Interpellationssvar - Importen av rysk fossil energi - 2022-03-29

Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag avser att verka för att EU inför ett stopp för handeln med rysk olja, gas och uran. Jens Holm har vidare frågat mig om jag avser att gå före EU och stoppa den svenska importen av ryska energiråvaror.

Jag vill inleda med att understryka att Sverige har ett lågt direkt beroende av rysk energi. Sverige är nettoexportör av el, och vi har inget starkt beroende av ryska oljeprodukter. Vattenfall AB har meddelat att företaget avbryter den import som funnits av ryskt uran. Sverige har en god beredskap när det gäller energitillgången som helhet, särskilt tack vare att vi går före i elektrifieringen med stöd av våra inhemska förnybara elkällor.

I övriga Europa är läget ett annat, och beroendet av rysk energi är stort på flera håll. För mig är det viktigt att EU visar en enad front mot Ryssland, och solidariteten inom unionen är en grundbult. Regeringen verkar för att EU:s beroende av Ryssland och av fossila bränslen ska brytas så fort det är möjligt. Vi måste samtidigt vara ödmjuka inför att det inte är så enkelt för alla medlemsstater att snabbt finna alternativ till den ryska energin. Det finns andra medlemsstater vars energianvändning innehåller en större andel rysk energi, och ett importstopp skulle förstås drabba dem hårdare.

Med det sagt ställer sig Sverige inte negativt till ett stopp av rysk energiimport om de länder som får ta de största konsekvenserna vill ställa upp på det. Och Sverige fortsätter självklart att verka för att EU så fort det bara är möjligt ska göra sig helt oberoende av rysk energiimport, som EU-kommissionen föreslagit i planen REPowerEU.

Av de energibärare som Jens Holm räknar upp är det främst när det gäller naturgasen som Sverige har ett visst, om än klart begränsat, direkt beroende av rysk energi. 2 procent av Sveriges energi kommer från naturgas, och omkring hälften av denna bedöms komma från Ryssland. Sverige importerar gasen i det västsvenska gasnätet från Danmark som i dag i sin tur får merparten av sin gas från Tyskland. En inte obetydlig andel av gasen i det tyska och därmed till slut i det västsvenska nätet kommer ursprungligen från Ryssland.

Sverige kan inte styra över var gasen i nätet kommer ifrån eftersom vi påverkas av andra länders beslut och av hur gasnätet i Europa är uppbyggt. Det går inte att stoppa importen av bara rysk gas till Sverige. Det är därför också viktigt att öka den inhemska produktionen av biogas som kan bidra till att ersätta den fossila gasen.

Fru talman! Jag vill tacka energiminister Farmanbar för svaret på min interpellation.

Ministern och jag är överens om att Putins anfallskrig mot Ukraina är vidrigt. Civila dödas varje dag. Städer utplånas till oigenkännlighet. Miljontals har tvingats på flykt. Också inom Ryssland är protesterna stora, även om de inte kan komma till uttryck eftersom Ryssland helt enkelt inte är en demokrati.

Vi vet också att det är exporten av fossil energi som göder Putins krig. Ungefär hälften av den ryska statsbudgeten finansieras med intäkter från export av olja och fossil gas. Jag läste en uppgift om att Ryssland på en dag får motsvarande ungefär 6 miljarder svenska kronor i intäkter från denna export.

Ministern har rätt i att vårt beroende av fossil energi från Ryssland inte är lika stort som när det gäller andra länder, men vi är med och finansierar det här vidriga kriget med vårt beroende av rysk energi. Detta beroende måste stoppas så fort som det bara går.

Det är dessutom särskilt viktigt att stoppa handeln med rysk energi eftersom Putin egentligen inte kan finansiera sin krigsmaskin med någonting annat än dessa intäkter. Den stora valutareserven kommer han inte åt, för de pengarna är låsta i dollar och euro i internationella banker. Detta är ett exempel på väldigt bra sanktioner mot det här kriget.

Jag och Vänsterpartiet anser att det enda raka är att Sverige gör två saker i det här läget. Sverige ska på EU-nivå driva på för ett EU-beslut om att stoppa handeln med rysk fossil energi, i synnerhet olja och gas. Vi anser också att Sverige som enskilt land kan gå före, börja att sluta handla med rysk olja och gas och sedan hoppas att andra länder kan följa efter.

På detta svarar ministern att han inte motsätter sig ett EU-beslut om ett importstopp, men jag vill förstås veta om ministern och Sverige driver detta aktivt på EU-nivå och om det i varje relevant sammanhang tas upp att vi ska få ett EU-beslut om att stoppa handeln med rysk fossil energi. Det får ministern gärna förtydliga.

Det handlar också om Sveriges roll. Jag var EU-parlamentariker innan jag kom in i riksdagen och vet lite om hur saker och ting fungerar där nere i Bryssel, även om det var ett par år sedan jag var EU-parlamentariker. Någonting lärde jag mig, nämligen att om man vill få någonting gjort i Bryssel ska man städa upp framför egen dörr. Då ska man gå före och visa som ett gott exempel att det går att göra på ett visst sätt. Då kommer andra länder att följa efter, och då kan man också få med sig hela EU.

Vi i Sverige skulle kunna gå före och säga att vi slutar att köpa olja och gas från Ryssland. Det är också ett sätt att påverka EU.

Jag skulle vilja fråga ministern: Vem i Bryssel - vilka länder - är det egentligen som säger att vi inte får göra detta i Sverige? Vad är det som håller emot att Sverige kan gå före och stoppa importen av det som göder Putins krigsmaskin? Vem stoppar oss från att stoppa importen av olja och gas från Ryssland?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för inlägget!

Det torde inte vara en överraskning för vare sig Jens Holm, mig eller någon annan att det har funnits och finns länder i Europa som har avsevärt närmare kopplingar till Putin och Putins Ryssland än vad vi i Sverige har. Jag har under den här horribla processen, efter Rysslands vidriga invasionskrig mot Ukraina, ändå känt stolthet över att hela Europa har hållit ihop. Länder som Ungern, som har varit kända för att vara väldigt nära Ryssland och Putin, har rättat in sig i den samordnade, enade front som EU har ställt upp.

Vår styrka, vågar jag säga, är just enigheten. Vår styrka är den enade fasad som länderna i Europa visat tillsammans med USA, Australien, Japan, Sydkorea och flera andra länder. Den enade fronten har till och med fått länder som Schweiz att för första gången ställa upp på kraftiga ekonomiska sanktioner mot Ryssland.

Jag och Jens Holm är överens om att vi vill avsluta beroendet av ryska fossila bränslen - och för den delen av rysk energiimport helt och hållet - så fort som möjligt.

Det är numera, bara för att ha det sagt, noll procent kärnbränsle som Sverige importerar från Ryssland. Så ser inte läget ut i Europa. Jag pratade senast i förra veckan med energiministern i Slovakien och energiministrarna i flera andra öststatsländer som fortfarande har ett stort beroende av kärnbränsle från Ryssland.

Förra året var det endast 8 procent av den råolja som vi i Sverige importerade som kom från Ryssland. Beräkningen är att vi redan nu är på avsevärt lägre nivåer därför att vi frivilligt har slutat att handla, eller därför att våra bolag i stor utsträckning har slutat att handla. Det kan fortfarande finnas en viss procent kvar, men vi är nere på väldigt låga nivåer.

Totalt använder vi 2 procent gas för hela vårt energisystem. I januari var det ungefär hälften av denna gas som beräknades komma från Ryssland. Senast hörde jag att vi är nere på drygt en tredjedel av det, att det är på väg ned och att vi inom ett antal månader kan hoppas på att komma ned till noll när det gäller import av rysk gas. Vi har över huvud taget inga egna affärer med Ryssland när det gäller gas, utan gasen köps via Tyskland och går vidare till Danmark. Vi köper gas från Danmark, och där kan molekylerna vara inblandade med varandra.

Det är inga problem för oss i Sverige att vi går mot noll, men jag vill inte att Sverige blir det land som bryter EU-samordningen genom att införa egna regler kring det gemensamma sanktionspaketet. Det handlar inte om att vi inte ska vara duktiga - det är en ganska liten insats för oss att visa oss duktiga och göra det som är rätt. Men konsekvensen kan bli att de länder som har avsevärt närmare kopplingar till Ryssland och som har tyckt att det har varit en ansträngning att ställa upp på den gemensamma sanktionslinjen säger: Kolla - om de kan ha en egen sanktionslinje som är lätt för dem kan vi ha en egen sanktionslinje som är lätt för oss och som innebär avsevärt större energiimport från Ryssland. Den situationen vill inte jag att Sverige medverkar till.

Jag fick en konkret fråga om hur vi driver detta i EU. Jag kan för egen del säga att jag på vartenda sammanträde där jag har träffat mina ministerkollegor i EU har lyft fram vikten av att så snabbt som möjligt göra Europa fritt från beroendet av energiimport från Ryssland. Det gäller inte bara importen av fossila bränslen utan även kärnbränsleimporten. Svaret på den frågan är att jag har gjort detta på vartenda möte som jag har varit på.

Fru talman! Det är jättebra att ministern tar upp detta på EU-nivå vid varje givet tillfälle.

Ministern sa att vi ska göra oss oberoende av import av rysk fossil energi. Min fråga var dock egentligen om ministern också tar upp att vi ska sluta att köpa rysk fossil energi nu under kriget. Detta är två lite olika saker. Det ena gör man på lite längre sikt; det andra är en väldigt tydlig politisk och ekonomisk signal.

Låt oss gå in på det svenska förhållandet. När det gäller statistiken skulle jag vilja nyansera uppgifterna från ministern lite. Ministern sa att vi har ett lågt beroende av Ryssland, att det vi handlar är marginellt och att vi köper mycket mindre än Tyskland, Italien och andra länder.

Visst är det så, men ändå kommer 8 procent av oljan från Ryssland. Den gasformiga gasen kommer i pipeline från Danmark, precis som ministern säger, och där är det svårt att separera molekylerna från varandra, så den frågan måste vi driva internationellt. Men den flytande gasen, LNG, kommer hit med ryska fartyg, ofta för att sedan driva svenska fartyg. Jag har fått uppgift från Energimyndigheten om att vi enligt de senaste siffrorna importerar ungefär 500 000 ton årligen, varav en tredjedel från Ryssland. Det är ändå ganska betydande mängder.

I dag fick jag nya uppgifter från Energimyndigheten och SCB om flygbränsle. Tydligen importerar vi ungefär 1 miljon ton flygbränsle varje år. Drygt hälften av det som vi importerade 2019 kom faktiskt från Ryssland.

Det finns alltså solklara handelsströmmar med fossil energi från Ryssland till Sverige. Det faktum att vi importerar mindre än andra EU-länder torde tala för att vi är landet som ska gå före och avbryta denna import.

Nu säger ministern att detta håller på att ske genom bolagen själva. Det är liksom konsumentdrivet. Man försöker omförhandla avtal och sådant och göra sig oberoende av Ryssland. Men vi behöver också den politiska signalen. Vi behöver göra som Biden i USA och säga: Nu slutar vi köpa olja och gas från Ryssland! Det är en viktig politisk signal.

Jag köper inte det som ministern säger om att detta skulle äventyra EU-enheten. Tvärtom skulle jag säga att vi skulle visa att vi fullt ut står bakom det sanktionspaket som vi har i EU, och därutöver gör vi ännu mer än de andra EU-länderna. Vi kapar banden med Putin: Inte en krona till hans krigsmaskin!

Jag är alldeles övertygad - ministern får gärna korrigera mig, för det är ju ministern som sitter på möten med sina kollegor - om att andra länder skulle välkomna att ett land kan gå före på det sättet och visa ledarskap.

Jag vill återigen fråga ministern: Tror inte ministern att det vore en väldigt bra politisk signal, vid sidan av det ekonomiska, om vi avbröt importen av olja och gas från Ryssland? Som jag har redovisat är det vi köper inte obetydligt, men vi skulle kunna stoppa det.

Fru talman! För att svara på den konkreta fråga som Jens Holm ställer: Ja, det finns länder som skulle välkomna vårt beteende i ett sådant fall, om vi ensidigt driver ett eget sanktionspaket mot Ryssland som går utöver det som vi gemensamt har beslutat. Det finns länder som skulle välkomna det av samma anledning som Jens Holm framför. Det finns också länder som skulle välkomna det för att de ser sin chans att driva sitt eget sanktionspaket.

Det finns två scenarier som vi hamnar i, och att se detta är vad realpolitiken i Europa egentligen handlar om. Därför är enigheten kring sanktionspaketen så viktig.

Om någon behöver min uppriktiga uppmaning, min vilja och mina glädjeuttryck över att man slutar handla med ryska energiprodukter kan jag säga: Ja, ni har verkligen både min tacksamhet och min glädje. Men lagstiftning utöver det gemensamma sanktionspaketet tror jag är mer skadligt än nyttigt i förlängningen. Vi kan vifta med plakat och säga att vi är duktiga, men det kan också öppna för ett antal länder längre söderut och avsevärt närmare Ryssland att vifta med sina plakat och i stället börja handla lite mer, för det börjar bli för dyrt för våra konsumenter. Vi har inte velat öppna den dörren.

När det gäller importen av raffinerat bränsle, till exempel flygbränsle, är det viktigt att komma ihåg att i sanktionspaketet mot Ryssland ligger energiteknologi, det vill säga den teknologi som vi vet att Ryssland inte besitter självt och som vi vet att man är beroende av import av för att kunna fortsätta raffinera råolja till flygbränsle eller andra produkter. Man kommer att kunna göra det under ytterligare en kort period, men rätt snart, när produkterna behöver ersättas, kommer sanktionerna att slå till väldigt hårt. Det innebär att de ryska raffinaderierna kommer att ha svårt, för att inte säga omöjligt, att fortsätta att raffinera oljeprodukter. Jag tror att detta är en väldigt viktig del.

Men låt mig komma tillbaka till det Jens Holm talar om. Ja, för att göra detta borde vi helt och hållet bryta vårt fossilberoende. Det handlar om fossilt bränsle från Ryssland och från oljeschejkerna i Mellanöstern. Då skulle jag också vilja välkomna Vänsterpartiet. Vänsterpartiet om någon borde slå vakt om vårt viktigaste verktyg för att sluta importera bränsle från oljeschejkerna i Mellanöstern och från Putins Ryssland, nämligen reduktionsplikten. Slå vakt om den i stället för att vilja avskaffa den eller lägga den på en avsevärt lägre nivå än i dag. Den är ju ett verktyg som gör det tydligt för marknaden där ute att man frivilligt ska minska sin användning av fossila bränslen. Det är ett sätt att göra det. Jag välkomnar er att ansluta er till den linjen.

LNG, liquid natural gas, finns det inget naturligt med. Låt mig säga detta i denna ädla församling. Det är gammal fossil dinosaurie vi talar om även om det är i flytande form. Där har importen från USA och framför allt Japan ökat kraftigt. Jag vet att Tyskland också talar med Qatar och flera andra länder. Till syvende och sist måste vi bli kvitt detta över huvud taget och gå över till biogas och andra lösningar.

Fru talman! Det sistnämnda håller jag fullt ut med om. Kriget mot Ukraina är också något av fossilstatens dödsryckningar. Putin gör allt för att vidmakthålla sina handelsintressen för att fortsätta sälja sin fossila energi när han vet att en stor del av världen håller på att ställa om. Det skakar hans imperium i dess grundvalar. Man kan anlägga ett klimatperspektiv på hela detta fruktansvärda krig också.

Därför är egentligen varje klimatåtgärd där vi investerar i 100 procent förnybar energi, som biogas, ett sätt att göra oss fria från sådana som Putin, diktatorer i Mellanöstern och så vidare.

Ministern säger att vi inte ska ha en ensidig sanktionspolitik och att vi i Sverige inte ska gå före och stoppa importen av rysk olja och gas. Men titta på hur det var med Sydafrika under apartheid, till exempel. Hela världen enades mot den tyranniska apartheidregimen. Det var bojkott, sanktioner och annat. Men Sverige som land gick lite längre. Vi visade ledarskap, och andra länder följde efter oss när vi var modiga och tog ännu större steg. Palmes hela utrikespolitik handlade ju i mångt och mycket om att våga gå före.

Nu under Rysslands krig tar vi inte längre emot ryska flygplan i vårt luftrum. Det var ju enskilda medlemsländer som gick i förväg och sa att de inte var välkomna, och sedan hakade EU på och stoppade ryska flyg till hela EU. Detta visar att enskilda medlemsländer kan och bör driva på. Därför menar jag att Sverige borde gå före och stoppa importen av rysk fossil gas och olja, och det borde ske så fort som möjligt.

Fru talman! Jag tror att det faktiskt var USA som var första landet som sa att man inte skulle ta emot ryska flygplan. De är inte medlemmar i Europeiska unionen, men de är medlemmar i FN i alla fall. Därmed följde också Europeiska unionen samfällt med i detta.

Jag uppskattar verkligen att Jens Holm tar Palme som exempel, och den kamp som vi förde mot apartheidregimen i Sydafrika. Det som tyvärr inte fanns då var EU. Det gjorde att de europeiska länderna gjorde på olika sätt.

Kanske hade det gått fortare om vi hade haft EU då. Då hade vi kanske diplomatiskt kunnat förhandla fram ett gemensamt europeiskt sanktionspaket mot Sydafrika för att kunna bedriva detta.

Det är det som är min poäng. När vi gör saker tillsammans tenderar det att bli större totaleffekt än om ett land - kanske ett litet land på 10 miljoner invånare - sticker iväg och gör något mer. Det kan då ske på bekostnad av att totalen inte blir större.

Här gör man väl en bedömning av de här länderna och av om Viktor Orbán egentligen vill vara nära Putin eller inte. Regeringens bedömning är att det är för stor risk att vi kommer att se andra länder i Europa som bryter sanktionsenigheten om Sverige är den som bryter sanktionsenigheten. Därför är enigheten vår väg framåt.

Det vi kan vara helt överens om, Jens Holm och jag, är att den gröna omställningen är vägen framåt. Det hoppas jag att vi kan fortsätta hålla i när det gäller arbetet med elektrifieringen, med biogasen, med reduktionsplikten och med användningen av biobränslen framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.