Fru talman! Det är extremt viktigt för unionens trovärdighet i allmänhet att i synnerhet reglerna på det utlänningsrättsliga området är moderna, välfungerande och ändamålsenliga. För att de gemensamma delarna av regelverket ska fungera måste alla bitar finnas på plats.
I och med dessa två förordningar, som antogs 2017, blir regelverket lite bättre. Vi anser dock fortfarande att det lämnar vissa saker att önska, särskilt med tanke på de påfrestningar som unionen står inför i form av stora volymer asylsökande och nu senast även en enorm mängd människor som vistas i unionen enligt massflyktsdirektivet.
Det handlar även om EU:s allmänna attraktivitet som arbetsmarknad. Många människor kommer till Europa för att arbeta och fylla luckor på den inre arbetsmarknaden. Det är naturligtvis väldigt viktigt att detta sker på ett sätt som försvårar fusk, trafficking och annan typ av brottslighet. Detta gäller kanske inte minst mot bakgrund av de viseringsavtal som unionen har med det östliga partnerskapet, och jag tycker att det var ett intressant exempel som ledamoten från Moderaterna lyfte fram.
Det förslag som nu ligger på bordet har som sagt sin grund i två förordningar som antogs 2017. Ärendet har alltså redan avgjorts i den delen, och detta ska nu implementeras i svensk rätt. Den ena av dessa brukar kallas in- och utreseförordningen, och den andra brukar kallas förordningen om ändring av gränskodexen.
I korthet innebär förslagen i huvudsak att en utlänning som reser in i unionen ska lämna fingeravtryck och bli fotograferad för att hans identitet ska kunna kontrolleras mot in- och utresesystemets databas och att vissa regler förändras vad gäller behandling av personuppgifter. Det är framför allt där våra förslag kommer in.
I betänkandet föreslår utskottet två tillkännagivanden till regeringen, men det är som sagt bara utskottets förslag; det är inte så att det finns en majoritet i kammaren för detta. Det gäller när biometriska uppgifter ska gallras samt definitionen av begreppet biometriska uppgifter i lagstiftning, vilket är två viktiga frågor i och för sig. Nu har ledamoten från Socialdemokraterna meddelat att regeringen ser över i alla fall gallringsfristen, och det är väldigt positivt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem
Vårt parti, Sverigedemokraterna, har dessutom två reservationer i betänkandet. Jag yrkar bifall till reservation 4.
Vi står såklart bakom syftet med dessa regler, nämligen att förbättra kontrollen över de yttre gränserna, förhindra irreguljär migration, underlätta hanteringen av reguljära, lagliga migrationsströmmar och så vidare. Vi tycker dock att den diskrepans som finns mellan svensk rätt och EU-rätten vad gäller definitionen av begreppet biometri inte är bra och att man för att motverka framtida problem vid rättstillämpningen behöver förtydliga detta.
Vi tycker också att gallringsfristen för biometriska uppgifter ska förlängas till tio år, vilket är viktigt inte minst ur ett brottsbekämpningsperspektiv. I ett läge där vi har färre utlänningskontroller än vi egentligen skulle behöva och där vi ser en utbredd människohandel finns det ett stort värde i att enkelt kunna identifiera personer även en tid efter att de har rest in i landet.
Vi tycker även att biometriska uppgifter som har upptagits inom ramen för ett tillståndsärende inte ska behöva förstöras förrän ärendet är slutligen avgjort eller förrän den person som ärendet gäller faktiskt reser ut från unionen.
Vi tycker också att tredjelandsmedborgares in- och utresor på Schengenområdet ska registreras även om de till exempel har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt. Att gränsmyndigheterna inte längre kommer att stämpla tredjelandsmedborgares passhandlingar är kanske den största förändring man kommer att se tydligt i och med de här förslagen. Det medför annars att information om resor går förlorad gällande de tredjelandsmedborgare som undantas enligt det här förslaget.
