vi inför stora ekonomiska osäkerheter. Inte minst riskerar de höga energipriserna att sprida sig till andra delar av ekonomin och leda till högre inflation. Svensk ekonomi är fortfarande stark. Men vi i denna sal har ett stort ansvar, och det finns anledning att vara försiktig. Åtgärderna mot de höga energipriserna måste vara välriktade och väl genomtänkta. Annars riskerar vi att spä på inflationen ytterligare.
Vi måste också komma ihåg att ingen stat kommer att kunna kompensera sina invånare fullt ut för alla de konsekvenser som kriget innebär.
Herr talman! Kriget har inte gjort att klimatfrågan tappat sin betydelse. Klimathotet finns kvar, och det är ett av skälen till att våra förslag på åtgärder inte enbart fokuserar på att sänka priset på drivmedel och därmed låsa fast oss i fossilberoende. I stället vill vi vid sidan av vårt förslag om en tusenlapp till hushåll med bil också stötta de hushåll som har små ekonomiska marginaler och därför drabbas hårdast genom till exempel höjt bostadsbidrag för barnfamiljer och ett garantitillägg för landets sämst ställda pensionärer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser
Herr talman! Jag vill yrka bifall till propositionen och avslag på den punkt i betänkandet som handlar om att man överför risken för höga priser till staten. Jag vet inte vilket nummer det är, men det går säkert att reda ut.
(Applåder)
(TALMANNEN: Det är alltså bifallsyrkande gällande reservation 4 av Åsa Westlund med flera, S, C, MP.)