Fru talman! Det betänkande vi behandlar bär den inte så uppseendeväckande rubriken Ändrade regler för att möjliggöra utlämning av uppgifter för inkomststudier. Det kan förefalla ganska perifert och tekniskt och knappt värt att säga något om.
Det är ett ärende vars bakgrund - och även den motion som har inkommit med anledning av propositionen, och som vill avslå den - säger en del viktiga saker om utvecklingen i Sverige de senaste 15 åren och läget i svensk politik i dag.
Själva beslutet handlar bara om att införa en lagreglering som gör det möjligt för relevant myndighet, rimligen SCB, att efter ett uppehåll på 15 år återigen leverera statistik till internationella jämförelser inom ramen för Luxembourg Income Study. Det är ett stort icke-kommersiellt internationellt projekt med två viktiga databaser för forskning om inkomstfördelning, förmögenhetsfördelning och fattigdomsutveckling.
Den situation som vi nu äntligen kan råda bot på uppstod en gång i tiden som en bieffekt av att Sverige tidigt under Reinfeldtregeringen avskaffade förmögenhetsskatten. Det var efter detta som SCB ansåg att det saknades lagstöd för att leverera uppgifter vidare. Jag noterar för övrigt att den bakgrundsbeskrivningen inte finns med i själva propositionen eller i betänkandet.
Det är hur som helst en väldigt beklaglig för att inte säga pinsam situation. Jag minns ett besök i Sverige 2015 av den store brittiske ekonomen Tony Atkinson. Han är den som i princip grundlade ett forskningsfält för studier av ojämlikhet i inkomster och förmögenheter och effekterna av det.
Han hade vid det tillfället kommit ut med en bok, den som skulle bli hans sista. Han ville gärna och kanske mest av allt framföra en vädjan till de församlade att göra något åt den mycket märkliga situationen. Sverige som från starten av inkomststudierna 1983 hade varit med och levererat statistik av hög kvalitet hade nu upphört att göra det.
Sådant skapar förstås hål i tidsserier och ger sämre kvalitet i statistiken för alla de forskare runt om i världen som använder databaserna för att förstå utvecklingen bättre. Men det innebär också på hemmaplan att vi blir lite sämre på att förstå genom att bland annat sätta utvecklingen här i Sverige i internationell kontext.
Vi vet ändå genom andra sammanställningar av fakta och statistik att utvecklingen i Sverige på det här området har varit mycket dramatisk. Sverige är ett av de länder i den industrialiserade världen där klyftorna har ökat snabbast de senaste 25-30 åren.
Sverige är ett land som i dag sticker ut på ett negativt sätt när det gäller stark koncentration av förmögenheter hos ett smalt skikt på toppen, med de påföljande negativa effekter på samhällsutvecklingen som det ger och som har studerats i decennier av internationell forskning.
Sverige har också, i kontrast mot hur det var de första 40-45 åren efter andra världskriget och även i kontrast mot vad som fortfarande är en kvardröjande bild hos många i och utanför Sverige, blivit ett land där tunga system är riggade för vidgade klyftor och för överföring av resurser uppåt i den ekonomiska pyramiden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för att möjliggöra utlämning av uppgifter för inkomststudier
Att vi står här i dag är som sagt en bieffekt av just förmögenhetsskattens avskaffande. Då ska vi komma ihåg att Sverige när det kommer till kapitalbeskattning i vissa avseenden har blivit något av ett skatteparadis i europeisk jämförelse genom att varken ha förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt eller fastighetsbeskattning baserad på fastigheters kommersiella värde. Sverige är ganska extremt, och då tyvärr inte längre på ett bra sätt utan på ett dåligt.
För att återkomma till betänkandet kan jag konstatera att det har varit många instanser och organisationer som länge har efterlyst att den juridiska problematiken ska lösas så att statistiken ska kunna levereras från SCB till de internationella databaserna. Ändå har frågan dragits i långbänk.
Jag uppfattar det som att det fanns ett starkt ointresse från den borgerliga regeringen som först ställde till med problemet. Vänsterpartiet har motionerat om detta i riksdagen tidigare och även lyft upp frågan med regeringen under förhandlingar förra mandatperioden. Det är bra att detta äntligen blir av.
Som vi har hört här har Sverigedemokraterna motionerat om att propositionen ska avslås. Vi hörde från talarstolen att det i princip handlar om skepsis till att statistik över huvud taget finns om olika viktiga förhållanden i Sverige. Det går väl i linje med det partiets sätt att befinna sig i världen.
I det här fallet är det ett ganska krystat argument som anförs. Det hänvisas till personlig integritet och att uppgifterna riskerar att inte vara avidentifierade. I propositionen är den föreslagna lagtexten visserligen: "Uppgifter ska endast lämnas ut i den utsträckning som krävs för att svenska förhållanden ska återspeglas i de forskningsdatabaser som organisationen tillhandahåller. Uppgifterna ska inte direkt kunna hänföras till någon enskild person." Detta är alltså lagtexten.
Det är också intressant att personlig integritet och risken för missbruk av information om enskildas förehavanden i de allra flesta andra situationer i samhället brukar betyda väldigt lite för just det parti som har lämnat in motionen, Sverigedemokraterna, och på senare tid även det parti som är med som släptåg på avslagsyrkandet, Moderaterna.
När det kommer till en fråga där informationen kanske någon gång skulle kunna leda till en analys eller en forskningsinsats vars resultat kan vara lite irriterande för några av de allra rikaste i vårt samhälle är det en invändning som dammas av, trots att det i det här fallet knappt är någonting som har faktisk bäring.
Avlyssning av människor utan konkret brottsmisstanke är helt fine. Det är något som man vill veva med i den allmänna debatten. Men att man levererar svensk statistik till en internationell databas där någon kan komma på att de rika i Sverige har blivit rikare är ett hot mot den personliga integriteten. Det är tämligen anmärkningsvärt.
Ändrade regler för att möjliggöra utlämning av uppgifter för inkomststudier
Det är något som går väl i linje med en större politisk utvecklingstendens i vår samtid. Det är partier som Sverigedemokraterna som vill vara de allra mest tjänstvilliga för de allra mest välbärgades ekonomiska och sociala intressen. Det är någonting som vi har sett i allt från försvaret av vinstläckaget ur välfärdssektorn till skattepolitiken mer allmänt med mera.
Med detta noterat vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)
Statlig förvaltning
